ÖSTERGÖTLANDS LÄKARFÖRENING SÅ HÄR VILL VI HA DET!
Mål för Läkarföreningen i Östergötland Östergötlands Läkarförening vill med denna korta skrift uttrycka en samlad policy för ett antal grundläggande fackliga krav. Syftena är: - att förbättra arbetsvillkoren för alla läkare i Östergötland, - att genom förbättrade arbetsvillkor stödja landstinget i sin roll att organisera och driva sjukvård av god kvalitet, tillgänglighet och effektivitet, - att underlätta arbetet för alla läkare som engagerar sig i dessa frågor och särskilt för dem som är fackliga förtroendemän Skriften gör inte anspråk på att vara allomfattande. Det vi valt att ta med, finns med för att vi prioriterar det och för att det hittills har varit svårt att uppnå resultat. En del av det nedanstående kan betraktas som rena självklarheter och det kan väcka förvåning att det ens behöver listas som krav. Dessa finns med ändå, eftersom de på en del arbetsplatser ännu inte uppfyllts. Det är Östergötlands Läkarförenings främsta mål att denna basala nivå av förutsättningar för ett gott läkararbete efterhand skall gälla i hela Östergötland. Östergötlands Läkarförening kommer att regelbundet följa varje sjukvårdsenhets situation i förhållande till vad som anges i denna skrift.
Planerings- och Utvecklingssamtal (PoU-samtal) Alla läkare oavsett anställningsform skall tillsammans med klinikchef/verksamhetschef eller annan närmast överordnad genomföra PoU-samtal regelbundet och minst en gång per år. Man skall bland annat gå igenom den egna arbetssituationen, det egna bidraget till verksamheten och utvecklingsmöjligheter för både individen och arbetsplatsen. Utifrån detta bestämmer man sig för vad som skall fullföljas fram till nästa PoU-samtal. Man kan gärna har en kortare halvtidsuppföljning för att kontrollera att man kommer att klara av det pensum man beslutat om. Samtalen ska vara väl förberedda av bägge parter. Nästa samtal skall börja med uppföljning av det föregående samtalet. (Se Läkarförbundets Vägvisare för utvecklingssamtal och Landstingets personalpolitiska handlingsprogram) Goda PoU-samtal minst en gång per år!
Fortbildning Medicinen förändras och utvecklas snabbt. En stor del av arbetet är avhängigt färska och uppdaterade kunskaper. Det är såväl arbetsgivarens och den enskilde läkarens skyldighet och rättighet att dra fördel av kontinuerlig fortbildning. Den skall ske i många former, t ex egna studier samt klinikintern- och extern fortbildning. Att avsätta 20 procent av lönesumman till fortbildning vore självklart i en kunskapsorganisation som ett landsting. Så är det ännu ej! En miniminivå är: - avsatt tid för självstudier: En halv dag varannan vecka - veckovis återkommande fortbildning inom klinikens ram - extern fortbildning två veckor/tio arbetsdagar per år - (Se vidare Läkarförbundets handlingsprogram Bättre fortbildning i fyra steg och Landstingets personalpolitiska handlingsprogram) Alla läkare skall delta i och bidra till sin och verksamhetens utveckling genom kontinuerlig fortbildning!
Specialiseringstjänstgöring (ST) ST-läkare skall under sin kliniska tjänstgöring utbildas teoretiskt och praktiskt för att bli specialist. Detta innebär: - en studierektor för ST skall finnas. - det skall finnas en utbildningsplan i form av ett ST-kontrakt innan ST börjar, vilken regelbundet följes upp. - målbeskrivningen för specialiteten skall följas. - ST-läkaren skall genomgå minst det antal SK-kurser (eller jämförbara) som specialitetens måldokument anger. - i utbildningen ska även ingå utbildning i ledarskap, administration mm. - varje ST-läkare skall ha en personlig handledare. - minst två timmar per månad under hela utbildningen skall avsättas i schema för samtal med handledaren. - fortlöpande klinisk handledning av handledare och andra kollegor. - minst en halv dag per vecka skall finnas avsatt för teoretiska studier. - rand-/sidoutbildning på annan klinik skall ske i den utsträckning specialiteten nationellt rekommenderar. - handledare på rand/sidoutbildningen skall utses. (Se vidare målbeskrivningar för ST och Läkarförbundets och Läkaresällskapets gemensamma specialistutbildningsbok.) Varje ST-läkare skall ha tillgång till handledare, studierektor, utbildningsplan, rand-/sidoutbildning och externa kurser. Målbeskrivningen skall uppfyllas!
