Kännedomsundersökning Fairtrade Sverige. Kännedomsundersökning 2016

Relevanta dokument
Kännedomsundersökning Ulla Holmberg & Fredrik Robertson P

Kännedomsundersökning 2013

Fairtrade Kännedomsundersökning

Konsumenterna Fairtrade Trend 2015

Fairtrade. Kännedomsundersökning. Uppdragsgivare: Ola Höiden, Fairtrade Sverige. Projektledare: Alexandra Matschy, TNS Sifo Henrik Petersson, TNS Sifo

Fairtrade City. Uppdragsgivare: Ola Höiden, Fairtrade Sverige Projektledare: Henrik Petersson, TNS Sifo Projektnummer: Datum:

FLYGET OCH MILJÖN Toivo Sjörén

Innehåll. 1. Om undersökningen Konsumentklimatet inför andra kvartalet Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med?

Så ser vi på delningsekonomi och delningstjänster. Ingela Gabrielsson

Mäns prioritering av fabriksny bil sjunker

Elsäkerhetsverket USB-laddare. September 2017 Per Sanne

Om bostadsmarknad och boendeekonomi förväntningar och attityder

Allmänhetens syn på att anlita elektriker. Svenska Elektrikerförbundet. 8 maj Martin Ahlqvist Johan Orbe

(%) (1 000 respondenter.) (1 000 respondenter.)

Nordeas Boendebarometer priser, räntor & bubblor. Ingela Gabrielsson

Naturskyddsföreningen Attityder till flygskatt

Innehållsförteckning. Svenska folket om matsvinn - Vad tyckte man 2009/2010, vad tycker man nu December 2015

Allmänheten om kärnkraft November 2018

Nordeas boendebarometer om bopriser, boräntor och grannens bobubbla

Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari Karna Larsson-Toll

Undersökning om solskydd

Matsvinn och livsmedelsförpackningar Livsmedelsföretagen. Kontakt: Patrik Strömer Kontakt Novus: Mats Elzén Datum: 15 juni 2018

Fortsatt optimism om egna ekonomin. Konsumentklimatet Mars Karna Larsson-Toll

Vart går skatteåterbäringen?

Färre tror på bättre egen ekonomi. Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll

Höginkomsttagare räknar med att få mer pengar att röra sig med Konsumentklimatet oktober 2009

FRII Allmänheten om givande 2017

Undersökning om Stureplanerna

Skolfrågan i Luleå. Martin Ahlqvist Caroline Theorell

Pensionärer räknar med sämre ekonomi Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll

Kärnkraft och klimatmålen

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni Karna Larsson-Toll

Terrängtrafikens omfattning i fjällen Länsstyrelsen i Norrbottens län

Sveriges Läkarförbund Allmänhetsundersökning: Fast läkarkontakt

Sammanfattning

Sida i svenskarnas ögon 2010

Globala målen Telefonundersökning

Livsmedelsverket. Kvantitativ undersökning om konsumenters kännedom, attityd och beteende kring matsvinn. Presentation

Insamlingsforum Kontakt: Annika Prine. Kontakt Novus: Jessica Åkerström, Peter Blid Datum: 13 april 2018

Utvärdering av ÅB 2011 Det orange kuvertet till nya pensionssparare Pensionsmyndigheten

Insamlingsforum Kontakt FRII: Annika Prine Kontakt Novus: Jessica Åkerström Datum: 8 april 2016

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin

Undersökning om bostadsrätter 2018 HSB. 25 oktober 2018 Thea Eriksson Almgren Toivo Sjörén

RESTAURANGVANOR. Kontakt Visita: Björn Arnek Kontakt Novus: Ieva Englund Datum: 3 november 2017

Enkätundersökning: information om kärnkraftsolyckan i Fukushima. Genomförd av Sifo på uppdrag av Strålsäkerhetsmyndigheten maj 2011

Konsumentklimatet December Karna Larsson-Toll. TNS SIFO Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

Barn och unga om miljö

Ideella julklappar Kontakt: Annika Prine Kontakt Novus: Jon Jakobsson/Peter Blid Datum: 17 november 2017

SMS-deklaration är populärast bland kvinnor. Undersökning från Länsförsäkringar mars 2009

Valutgången - så tror vi det påverkar privatekonomin

Attitydmätning ursprung. Malmö februari 2017

Ökad optimism men var sjunde räknar med sämre ekonomi. Konsumentklimatet November Karna Larsson-Toll

