Avloppsslam som växtnäringskälla till stråsäd och oljeväxter

VA-Forsk rapport Nr 2006-09 Avloppsslam som växtnäringskälla till stråsäd och oljeväxter fältförsök Andras Baky Ola Palm Staffan Steineck VA-Forsk

VA-Forsk VA-Forsk är kommunernas eget FoU-program om kommunal VA-teknik. Programmet finansieras i sin helhet av kommunerna, vilket är unikt på så sätt att statliga medel tidigare alltid använts för denna typ av verksamhet. FoU-avgiften är för närvarande 1,05 kronor per kommuninnevånare och år. Avgiften är obligatorisk. Nästan alla kommuner är med i programmet, vilket innebär att budgeten årligen omfattar drygt åtta miljoner kronor. VA-Forsk initierades gemensamt av Svenska Kommunförbundet och Svenskt Vatten. Verksamheten påbörjades år 1990. Programmet lägger tonvikten på tillämpad forskning och utveckling inom det kommunala VA-området. Projekt bedrivs inom hela det VA-tekniska fältet under huvudrubrikerna: Dricksvatten Ledningsnät Avloppsvattenrening Ekonomi och organisation Utbildning och information VA-Forsk styrs av en kommitté, som utses av styrelsen för Svenskt Vatten AB. För närvarande har kommittén följande sammansättning: Anders Lago, ordförande Olof Bergstedt Roger Bergström Daniel Hellström Stefan Marklund Mikael Medelberg Anders Moritz Peter Stahre Jan Söderström Göran Tägtström Agneta Åkerberg Steinar Nybruket, adjungerad Thomas Hellström, sekreterare Södertälje Göteborgs VA-verk Svenskt Vatten AB Stockholm Vatten AB Luleå Roslagsvatten AB Linköping VA-verket Malmö Sv Kommunförbundet Borlänge Falkenberg NORVAR, Norge Svenskt Vatten AB Författarna är ensamma ansvariga för rapportens innehåll, varför detta ej kan åberopas såsom representerande Svenskt Vattens ståndpunkt. VA-Forsk Svenskt Vatten AB Box 47607 117 94 Stockholm Tfn 08-506 002 00 Fax 08-506 002 10 svensktvatten@svensktvatten.se www.svensktvatten.se Svenskt Vatten AB är servicebolag till föreningen Svenskt Vatten.

VA-Forsk Bibliografiska uppgifter för nr 2006-09 Rapportens titel: Title of the report: Avloppsslam som växtnäringskälla till stråsäd och oljeväxter fältförsök Utilisation of Municipal Sewage Sludge as Source of Nutrients for Grains and Oilseeds Rapportens beteckning Nr i VA-Forsk-serien: 2006-09 Författare: Andras Baky, Ola Palm och Staffan Steineck, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik VA-Forsk-projektnr: 99-128 Projektets namn: Projektets finansiering: Rötslam som växtnäringskälla för stråsäd och oljeväxter VA-Forsk, GRYAAB, Kvarnföreningen, Arla Foods Rapportens omfattning Sidantal: 38 Format: A4 Sökord: Keywords: Sammandrag: Abstract: Målgrupper: Omslagsbild: Rapporten beställs från: Rötslam, slamspridning, åkermark, tungmetaller Municipal sewage sludge, land application, agricultural land, heavy metals I ett ettårigt fältförsök har eventuell påverkan på grödan jämförts när slam och mineralgödsel använts. Skördenivån påverkades marginell och en fyraårsgiva med slam har inte ger någon mätbar påverkan på metallhalten i mark eller gröda. In a one-year field experiment impact on the crop was compared when using sewage sludge and mineral fertiliser. The difference in yield was negligible and a four-year addition of sewage sludge as a single dose did not give a measurable impact on the metal content in the topsoil or in the crop. Konsulter, rådgivare, VA-verk, lantbrukets och livsmedelsindustrins organisationer Demonstrationsspridning av slam. Foto: JTI Finns att hämta hem som pdf-fil från Svenskt Vattens hemsida www.svensktvatten.se Utgivningsår: 2006 Utgivare: Svenskt Vatten AB Svenskt Vatten AB Grafisk formgivning: Victoria Björk, Svenskt Vatten

Förord När projektet Rötslam som växtnäringskälla till stråsäd och oljeväxter planerades i mitten av 1990-talet fanns ett starkt intresse hos både jordbruk, livsmedelsindustri och kommunala avloppsreningsverk att öka både kunskapen och acceptansen kring jordbruksanvändning av slam. Projektet blev ett gemensamt initiativ från Kvarnföreningen, Arla, Svenskt Vatten och GRYAAB, där VA-Forsk och GRYAAB stått för huvuddelen av finansieringen. JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik fick uppdraget att genomföra projektet. Syftet var att skapa ett fältförsök med slam som var upplagt så att eventuell påverkan eller ickepåverkan på den odlade grödan (spannmål och oljeväxter) skulle kunna konstateras då detta varit svårt i befintliga försök. Med påverkan avsågs i första hand förändrat upptag av tungmetaller till den del av grödan som skördades. Försöken skulle även ge möjlighet till andra studier t.ex. påverkan på markmikrobiologin eller andra faktorer som kunde visa sig intressanta i framtiden. Försöksupplägget blev därför mycket ambitiöst. Tidigt i projektets genomförande blev det oklarheter med finansieringen. Detta ledde till att fältförsöken avbröts efter två växtsäsonger. Analys av prover (markoch grödprover) har endast gjorts för den första växtsäsongen (1998/1999), vilket redovisas i denna rapport. Uppsala, 2006-01-17 Andras Baky, Ola Palm

Innehåll Förord................................................................................... 3 Sammanfattning..................................................................... 7 Summary................................................................................ 8 1 Bakgrund......................................................................... 9 2 Material och metoder...................................................... 10 2.1 Försöksuppläggning............................................................10 2.2 Markförhållanden................................................................11 2.3 Slam..................................................................................11 2.4 Mineralgödsel.....................................................................12 2.5 Atmosfärisk deposition av tungmetaller................................12 2.6 Provtagning........................................................................13 3 Resultat.......................................................................... 13 3.1 Skörd.................................................................................13 3.2 Tillförsel av tungmetaller till mark.........................................15 3.3 Upptag av tungmetaller i frö och kärna.................................15 3.4 Tillförsel och bortförsel av kadmium.....................................19 4 Slutsatser........................................................................ 19 Referenser............................................................................ 21 Bilaga A: Analys av använt slam............................................. 22 Bilaga B: Jordarter............................................................... 23 Bilaga C: Deposition av tungmetaller med nederbörd............. 25 Bilaga D: Skörderesultat vårraps............................................ 26 Bilaga E: Skörderesultat höstvete.......................................... 30 Bilaga F: Skörderesultat havre.............................................. 33 Bilaga G: Skörderesultat korn................................................ 36