Allmäntjänstgöring (AT) AT-läkare genomgår en utbildning på en tidsbegränsad anställning för att uppnå läkarlegitimation. Tjänstgöringen är väl reglerad i författning och av målbeskrivning. - studierektor för AT skall finnas. - varje AT-läkare skall ha en huvudhandledare. - regelbundet i schema avsatt tid för samtal med huvudhandledare. - handledare på varje enskilt tjänstgöringsavsnitt skall utses. - handledning skall ske på regelbundet avsatt tid utöver fortlöpande klinisk handledning av handledare och andra kollegor. (Se vidare målbeskrivning för AT) Varje AT-läkare skall ha tillgång till handledare och studierektor. Målbeskrivningen skall uppfyllas! Handledning av medicine studerande Under varje klinisk placering för medicine studerande skall handledare finnas utsedd och den kliniska auskultationen skall kompletteras med teoretiska genomgångar ute i den kliniska verksamheten. För handledare skall finnas avsatt tid i schema för detta åtagande. Vid varje enhet där undervisning av medicine studerande bedrivs, skall adekvat utrustat rum för dessa finnas. (Se Läkarförbundets grundutbildningsprogram och Hälsouniversitetets läkarprogram.) Handledning av medicine studerande skall ges utrymme i sjukvårdsproduktionen!
Forskning Den kliniska forskningen är i kris (MFR rapport nr 5, 1998). Närvaron av en medicinsk fakultet i länet skapar unika möjligheter till forskning med tillgång till studenter, vilka alla under sin grundutbildning till läkare författar ett större vetenskapligt arbete omfattande minst 10 poäng (läs veckor). Blivande läkare kan därigenom rekryteras till forskning. För att kunna intressera och rekrytera nya läkare till forskningsarbete skall/bör landstinget inrätta fler forskar- AT respektive ST tjänster och samtidigt se över löneutvecklingen över tid i dessa tjänster. Ett sätt att hjälpa de ST-doktorer som registrerats som forskarstuderande är att erbjuda möjlighet till konvertering av deras ST-block till ett ForskarST- block med forskning 25%. (Se Läkarförbundets policyprogram Den medicinska forskningens villkor och Åtgärder för forskningens villkor ) Utan klinisk utveckling och forskning dör landstingets sjukvård. Klinisk forskning måste därför för individen vara meriterande och ekonomiskt lönsamt! Ansvar och befogenheter Varje läkare leder i någon form den medicinska verksamheten och den dagliga sjukvården. För alla former av läkararbete finns väl definierat ansvar. Därför måste befogenheter att leda och besluta finnas i samma mån. Befogenheter skall stå i relation till ansvar och vara lika väl definierade!
Medbestämmande och delaktighet För att kunna göra ett så gott arbete som möjligt måste alla läkare vara delaktiga i de beslut som fattas och ha en reell möjlighet av påverka sitt arbetsinnehåll och förutsättningarna för detsamma. Ledningen måste engagera och involvera alla läkare på ett sådant sätt att läkaren tidigt i beslutsprocessen är informerad, för att därigenom kunna ge sitt bidrag till verksamhetens utveckling. Arbetsgivaren bör tydligt skilja ut de olika faserna: information, förankring och implementering. Deltagande skall ske i varje steg. (Se Landstingets personalpolitiska handlingsprogram.) Läkarens engagemang och delaktighet i beslut skall stärkas! Introduktion Varje sjukvårdsenhet skall ha en rutin för introduktion av en ny kollega. En läkare skall avdelas tid att genomföra introduktionen. Rundvandring, presentation, genomgång av lokala rutiner, schema, jourer, nycklar, rum etc. skall ingå i en introduktion. Dokumenterad rutin för introduktion av nya läkare skall finnas vid varje enhet!
