Föräldramejlen Årsrapport 2012
Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter Vi väcker opinion och stödjer barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där Barnkonventionen är förverkligad och alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld som respekterar och värdesätter varje barn som lyssnar till och lär av barn som ger varje barn framtidstro och möjligheter 2013 Rädda Barnen Sammanställning av statistik: Olivia Bialkowska Text: Maja Salsbäck, Olivia Bialkowska Omslagsfoto: David Fredriksen Rädda Barnen 107 88 Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: 08-698 90 00 info@raddabarnen.se
www.rädddabarnen.se Innehåll 1. Förord 1 2. Sammanfattning 2 3. Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl 3 4. Ditt bollplank som idrottsförälder 4 5. Mejl 2012 5 1.1 Huvudproblem i mejlen 6 1.2 Information om barnet och den som tar kontakt 10 1.1.1 Barnets kön 10 1.1.2 Barnets ålder 10 1.1.3 Vilket problem är vanligast i vilken åldersgrupp 11 1.1.4 Barnets familj 12 1.1.5 Vem tar kontakt 12 1.1.6 Vem tar kontakt om vad 13
1. Förord Föräldratelefonen och mejlen är på många sätt en fantastisk verksamhet. Den utmärks av dels ett personligt stöd och tilltal, dels av att svararna har en självklar utgångspunkt i FN:s Barnkonvention, och principen om det bästa för barnet, vilket utgör grunden för alla samtal och svar. Det är just det som skiljer Rädda Barnens verksamhet från andra liknande verksamheter. Den är också unik eftersom vi erbjuder en jämställd dialog föräldrar emellan. Det är inte en expert som talar om vad föräldern ska göra utan samtalet är för det mesta en process. Den som tar kontakten kommer ofta själv med lösningen medan kontakten pågår. Flera av de föräldrar som kontaktar telefonjouren utrycker sin tacksamhet över det stödet de fått. Sannolikt bidrar samtalet till att deras barn får det bättre. Det är ett mycket värdefullt resultat. Det är också värdefullt att Rädda Barnen kan erbjuda personer som vill göra en konkret insats att bli del av en väl fungerande verksamhet. Om vi genom kontakten har lyckats förhindra ett enda omhändertagande skulle verksamheten kunna betraktas som lönsam. Under senare år har utbudet av föräldrastöd i samhället vuxit och blivit mer lättillgängligt. Kommuner och privata aktörer erbjuder kurser i föräldraskap, media har frågespalter där föräldrar kan få råd av barnpsykologer och på Internet har sajter om föräldraskap och familjeliv blivit alltmer populära. Möjligheterna till stöd finns lite var stans och således är alternativen till Föräldramejlen idag långt större än för sju år sedan när verksamheten startade. Det har alltid förts en diskussion om att samtalen till Föräldratelefonen måste öka och svararna utrycker ofta missnöje över att de får för få samtal. Det är lätt att tro att föräldrar inte hör av sig för att de inte känner till att Föräldratelefonen finns, och kanske är det så. Medan det totala antalet kontakter till Föräldratelefonen har minskat något uppvisar mejlen en obetydlig ökning av så kallade förstagångskontakter. Telefon och mejl har kapacitet att ta fler samtal/mejl än vad som görs idag och många fler föräldrar skulle kunna få stöd. Under våren 2011 har en oberoende konsult undersökt Rädda Barnens föräldrastödjande arbete. Kartläggningen låg till grund för Strategi för Rädda Barnens arbete med föräldradialog med samhällsperspektiv. I Strategin återfinns bl.a. ett förslag kring att bedriva öppna föräldraträffar i socioekonomiskt utsatta områden och på det sättet utöka Rädda Barnens föräldrastödjande insatser. Under 2011 lanserade