6

Sammanfattning När projektet Rötslam som växtnäringskälla till stråsäd och oljeväxter planerades i mitten av 1990-talet fanns ett starkt intresse hos både jordbruk, livsmedelsindustri och kommunala avloppsreningsverk att öka både kunskapen och acceptansen kring jordbruksanvändning av slam. Syftet var att skapa ett fältförsök med slam som var upplagt så att eventuell påverkan eller ickepåverkan på den grödan (spannmål och oljeväxter) skulle kunna konstateras då detta varit svårt i befintliga försök. Med påverkan avsågs i första hand förändrat upptag av tungmetaller till den del av grödan som skördades. Fältförsöket genomfördes på Bjärtorps gård mellan Skara och Vara i Västergötland. Resultaten från detta ettåriga försök ska ses i ljuset av att det krävs fleråriga fältförsök med olika mark- och klimatförhållanden för att kunna utvärdera ett gödselmedels effekt på grödor. Sammanfattningsvis har följande slutsatser dragits: Skörderesultatet (mängd kärnskörd) påverkades marginellt mellan slam- och mineralgödslade led. Till de slamgödslade leden tillfördes även 60 % av grödans kvävebehov som mineralgödsel. Detta för att så mycket som möjligt likställa tillförseln av växttillgängligt kväve mellan de olika behandlingsleden. Slammets innehåll av ammoniumkväve kan därför användas för att beräkna hur mycket tilläggsgödsling som behövs för att få en normalskörd. Tillförseln av kadmium via deposition var i samma storleksordning som via det valda mineralgödselmedlet (ca 0,4 g/ha och år). Med det aktuella slammet tillfördes ungefär den dubbla kadmiummängden som via mineralgödseln. Omräknat till fördubblingstid för Cd-halten i markens matjordskikt (de översta 25 cm) innebär detta ca 510 år vid användning av slam och ca 750 år vid användning av mineralgödsel (inräknat depositionen i bägge fallen). För att kunna konstatera förändringar i markens metallinnehåll krävs en betydligt större tillförsel än den som sker via enstaka givor av slam eller gödsel respektive kalkningsmedel. Mätosäkerheten i analysen för metaller i jord är så stor (ofta >15 %) att så små skillnader (som 0,7 % ökning för slamgödslade grödor i detta fall) inte kan konstateras. Återkommande provtagning av åkermarkens metallinnehåll är inte en lämplig metod för att följa eller konstatera påverkan på marken. Inga entydiga skillnader mellan halterna av tungmetaller i oljeväxtfrö och spannmålskärna kunde identifieras mellan led gödslade med slam eller med mineralgödsel. Via provtagning av en grödas metallhalt går det inte att skilja en gröda som är gödslad med slam eller med mineralgödsel. Variationen mellan metallhalter i gröda är större mellan olika grödor än mellan valet av gödselmedel. Vårraps och höstvete hade det största upptaget av kadmium och havre hade det största upptaget av nickel och zink. Upptaget av bly och kvicksilver var under detektionsgränsen för samtliga grödor. Sammanfattningsvis kan konstateras att en fyraårsgiva med slam inte ger någon mätbar påverkan på metallhalten i mark eller gröda. 7

Summary The project Utilisation of Municipal Sewage Sludge as Source of Nutrients for Grains and Oilseeds was planned during the mid-1990 s. At that time there was a great interest within agriculture, the food industry and wastewater treatment plant owners to increase knowledge and acceptance about agricultural use of sludge. The purpose of the project was to establish a field experiment with agricultural use of sewage sludge in such a way that impact or non-impact on the crop (grain and oilseeds) should be possible to verify. The verification has been problematic to accomplish in other Swedish field experiments. With impact means primarily an increase in uptake of heavy metals to the seeds. The field experiment was established in the county of Västergötland. The results from this one-year field experiment should be seen in the light of that it takes several years under different climate- and soil conditions to evaluate the effect of a fertiliser. In summary the following conclusions could be drawn: The difference in yield was negligible between crops fertilised with sludge and those fertilised with mineral fertiliser. It should be noted that crops fertilised with sludge also received 60 % of the recommended nitrogen amount through mineral fertiliser. This was done to place the supply of available nitrogen to the crops on equality with the supply for the crops fertilised with mineral fertiliser. The available nitrogen in the sludge could thus be used to calculate the amount of additional nitrogen needed to get a normal yield. The addition of cadmium through deposition was in the same order of magnitude as through the used mineral fertiliser (about 0,4 g/ha and year). The addition of cadmium with the used sludge was about the double. Recalculated to doubling time for cadmium in the topsoil (0-25 cm) it means about 510 years when using sludge and about 750 years when using mineral fertiliser (deposition included in both cases). To be able to verify a change in metal content in the topsoil a much larger addition is needed than that from single use of sewage sludge (with a four-year addition as a single dose) or mineral fertilisers. The uncertainty in the analysis of metal content in topsoil is rather large (often >15 %) and small changes (as an increase of 0,7 % for the sewage sludge addition) are not possible to verify. No clear differences in heavy metal content in seeds could be verified between single use of sewage sludge and mineral fertiliser. The variations in heavy metal content in the seeds are larger between different crops than between used fertilisers. The largest crop up-take of cadmium was found in spring rape and autumn wheat, whereas oat had the largest up-take of nickel and zinc. The crop up-take of lead and mercury was below detection limit for all crops. It could be concluded that a four-year addition of sewage sludge as a single dose will not give a measurable impact on the metal content in the topsoil or in the crop. 8

1 Bakgrund Rening av kommunalt avloppsvatten ger, oberoende av teknik, upphov till restprodukter. Slam är den helt dominerande restprodukten och år 2002 var Sveriges samlade slamproduktion ca 240 000 ton TS från drygt 400 reningsverk med fler än 2 000 pe anslutna (SCB 2004). Detta motsvarar en årlig slamproduktion på drygt 30 kg TS per pe och år. I genomsnitt innehåller torrsubstansen i slam 2,8 % fosfor (ca 6 600 ton P per år) och 3,8 % kväve (ca 9 100 ton N per år). Framför allt fosforinnehållet gör slammet intressant som gödselmedel. Förutom växtnäring och organiskt material innehåller slam andra föroreningar som avskiljts vid avloppsvattenreningen. De hittills mest uppmärksammade är tungmetaller samt organiska miljöstörande ämnen. Förekomsten av dessa ämnen påverkar omhändertagandet, men även slammets innehåll av växtnäring har stor betydelse. Även slammets innehåll av mikroorganismer och därmed risken för spridning av smittämnen har fått ökad aktualitet de senaste åren. Bl.a. diskuteras krav på hygienisering före användning. Under 1990-talet var deponering och användning i jordbruket de vanligaste metoderna för omhändertagande av slam (Figur 1 1). Införandet av deponiskattens år 2000 samt att deponering av avfall med organiskt innehåll blev förbjudet från och med år 2005 har lett till att deponering av slam dramatiskt minskat. Jordbruksanvändning av slam från kommunala avloppsreningsverk har länge varit en kontroversiell fråga. Den så kallade slamöverenskommelsen mellan Naturvårdsverket, LRF och Svenskt Vatten (dåvarande VAV) år 1994 (Naturvårdsverket 1995) ledde till en viss ökning av slamanvändningen under mitten av 1990-talet. Denna trend bröts några år senare och under 2000-talet har jordbruksanvändningen minskat. Idag (år 2005) omhändertas en allt större del av slamproduktionen via jordtillverkning och täckning av deponier. 100% 80% Procent 60% 40% 2002 2000 1998 20% 0% Jordbruk Jordtillverkning, grönyteanvändning Täckning av deponier Mellanlagring Användningsområde Deponering Okänt Figur 1 1. Slamanvändning (%) i Sverige åren 1998, 2000 och 2002 (SCB 2004). 9

2 Material och metoder 2.1 Försöksuppläggning Försöket var lokaliserat till Bjärrtorps gård som ägs av Svalöf Weibull. Gården ligger ca 3 mil utanför Skara på väg mot Vara. Jordarten vid försöksplatsen är en svagt lerig sandjord (SV L Sand) med en mullhalt som varierar mellan något mullhaltig (nmh) till måttligt mullhaltig (mmh) med ph 6,2 (Bilaga B). Försöket var utlagt som ett randomiserat blockförsök med två behandlingsfaktorer gödsling och gröda. Varje behandling upprepas fyra gånger. Totalt ingick elva behandlingar samt reservrutor. Reservrutorna gav möjlighet för att testa ytterligare tre gödselmedel i fyra upprepningar (Figur 2 1). Avståndet mellan blocken var 22 meter för att spridarekipaget ska kunna komma rakt in i rutorna. Rutstorlek för rutor gödslade med mineralgödsel var 100 m 2 (5 x 20 m). Rutstorleken för rutor gödslade med slam bestämdes med utgångspunkt i spridarens kastvidd, vilket innebär att rutorna var ca 400 m 2 (20 x 20 m). I försöket odlades höstvete, korn, havre och vårraps. Slam tillfördes hösten 1998 före försökets start. Samtliga grödor gödslades med mineralgödsel, motsvarande 80 % av grödornas behov av kväve, och slam kompletterad med mineralgödsel motsvarande 60 % av grödans behov av kväve. Vårrapsen gödslades med en kvävestege motsvarande 0, 40, 80 och 120 % Vårraps Höstvete Korn Havre ABCD E F G H / I J K L M / N O P Q R / S T U V W Höstvete Korn Vårraps Havre M L J I K / W U S V T / G B E D F H CA / R O P Q N P Korn Vårraps Havre Höstvete W T S U V / A F C G E DB H / Q O N P R / L K I M J Havre Höstvete Korn Vårraps R P Q O N / I J K L M / T U W S V / F A G B H C D E Figur 2 1. Försöksplan över fältförsök med slam vid Bjärrtorps gård. Tabell 2 1. Behandlingsleden som ingår i försöket. Led Gröda Gödsling Kommentar A Vårraps 0 % N, PK behov B Vårraps 40 % N, PK behov C Vårraps 80 % N, PK behov D Vårraps 120 % N, PK behov E Vårraps Slam-98, 60 % N F, G och H Vårraps 80 % N, PK behov Reserv I Höstvete 80 % N, PK behov J Höstvete Slam-98, 60 % N K, L och M Höstvete 80 % N, PK behov Reserv N Havre 80 % N, PK behov O Havre Slam-98, 60 % N P, Q och R Havre 80 % N, PK behov Reserv S Korn 80 % N, PK behov T Korn Slam-98, 60 % N U, V och W Korn 80 % N, PK behov Reserv 10

