Juridiska förutsättningar vid samverkan kring VA-verksamhet Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten
Upplägg Grundförutsättningar Förhållandet mellan kommunallagen och vattentjänstlagen Kommunens förhållande gentemot huvudmannen Olika typer av samverkan Juridiska förutsättningar
Grundförutsättningar Effektiva organisationer Privata eller allmänna anläggningar Privaträttsliga eller offentligrättsliga former Interkommunala avtal, aktiebolag Gemensam nämnd, kommunalförbund Avtal om exempelvis utbyte av erfarenheter och idéer, utbyte av personella och andra resurser, gemensam upphandling, specialisering, och arbetsuppdelning
Kommunallagen Lokaliseringsprincipen Självkostnadsprincipen Kommunal samverkan i 3 kap.
Vattentjänstlagen Speciallag Undantag från lokaliseringsprincipen Självkostnadsprincipen - nödvändiga kostnader Huvudmannen ska ha kostnadskontroll. En kostnad som blir onödigt hög, exempelvis på grund av uppenbart bristfällig rationalisering bör inte i sin helhet betraktas som nödvändig VA-taxan och VA-kollektivet - särredovisa! Taxan, verksamhetsområden och ABVA
Långsiktighet Utgångspunkter för vattentjänstlagen Kommunen ska ha rådighet över va-anläggningen, avgiftsuttaget och investeringarna Avgörande bör vara ägandet Endast direkt eller indirekt kommunalt ägande kvalificerar till allmänstatus Möjligheten till allmänförklaring av privata va-anläggningar upphör Kommunen (inte huvudmannen) ska alltid besluta om taxa, ABVA och verksamhetsområde Va-anläggningen är alltid en egen allmän va-anläggning i varje kommun (även vid kommunal samverkan)
Kommunens förhållande gentemot huvudmannen Behov av reglering av vissa frågor med VAhuvudmannen Uppgiftsöverföringen (prop. s. 113) Utbyggnadsansvaret inom verksamhetsområdet (prop. s. 52-53) Kostnadstäckning (prop. s. 99) Överlåtelseförbud (SOU s. 444) Kan bl.a. ske i Bolagsordning Ägardirektiv Avtal (LOU ej tillämplig)
Former av samverkan Driftentreprenad Kommunalt bolag Gemensam nämnd Kommunalförbund Interkommunala avtal
Driftentreprenad Ingen samverkansform Verksamheten är en kommunal angelägenhet Möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten Exempel, Norrtälje
Kommunalt bolag Viktigt att kommunen behåller sin rådighet, sin möjlighet att påverka och bestämmande inflytande i verksamheten Genom ägardirektiv Kommunallagens principer gäller Kommunfullmäktige ska se till den juridiska personen blir bunden av villkoren i 3:17 KomL Utöva tillsyn Exempel: Roslagsvatten
Gemensam nämnd Politiskt inflytande över verksamheten Ingen ny juridisk person, utan ingår i en av de samverkande kommunerna, värdkommunen Nämndens uppgifter, verksamhet och arbetsformer grundas på överenskommelse om samverkan och ett reglemente Verksamhetens tillgångar kan ägas av en huvudman var för sig eller gemensamt. Avtalet kan exempelvis avse nyttjande av ett av värdkommunen ägt reningsverk. Exempel Laholm
Kommunalförbund Störst inflytande och politisk styrning Egen juridisk person med egen rättskapacitet Förbundet övertar uppgifterna och blir huvudman för verksamheten, med egen budget och räkenskaper Medlemmarnas interna förhållanden, ändamålet, organisationen och arbetsformer ska regleras av en förbundsordning. Kan organiseras med fullmäktige och styrelse, eller med förbundsdirektion Exempel: Bergslagens kommunalteknik
Interkommunala avtal Inga regler i kommunallagen Bedöms utifrån den kommunala kompetensen Avtalstid, uppsägning, samråds- och insynsregler samt tvistlösning bör finnas med Exempel GRYAAB
Tack! Gilbert Nordenswan 08-506 002 03, gilbert.nordenswan@svensktvatten.se