Rädda Barnen ett samarbete med Riksidrottsförbundet (RIF). Avsikten var att marknadsföra föräldratelefonen och mejlen hos målgruppen idrottsföräldrar och uppmana dem att ringa eller mejla om de vill diskutera problem i relation till deras barns fritidsaktivitet. Samarbetet bröts på det nationella planet men fortsätter lokalt på några håll i landet. De senaste åren har verksamheten genomgått en del organisatoriska förändringar, främst när det gäller det personella stödet och de ekonomiska rutinerna. Förändringarna i kombinationen med minskande antalet kontakter har skapat osäkerhet och oro kring Föräldratelefonens framtid och en del svarare valde att lämna verksamheten. Antalet svarare i mejlen har däremot ökat och består idag av nio personer som dagligen, året runt svarar på frågor från oroliga föräldrar. Jag vill tacka alla er som med ert kunnande, fantastiska arbete och tålamod gör skillnad för många barn. Maja Salsbäck, Verksamhetsutvecklare och ansvarig för Föräldratelefonen/mejlen 1
2. Sammanfattning Föräldramejlen har under 2012 fått in sammanlagt 297 mejl. Av dessa är 167 så kallade förstagångskontakter och övriga 130 är fortsatta konversationer mellan mejlare och svarare. För att statistiken inte ska bli missvisande är det de 167 förstagångskontakterna vi har fokuserat på. I Föräldramejlen har svararna en utmaning med att föra statistik över samtalen, eftersom det kan vara svårare att veta hur gamla barnen är, om de bor med sammanboende föräldrar, vad problemet egentligen är, och så vidare. Jämfört med Föräldratelefonen, så har man inte samma möjlighet att fråga och få svar, vilket är en av anledningarna till att många mejl - hela 35 procent - hamnar under kategorin annat problem och framgår ej när man statistikför dem. Det är även betydligt fler procent där man inte känner till åldern på barnet, 31 procent, och i 36 procent av fallen finns det ingen information om hur barnets familj och boendesituation ser ut. Där vi har information så ser vi att problem kring skilsmässa och konflikter kring vårdnad, boende och umgänge tar upp stor plats i Föräldramejlen. 13 procent av mejlen handlar om dessa Sedan år 2011 har vi genom ett samarbete med Riksidrottsförbundet uppmärksammat idrottsrelaterade problem i statistiken. I år utgör dessa 7 procent av totala antalet kontakter i Föräldramejlen. Vi kan konstatera att minst antal mejl handlar om barn under 2 år, och unga vuxna från 18 år och uppåt; 2 procent respektive 5 procent. Övriga åldersgrupper ligger någorlunda jämnt fördelade på mellan 13-17 procent. Även i de fallen vi känner till barnens kön så är det relativt jämnt fördelat med ca 23 procent flickor och 28 procent pojkar. När det gäller barnets familj och boendesituation är det hela 37 procent av mejlen där man inte vet hur det ser ut. Detta gör det svårt att dra några slutsatser. 17 procent uppges bo med båda föräldrarna och 13 procent bor med en ensamstående mamma. Det är jämförelsevis en stor skillnad mot Föräldratelefonen, där 34 procent bor bara med sin mamma. Kanske vore det så att skillnaden skulle jämnas ut om man hade uppgifter om boendesituationen i samtliga inkommande mejl. Precis som med Föräldratelefonen är det mammorna som oftast tar kontakt - i 55 procent av mejlen är det en mamma som skriver. Vi ser också en stor ökning, ca 10 procent, av kontakter från människor som har en annan relation till barnet än att vara deras vårdnadshavare. Under 2012 kom 31procent av mejlen från andra personer än föräldrarna. Antalet pappor som tar kontakt har minskat de senaste åren och ligger nu på endast 8 procent. Till Föräldratelefonen kan alla ringa måndag-fredag kl. 18:00-21:00 och lördag kl. 13:00-16:00 på telefonnummer 020-786 786. Till Föräldramejlen kan alla skriva på foraldrar@raddabarnen.se, alla dagar i veckan, dygnet runt. 2
3. Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl Rädda Barnens Föräldratelefon har funnits sedan 1991. 2006 startades också Föräldramejlen. Båda Föräldratelefonen och Föräldramejlen bemannas av ideellt arbetande Rädda Barnenmedlemmar på sex olika orter i Sverige: Göteborg, Malmö, Norrköping, Karlstad, Uppsala och Östersund. Alla svarare är själva föräldrar och har genomgått Rädda Barnens utbildning i föräldratelefoni. De har också gått igenom en personlig djupintervju med en psykolog, där de har bedömts som lämpliga för uppgiften. Rädda Barnen jobbar för att stärka föräldrar i deras föräldraskap. För de allra flesta barn är föräldrar och vårdnadshavare de mest framträdande personerna i deras liv. Det stöd som svararna i Föräldratelefonen och -mejlen bidrar med är därför av största vikt, inte bara för föräldrarna utan även för barnen. Vi tror att trygga föräldrar ger trygga barn. Ibland är det inte helt lätt att veta vad som är rätt och vad som är fel. För det mesta är föräldraskapet en härlig upplevelse, men ibland dyker det upp utmaningar som kan vara svåra att hantera. Vi tror att alla föräldrar behöver stöd ibland Föräldratelefonen och Föräldramejlen finns till för alla de tillfällen då man känner att man behöver någon att bolla med. Svararna har gott om livserfarenhet att dela med sig av, de lyssnar och ger stöd när det som bäst behövs. De kan hjälpa till att bena upp problem, sortera tankar och känslor och resonera kring vad som kan leda till förändring. Alla föräldrar är välkomna att kontakta Föräldratelefonen och Föräldramejlen. Inget problem är för litet eller för stort; det kan gälla allt från oro och små vardagliga problem som de flesta känner igen sig i, till större frågor av mer allvarlig karaktär. Både mammor och pappor ringer och mejlar, och ibland även andra vuxna i ett barns närhet som känner oro för barnet. Alla samtal är anonyma, både för den som ringer och den som svarar. Det skrivs inga journaler över samtalen, utan förs endast kortfattad statistik över alla kontakter. Samtalen kostar bara en markering. Öppettider och kontakt Föräldratelefonen har öppet måndag-fredag kl. 18:00-21:00 och lördag kl. 13:00-16:00. Den nås på telefonnummer 020-786 786. Till Föräldramejlen kan man skriva på foraldrar@raddabarnen.se alla dagar i veckan, dygnet runt. Svar får man inom ett par dagar. Om du själv vill bli svarare, eller av en annan anledning vill komma i kontakt med Föräldratelefonen och mejlens ansvariga Maja Salsbäck: ring 08-698 92 55, eller skicka ett mejl till maja.salsback@raddabarnen.se. Hjälp gärna till att sprida information om Rädda Barnens Föräldratelefon och Föräldramejl. Foldrar och affischer kan beställas via ansvariga på närmaste regionkontor: Region Öst: Maria Netz maria.netz@rb.se Region Väst: Åsa Pedersen sara.lidgren-ntini@rb.se Region Nord: Jenny Lindahl jenny.lindahl@rb.se Region Syd: Maja Salsbäck maja.salsback@rb.se 3