Byten och attityder på den svenska elmarknaden

RESEARCH INTERNATIONAL SWEDEN AB ETANOL OCH BIODIESEL /

Allmänheten om klimatförändringar

Prioritering av sparande ökar. Konsumentklimatet augusti Karna Larsson-Toll

Pensionsmyndigheten. Utvärdering av ÅB 2012 Det orange kuvertet till pensionssparare Johan Orbe Caroline Theorell TNS SIFO

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin

Folkbildningspolitikers attityder till studieförbunden 2013

Vad lägger man pengarna på 2012 och hur skiljer det mellan stad och land? Konsumentklimatet Januari Karna Larsson-Toll

Vänsterpartiet Om arbetstid

Frågor om källkritik. Kontakt Novus: Annelie Önnerud Datum:

Familjeekonomi mina, dina och våra pengar. Ingela Gabrielsson Privatekonom

Utvärdering av ÅB 09 Det orange kuvertet till allmänheten 2009

Frågor om självmord. Kontakt Mind: Helena Mehra Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum: 12 februari 2016

Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt

Rapport. Kampanjuppföljning Skydda dig mot brand MSB

Undersökning om laddstolpar 2018 HSB. 18 december 2018 Thea Eriksson Almgren Toivo Sjörén

Svensk biblioteksförening

Kommunalrådens syn på privatisering av statlig verksamhet

Opinionsundersökning - uppföljning TULL-KUST. Kontakt: Johan Lindgren TULL-KUST Kontakt Novus: Liza Pettersson Datum: 30 juni 2017

VISITA - JULBORDSFRÅGOR. Kontakt Visita: Björn Arnek Kontakt Novus: Ieva Englund Datum: 24 november 2017

Vård social omsorg. Famna, Ingemar Olsson Novus: Anna Ragnarsson Datum: 12 april 2017

PTK Förtroende för pensionsrådgivning. Kontakt: Emilia Emtell Kontakt Novus: Mats Elzén Datum: 30:e januari 2018

Allmänheten om tågresande

Ideella julklappar Kontakt: Annika Prine Kontakt Novus: Jessica Åkerström Datum: 18 November 2016

Semesterekonomi och planer 2013

Allmänheten om monarkin

Pensionsmyndigheten. Utvärdering av ÅB 2011 Det orange kuvertet till pensionssparare Claes Falck Kidist Hamrén TNS SIFO

Allmänheten om samhällskris och volontärarbete

ICA-kundernas syn på en klimaträtt livsstil

Allmänheten om reklam

Alkoholreklamens effekter. Kontakt: Tero Marjamäki Kontakt Novus: Annelie Önnerud Datum: 24 augusti 2017

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Rapport. Attityder till kärnkraftverk. Ringhals

Svenskproducerad mat. 1 1 Novus All rights reserved.

Sparande planer, val och förväntningar

Novus Unga om vården. Vårdförbundet Lina Lidell

Nordeas boendebarometer om priser, räntor och amorteringar

Undersökning bland Konkurrensverkets externa intressentgrupper Stig Holmer och May-Britt Bergström Projektnummer ( )

Försäkringskassan. Kunskap och kännedom om sjukförsäkringen 2016

NANOTEKNIK VAD TYCKER SVENSKA FOLKET? PUBLICERAD MARS 2018

Barn och ungdomar om doping

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Tarmcancerrapporten 2010

Riksgälden Kännedomsundersökning om insättningsgarantin

Resultat Hälso- och sjukvårdsbarometern Hälso- och sjukvårdsnämnden /04

Fjärrvärme 2011 E.ON. Jon Andersson, Projektnummer:

Allmänheten om sambandet mellan tobaksrökning och risken att drabbas av sjukdomar Undersökning:

Hela Sverige ska leva Nationell mätning Kontakt: Terese Bengard Kontakt Novus: Mats Elzén Datum: 10 oktober 2016

Transkript:

