Sunne kommun. Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 14. Rapport BIBAS Sunne (2).docx

Kommunens arbete med måluppfyllelse, insatser för elever i behov av särskilt stöd och uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år Rapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 14 Rapport BIBAS Sunne (2).docx

Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier 3 6. Ansvarig nämnd 3 7. Metod 3 8. Projektorganisation 3 9. Skollagen 3 9.1 Barn i behov av särskilt stöd 3 9.2 Informationsansvaret 4 10. Kartläggning måluppfyllelse åk 9 5 10.1 Meritvärde 5 10.2 Uppnå målen i alla ämnen 6 11. Elever i behov av särskilt stöd 8 11.1 Rutiner 8 12. Informationsansvaret ungdomar upp till 20 år 10 12.1 Rutiner 10 12.2 Organisation 11 12.3 Informationsansvaret i praktiken 11 Rapport BIBAS Sunne (2).docx

1. Sammanfattning Vi har av s revisorer fått i uppdrag att kartlägga måluppfyllelsen bland avgångselever i årskurs nio samt hur kommunen arbetar med elever i behov av särskilt stöd som riskerar att inte nå kunskapsmålen. Utifrån kartläggningen har vi sedan granskat och bedömt hur kommunen lever upp till sitt informationsansvar för ungdomar under 20 år. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år 2014. Enligt skollagen har all personal inom grundskolan en skyldighet att så snart de misstänker att en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen anmäla detta till ansvarig rektor för vidare utredning. Utredningen visar då om eleven är i behov av särskilt stöd och vilka insatser som ska erbjudas. Skollagen anger även att en hemkommun löpande skall hålla sig informerad om sysselsättningen för de ungdomar upp till 20 år som uppfyllt sin skolplikt men som inte fullföljt gymnasieskolan och inte bedriver studier där. I den undersökning som Skolverket presenterade under 2006 konstateras att ansvaret för detta är otydligt i många kommuner samt att det saknas riktlinjer för hur arbete skall bedrivas för att uppfylla kravet på kommunens uppföljning. Det övergripande syftet med granskningen har varit att bedöma om bildningsnämnden uppfyller skollagens krav avseende elever i behov av särskilt stöd och kommunens informationsansvar för ungdomar mellan 16 och 19 år. Efter genomförd granskning kan vi konstatera att måluppfyllelsen för avgångselever i årskurs nio under de senaste åren varit kraftigt vikande. Vår bedömning är att resultatnedgången ur flera aspekter varit alarmerande. Det mesta tyder på att en stor del av förklaringen till resultatnedgången kan bero på bristen på ett långsiktigt och tydligt ledarskap inom kommunens högstadieskola. Vi vill därför poängtera vikten av att ledarskapet på högstadieskolan prioriteras och att åtgärder vidtas för att få en organisation och rutiner som tar vara på och fångar upp elevernas behov. Vi kan konstatera att det finns ändamålsenliga rutiner för att upptäcka, dokumentera och tillgodose behov av särskilt stöd. Dock vilar ansvaret för organisationens förmåga att fånga upp behoven samt besluten om insatser på rektor, vilket gör att det med den tidigare bristen på stabil rektorsfunktion på högstadieskolan, finns stora risker för att rutinerna kring elever i behov av särskilt stöd inte fungerat tillfredsställande. Det är dock vår mening att flera åtgärder nu vidtagits för att komma tillrätta med problemen. Avseende informationsansvaret som saknar sysselsättning finns inga tillgängliga uppgifter kring andelen som ej går på något gymnasieprogram. Kommunen arbetar för närvarande med en kartläggning men området har varit eftersatt under flera år. Informationsansvaret ligger idag på gymnasieskolans studie- och yrkesvägledare. En ny rutin är dock under framtagande vilket kommer att tydliggöra ansvaret för samtlig skolpersonal. Vi ser risker med att det endast är en person som har insikt i frågan och rekommenderar därför kommunen att utvidga ansvaret till att även central funktion med naturliga relationer med andra kommuner har del av ansvaret. Insatser som erbjuds är i första hand fortsatta studier inom gymnasieskolan. Något systematiskt arbete med erbjudande av andra aktivitetslösningar bedrivs ej. Rapport BIBAS Sunne (2).docx 1