4. Ditt bollplank som idrottsförälder Rädda Barnens Föräldratelefon och mejl har alltid varit öppen för alla föräldrar. Sedan 2011 satsar vi även särskilt på att nå föräldrar med barn aktiva inom idrotten. Att delta i en idrott är bra för både kropp och själ. Att följa med och stötta sina barn på träning och match är det bästa man kan göra som förälder. Men det är inte alltid så lätt att vara idrottsförälder. Hur ska man stötta sitt barn på bästa sätt? Vad gör du som vuxen när du ser en annan mamma eller pappa ta över såväl tränarens som domarens roll från läktaren. Vad säger du som vuxen till en tränare som tycker att det är okej att toppa ett lag med 7-åringar? Hur ska man agera om ett barn far illa på ett eller annat vis? Syftet med att uppmärksamma idrottsfrågor är att förebygga diskriminering och kränkningar inom barn- och ungdomsidrotten. Att stötta idrottsföräldrar när problem uppstår är att också stötta deras barn. En sammangående trend för både Föräldratelefonen och Föräldramejlen är att majoriteten av kontakterna handlar om mobbning eller orättvis behandling av barnet. Först och främst av tränaren men även andra barn. Det kan ofta gälla barn som blir utfrysta eller uteslutna från matcher, men även kränkande behandling och att föräldrarna inte får något gensvar från tränaren. Det som särskiljer Föräldratelefonen och Föräldramejlen är att föräldrar eller anhöriga oftast väljer att ta kontakt via mejl när problemet rör mer komplexa frågeställningar. Det är möjligt att vissa kan känna att det är mycket lättare att skriva än att prata i telefon när det gäller svårare ämnen. Vid de tillfällen då mejl kommer in som rör barn som far illa i idrotten kan ämnet handla om t.ex. dåligt språkbruk eller oacceptabelt beteende hos vuxna inför barn, särbehandling av pojkar och flickor eller ett olämpligt förhållande mellan barn och tränare. 4
5. Mejl 2012 Under 2012 inkom sammanlagt 297 mejl till Rädda Barnens Föräldramejl. Av dessa var det 167 mejl som skickades av personer som tog kontakt med Föräldramejlen för första gången. De övriga 130 mejlen är fortsatta konversationer mellan svararen och den som tar kontakt. I texten kommer vi i huvudsak att utgå ifrån statistik från de mejl som för första gången kontaktar Föräldramejlen, men i flera av tabellerna redovisas även samtliga mejl. Det är väldigt sällan som ett mejl bara handlar om en enda sak. Ett problem kan ha många olika orsaker, vilket gör att flera ämnen ofta kommer upp i mejlen. Det kan även vara svårt att skilja dem från varandra. I Föräldramejlen kan det vara betydligt svårare än i Föräldratelefonen att få en riktig förståelse för vad problemen egentligen handlar om. I vissa fall är mejlen väldigt kortfattade och man har inte samma möjlighet att diskutera och ställa följdfrågor. Detta har resulterat i att majoriteten av mejlen i Föräldramejlen måste sorteras in under kategorin Annat problem, eftersom de inte riktigt passar in under någon av de andra kategorierna. Under 2012 uppdaterades blanketten som svararna fyller i, för att undvika att alltför många mejl hamnar under Annat problem. Man kommer också att arbeta mer med svararna med att definiera och öka förståelsen för vad varje kategori innebär. Följande avsnitt redovisar statistik 1 över det man upplever som huvudproblem i mejlen, egenskaper kring barnet och kring den som ringer. 1 Statistiken som anges i procent är avrundat till en decimal, varför totalsumman i tabellerna inte alltid blir 100%. 5
Tabell 1. Huvudproblem i mejlen 5.1 Huvudproblem i mejlen Huvudproblem Antal Antal mejl Procent kontakter Procent Annat problem 83 27.9 59 35 Skilsmässor, konflikter om vårdnad, umgänge och boende 48 16.2 21 13 Annan psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet 46 15.8 17 10 Känslor av otillräcklighet som förälder 28 9.4 15 9 Våld och övergrepp i familjen 18 6.1 7 4 Barn inom idrotten, idrottsrelaterade problem 12 4 7 4 Utåtagerande beteende hos barnet, aggressivitet, ilska 22 7.4 11 7 Övriga problem i familjen 9 3 8 5 Problem i skolan 9 3 7 4 Barn