Kännedomsundersökning Fairtrade Sverige Kännedomsundersökning TNS -0-

Allmän inställning till livsmedel och produktmärkningar I vilken grad instämmer du i följande påståenden? Omgivningen pratar ofta om produktmärkningar 0 0 0 0 0 9 9 0 9 9 7 Tveksam/vet ej Instämmer inte alls 7 Instämmer helt och hållet Finns stort utbud märkta produkter 0 9 0 8 8 0 9 8 7 7 0 0 8 Tveksam/vet ej Instämmer inte alls 7 Instämmer helt och hållet Produkter med märkningar väl synliga 0 8 7 9 0 0 0 7 8 Tveksam/vet ej Instämmer inte alls 7 Instämmer helt och hållet Gradvisa förbättringar; Allt fler tycker att deras omgivning talar om produktmärkningar och det blir lättare att hitta märkta produkter Över tid ser vi att man uppfattar produkter med märkningar som allt mer synliga och att utbudet blir större. Produktmärkningar som samtalsämne verkar också bli mer vanligt förekommande. Detta bekräftar den trend vi ser i samhället; att intresset för dessa frågor ökar samt att produkter med olika typer av märkningar får allt större utrymme i butikerna. Bilden skiljer sig åt något mellan olika grupper; Personer som sällan köper Fairtrade-märkta produkter tycker sig inte se riktigt lika många av produkterna i butiker, och den kategorin innehåller också fler som är osäkra på vad de sett. Vad som är mest utmärkande för gruppen är dock att de i betydligt lägre grad än övriga upplever att deras omgivning talar om produktmärkningar hela 0 av dem sätter ettor och tvåor på den frågan. På de här frågorna ser vi ingen skillnad i svaren mellan kvinnor och män. Äldre respondenter sätter dock över lag lägre betyg än yngre. Se exakta frågelydelser för varje påstående i appendix Bas: 000 () Kännedomsundersökning TNS -0-

Allmän inställning till livsmedel och produktmärkningar I vilken grad instämmer du i följande påståenden? Miljömässig standard viktig 0 7 7 0 7 7 Tveksam/vet ej Instämmer inte alls 7 Instämmer helt och hållet Etisk standard viktig 0 7 0 9 8 Tveksam/vet ej Instämmer inte alls 7 Instämmer helt och hållet Produktmärkningar bra för att hitta rätt varor 0 7 0 7 7 Tveksam/vet ej Instämmer inte alls 7 Instämmer helt och hållet Produktmärkningar ger garanti för viss standard 0 0 7 7 0 0 9 8 7 9 8 9 9 9 Tveksam/vet ej Instämmer inte alls 7 Instämmer helt och hållet Inställning stabil över tid; Miljömässig och etisk standard viktigt för många Små förändringar har skett i den allmänna inställningen till livsmedel och produktmärkningar. Många anser det viktigt att de livsmedel man köper lever upp till så väl en miljömässig som en etisk standard. Särskilt viktigt är det för de personer som redan idag köper många Fairtrade-produkter. Gällande produktmärkningar som garanti för att en viss standard upprätthålls så ser vi att personer som köper minst Fairtrade-märkta produkter i månaden hyser större tillit till produktmärkningar än vad övriga konsumenter gör, men till och med i denna grupp är det endast av 0 som starkt instämmer i uppfattningen (-7). Se exakta frågelydelser för varje påstående i appendix Bas: 000 () Kännedomsundersökning TNS -0-

Spontan kännedom En del livsmedel och andra varor bär märkningar som garanterar en miljömässig eller etisk standard. Vilka sådana produktmärkningar har du hört talas om? Svanen Fairtrade/Rättvisemärkt KRAV Nyckelhålsmärkt Bra Miljöval MSC Fiskmärkning Änglamark Rainforest Alliance Svenskt Sigill FSC Svalan Astma & Allergiförbundet I Love Eco EU Ecolabel/ Eu-Blomman EU-lövet 8 7 8 0 7 0 0 7 8 80 0 0 0 0 0 0 0 Bas: (0), 00 (0), 000 (0), 07 (0), 000 (0), 000 () 8 7 0 0 0 0 0 Fairtrade fortsatt på andra plats bland spontant nämnda produktmärkningar Skillnaden mellan Svanen, Fairtrade och KRAV är inte längre så stor. Svanen fortsätter att backa och även Fairtrade har tappat något i den spontana kännedomen. KRAV ökar dock lite. Det är betydligt fler av de som ofta köper Fairtrade-produkter ( procent) som spontant nämner märkningen, vilket tyder på ett samband mellan kännedom och hur mycket man köper. Ur ett åldersperspektiv är det betydligt fler yngre som spontant nämner Fairtrade. Lantmännen/Grodden, som var ny på listan 0, har i år försvunnit och gett plats åt EU-lövet som anges av minst. Observera att vi fr o m 0 förtydligar för respondenterna vad en produktmärkning är, vilket vi inte gjort tidigare. Jämförelsen är därför inte perfekt. En produktmärkning är en stämpel/ett märke på förpackningen som visar att produkten följer vissa riktlinjer för t.ex. innehåll, ursprung eller produktion. Kännedomsundersökning TNS -0-