2. Bakgrund 3. Syfte I har måluppfyllelsen hos elever som går ut årskurs nio minskat under de senaste åren. Inför årets antagningar till gymnasieskolans program har revisorerna fått information om att en stor andel av eleverna inte är behöriga till de nationella gymnasieprogrammen. Ungdomars möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden försvåras betydligt om de inte har genomgått och avslutat gymnasiestudier. Enligt skollagen har all personal inom grundskolan en skyldighet att så snart de misstänker att en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen anmäla detta till ansvarig rektor för vidare utredning. Utredningen visar då om eleven är i behov av särskilt stöd och vilka insatser som ska erbjudas. Skollagen anger även att en hemkommun löpande skall hålla sig informerad om sysselsättningen för de ungdomar upp till 20 år som uppfyllt sin skolplikt men som inte fullföljt gymnasieskolan och inte bedriver studier där. I den undersökning som Skolverket presenterade under 2006 konstateras att ansvaret för detta är otydligt i många kommuner samt att det saknas riktlinjer för hur arbete skall bedrivas för att uppfylla kravet på kommunens uppföljning. Mot bakgrund av ovanstående samt utifrån revisorernas riskbedömning bedömer därför Sunne kommuns revisorer att en granskning avseende de ungdomar som riskerar att inte nå kunskapsmålen samt bli antagna på ett nationellt gymnasieprogram inom bildningsnämndens område ska genomföras. Det övergripande syftet med granskningen har varit att bedöma om bildningsnämnden uppfyller skollagens krav avseende elever i behov av särskilt stöd och kommunens informationsansvar för ungdomar mellan 16 och 19 år. I granskningen har vi kartlagt måluppfyllelsen bland avgångselever i årskurs nio samt hur kommunen arbetar med elever i behov av särskilt stöd som riskerar att inte nå kunskapsmålen. Utifrån kartläggningen har vi sedan granskat och bedömt hur kommunen lever upp till sitt informationsansvar för ungdomar under 20 år. Vi har därför granskat: Måluppfyllelsen för avgångselever i årskurs nio under de senaste tre åren Finns det ändamålsenliga rutiner för att upptäcka, dokumentera och tillgodose behov av särskilt stöd? Hur stor andel av de ungdomar upp till 20 år som uppfyllt sin skolplikt, går ej på något gymnasieprogram? Om ansvarsfördelningen för dessa ungdomar är tydlig? Om det finns upparbetade rutiner för att följa upp deras sysselsättning? Rapport BIBAS Sunne (2).docx 2

Vilka insatser som erbjuds för dessa ungdomar? 4. Avgränsning Granskningen har omfattat bildningsnämndens arbete under 2013, måluppfyllelsen har granskats 2004 och framåt. 5. Revisionskriterier Vi har bedömt om verksamheten uppfyller Skollagen (2010:800) Tillämpbara interna regelverk och policys 6. Ansvarig nämnd 7. Metod Granskningen har avsett bildningsnämnden. Rapporten är saklighetsgranskad av förvaltningschef bildningsförvaltningen. Granskningen har genomförts genom: Dokumentstudie av relevanta dokument Intervjuer med berörda tjänstemän Statistiska analyser Benchmarking 8. Projektorganisation Granskningen har genomförts av Sara Linge, konsult. 9. Skollagen 9.1 Barn i behov av särskilt stöd I Skollagen anges att en elevs svårigheter i första hand ska lösas inom ramen för den ledning och stimulans för lärande och personlig utveckling som alla elever ska ges. En elev kan emellertid behöva ytterligare stöd eller annat stöd än det som ska ges på detta sätt. Sådant stöd benämns särskilt stöd. Det särskilda stödet kan ersätta annan undervisning eller vara ett komplement till den. Rapport BIBAS Sunne (2).docx 3