som placerats/riskerar att placeras i institution 2 0.7 2 1 Barn som utsatts för våld eller sexuella övergrepp, förövaren ej inom familjen 5 1.7 3 2 Barnets utveckling och problem med gränssättning 3 1 2 1 Psykisk ohälsa i familjen 3 1 2 1 Depression, självdestruktivitet hos barnet 2 0.7 1 1 Missbruk i familjen 1 0.3 1 1 Riskbeteende 6 2 4 2 Totalt 297 100 167 100 Annat problem Under 2012 hamnade hela 35 procent av mejlen under kategorin annat problem, vilket är en klar majoritet. Här kan mejlen även handla om en massa olika saker, till exempel problem med barnets pojk- eller flickvän och små barn som inte vill gå till förskolan. En mamma är orolig över sin 16-åriga dotter som har fått reda på att hon är gravid. Mamman anser att dottern borde göra abort men dottern vill inte. Mamman bekymrar sig över att dottern inte förstår vilket ansvar det är att få ett barn. 6
Skilsmässa, konflikter om vårdnad, boende och umgänge 12.6 procent av mejlen handlade om problem och oro i relation till en skilsmässa, och problem med vårdnad, boende och umgängesfrågor. Det kan gälla familjer där föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet men är oense om något, till exempel vilken skola barnet ska gå i. Det kan det handla om ett barn som inte vill träffa en förälder eller en förälder som inte vill träffa barnet, eller om svåra vårdnadstvister mellan föräldrarna. Det händer även att föräldrar tar kontakt för att få råd och stöd om hur de bäst ska ordna för barnet med boende, skola och förskola vid en separation. En mamma är bekymrad över att pappan till hennes 3-åriga dotter inte vill ha något med henne att göra. Pappan säger att dottern inte är hans och mamman känner sig sårad och arg. Annan psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet 10.2 procent handlar om någon form av psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet, som inte klassas som depression. Det kan gälla barn med en fysisk sjukdom, tvångstankar, fobier eller liknande, och även övervikt anges. Ibland mejlar föräldrarna för att de oroar sig över symptom på sjukdomar. Familjen misstänker att deras 13-åriga son har ADHD då han har svårt att hänga med i skolan och kan inte sitta still, men vet inte vart de ska vända sig då de behöver mer hjälp och information om diagnosen. Otillräcklighet som förälder 9 procent av mejlen handlar om känslor av otillräcklighet som förälder. Föräldrarna som tar kontakt tvivlar ofta på sig själva. De kan vara utbrända, deprimerade, stressade eller känna sig ensamma. De kan även uppleva att de har svårt att tillgodose barnets behov ordentligt, eller att de lätt tappar humöret i stressande situationer. En mamma ringer eftersom hon känner att hon har tappat tålamodet med sin 7-årige son. Oftast kommer hon hem sent från jobbet och orkar då inte ge sin son den uppmärksamhet hon tycker han borde få då han skriker hela tiden. På helgerna vaknar sonen kl 6 och mamman måste gå upp. Pappan borde kanske ta över lite mer ansvar på helgerna, så mamman får vila ut? Aggressivitet, utåtagerande beteende hos barnet 6.6 procent. Bland äldre barn kan mejlen handla om aggressivt och eventuellt hotfullt beteende mot föräldrar och syskon. Bland yngre barn gäller det vredesutbrott och att man ger sig på yngre syskon. En mormor mejlar och är orolig över att hennes barnbarn slår sin lillasyster och hotar att skada henne och sina föräldrar när de försöker sätta gränser. Hon tycker att föräldrarna borde stå fast vid sina principer och att de nu ger efter allt för lätt. Övriga problem i familjen 4.8 procent. Till övriga problem i familjen räknas de som inte hör till våld, missbruk, psykisk ohälsa eller relationsproblem. Det kan bland annat gälla dödsfall eller sjukdom i familjens närhet och ekonomiska problem. 7