av grödans kvävebehovet. Reservleden, som under försöksåret 98/99 inte användes till något alternativt gödselmedel, gödslades med mineralgödsel motsvarande 80 % av kvävebehovet för respektive gröda samt fosfor och kalium efter behov, 22 kg P/ha (Tabell 2 1, ovan). 2.2 Markförhållanden Innan slammet spreds togs ett markprov som analyserades med avseende på växtnäringsinnehåll och tungmetaller (Tabell 2 2). Gödslingsbehovet för fosfor och kalium bestämdes utifrån detta markprov. 2.3 Slam Slammet som användes i försöken kom från Ryaverken i Göteborg. Partiet som spreds var från perioden maj till juli 1998 (Bilaga A). Slammet uppfyllde de krav som ställdes på ett slam för att användas för jordbruksändamål enligt SFS 1998:944. Samtliga tungmetaller låg väl under gränsvärdena, förutom zink som når upp till ca 98 % av gränsvärdet (Figur 2 2). Mängden slam som får tillföras till åkermark beräknades utifrån jordens fosforklass (Tabell 2 2) och högsta tillåtna tillförsel av tungmetaller enligt SNFS 1994:2. Slamgivan begränsades av tillförseln av kadmium, som är 0,75 g/ ha år. Vid spridningstillfället spreds en fyraårsgiva med slam om ca 2 300 kg TS/ ha Tabell 2 2. Markens innehåll av växtnäring och tungmetaller. Analys Resultat Enhet ph 6,2 Fosfor lättlösligt P-AL 15,6 mg/100 g Fosfor lättlösligt P-AL IV Klass Kalium lättlösligt K-AL 8,6 mg/100 g Kalium lättlösligt K-AL III Klass Magnesium lättlösligt Mg-AL 4,0 mg/ 100 g K/Mg-kvot 2,2 Bly <5 mg/ kg Kadmium <0,15 mg/ kg Koppar 9,2 mg/ kg Krom 3,3 mg/ kg Kvicksilver 0,046 mg/ kg Nickel <2,5 mg/ kg Zink 19 mg/ kg 100 790 mg/kg Ts 90 % av tillåten mängd i slam 80 70 60 50 40 30 20 1.4 mg/kg Ts 0.8 mg/kg Ts 45 mg/kg Ts 440 mg/kg Ts 40 mg/kg Ts 37 mg/kg Ts 1.3 mg/kg Ts 0.08 mg/kg Ts 30 mg/kg Ts 10 0 Cd Hg Pb Cu Cr Zn Ni PAH PCB Nonylfenol Figur 2 2. Andelen tungmetaller och organiska miljöstörande ämnen i rötslam angivet som andel av gränsvärde enligt SFS (1998) och Naturvårdsverket (1995). 11

(Tabell 2 3). Beroende på spridarinställning och körhastigheten vid spridning spreds ca 7 % större giva än den beräknade. Tabell 2 3. Mängd växtnäring, tungmetaller och organiska miljöstörande ämnen som tillförs till åkermark vid spridning av slam från Ryaverken. Mängd Enhet Slam 2 295 kg TS/ ha Totalkväve 71 kg/ ha Ammoniumkväve 27,5 kg/ ha Fosfor 57,4 kg/ ha Kalium 5,7 kg/ ha Magnesium 7,8 kg/ ha Bly 103 g/ ha Kadmium 3,2 g/ ha Koppar 1010 g/ ha Krom 91,8 g/ ha Kvicksilver 1,8 g/ ha Nickel 84,9 g/ ha Zink 1813 g/ ha S:a PCB 0,18 g/ ha S:a PAH 3 g/ ha Nonylfenol 68,8 g/ ha Mineralgödsel som användes för att tillföra fosfor och kalium var Hydro Agri PK 11-21. Fosforråvaran innehåller varierande mängder kadmium beroende på varifrån i världen den har sitt ursprung. Hydro Agris PK-produkter omfattas inte av deras kadmiumgaranti och kadmiumhalten varierar mellan 10 30 mg Cd/ kg P (Kudsk 2000). Det medför att med en tillförsel på 22 kg fosfor per hektar tillförs mellan 0,22 0,66 g kadmium till jordbruksmark. Olika grödor har olika stora behov av kväve för att tillväxa optimalt. I Tabell 2 4 visas normgivan av kväve för respektive gröda i syfte att erhålla optimalt skörderesultat. Tabell 2 4 Normgiva av kväve till olika grödor för att uppnå optimalt skörderesultat (kg/ ha). Normgiva Mängd Höstvete 150 Korn 100 Havre 100 Vårraps 130 2.5 Atmosfärisk deposition av tungmetaller 2.4 Mineralgödsel Sådd och spridning av kväve, fosfor och kalium i mineralgödsel genomfördes av Lanna Forskningsstation. Kvävet tillfördes i form av kalkammonsalpeter (KAS) och doserades i förhållande till optimal giva enligt de i försöksplanen angivna procenttalen (Tabell 2 1). Fosfor och kalium doserades efter behov relaterat till markens leveransförmåga och tillfördes som PK-gödselmedel. Reservledens rutor gödslades med mineralgödsel motsvarande 80% av optimal kvävegiva samt fosfor och kalium efter behov. Förutom tillförseln av tungmetaller via organiskaoch mineral gödselmedel sker det ett tillskott av tungmetaller vis deposition från luften (Tabell 2 5). Dessa tungmetaller har sitt ursprung från främst olika industriprocessers emissioner till luft och kan transporteras långa sträckor för att sedan via nederbörden hamna i jordbruksmarken. Tabell 2 5. Årlig tillförsel (g/ ha) av tungmetaller till åkermark via nederbörd (mm) för 1998. Beräknat utifrån medelvärde för deposition från olika stationer (IVL 2000). År Nederbörd Cd 1 Cr 1 Cu 1 Ni 1 Pb 1 Zn Hg 2 1998 678 0,378 0,905 17,2 1,58 13,2 96,0 0,05 Stdav 161 0,09 0,275 1,24 0,25 1,19 10,5 0,013 1 Aspvreten Nyköping, Arup Hörby och F1 Udden Stenungsund. 2 Rörvik Kungsbacka, Vavihill Svalöv och Aspvreten Nyköping. 12