I skollagen framgår att stödinsatser i första hand ska ges i den gemenskap eller gruppering där eleven normalt ingår. I skollagens 3 kap 8 anges följande: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. En elevs rätt att minst nå målen är i och med ovanstående skrivning i skollagen väldigt stark. I första stycket i 8 anges en anmälningsplikt om någon befarar att en elev inte kommer att nå målen. Därav följer en utredningsplikt som är ålagd rektor direkt. Utifrån utredningen ska fastställas om eleven har behov av särskilt stöd och i så fall i vilken form det särskilda stödet ska ges. Skolan skall alltid sträva efter att ge det särskilda stödet inom ramen för den ordinarie undervisningsgruppen. Observeras bör att ansvaret för utredning av elevens behov och utformningen av det särskilda stödet i lagstiftningen direkt ligger på rektor. Det innebär att sådana beslut inte fattas på delegation från bildningsnämnden och att bildningsnämndens revisionsansvar därmed är åsidosatt. Bildningsnämnden har däremot som huvudman för skolväsendet ansvar för att tillse att resurser finns i tillräcklig omfattning samt att organisationen ger förutsättningar för att elevernas behov av särskilt stöd kan tillgodoses på ett adekvat sätt och i tillräcklig omfattning. Lagstiftningen kring elevens rätt till särskilt stöd skärptes i och med 2010 års Skollagstiftning. Lagstiftningen har därmed i princip blivit en rättighetslagstiftning för eleven. Kommentar Vi kan konstatera att inga ytterligare resurser har tillförts barn i behov av stöd i efter den nya lagstiftningens ikraftträdande. Förändringarna i lagstiftningen har inte föranlett någon förändring i resurstilldelning till skolan. 9.2 Informationsansvaret Kommunens informationsansvar regleras i Skollagen 29 kap. 9. En hemkommun ska löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Rapport BIBAS Sunne (2).docx 4

Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Kommunens informationsansvar såsom det uttrycks i nuvarande lagstiftning handlar mest om att kommunen ska ha kontroll på vad ungdomarna gör. Det finns inget ansvar att faktiskt erbjuda sysselsättning. Observeras bör dock att en ny lagstiftning träder i kraft den 1 januari 2015 vilken kommer att innebära ett avsevärt större ansvar för kommunerna att faktiskt erbjuda aktiviteter för ungdomarna. Informationsansvaret kommer således att övergå till ett aktivitetsansvar. 10. Kartläggning måluppfyllelse åk 9 För att mäta resultat i grundskolan finns en rad olika jämförelsetal att använda sig av. Vid jämförelser av resultatet på en översiktlig nivå för grundskolan som helhet används generellt det genomsnittliga meritvärdet för kommunens elever i år 9. Även andel elever som uppnått målen i alla ämnen används ofta som mättal vid jämförelser med andra kommuner. 10.1 Meritvärde Nedanstående diagram visar s genomsnittliga meritvärde i relation till övriga länet, riket samt liknande kommuner grundskola. Jämförelsen uppvisar även resultatutvecklingen under de senaste tio åren. Kommentar Vi kan konstatera att under flera år, från 2009 2012, uppvisat en nedåtgående trend i meritvärdena. För år 2013 ser det genomsnittliga meritvärdet avsevärt bättre ut men huruvida detta är ett trendbrott eller en tillfällig förändring går inte att uttala sig om. I nedanstående diagram kan vi utläsa det genomsnittliga faktiska meritvärdets avvikelser från det s k SALSA-värdet. SALSA är ett modellberäknat värde av vad kommunens genomsnittliga Rapport BIBAS Sunne (2).docx 5