Hjälpt kännedom Har du någon gång sett denna märkning? 0 8 8 7 8 7 0 Tveksam/ Vet ej Fortsatt positiv trend; Allt fler i samtliga åldersgrupper känner till Fairtrade Fairtrade-märkningen känns igen av allt fler, och årets lyft om fem procentenheter är större än vid något tidigare mättillfälle. Det balanserar den lägre spontana kännedomen. 70 7 78 8 8 9 89 77 Nej Ja Störst är kännedomen bland konsumenter som är - år, men det största lyftet sker bland -79-åringarna som ökat från 8 0 till 77. Kvinnor känner igen Fairtradeloggan i större utsträckning än vad män gör. 0 0 0 0 0 - år - år-79 år I landet är kännedomen genomgående hög men liksom tidigare är Mellersta Norrland en region som utmärker sig genom att i lägre utsträckning känna igen logotypen. Bas: (0), 00 (9), 000 (0), 07 (0), 000 (0), 000 () Kännedomsundersökning TNS -0-

Upplevd kännedomsgrad Hur väl upplever du att du känner till vad Fairtrade-märkningen står för? 7 8 8 7 0 9 7 8 9 0 8 0 0 0 9 8 8 8 8 0 8 9 9 0 Tveksam/ vet ej Känner inte alls till 7 Känner till mycket väl Något färre av dem som sett märkningen upplever att de känner till vad den står för På föregående sida såg vi att en större andel än tidigare känner igen Fairtrade-loggan, och att ökningen hade varit större än mellan tidigare mätningar. Här ser vi att denna grupp som helhet i mindre utsträckning än tidigare upplever att de känner till vad märkningen står för (-7), men det får anses vara en naturlig följd av att gruppen vuxit. Inom samtliga ålderskategorier ser vi en något minskad upplevelse av att känna till vad Fairtrade-märkningen står för. 0 0 0 0 0 - år - år-79 år Bas: Har sett Fairtrade-märkningen, (0), (0), (0), 0 (0), 79 (0), 8 () Kännedomsundersökning TNS -0-

Inställning Vilken är din allmänna inställning till Fairtrade-märkningen? 8 0 0 8 0 0 0 0 8 9 8 9 8 0 8 9 8 0 0 0 9 8 9 0 8 7 Tveksam/ vet ej Inte alls positiv Andelen som har en åsikt om Fairtrade ökar, och i allt fler fall är den positiv. Endast i den yngsta åldersgruppen har det blivit fler som inte har någon åsikt. Här är det också något färre än tidigare som är mycket positiva (-7). Både i mittengruppen och bland äldre är det fler som har en uppfattning och den är allra oftast positiv. 8 7 8 0 7 Mycket positiv Liksom tidigare är kvinnor mer positivt inställda till Fairtrade än vad män är. 0 0 0 0 0 - år - år-79 år Bas: (0), 00 (0), 000 (0), 07 (0), 000 (0), 000 () Kännedomsundersökning TNS -0-7

Förtroende Hur stort förtroende har du för Fairtrade som produktmärkning? 8 9 0 8 8 0 9 9 0 0 0 0 0 0 8 - år 0 - år -79 år Tveksam/ vet ej Inget förtroende alls 7 Mycket stort förtroende Allt fler bildar sig en uppfattning om Fairtrades trovärdighet, och den är i stort positiv Färre är numera tveksamma men de som har bildat sig en uppfattning har ännu inte fått ett stort förtroende för Fairtrade som produktmärkning. De yngre konsumenterna anger något lägre förtroendesiffror än 0 medan de äldre anger något högre förtroende. Ur ett geografiskt perspektiv syns att förtroendet för Fairtrademärkningen är högre i storstadsregionerna än i övriga landet. Bas: (0), 00 (0), 000 (0), 07 (0), 000 (0), 000 () Kännedomsundersökning TNS -0-8

Prisvärdhet Det är värt att betala några kronor mer för Fairtrade-märkta produkter än för motsvarande produkter utan märkning 7 9 0 7 7 7 8 0 0 0 0 8 0 0 0 0 0 - år 9 7 0 - år-79 år Tveksam/ vet ej Instämmer inte alls 7 Instämmer helt och hållet Prisvärdhetskänslan har planat ut men yngre blir allt mer betalningsvilliga Prisvärdheten har totalt sett legat still sedan 0. Mellan de senaste två mätningarna så har dock fler instämt helt och hållet. Under samma tidsperiod är det också färre som undviker att ta ställning. I årets mätning ökar känslan av prisvärdhet särskilt hos den yngre målgruppen. Kvinnor tycker oftare att det är värt att betala mer för Fairtradeprodukter än män. Sett till region är den genomsnittliga betalningsviljan högre i Mellersta Norrland samt i Västsverige. Bas: (0), 00 (0), 000 (0), 07 (0), 000 (0), 000 () Kännedomsundersökning TNS -0-9