2.6 Provtagning 3 Resultat 2.6.1 Slam Slammet analyserades på torrsubstanshalt (TS-halt), askhalt, ph, kväve, fosfor och kalium samt tungmetallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. Dessutom analyserades de organiska miljöstörande ämnena nonylfenol, s:a PAH och s:a PCB (Bilaga A). Analysen av slam genomfördes av AnalyCen AB. 2.6.2 Mark I samband med spridning av slam togs ett generalprov av marken som analyserades med avseende på ph, lättlösligt fosfor, -kalium och -magnesium samt bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink (Tabell 2 2). Generalprovet analyserades av AnalyCen AB. Innan slammet spreds tog rutvisa prover i samtliga rutor, förutom reservrutorna. Totalt togs 44 markprover. De rutvisa proverna analyserades med avseende på jordart (Bilaga B). Jordartsbestämningen genomfördes av Provcentralen vid SLU Ultuna. 3.1 Skörd Under resultat redovisas medelskörden och standardavvikelsen för de olika grödorna ledvis. Rutvisa fördelningen återfinns i Bilaga D Bilaga G. 3.1.1 Vårraps Vårraps gödslad med enbart mineralgödsel, 80 % av behovet, hade en större spridning mellan minsta och största skörd jämfört med vårraps gödslat med slam. I medeltal var skillnaden i skörd mellan mineral- och slamgödslad vårraps liten, Tabell 3 1. De slamgödslade leden gav en bra skördar (Figur 3 1). Totalt tillfördes 105 kg växttillgängligt kväve fördelad på 27 kg ammoniumkväve från slam samt 78 kg kväve från mineralgödsel till de slamgödslade leden. Skördeeffekten av kväve tillfört vid gödsling med slam och mineralgödsel motsvarar en mineralgödselgiva om 87 kg kväve. Störst skörd uppnåddes vid en mineralgödselgiva om ca 125 kg och skörden blev då 2 234 kg/ ha. 2.6.3 Gröda Grödan kärna respektive frö analyserades rutvis på renhet, rymdvikt, vattenhalt, kväve, kalium och fosfor samt de tungmetallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. För oljeväxter tillkommer procent fett och protein (Bilaga D Bilaga G). Analyserna av gröda genomfördes av AnalyCen AB. 3.1.2 Höstvete Höstvete gödslat med enbart mineralgödsel gav en något högre skörd än höstvete gödslat med slam kompletterad med mineralgödsel (Tabell 3 2). Troligen beror detta på bättre utnyttjande av kvävet från mineralgödsel. Mineralgödslade rutor uppvisar större spridning i skörden än slamgödslade rutor. Tabell 3 1. Avkastningen från odling av vårraps vid gödsling med slam respektive mineralgödsel. Gröda Antal rutor Behandling Avkastning 1 Min Max Medel Stdav Vårraps 4 0 % N 690 1 100 878 172 Vårraps 4 40 % N 980 2 020 1 503 429 Vårraps 16 80 % N 1 540 2 600 2 001 280 Vårraps 4 120 % N 2 010 2 500 2 258 269 Vårraps 4 Slam-98, 60 % N 1 700 2 280 1 978 238 1 Skörden anges vid vattenhalten 15 %. 13

2500 2000 Avkastning 1500 1000 500 0 25 50 75 87 100 125 150 Kvävegiva (kg/ ha) Figur 3 1. Avkastning enligt kvävegödselstege för vårraps och kväveverkan för slamgödslat led. Tabell 3 2. Avkastningen från odling av höstvete vid gödsling med slam respektive mineralgödsel. Gröda Antal rutor Behandling Avkastning 1 Min Max Medel Stdav Höstvete 16 80 % N 2 820 5 530 4 136 876 Höstvete 4 Slam-98, 60 % N 3 260 4 820 3 893 757 1 Skörden anges vid vattenhalten 15 %. 3.1.3 Korn Korn gödslad med slam kompletterad med mineralgödsel gav en något högre skörd än korn gödslat med enbart mineralgödsel (Tabell 3 3). Korn som gödslats med mineralgödsel uppvisar större variation mellan lägsta och högsta skörd. 3.1.4 Havre Havre gödslad med slam kompletterad med mineralgödsel gav en något större skörd jämfört med havre gödslat med enbart mineralgödsel (Tabell 3 4). De slamgödslade rutorna hade en jämnare fördelning och mindre variation mellan olika rutor. Tabell 3 3. Avkastningen från odling av korn vid gödsling med slam respektive mineralgödsel Gröda Antal rutor Behandling Avkastning 1 Min Max Medel Stdav Korn 16 80 % N 3 210 4 700 4 138 478 Korn 4 Slam-98, 60 N % 4 320 5 110 4 643 347 1 Skörden anges vid vattenhalten 15 %. Tabell 3 4. Avkastningen från odling av havre vid gödsling med slam respektive mineralgödsel Gröda Antal rutor Behandling Avkastning 1 Min Max Medel Stdav Havre 16 80 % N 3 870 5 380 4 693 488 Havre 4 Slam-98, 60 % N 4 130 4 790 4 435 349 1 Skörden anges vid vattenhalten 15 %. 14

3.2 Tillförsel av tungmetaller till mark 3.3 Upptag av tungmetaller i frö och kärna Tungmetaller tillförs marken framför allt från gödselmedel och deposition (Tabell 3 5). För att beräkna mängden tungmetaller i matjordskiktet (de översta 25 cm av åkermarken) har volymvikten satts till 1,6 kg/liter. Åkermarkens ursprungliga metallmängd innan gödslingsförsöket återfinns även i Tabell 3 5. Resultaten som redovisas i Figur 3 2 Figur 3 7 nedan visar medelvärdet och standardavvikelsen (felstaplar) för upptaget av tungmetaller i spannmålskärna och oljeväxtfrö. I de fall där inga felstaplar visas uppmättes inga variationer mellan försöksrutorna. Felstaplarna i figurerna visar den naturliga variationen i fält. I Bilagorna D till G redovisas upptaget av tungmetaller för respektive gröda rutvis. Tabell 3 5. Tillförsel av tungmetaller till åkermark på årsbasis (g/ha) Tungmetaller PK 11-21 Slam 1,2 Deposition 3 S:a slamgödslat S:a mineralgödslat Mängd i matjordsskiktet (0 25 cm) 4 Kadmium 0,22 0,66 0,8 0,38 1,18 0,6 1,0 600 Bly 25,8 13,2 39 13,2 20 000 Kvicksilver 0,45 0,05 0,50 0,05 180 Koppar 252 17,2 269 17,2 37 000 Krom 23 0,90 23,9 0,90 13 000 Nickel 21,2 1,58 22,8 1,58 10 000 Zink 453 96 549 96 76 000 1 Tillförsel av tungmetaller via slam beräknas för en årsgiva. 2 se Tabell 2 3. 3 se Tabell 2 5. 4 se Tabell 2 2. 0,05 0,04 mg/ kg Ts 0,03 0,02 0,01 0,00 Vårraps Höstvete Korn Havre Slam, 60N 80N Figur 3 2. Upptag av bly i spannmål och oljeväxter vid gödsling med slam och mineralgödsel. 15

0,030 0,025 0,020 mg/ kg Ts 0,015 0,010 0,005 0,000 Vårraps Höstvete Korn Havre Slam, 60N 80N Figur 3 3. Upptag av kadmium i spannmål och oljeväxter vid gödsling med slam och mineralgödsel. 3.3.1 Bly Havre är den enda gröda där förhöjda halter av bly kunde konstateras (Figur 3 2). De förhöjda halterna kan spåras till rutor som ligger intill varandra (ruta 65 t.o.m. 69). Troligen beror upptaget på andra faktorer än höga halter av bly i gödselmedlen. För de övriga grödorna ligger halterna av bly under detektionsgränsen (0,03 mg/ kg TS). 3.3.2 Kadmium Det finns inga påvisa skillnader i halter av kadmium mellan slamgödslade och mineralgödslade led (Figur 3 3). Det är större variationer mellan olika grödor än det är mellan gödselmedel. Vårraps och höstvete uppvisar de högsta halterna av kadmium, medan korn har de lägsta. 3.3.3 Kvicksilver Halterna av kvicksilver i grödorna ligger under detektionsgränsen (0,1 mg/ kg TS) för samtliga försöksrutor. Inga variationer mellan gödselmedel eller gröda kunde konstateras. 3.3.4 Krom Variationerna är små mellan slambehandlade och icke slambehandlade led när det gäller grödornas upptag av krom (Figur 3 4). Variationen kan inte härledas till en särskild behandling, utan halterna varierar till fördel för antigen slambehandlade led eller för mineralgödslade led. Upptaget av krom i vårraps är betydligt högre jämfört med höstvete, korn och havre. Variationen av upptaget av krom är liten mellan de tre spannmålsgrödorna jämfört halterna i oljeväxter. 3.3.5 Koppar Det är små variationer mellan slambehandlade och icke slambehandlade led när det gäller upptag av koppar (Figur 3 5). Variationerna kan inte härledas till en särskild behandling, utan halterna varierar till fördel för antigen slambehandlade eller mineralgödslade led. Upptaget av koppar i vårraps är högre jämfört med höstvete, korn och havre. Variationen i upptaget av koppar är litet mellan de tre spannmålsgrödorna jämfört halterna i oljeväxter. 16