En pappa är osäker hur han ska prata med sin 7-årige son om att hans bästa kompis har omkommit i en bilolycka. Våld och övergrepp i familjen 4 procent. Våld och övergrepp i familjen kan ibland hänga ihop med någon form av missbruk i familjen. I vissa fall kan det vara en pappa som dricker och blir våldsam, eller en mamma som skadar sina barn. Ibland handlar det om sexuella övergrepp eller misstanken om att ett barn utsätts för det. Våldet behöver inte vara riktat direkt mot barnet, utan det kan lika gärna gälla en förälder som misshandlar den andre. En granne är orolig över att grannflickan blir utsatt för övergrepp av sin far. Grannen har hört konstiga ljud och att flickan har skrikit att pappan ska sluta och att hon inte vill. Barn inom idrotten, idrottsrelaterade problem 4 procent. Denna kategori finns med sedan oktober 2011, eftersom det var då samarbetet med Riksidrottsförbundet startade. Idrottsrelaterade problem kan gälla allt ifrån hur man ska peppa och motivera sina barn, till allvarliga saker som utfrysning och kränkande behandling. Vanligt är att de som tar kontakt reagerar på att idrotten är så resultat- och tävlingsorienterad och ibland ger de bästa barnen mer uppmärksamhet. En mamma är upprörd över att hennes 10-åriga flicka inte får de simmärken som hon förtjänar. Mamma tror att simläraren behandlar flickan annorlunda eftersom hon inte är av svenskt ursprung Problem i skolan 4 procent. Problem i skolan kan röra allt från skoltrötthet och inlärningssvårigheter till mobbning och konflikter med klasskamrater. Det är något vanligare bland tonåringar än bland yngre barn. Den 14-åriga flickan kommer hem gråtande efter skolan. Hon säger att hon inte längre orkar med mobbningen i skolan och vill inte gå dit igen. Mamman har pratat med skolan, men inget görs för att förhindra det flickan utsätts för och flera lärare tar dessutom mobbarnas parti. Riskbeteende 2 procent. Här handlar alla kontakter om tonåringar och vuxna barn. Det kan gälla till exempel överdrivet bruk av alkohol, droger, riskabla sexvanor, kriminalitet eller rasfientlighet. En pappa är bekymrad över sin 18-årige son som har flyttat hemifrån. Sonen har ett spelberoende där han har förlorat mycket pengar, han har även lån som han inte har betalat tillbaka, förlorar sina jobb hela tiden och lägenheten är aldrig städad. Barn som utsatts för våld eller sexuella övergrepp utom familjen 2 procent. I denna kategori handlar mejlen om barn som har blivit utsatta för våld och sexuella övergrepp utanför familjen eller barn som utsätter andra barn för våld och övergrepp. Det kan till exempel handla om en flicka som har blivit våldtagen eller en pojke som blivit misshandlad. 8
En tonårig pojke har blivit misshandlad av jämnåriga pojkar när har var på väg hem. Pojken är rädd att lämna huset där han bor och föräldrarna behöver råd kring vad de ska göra och vem de kan kontakta. Barn som placerats eller riskerar att placeras i institution 1.2 procent. Hit räknas mejl om barn som riskerar att bli eller redan har blivit placerade i familjehem eller på institution, till exempel på grund av att föräldrarna anses oförmögna att ta han om barnet. 