meritvärde vid en given ambitionsnivå skulle vara utifrån det elevunderlag som skolorna har att hantera. I SALSA-värdet tas bland annat hänsyn till föräldrarnas utbildningsbakgrund, elevernas kön och utländsk härkomst. Observeras bör att SALSA-värdet är en relativt trubbig modell och att det även i detta avseende är svårt att bedöma utbildningens kvalitet utifrån statistiken när elevunderlaget är så pass litet som i. I går mellan 110-120 elever per årskurs i grundskolan. Kommentar I ovanstående diagram kan utläsas att s resultat stadigt avviker allt mer negativt mot det modellberäknade värdet, dvs det resultat som eleverna förväntas ha om elevernas egna förutsättningar som påverkar resultatet tas bort ur resultatstatistiken. Det är vår mening att detta mått är en tydlig indikation på att det är skolans egen organisation som inte förmår att bedriva undervisning på en acceptabel nivå. 10.2 Uppnå målen i alla ämnen Vid en granskning av resurser för särskilt stöd är måttet hur stor andel som uppnår målen i alla ämnen ett av de viktigaste. Det är viktigt att konstatera att Skollagen förutsätter att alla elever ges förutsättningar att nå målen och att särskilt stöd ska sättas in i den stund det kan befaras att en elev inte kommer att nå kunskapsmålen i något ämne. Med andra ord borde elever som uppnått målen i alla ämnen inte variera så mycket över tid oavsett hur stort eller litet elevunderlag man har att hantera i kommunen. Viss variation kommer av naturliga skäl dock alltid att förekomma. Rapport BIBAS Sunne (2).docx 6

har tidigare år (2007-2010) uppvisat mycket goda resultat i jämförelse med andra kommuner avseende andelen elever som uppnår målen i alla ämnen. Från 2008 och framåt vände utvecklingen och nedgången har hållit i sig under flera år. Andelen elever som uppnått målen i alla ämnen ligger 2013 i nivå med riket och Värmlands län. I resultaten som avvikelse mot det modellberäknade värdet, SALSA, nedan, är nedgången också ett faktum och avvikelsen jämfört med länet och riket är klart negativ. Kommentar I mindre kommuner med relativt litet elevunderlag kan man ofta observera lägre meritvärden än rikssnittet men högre andel elever som når målen i alla ämnen. Det är därför högst oroväckande att uppvisar låga resultat inom båda resultatmåtten. Enligt uppgift i intervjuer framkommer att resultaten på de nationella proven i åk 6 är bra. Enligt uppgifter i genomförda intervjuer är det mellan år 6 och år 9 som något händer med elevernas resultat och kunskaper. Vi kan därför inte göra annat än att dra slutsatsen att det finns bekymmer inom kommunens högstadieskola. Rapport BIBAS Sunne (2).docx 7

Under perioden 2009 2010 har kommunens högstadieskola enligt uppgift brottats med en rad problem. Bland annat har ledningssituationen varit instabil och rektorsbyten frekventa. Det är vår erfarenhet att resultatnedgången mycket väl kan beror på osäkert ledarskap och därmed brist på rutiner och gemensam dokumentation samt brist på systematiskt kvalitetsarbete. Det är av största vikt att skolan är organiserad kring eleverna på ett gott sätt vilket också är rektors ansvar att tillse att så är fallet. Avsaknaden av dessa faktorer drabbar ofta elever i behov av särskilt stöd då man inte förmår fånga upp dessa elever i tid och att eventuella åtgärder som sätts in blir ad hoc, försenade och i värsta fall uteblir helt. Under samma period har den nya skollagstiftningen genomförts med ny läroplan och nytt betygssystem. Denna förändring är en av de största förändringarna i svensk skolhistoria och har runt om i landet tagit mycket kraft och energi från personal och ledning. I en situation där en skola saknat stabil ledning under denna turbulenta period är det inte förvånande att resultaten kraftigt går ner. 11. Elever i behov av särskilt stöd Arbetet med elever i behov av särskilt stöd ska ske utifrån skollagens krav på resultat där alla elever som riskerar att inte nå målen ska få det stöd den behöver för att nå målen. Det innebär att definitionen på elever i behov av särskilt stöd behöver vara väldigt bred. Det är skolans uppgift att ge alla elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och i sin personliga utveckling för att utifrån sina egna förutsättningar ska kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Bestämmelserna om ledning och stimulans innebär att skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Utbildningen ska ta hänsyn till alla elevers olika behov, där en strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättningar. Skolverket har under 2014 gett ut allmänna råd om särskilt stöd där man talar om två stödinsatser: extra anpassningar och särskilt stöd. Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjlig att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Det särskilda stödet handlar om insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att genomföra för lärare och övrig skolpersonal inom ramen för den ordinarie undervisningen. Särskilt stöd beslutas av rektorn och dokumenteras i ett åtgärdsprogram. I uppges att man för närvarande diskuterar implementeringen av de nya allmänna råden och hur detta ska formuleras i nya styrdokument, rutiner och dokumentation etc. Strategin är att göra så mycket som möjligt i klassrummet. Som ett led i arbetet med nya rutiner och hantering av elever i behov av särskilt stöd diskuteras för närvarande bland annat organiseringen av elevhälsan. 11.1 Rutiner I finns en tydlig beskrivning av elevhälsan och arbetet kring elever i behov av särskilt stöd. Ansvar och ärendegången är tydligt beskriven och blanketter finns framtagna för varje steg i processen. Rapport BIBAS Sunne (2).docx 8