1,2 1,0 0,8 mg/ kg Ts 0,6 0,4 0,2 0,0 Vårraps Höstvete Korn Havre Slam, 60N 80N Figur 3 4. Upptag av krom i spannmål och oljeväxter vid gödsling med slam och mineralgödsel 4,5 4,0 3,5 3,0 mg/ kg Ts 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Vårraps Höstvete Korn Havre Slam, 60N 80N Figur 3 5. Upptag av koppar i spannmål och oljeväxter vid gödsling med slam och mineralgödsel. 3.3.6 Nickel Det finns inga entydiga skillnader i halterna av nickel som kan härledas till gödselmedel (Figur 3 6). Variationen i nickelhalterna är små och halterna ligger 17 runt 0,10 mg/ kg TS för vårraps, höstvete och korn. Havre uppvisar betydlig förhöjda halter av nickel för både slamgödslade- och mineralgödslade led. Nickelhalterna i havre är ca tre gånger så höga som för övriga grödor.

0,45 0,40 0,35 0,30 mg/ kg Ts 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Vårraps Höstvete Korn Havre Slam, 60N 80N Figur 3 6. Upptag av nickel i spannmål och oljeväxter vid gödsling med slam och mineralgödsel. 3.3.7 Zink Halterna av zink i kärna och frö varierar mellan slamgödslade och mineralgödslade led (Figur 3 7). Det går inte att påvisa förhöjda halter i skörd på grund av slamgödsling jämfört med mineralgödsling. Havre uppvisar något högre halter av zink i kärna jämfört övriga grödor oberoende av om grödan är gödslad med slam eller mineralgödsel. 60 50 40 mg/ kg Ts 30 20 10 0 Vårraps Höstvete Korn Havre Slam, 60N 80N Figur 3 7. Upptag av zink i spannmål och oljeväxter vid gödsling med slam och mineralgödsel. 18

3.4 Tillförsel och bortförsel av kadmium Både vid användning av slam och vid användning av mineralgödsel sker det en nettotillförsel av kadmium till åkermarken (Tabell 3 6). Tillförseln av kadmium är något högre, ca 13 %, när slam används som gödselmedel. 4 Slutsatser Resultaten från detta ettåriga försök ska ses i ljuset av att det krävs fleråriga fältförsök med olika markoch klimatförhållanden för att kunna utvärdera ett gödselmedels effekt på grödor. Dock får inte detta bli ett hinder för att kunna dra slutsatser om ett visst växtår. Slutsatserna från detta fältförsök avser därför enbart växtåret 1998/99. Skörderesultatet (mängd kärnskörd) påverkades marginellt mellan slam- och mineralgödslade led. Mineralgödslade led hade endast en något högre skörd, med undantag för korn. Det ska dock påpekas att till de slamgödslade leden tillfördes 60 % av grödans kvävebehov som mineralgödsel. Detta för att så mycket som möjligt likställa tillförseln av växttillgängligt kväve mellan de olika behandlingsleden. Trots att 40 % av grödans kvävebehov kom från slam så påverkades skörden bara marginellt. Slammets innehåll av ammoniumkväve kan därför användas för att beräkna hur mycket tilläggsgödsling som behövs för att få en normalskörd. Tungmetaller tillförs åkermark via deposition från atmosfären samt gödsel- och kalkningsmedel. Depositionen kan inte jordbrukaren själv påverka, medan tillförseln via gödsel- och kalkningsmedel går att påverka, under förutsättning att tillgång till analysdata finns. Tillförseln av kadmium via deposition var i samma storleksordning som via det valda mineralgödselmedlet (ca 0,4 g/ha och år). Med det aktuella slammet tillfördes ungefär den dubbla kadmiummängden som via mineralgödseln. Omräknat till fördubblingstid för Cd-halten i markens matjordskikt (de översta 25 cm) innebär detta ca 510 år vid användning av slam och ca 750 år vid användning av mineralgödsel (inräknat depositionen i bägge fallen). Den kortaste fördubblingstiden för en metallhalt i matjordsskiktet vid användning av slam (inklusive tillförseln via deposition) var för koppar och zink ca 140 år. Motsvarande metaller vid användning av mineralgödsel (inkl. tillförseln via deposition) var zink och kadmium ca 800 år respektive 750 år. För att kunna konstatera förändringar i markens metallinnehåll krävs en betydligt större tillförsel än den som sker via enstaka givor av slam eller gödsel respektive kalkningsmedel. För metallerna zink och koppar, där fördubblingstiderna var kortast vid användning av slam, motsvarar en fyrårsgiva ca 0,7 % höjning av metallhalten i matjordsskiktet. Mätosäkerheten i analysen för metaller i jord är så pass stor (ofta >15 %) att så små skillnader (som 0,7 % ökning) inte kan konstateras. Återkommande provtagning av åkermark för att följa förändringar i markens metallinnehåll kan inte rekommenderas för att följa eller konstatera påverkan på marken. Tabell 3 6. Tillförsel/ bortförsel av kadmium vid odling av spannmål och oljeväxter gödslade med slam och mineralgödsel. Gödselmedel Vårraps Höstvete Korn Havre Tillförsel 1 Slam 1,18 1,18 1,18 1,18 Bortförsel med skörd 3 Slam 0,033 0,066 0,039 0,051 +/ Slam +1,15 +1,11 +1,14 +1,13 Tillförsel 2 Mineralgödsel 1,04 1,04 1,04 1,04 Bortförsel med skörd 3 Mineralgödsel 0,034 0,081 0,039 0,052 +/ Mineralgödsel +1,00 +0,959 +0,989 +0,988 1 Tillförsel av kadmium med slam är omräknat till årsgiva, se Tabell 3 5. 2 Tabell 3 5. 3 Beräknad från medelskörd, Tabell 3 1-Tabell 3 4 och medelhalt i skörd Bilaga D Bilaga G. 19

Inga entydiga skillnader mellan halterna av tungmetaller i oljeväxtfrö och spannmålskärna kunde identifieras vid jämförelse mellan led gödslade med slam och led gödslade med mineralgödsel. Via provtagning av en grödas metallhalt går det inte att skilja en gröda som är gödslad med slam eller med mineralgödsel. Variationen mellan metallhalter i gröda är större mellan olika grödor än mellan valet av gödselmedel. Vårraps och höstvete hade det största upptaget av kadmium och havre hade det största upptaget av nickel och zink. Upptaget av bly och kvicksilver var under detektionsgränsen för samtliga grödor. Sammanfattningsvis kan konstateras att en fyraårsgiva med slam inte ger någon mätbar påverkan på metallhalten i mark eller gröda. 20

Referenser Kudsk, T., 2000, Hydro Agri, personligt meddelande. Naturvårdsverket (1995). Användning av avloppsslam i jordbruket. Naturvårdsverkets rapport: 4418. Stockholm: Naturvårdsverket. Naturvårdsverket (1994). Kungörelse med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket; SNFS (1994:2). Stockholm: Naturvårdsverket. SFS (1998). Förordning om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter, svensk författningssamling; SFS 1998:944. Stockholm: Fritzes. IVL (2000). www.ivl.se (Elektroniskt). 21