Upplevd köpfrekvens idag Ungefär hur många olika Fairtrade-produkter handlar du i snitt varje månad? 7 9 9 0 8 8 0 9 8 0 8 7 8 7 0 0 9 7 0 eller fler Ökningen mattas av; Även om fler köper i alla fall någon Fairtrade-produkt så sker ingen större upptrappning i år I den mellersta åldersgruppen har andelen som köper många Fairtrade-produkter ökat starkt ( till procent). Mer än hälften av personerna i denna grupp köper nu minst tre varor i månaden. Bland de yngre ser vi en procentig ökning av att överhuvudtaget köpa Fairtrade. I Småland med öarna säger hela procent att de inte köper några Fairtrade-produkter alls. 0 0 0 0 - år - år -79 år Bas: Har sett Fairtrade-märkningen, (0), (0), 0 (0), 807 (0), 8 () Kännedomsundersökning TNS -0-0

Uppskattad köpfrekvens framöver Tror du att din konsumtion av Fairtrade-märkta produkter kommer att öka, vara oförändrad eller minska inom det närmsta året? 9 0 0 0 7 Tveksam/ Vet ej Minska Liksom tidigare förväntar sig nästan hälften att deras konsumtion av Fairtradeprodukter kommer att öka Den största förändringen ser vi bland unga, som både har fler än i fjol som tror att de kommer att öka sina inköp samt betydligt färre som är tveksamma (från till procent). Oförändrad Både medelålders och äldre har en något lägre tilltro till ökad konsumtion än tidigare. 8 7 8 0 Öka Kvinnor tror oftare att de kommer öka sin konsumtion av Fairtradeprodukter än män. I Västsverige tror man också på en större ökning i resten av landet. 0 0 0 0 - år - år -79 år Bas: Har sett Fairtrade-märkningen, (0), (0), 0 (0), 807 (0), 8 () Kännedomsundersökning TNS -0-

Bilden av Fairtrade-märkningens innebörd Vad upplever du att Fairtrade som produktmärkning står för? Svara så utförligt du kan. Kännedomsundersökning TNS -0-

Tack så mycket! Kontaktuppgifter: Ulla Holmberg ulla.holmberg@tns-sifo.se 08-07 7 Elin Fura elin.fura@tns-sifo.se 08-07 8 Kännedomsundersökning TNS -0-

Genomförande Målgrupp: Allmänheten, -79 år. Metod: Webbundersökningar i TNS Sifos webbpanel. Totalt genomfördes 000 (000) intervjuer. Svaren viktades på kön, ålder och region. Urval: Ur TNS Sifos webbpanel som är representativ för den svenska internetbefolkningen. Fältperiod: jan 9 jan ( jan feb). Jämförbarhet: Resultaten är i stort jämförbara med tidigare år. Fr o m 0 har vi dock förtydligat att en produktmärkning är en stämpel/ett märke på förpackningen som visar att produkten följer vissa riktlinjer för t.ex. innehåll, ursprung eller produktion, vilket kan ha påverkat spontan kännedom och frågor om inställning till livsmedel och produktmärkningar i stort. Värden inom parantes anger 0 års värden. Kännedomsundersökning TNS -0-

Publiceringsregler Rapport, som innehåller resultat från undersökning utförd av TNS Sifo, på kunds uppdrag, är kundens egendom. immateriella rättigheter vad gäller innehåll, layout och dokumentation innehas av TNS Sifo. TNS Sifo skall ge sitt samtycke till publicering av undersökningsresultaten. Följande skall ingå i all publicering: Frågornas exakta lydelse Den intervjuform som använts i undersökningen, t ex telefonintervjuer, webbenkäter eller postala enkäter Undersökningspopulation, t ex intervjupersonernas ålder Antal intervjupersoner Tiden för fältarbetet Urvalsmetod om annan metod använts än en som är slumpmässig i alla steg Publicerade undersökningsresultat skall normalt ej vara baserade på mindre än 000 intervjuer. Kunden skall alltid ange TNS Sifo eller dess kända varumärken som källa. Om missvisande information publiceras ligger det i TNS Sifo intresse att korrekta uppgifter redovisas, vilket kan åtgärdas av TNS Sifo. Kännedomsundersökning TNS -0-