I beskrivningen framgår bland annat: Alla som arbetar i skolan har ett gemensamt ansvar att uppmärksamma de elever som är i behov av särskilt stöd och att föra detta vidare till rektor. Rektor i sin tur, är skyldig att se till att behovet av särskilt stöd utreds. En fullständig utredning kan kräva att personer med specialpedagogisk, psykosocial, psykologisk och medicinsk kompetens samarbetar för att få ett helhetsperspektiv på elevens situation. Inom elevhälsan i Sunne finns enligt uppgift tillgång till den samlade kompetens som hänvisas till ovan. Vidare sägs i beskrivningen att: I sätts också fokus på, att de pedagogiska utredningarna ska behandla tre olika nivåer: Organisationsnivå, Gruppnivå och Individnivå. Beskrivningen hanterar också ärendegången från oro till åtgärdsprogram helt i enlighet med skollagens bestämmelser. Förenklat kan ärendegången beskrivas i tre steg: Uppmärksamma o Klasskonferens o Orosanmälan till rektor (enligt Skollagen 3 kap 8 ) o Elevhälsans konsultation Utreda o o Kartläggning Bedömning Genomföra och utvärdera o o Beslut om åtgärdsprogram Beslut om att avsluta åtgärdsprogram Enligt uppgift i genomförda intervjuer fungerar ovanstående på ett tillfredsställande sätt. Orosanmälningar inkommer löpande och hanteras kontinuerligt inom elevhälsan. Utredningar genomförs och åtgärdsprogram upprättas. Rapport BIBAS Sunne (2).docx 9

Enligt uppgift fungerar även överlämningen mellan år 6-7 också på ett bra sätt. Numer har man även infört ett gemensamt dokumentsystem för elevhälsan vilket innebär att överlämningar mellan olika stadier och rektorer kan fungera på ett smidigare sätt. Kommentar Vår bedömning är att riktlinjer och rutiner finns för att uppmärksamma och få till stånd relevanta stödinsatser för elever i behov av särskilt stöd. Observeras bör dock att skollagens bestämmelser kring elever i behov av särskilt stöd lägger hela ansvaret på rektor. Det finns även beslut som fattas med stöd av Skollagen som inte får delegeras. Detta handlar bland annat om beslut om åtgärdsprogram samt beslut om särskilda undervisningsgrupper och anpassad studiegång. Vi vill i detta sammanhang återigen framhålla bristen på en kontinuerlig och stabil ledning inom kommunens högstadieskola under lång tid. Vi ser uppenbara risker i att det i avsaknad av en stabil rektorsfunktion inte går att bedriva en ändamålsenlig verksamhet för elever i behov av särskilt stöd. Förutom att rektor är central för bedrivandet av ett systematiskt kvalitetsarbete så är en skola helt beroende av rektorsfunktionen när det gäller processen och besluten avseende insatser för elever i behov av särskilt stöd. Vi kan dock konstatera att det nu finns en rektor på plats på högstadieskolan som enligt uppgift identifierat förbättringsområden och som inlett ett förbättringsarbete inom flera områden. Bland annat har beslut om särskild undervisningsgrupp fattats. 12. Informationsansvaret ungdomar upp till 20 år 12.1 Rutiner har antagna rutiner för kommunens uppföljningsansvar för ungdomar 16-20 år. Rutinen är inte daterad och bygger på den äldre lagstiftningen från 2005, inte på nu gällande lagstiftning från 2010. I rutinen anges när uppföljningsansvarig person ska kontaktas för meddelande om att en elev ej deltar i gymnasieutbildning etc. Vidare anges att elever som ingår i gruppen för kommunens uppföljningsansvar skall informeras om olika möjligheter som kan erbjudas dem genom bland annat regelbundna, gemensamma träffar med information, studie- och yrkesvägledning samt individuella kontakter. Utifrån den nya lagstiftningen om aktivitetsansvaret arbetar för närvarande med att ta fram en ny rutin motsvarande den tidigare, men byggd på nya förutsättningar och nya lagstiftningen. Den nya rutinen innehåller också fler moment för att identifiera eleverna och nå dem. Rapport BIBAS Sunne (2).docx 10