Bilaga A: Analys av använt slam (Ryaverket maj juni, 1998). Analysnamn Resultat Enhet Analysmetod Torrsubstans 30,6 % Glödförlust 49,4 % Ts ph 7,9 KLK 65:1 Totalkväve (Kjeldahl) 3,1 % Ts NMKL nr 6 Ammoniumkväve 1,2 % Ts KLK 65-1 Fosfor P 2,5 % Ts ICP-AES Kalium K 0,25 % Ts ICP-AES Magnesium Mg 0,34 % Ts ICP-AES Bly Pb 45 mg/ kg Ts ICP-AES Kadmium Cd 1,4 mg/ kg Ts AAS (grafitugn) Koppar Cu 440 mg/ kg Ts ICP-AES Krom Cr 40 mg/ kg Ts ICP-AES Kvicksilver Hg 0,80 mg/ kg Ts AFS (kallförångning) Nickel Ni 37 mg/ kg Ts ICP-AES Zink Zn 790 mg/ kg Ts ICP-AES Bor B <25 mg/ kg Ts ICP-AES 4-Nonylfenol 30 mg/ kg Ts SNV 3829 PCB 28 0,005 mg/ kg Ts SNV 3829 PCB 52 0,006 mg/ kg Ts SNV 3829 PCB 101 0,012 mg/ kg Ts SNV 3829 PCB 118 0,008 mg/ kg Ts SNV 3829 PCB 153 0,017 mg/ kg Ts SNV 3829 PCB 138 0,026 mg/ kg Ts SNV 3829 PCB 180 0,010 mg/ kg Ts SNV 3829 S:a PCB (7 st) 0,08 mg/ kg Ts Flouranten 0,56 mg/ kg Ts SNV 3829 Benso(b)flouranten 0,23 mg/ kg Ts SNV 3829 Benso(k) flouranten <0,1 mg/ kg Ts SNV 3829 Benso(a)pyren 0,18 mg/ kg Ts SNV 3829 Benso(g,h,i)perylen 0,17 mg/ kg Ts SNV 3829 Indeno(1,2.3-c,d)pyren 0,12 mg/ kg Ts SNV 3829 S:a PAH (6 st) 1,30 mg/ kg Ts 22

Bilaga B: Jordarter Ruta Glödförlust (%) Mullhalt (%) Ler (%) Finmo och grovmo (%) Mjäla och sand (%) Mullkod Jordart 1 3,9 3,0 2,95 9,5 87,6 NMH SV L Sand 2 3,7 2,8 4,6 3,1 92,3 NMH SV L Sand 3 3,7 2,9 3,0 14,9 82,1 NMH SV L Sand 4 3,6 2,7 4,4 0 95,6 NMH SV L Sand 5 3,5 2,6 3,6 0 96,4 NMH SV L Sand 9 3,6 2,8 1,6 11,8 86,6 NMH SV L Sand 10 3,6 2,8 1,6 7,5 90,9 NMH Sand 14 3,7 2,9 0 4,1 95,9 NMH Sand 15 4,4 3,5 1,3 10,5 88,2 MMH Sand 19 4,9 4,0 1,1 6,6 92,3 MMH Sand 20 4,7 3,8 0,3 6,8 92,9 MMH Sand 25 4,8 3,9 2,2 7,2 90,6 MMH SV L Sand 26 4,4 3,5 1,5 12,4 86,1 MMH Sand 29 4,3 3,3 4,7 15,3 80,1 MMH SV L Sand 31 4,2 3,3 3,6 14,0 82,5 MMH SV L Sand 34 3,7 2,8 4,8 15,1 80,1 NMH SV L Sand 35 3,0 2,2 5,3 5,8 88,9 NMH L Sand 38 3,5 2,5 5,1 10,8 84,0 NMH L Sand 39 3,3 2,4 4,4 6,6 89,1 NMH SV L Sand 44 3,1 2,2 6,0 5,9 88,1 NMH L Sand 46 3,5 2,6 5,0 12,5 82,5 NMH SV L Sand 49 3,4 2,5 4,6 18,1 77,3 NMH SV L Sand 50 4,2 3,3 3,5 12,1 84,3 MMH SV L Sand 54 3,9 3,0 4,9 13,0 82,1 NMH SV L Sand 55 3,8 3,0 1,1 4,7 94,2 MMH Sand 56 4,0 3,1 3,1 9,9 87,0 MMH SV L Sand 58 3,9 3,0 3,5 19,3 77,2 MMH SV L Sand 59 4,0 3,2 2,8 8,0 89,2 MMH SV L Sand 60 4,3 3,3 4,2 12,3 83,5 MMH SV L Sand 63 5,0 4,0 2,8 12,9 84,3 MMH SV L Sand 64 5,1 4,0 4,9 13,9 81,2 MMH SV L Sand 66 8,1 10,0 0 0 100 MR Sand 68 5,0 4,0 3,9 2,4 93,7 MMH SV L Sand 73 4,9 3,9 4,6 9,5 85,9 MMH SV L Sand 74 4,7 3,7 4,1 11,0 84,9 MMH SV L Sand 75 4,6 3,6 4,3 12,2 83,4 MMH SV L Sand 76 4,9 3,9 2,2 13,3 84,4 MMH Sand 80 3,9 3,0 1,9 11,2 86,9 MMH SV L Sand 83 3,1 2,3 2,4 13,6 84,0 NMH SV L Sand 23

Ruta Glödförlust (%) Mullhalt (%) Ler (%) Finmo och grovmo (%) Mjäla och sand (%) Mullkod Jordart 86 3,6 2,7 4,1 10,4 85,5 NMH SV L Sand 88 3,7 2,8 2,9 11,5 85,6 NMH SV L Sand 90 4,1 3,2 4,3 13,3 82,4 MMH SV L Sand 91 4,0 3,0 5,2 15,6 79,2 MMH L Sand 92 4,2 3,2 4,6 13,3 82,1 MMH SV L Sand Medel 4,13 3,28 3,34 10,0 86,6 Stdav 0,832 1,16 1,55 4,69 5,3 24

Bilaga C: Deposition av tungmetaller med nederbörd Årsmedelhalter av tungmetaller i nederbörd (µg/l). Station Nedebörd (l/ha) Nederbörd (mm/år) Cd Cr Cu Ni Pb Zn Hg F1 Udden 8060000 806 0,041 0,08 2,15 0,21 1,55 12,8 7,01 Aspvreten 4970000 497 0,097 0,24 3,70 0,26 2,53 20,3 8,3 Bredkärlen 6420000 642 0,027 0,12 0,93 0,13 0,52 10,1 4,3 Arup 7300000 730 0,044 0,12 2,18 0,24 2,00 11,5 8,32 Medel 6687500 668,8 0,052 0,10 2,20 0,21 1,65 13,7 7,0 Stdav 1326684 132,7 0,030 0,07 1,13 0,06 0,85 4,55 1,9 1 Station Rörvik i Kungsback, Hallands län. Nederbörd 626 mm/år. 2 Station Vavihill i Svalöv, Skåne län. Nederbörd 782 mm/år. Tillförsel av tungmetaller till åkermark via nederbörd (g/ha). Station Nedebörd (l/ha) Nederbörd (mm/år) Cd Cr Cu Ni Pb Zn Hg F1 Udden 8060000 806 0,330 0,60 17,3 1,7 12,5 103 0,044 Aspvreten 4970000 497 0,482 1,20 18,4 1,3 12,6 101 0,042 Bredkärlen 6420000 642 0,173 0,80 6,0 0,8 3,3 65 0,028 Arup 7300000 730 0,321 0,90 15,9 1,8 14,6 84 0,065 Medel 6687500 668,8 0,327 0,87 14,4 1,4 10,8 88,2 0,045 Stdav 1326684 132,7 0,13 0,23 5,71 0,42 5,04 17,8 0,015 25

Bilaga D: Skörderesultat vårraps Skörderesultat för vårraps gödslat med 0 % av N-behovet, PK enligt behov. 1 A 1100 100 604 5,0 29 A 900 100 608 4,6 64 A 820 100 612 4,4 86 A 690 100 615 4,1 Medel 878 610 4,5 Stdav 172-4,8 0,38 Skörderesultat för vårraps gödslat med 40 % av N-behovet, PK enligt behov. 2 B 2020 90 615 4,9 35 B 980 90 624 3,9 58 B 1430 90 633 3,8 88 B 1580 80 634 3,5 Medel 1503 88 626 4,0 Stdav 429 5 8,9 0,6 Skörderesultat för vårraps gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov. 3 C 2190 90 632 4,6 31 C 2600 70 636 3,8 63 C 1740 80 643 3,9 90 C 2060 60 637 3,7 Medel 2148 75 637 4,0 Stdav 356 12,9 4,55 0,41 Skörderesultat för vårraps gödslat med 120 % av N-behovet, PK enligt behov. 4 D 2500 70 633 4,1 34 D 2040 70 635 4,0 60 D 2010 55 640 3,5 91 D 2480 60 643 4,2 Medel 2257 64 638 4,03 Stdav 269 7,5 4,6 0,34 26