Individuell löneförhandling Vid varje nyanställning, byte av befattning, utökat ansvarsområde eller när endera part så begär skall individuell löneförhandling genomföras. Detta skall ske genom sammanträffande på avsatt tid. Båda parter måste vara väl förberedda och insatta i gällande avtal. Arbetsgivarparten måste ha kompetens och mandat att dels värdera arbetstagaren och dels besluta om lön. Arbetsgivaren, arbetstagaren och Östergötlands Läkarförening skall gemensamt se till att konsultation av Östergötlands Läkarförening erbjudits före förhandling. (Se vidare Läkaravtalet) Löneförhandling skall ske vid de tillfällen gällande avtal anger. Båda parter skall vara väl förberedda och beslutskompetenta! Fysisk arbetsmiljö Varje läkare skall ha tillgång till omklädningsmöjligheter, arbetsrum, eget skrivbord, telefon, dator, e-mail etc. Arbetsrummet ska ligga i nära anslutning till det dagliga arbetet och får inte användas för annan sjukvårdsverksamhet. Personsökare skall finnas att tillgå. Jourrum skall vara av god standard. Läkarexpeditioner och undersökningsrum för läkarens handläggning av patienter på avdelning skall vara tillgängliga när läkararbetet skall utföras. (Se Läkarförbundets riktlinjer för jourrum och läkarexpeditioner)
Arbetstid Det ordinarie läkararbetet skall organiseras så att det regelmässigt kan utföras under ordinarie arbetstid. Övertid skall ej vara en kontinuerlig del av arbetet. All övertid skall registreras och ersättas enligt avtal. Vid flextid gäller särskilt avtal. (Se arbetstidslagen, bilaga) Arbetet skall normalt rymmas inom arbetstiden, övertid skall registreras och ersättas enligt avtal! Jourarbete För jourarbete skall avtalets rekommendationer om frekvens, förläggning etc gälla som fasta regler. För jourer under veckohelger är den sociala belastningen lika stor oavsett när under helgen, från fredag kväll till måndag morgon, jouren infaller. Dagens ersättningsnivåer är ej rimliga. Istället skall enhetlig ersättning (faktor 2) gälla från fredag kl 17.00 till måndag kl 07.00. Särskild ersättning för beordrad extrajour med kort varsel måste införas. Vid beordrad extra jour inom en vecka före jourtillfället skall ordinarie ersättning dubbleras. Vid beordrarn inom ett dygn före påbörjad jour skall ordinarie ersättningen tredubblas. Jourersättningen måste förbättras!
Jämställdhet Lika lönesättningsbedömning och karriärmöjligheter skall gälla oavsett kön. Invandrade läkare Invandrade läkare möter olika grader av svårigheter på vägen mot ett yrkesliv som läkare i Sverige. Det är viktigt att underlätta rekryteringen av invandrade läkare och att stödja ett aktivt integrationsarbete. Arbetsgivaren skall ha ett särskilt program för att genom samordning och stöd till invandrade läkare se till att de så fort som möjligt kan arbeta som läkare. Till detta skall Östergötlands läkareförening bidraga. (Se vidare Sveriges läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapets gemensamma program Invandrade läkare en resurs i svensk sjukvård ) Ett program för integration av invandrade läkare skall utformas och användas.
Dessa mål är formulerade Av Styrelsen för Östergötlands Läkarförening år 2000 Jan Berglund Ebba Curman Pia Forsberg Ewa Hellberg Mattias Hällje Marika Karlsson Per Karlsson Tom af Klercker Sigrun Liedgren Per- Gotthard Lundquist Anders Olai Bengt Stahre Stig- Eric Åström