12.2 Organisation Den kommunala organisationen för hanteringen av det kommunala informationsansvaret består idag av den studie- och yrkesvägledare som finns inom gymnasiet. Kommentar I finns en studie- och yrkesvägledare för de två gymnasieskolorna. Denna person arbetar ensam och har i första hand ansvar för eleverna på de två gymnasieskolorna. Vi kan konstatera att de flesta av kommunens elever finns på andra gymnasieskolor runt om i länet. Vår rekommendation är att med anledning av detta söka centralisera rollen för informationsansvaret alternativt komplettera nuvarande funktion med central funktion som hanterar övriga relationer med externa gymnasieskolor. 12.3 Informationsansvaret i praktiken I genomförda intervjuer framkommer att området varit mycket eftersatt under många år. Någon egentlig uppföljning av ungdomar som inte finns i någon verksamhet har i praktiken inte genomförts. För närvarande arbetar studie-och yrkesvägledare med att söka kartlägga samtliga i kommunen folkbokförda elever och att utifrån ett för länet gemensamt elevregister söka lokalisera samtliga elever. Först därefter kan arbetet med uppsökande verksamhet påbörjas. I nuläget har kommunen ingen bild av hur många ungdomar under 20 år som saknar sysselsättning. Trots att länets gymnasieelever är så spridda över många olika kommuners gymnasieskolor så finns idag inget fast samarbete kring hur elever som saknar sysselsättning ska uppmärksammas och rapporteras till hemkommunen. Ett första steg är dock det gemensamma elevregistret inom gymnasiet i länet där elever registreras på en aktivitet. Elever som saknar aktivitet i registret kan kartläggas och eftersökas av hemkommunen. För elever som finns inskrivna på ett gymnasieprogram men som hoppar av, finns idag inga enhetliga rutiner för rapportering till elevens hemkommun. får därför olika rapportering och inom olika tidsperioder beroende på vilken skola och i vilken kommun eleven funnits inskriven. Då arbetet med informationsansvaret legat nere och kommunen inte har grepp om vilka elever det rör sig om som står utan sysselsättning, har inga insatser erbjudits systematiskt. De ungdomar utan sysselsättning som kommunen ändå kommer i kontakt med erbjuds samtal med studie- och yrkesvägledare och huvudspåret är därefter att alltid erbjuda och motivera till att fullfölja gymnasiestudier. Kommentar Vi kan konstatera att kommunen uppvisar stora brister avseende informationsansvaret för ungdomar. Vi ser dock positivt på att kommunen nu påbörjat arbetet med såväl rutiner som kartläggning av elever för att klara av det kommande aktivitetsansvaret. Vår rekommendation är att söker hitta rutiner/överenskommelser för direkt rapportering av avhopp med de kommuner som tar emot flest av kommunens elever i sina Rapport BIBAS Sunne (2).docx 11

gymnasieskolor. Vår erfarenhet är att kommunen har större möjlighet att lyckas vända utvecklingen för ungdomar utan sysselsättning ju snabbare kontakt tas och ju snabbare en aktivitet kan erbjudas. KPMG, dag som ovan Sara Linge Konsult Rapport BIBAS Sunne (2).docx 12