Skörderesultat för vårraps gödslat med slam samt kväve motsvarande 60 % N-behovet. 5 E 1980 80 640 4,1 33 E 2280 80 630 4,0 59 E 1700 75 643 3,5 92 E 1950 80 626 4,2 Medel 1978 79 635 3,95 Stdav 238 2,5 8,1 0,31 Skörderesultat för vårraps, Reserv 1, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov. F 2010 90 630 4,3 30 F 2390 75 635 4,4 61 F 1640 70 643 3,9 85 F 1960 75 640 4,0 Medel 2000 77,5 637 4,15 Stdav 307 8,7 5,7 0,24 Skörderesultat för vårraps Reserv 2, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov. 7 G 1830 80 637 4,4 32 G 2330 80 638 4,1 57 G 1540 60 641 3,8 87 G 1920 55 644 3,8 Medel 1905 69 640 4,03 Stdav 326 13 3,16 0,29 Skörderesultat för vårraps, Reserv 3, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov. 8 H 1970 80 640 4,4 36 H 2080 80 641 4,2 62 H 1750 70 638 3,8 89 H 2010 60 636 3,7 Medel 1952 72,5 639 4,03 Stdav 142 9,6 2,22 0,33 27

Vårrapsen innehåll av tungmetaller för led gödslat med 0 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts). 1 A 0,03 <0,01 0,03 2,9 0,9 30 0,16 29 A 0,02 <0,01 <0,03 2,6 0,75 26 0,17 64 A 0,02 <0,01 <0,03 2,5 1,0 22 0,08 86 A 0,01 <0,01 <0,03 2,8 1,1 30 0,09 Medel 0,02 2,69 0,94 27 0,13 Stdav 0,008 0,17 0,15 3,8 0,05 Vårrapsen innehåll av tungmetaller för led gödslat med 40 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts). 2 B 0,03 <0,01 <0,03 3,3 0,9 29 0,22 35 B 0,02 <0,01 <0,03 3,1 0,85 32 0,16 581 B 1 1 1 1 1 1 1 88 B 0,01 <0,01 <0,03 3,0 1,0 27 0,09 Medel 0,02 3,13 0,92 29 0,16 Stdav 0,01 0,15 0,08 2,5 0,07 Vårrapsen innehåll av tungmetaller för led gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts). 3 C 0,03 <0,01 <0,03 3,4 0,95 40 0,16 31 C 0,02 <0,01 <0,03 3,0 0,93 26 0,16 63 C 0,02 <0,01 <0,03 4,6 1,1 30 0,12 90 C 0,02 <0,01 <0,03 2,8 1,1 25 0,06 Medel 0,02 3,45 1,02 3,25 0,13 Stdav 0,005 0,81 0,09 6,85 0,05 Vårrapsen innehåll av tungmetaller för led gödslat med 120 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts). 4 D 0,03 <0,01 <0,03 3,7 0,91 54 0,15 34 D 0,02 <0,01 <0,03 3,3 0,70 31 0,16 60 D 0,02 <0,01 <0,03 2,8 0,95 30 0,07 91 D 0,02 <0,01 <0,03 3,1 0,99 28 0,06 Medel 0,02 3,23 0,89 36 0,11 Stdav 0,005 0,38 0,13 12,3 0,05 28

Vårrapsen innehåll av tungmetaller för led gödslat med slam samt kväve motsvarande 60 % av N-behovet (mg/ kg Ts). 5 E 0,02 <0,01 <0,03 3,1 0,97 33 0,15 33 E 0,02 <0,01 <0,03 2,8 0,98 26 0,14 59 E 0,02 <0,01 <0,03 2,9 0,98 26 0,09 92 E 0,02 <0,01 <0,03 2,8 1,1 24 0,08 Medel 0,02 2,90 1,01 27,2 0,12 Stdav 0,14 0,06 3,95 0,04 Vårrapsen innehåll av tungmetaller, Reserv 1, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts). 6 F 0,02 <0,01 <0,03 3,2 0,97 30 0,15 30 F 0,02 <0,01 <0,03 3,9 0,89 28 0,43 61 F 0,02 <0,01 <0,03 3,2 0,98 28 0,1 85 F 0,01 <0,01 <0,03 2,9 1,1 28 0,1 Medel 0,018 3,3 0,99 28,5 0,2 Stdav 0,005 0,42 0,09 1 0,16 Vårrapsen innehåll av tungmetaller, Reserv 2, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts). 7 G 0,02 <0,01 <0,03 3,3 0,88 32 0,16 32 G 0,01 <0,01 <0,03 2,9 0,81 27 0,14 57 G 0,02 <0,01 <0,03 3,3 0,93 30 0,08 87 G 0,02 <0,01 <0,03 2,8 0,96 29 0,08 Medel 0,018 3,08 0,90 29,5 0,12 Stdav 0,005 0,26 0,07 2,08 0,04 Vårrapsen innehåll av tungmetaller, Reserv 3, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts). 8 H 0,03 <0,01 <0,03 3,2 1,0 43 0,24 36 H 0,02 <0,01 <0,03 3,0 0,81 30 0,12 62 H 0,02 <0,01 <0,03 2,8 1,1 27 0,11 89 H 0,02 <0,01 <0,03 2,9 1,1 24 0,07 Medel 0,023 2,98 1,0 31 0,14 Stdav 0,005 0,17 0,14 8,37 0,07 29

Bilaga E: Skörderesultat höstvete Skörderesultat för höstvete gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov. 9 I 2480 100 756 34,8 44 I 4610 95 806 40,2 50 I 3840 90 780 34,5 75 I 4040 95 768 31,2 Medel 3832 95 778 35,2 Stdav 738 4,08 21,4 3,73 Skörderesultat för höstvete gödslat med slam samt kväve motsvarande 60 % av N-behovet. 10 J 3290 100 764 32,3 46 J 4200 95 798 40,8 49 J 3260 90 785 32,6 76 J 4280 95 800 35,1 Medel 3892 95 787 35,2 Stdav 757 4,08 16,6 3,94 Skörderesultat för höstvete, Reserv1, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov. 11 K 2820 90 742 30,4 43 K 4880 95 806 36 51 K 3900 90 792 30,9 77 K 5330 90 821 38,3 Medel 4282 91 790 33,9 Stdav 1183 2,5 34,3 3,87 Skörderesultat för höstvete, Reserv2, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov. 12 L 2850 95 733 31,2 42 L 5110 95 812 36,1 48 L 4250 90 781 35,2 78 L 4760 95 794 38,5 Medel 4242 94 780 35,2 Stdav 993 2,5 33,8 3,04 30