17-årig flicka har placerats på ett familjehem och följer inte de uppsatta reglerna och rymmer gång på gång hem till sin mamma. Mamman är orolig över att hon inte kommer att få träffa sin dotter mer om dottern inte följer sina avtalade tider. Barnets utveckling och problem med gränssättning 1.2 procent. I mejl gällande oro kring barnets utveckling och gränssättning kan det röra sig om TV- och datorvanor, eller hur dags man behöver vara hemma på kvällen. Bland mindre barn kan det till exempel handla om att få barnet att sova i sin egen säng. En mamma är bekymrad över sin 13-åriga dotter som bryter sitt avtal om att komma hem en viss tid. Hon spendera flera timmar ute och försummar skolarbetet. Mamman har bemöts med ilska när hon konfronterat dottern. Vad ska mamman göra när dottern bara struntar i vad hon säger? Psykisk ohälsa i familjen 1.2 procent av mejlen handlar om psykisk ohälsa när det inte avser barnet. Det kan vara en eller båda föräldrarna, ett syskon eller någon annan nära släkting som har psykiska problem. En pappa är bekymrad över att den 5-åriga dottern har blivit rädd för sin store bror som har en bipolär sjukdom. Han är osäker på hur han ska bemöta sin dotter och sin son så de båda två får större förståelse för varandras situation. Depression, självdestruktivitet hos barnet 0.6 procent. Detta ämne är vanligast bland tonårsbarn. Det gäller till exempel depression, ätstörningar eller barn som skadar sig själva på något sätt. En mamma har märkt att hennes 15-åriga dotter har konstiga märken på armen, men dottern vill inte svara på mammans frågor. Mamman är osäker på hur hon ska hantera situationen så att flickan får den hjälp hon behöver. Missbruk i familjen 0.6 procent. Missbruk i familjen gäller oftast föräldrarna, men kan även röra syskon. Det hänger ofta ihop med våld och/eller psykiska ohälsa. En mamma är orolig över att hennes 16-årige son som ser upp till sin pappa ska ta efter honom och dricka alldeles för mycket. Hon är osäker på hur hon ska gå tillväga då sonen inte vill lyssna. 9
5.2 Information om barnet och den som tar kontakt 5.2.1 Barnets kön När det gäller fördelningen på barnets kön är det ganska ofta som könet inte framgår. I de fall vi har information så är fördelningen 28 procent pojkar och 23 procent flickor. Tabell 2. Barnets kön Barnets kön Antal mejl Procent Antal kontakter Procent Flera barn 106 35.7 58 35 Pojke 84 28.3 47 28 Flicka 75 25.3 38 23 Framgår ej 32 10.8 24 14 Totalt 297 100 167 100 5.2.2 Barnets ålder När det gäller barnets ålder är det väldigt ofta som det inte alls framgår i mejlen hur gamla barnen är. I de fall då de framgår är det någorlunda jämnt fördelat mellan åldrarna 2 och 17 år. Minst antal mejl handlar om de allra yngsta barnen, de under 2 år. Tabell 3. Barnets ålder Barnets ålder Antal mejl Procent Antal kontakter Procent Under 2 år 9 9 3 2 2-6 år 43 14.5 22 13 7-12 år 59 19.9 25 15 13-17 år 45 15.2 29 17 18 och äldre 13 4.4 8 5 Framgår ej 80 26.9 52 31 Flera barn i olika åldrar 48 16.2 28 17 Totalt 297 100 167 100 5.2.3 Vilka problem är vanligast i vilken åldersgrupp? I tabell 4 utgår vi från de fall då vi vet hur gammalt barnet i fråga är. De mejl där vi inte vet åldern på barnet, eller där det handlar om flera barn är inte med. 10
Här kan vi se vilka huvudproblem man anger som vanligast i respektive åldersgrupp. Vi kan till exempel se att problem gällande annan psykisk eller fysisk ohälsa är vanligt hos tonårsgruppen. Hos barn i åldern 7-12 år utmärker sig utåtagerande beteende, och för de lite mindre barnen i åldern 2-6 år är det främst känslor av otillräcklighet som förälder som är vanligast. Kategorin Annat problem är mycket vanlig i alla åldrar. Tabell 4. Vilka problem är vanligast i vilken åldersgrupp? Ålder Huvudproblem 18 år och Under 2 år 2-6 år 7-12 år 13-17 år äldre Annan psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet 0 1 2 6 1 Annat problem 0 7 7 5 2 Barn inom idrotten, idrottsrelaterade problem 0 0 3 1 0 Barn som placerats/riskerar att placeras i institution 0 0 0 0 0 Våld och övergrepp utom familjen 0 0 0 0 3 Barnets utveckling och problem med gränssättning 0 1 0 1 0 Depression, självdestruktivt beteende hos barnet 0 0 0 1 0 Känslor av otillräcklighet som förälder 0 4 2 1 0 Missbruk i familjen 0 0 0 0 1 Problem i skolan 0 0 1 4 1 Psykisk ohälsa i familjen 0 1 0 0 0 Riskbeteende 0 0 1 2 0 Skilsmässor, konflikter om vårdnad, umgänge och boende 0 3 2 1 0 Utåtagerande beteende hos barnet, aggressivitet, ilska 0 1 4 6 0 Våld och övergrepp i familjen 0 2 1 0 0 Övriga problem i familjen 0 1 0 0 0 Totalt 0 21 23 28 8 5.2.4 Barnets familj I Föräldramejlen är det svårt att se hur barnets familj ser ut. Ofta framgår det inte om barnet till exempel bor med en ensamstående mamma, med båda föräldrarna, i växelvis boende eller på annat sätt. 11
I de fall vi vet hur det ser ut kan vi dock se en stor skillnad mot hur det ser ut i Föräldratelefonen. I Föräldramejlen är det vanligast att barnet bor hos båda föräldrarna, medan det i Föräldratelefonen är vanligast att barnet bor med en ensamstående mamma. Tabell 5. Boendesituation Boendesituation Antal mejl Procent Antal kontakter Procent Med båda föräldrarna 48 16.2 28 17 Växelvis 25 8.4 12 7 Med ensam mamma 57 19.2 21 13 Med ensam pappa 8 2.7 3 2 Med förälder och styvförälder 14 4.7 7 4 Annat alternativ 56 18.9 35 21 Framgår ej 89 30 61 36 Totalt 297 100 167 100 5.2.5 Vem tar kontakt? I Föräldramejlen och Föräldratelefonen har det alltid varit mammorna som har varit de som tagit mest kontakt. 2012 fortsätter på samma sätt, där 55 procent av mejlen skickades av mammor, medan endast 8procent skickades av pappor. Siffran för att någon annan än barnets föräldrar tar kontakt har ökat jämfört med 2011 då det låg på 21 procent, och 2012 då det var 31 procent. Tabell 6. Vem tar kontakt? Vem tar kontakt? Antal mejl Procent Antal kontakter Procent Mamma 175 58.9 92 55 Pappa 28 9.4 14 8 Annan 81 27.3 51 31 Framgår ej 13 4.4 10 6 Totalt 297 100 167 100 5.2.6 Vem tar kontakt om vad? I tabell 7 nedan ser vi vilket som var det vanligaste ämnet att skriva om ifall man skriver som mamma, pappa eller som person med en annan relation till det berörda barnet. Vi ser att 12
papporna oftast skriver om skilsmässo- och vårdnadsfrågor, samt det som kategoriseras som annat problem. Mammorna skriver oftast om känslor av otillräcklighet som förälder, andra frågor, och liksom papporna om skilsmässo- och vårdnadsfrågor. När någon annan än föräldrarna tar kontakt så står andra frågor och annan psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet högst upp på listan. Tabell 7. Vem tar kontakt om vad? Vem tar kontakt? Huvudproblem Mamma Pappa Annan Framgår ej Annan psykisk eller fysisk ohälsa hos barnet 5 2 10 0 Annat problem 26 5 19 9 Barn inom idrotten, idrottsrelaterade problem 3 1 2 1 Barn som placerats/riskerar att placeras i institution 0 0 2 0 Barn som utsatts för våld eller sexuella övergrepp inom familjen 2 0 1 0 Barnets utveckling och problem med gränssättning 2 0 0 0 Depression, självdestruktivt beteende hos barnet 1 0 0 0 Känslor av otillräcklighet som förälder 15 0 0 0 Missbruk i familjen 0 0 1 0 Problem i skolan 5 1 1 0 Psykisk ohälsa i familjen 2 0 0 0 Riskbeteende 3 0 1 0 Skilsmässor, konflikter om vårdnad, umgänge och boende 12 3 6 0 Utåtagerande beteende hos barnet, aggressivitet, ilska 9 0 2 0 Våld och övergrepp i familjen 2 0 5 0 Övriga problem i familjen 5 2 1 0 Totalt 92 14 51 10 13