Skörderesultat för höstvete, Reserv3, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov. 13 M 2970 90 739 32 45 M 4200 95 786 37,4 47 M 4800 90 817 41,5 79 M 4780 95 803 36,1 Medel 4188 100 786 36,8 Stdav 858 34 3,91 Höstvetekärnans innehåll av tungmetaller gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts). 9 I 0,02 <0,01 <0,03 2,5 0,42 36 0,13 44 I 0,02 <0,01 <0,03 2,2 0,38 33 0,11 50 I 0,02 <0,01 <0,03 1,5 0,40 31 0,09 75 I 0,02 <0,01 <0,03 1,5 0,40 28 0,10 Medel 0,02 1,93 0,40 32 0,11 Stdav 0,51 0,02 3,37 0,02 Höstvetekärnans innehåll av tungmetaller gödslat med slam samt kväve motsvarande 60 % av N-behovet (mg/ kg Ts). 10 J 0,02 <0,01 <0,03 1,8 0,46 33 0,14 46 J 0,02 <0,01 <0,03 3,2 0,42 34 0,15 49 J 0,02 <0,01 <0,03 1,7 0,47 33 0,14 76 J 0,02 <0,01 <0,03 2,2 0,41 31 0,10 Medel 1,8 0,44 33,7 0,11 Stdav 0,56 0,06 6 0,02 Höstvetekärnans innehåll av tungmetaller, Reserv 1, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts). 11 K 0,02 <0,01 <0,03 1,4 0,43 35 0,11 43 K 0,03 <0,01 <0,03 2,5 0,52 42 0,14 51 K 0,03 <0,01 <0,03 1,3 0,39 31 0,10 77 K 0,03 <0,01 <0,03 2,0 0,41 27 0,10 Medel 0,028 1,85 0,47 31,5 0,14 Stdav 0,005 0,37 0,06 2,65 0,04 31

Höstvetekärnans innehåll av tungmetaller, Reserv 2, gödslat med 80 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts). 12 L 0,02 <0,01 <0,03 1,3 0,38 34 0,12 42 L 0,02 <0,01 <0,03 2,0 0,47 33 0,16 48 L 0,02 <0,01 <0,03 2,1 0,53 28 0,18 78 L 0,02 <0,01 <0,03 2,0 0,49 31 0,10 Medel 2,18 0,40 30,8 0,12 Stdav 0,52 0,02 3 0,03 Höstvetekärnanss innehåll av tungmetaller gödslat, Reserv 3, med 80 % av N-behovet, PK enligt behov (mg/ kg Ts). 13 M 0,02 <0,01 <0,03 1,4 0,38 34 0,14 45 M 0,02 <0,01 <0,03 2,4 0,43 32 0,12 47 M 0,03 <0,01 <0,03 2,4 0,4 27 0,13 79 M 0,03 <0,01 <0,03 2,5 0,39 30 0,08 Medel 0,025 2,18 0,40 30,8 0,12 Stdav 0,005 0,52 0,02 3 0,03 32

Bilaga F: Skörderesultat havre Skörderesultat för havre gödslad med 80 % av N-behovet, PK efter behov. 14 N 4530 20 504 31,8 39 N 5380 85 553 33,5 68 N 4510 30 547 31,2 74 N 3870 90 537 32,5 Medel 4572 56 535 32,2 Stdav 619 36,4 21,8 0,99 Skörderesultatet för havre gödslad med slam samt kväve motsvarande 60 % av N-behovet. 15 O 4680 50 516 29,2 38 O 4790 95 553 32,3 66 O 4130 25 529 28,8 73 O 4140 70 552 32,9 Medel 4435 60 538 30 Stdav 349 29,7 18,1 2,1 Skörderesultatet för havre, Reserv 1, gödslad med 80 % av N-behovet, PK efter behov. 16 P 5030 75 541 31,6 40 P 5380 75 552 32,3 69 P 4370 40 543 31,1 71 P 4640 60 549 33,4 Medel 4855 62,5 546 32,1 Stdav 443 16,6 5,1 0,997 Skörderesultatet för havre, Reserv 2, gödslad med 80 % av N-behovet, PK efter behov. 17 Q 4960 60 556 33,1 37 Q 5240 90 545 32,4 67 Q 4160 30 547 29,3 72 Q 4190 65 546 34 Medel 4638 61 548 32,2 Stdav 546 24,6 5,07 2,04 33

Skörderesultatet för havre, Reserv 3, gödslad med 80 % av N-behovet, PK efter behov (mg/ kg Ts). 18 R 4860 50 555 32,0 41 R 5350 60 544 33,0 65 R 4230 30 544 30,8 70 R 4390 50 546 31,9 Medel 4708 48 547 31,9 Stdav 505 12,6 5,25 0,90 Havrekärnans innehåll av tungmetaller, gödslad med 80 % av N-behovet, PK efter behov (mg/ kg Ts). 14 N 0,02 <0,01 <0,03 1,9 0,44 52 0,32 39 N 0,02 <0,01 <0,03 2,4 0,43 42 0,43 68 N 0,02 <0,01 0,05 2,5 0,42 40 0,29 74 N 0,01 <0,01 <0,03 1,7 0,57 30 0,34 Medel 0,018 0,035 2,13 0,47 41 0,35 Stdav 0,005 0,01 0,39 0,07 9,02 0,06 Havrekärnans innehåll av tungmetaller, gödslad med slam samt kväve motsvarande 60 % av N- behovet (mg/ kg Ts). 15 O 0,02 <0,01 <0,03 1,8 0,46 49 0,32 38 O 0,02 <0,01 <0,03 2,4 0,39 40 0,42 66 O 0,02 <0,01 0,04 2,0 0,45 44 0,38 73 O 0,01 <0,01 <0,03 1,9 0,42 30 0,27 Medel 0,018 0,033 2,03 0,43 40,8 0,35 Stdav 0,005 0,005 0,26 0,03 80,06 0,07 Havrekärnans innehåll av tungmetaller, Reserv 1, gödslad med 80 % av N-behovet, PK efter behov (mg/ kg Ts). 16 P 0,02 <0,01 0,03 2,4 0,41 53 0,32 40 P 0,01 <0,01 0,03 2,2 0,52 39 0,46 69 P 0,01 <0,01 0,04 2,1 0,42 37 0,2 71 P 0,01 <0,01 0,03 1,8 0,47 34 0,40 Medel 0,018 0,035 2,1 0,46 40,8 0,35 Stdav 0,005 0,01 0,25 0,05 8,4 0,10 34

Havrekärnans innehåll av tungmetaller, Reserv 2, gödslad med 80 % av N-behovet, PK efter behov (mg/ kg Ts). 17 Q 0,01 <0,01 <0,03 2,1 0,45 42 0,33 37 Q 0,01 <0,01 <0,03 2,3 0,52 42 0,64 67 Q 0,01 <0,01 <0,03 2,0 0,41 37 0,25 72 Q 0,01 <0,01 <0,03 1,8 0,45 32 0,25 Medel 2,05 0,46 38 0,37 Stdav 0,21 0,05 4,8 0,19 Havrekärnans innehåll av tungmetaller, Reserv 3, gödslad med 80 % av N-behovet, PK efter behov (mg/ kg Ts). 18 R 0,01 <0,01 <0,03 1,9 0,42 40 0,35 41 R 0,01 <0,01 <0,03 2,0 0,53 37 0,41 65 R 0,01 <0,01 <0,03 1,9 0,46 38 0,27 70 R 0,01 <0,01 <0,03 1,8 0,51 35 0,29 Medel 1,9 0,48 37,5 0,33 Stdav 0,08 0,05 2,0 0,06 35

Bilaga G: Skörderesultat korn Skörderesultat för korn gödslat med 80 % av N-behovet, PK efter behov. 19 S 4630 80 660 46,9 26 S 3420 100 642 45,8 54 S 4250 90 657 45,7 83 S 3500 100 622 41,3 Medel 3950 92,5 645 44,9 Stdav 588 9,6 17,4 2,48 Skörderesultatet för korn gödslat med slam samt kväve motsvarande 60 % av N-behovet. 20 T 4690 90 657 47,9 25 T 5110 80 655 44,4 56 T 4450 85 662 47,4 80 T 4320 100 643 47,2 Medel 4362 89 654 46,7 Stdav 347 8,5 8,1 1,58 Skörderesultatet för korn, Reserv 1, gödslat med 80 % av N-behovet, PK efter behov. 21 U 4020 80 638 45,8 27 U 4010 100 657 48 53 U 3980 90 654 46,8 81 U 4700 100 652 47,3 Medel 4178 92,5 650 47 Stdav 349 9,6 8,4 0,93 Skörderesultatet för korn, Reserv 2, gödslat med 80 % av N-behovet, PK efter behov. 22 V 4760 90 653 48,4 28 V 4930 100 653 48,3 55 V 4370 90 670 48,7 84 V 3210 100 620 43,9 Medel 4295 95 649 47,3 Stdav 759 5,8 20,9 2,29 36