Nytt om lagen för personförsäkring och sparande från och med 2010-01-01

Nytt om lagen för personförsäkring och sparande från och med 2010-01-01 Här ges en kortfattad sammanställning av nya lagar och lagförslag m.m., som bedöms vara av intresse för vår verksamhet. Dokumentet innehåller: PERSONFÖRSÄKRING/SPARANDE ALLMÄNT Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen Rekommendation Pensionsorden Förslag till ny försäkringsrörelselag Aktiebolagskapital får vara lägst 50 000 kr Återkravsrätt vid felaktigt utbetald livränta SKATTER INKOMSTSKATT Värdering av vissa anställningsförmåner Skiktgränser för statlig inkomstskatt Grundavdrag Höjt jobbskatteavdrag Ändrade kapitalvinstregler för aktier i fåmansbolag Maxbeloppet sänkt för skatteuppskov på bostadsvinst Pensionsavdrag vid bosättning i Sverige del av året Pensionsförsäkring trots sänkta utbetalningar Löneavstående till så kallat Lönefondspar godtogs inte ÖVRIGT Avkastningsskatt Kommunala fastighetsavgiften höjd i enlighet med inkomstbasbeloppet Lagförslag väntas om schablonbeskattning av värdepapper 1

SOCIALFÖRSÄKRING ALLMÄNT Prisbasbelopp och balanstal sänker allmänna pensioner Ändringar i premiepensionssystemet Ny pensionsmyndighet Nya åtgärder för långtidssjuka Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen Förslag om sänkta egenavgifter Tjänstepension med löpande inbetalningar var inte avgångsvederlag ALLMÄN INFORMATION PERSONFÖRSÄKRING/SPARANDE ALLMÄNT Rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa inom försäkringsbranschen Försäkringsförbundets styrelse har antagit en rekommendation som handlar om hur försäkringsbolagen ska behandla personuppgifter om hälsa. Rekommendationen ställer bland annat nya krav på utformningen av de fullmakter som används för inhämtande av uppgifter i samband med tecknande av försäkring samt vid skadereglering. Det finns även regler för försäkringsgivarens sekretessförbindelser, säkerhet vid behandling av personuppgifter och gallring av uppgifter. Rekommendationen gäller från och med den 1 april 2010 med vissa övergångsbestämmelser. Arbeten pågår inom Folksam för att säkerställa att verksamheten lever upp till de regler som finns i rekommendationen. http://www.forsakringsforbundet.se/upload/pdf-filer/till rekommendationer/rekommendation om behandling av personuppgifter om hälsa.pdf Rekommendation Pensionsorden Försäkringsförbundet, Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten har gemensamt tagit fram en ordlista med definitioner av de vanligaste pensionstermerna- Pensionsorden. Försäkringsförbundet rekommenderar sina medlemsföretag att successivt anpassa sin terminologi till Pensionsorden i försäkringsvillkor och övrigt kundmaterial. Rekommendationen har trätt i kraft den 1 januari 2010. Ordlista - minpension.se 2

Förslag till ny försäkringsrörelselag I departementspromemorian Ds 2009:55 ges ett förslag till ny försäkringsrörelselag. Den nya lagen får en modern och överskådlig utformning. De associationsrättsliga reglerna ändras så att de allmänna associationsrättsliga reglerna i aktiebolagslagen och föreningslagen ska tilllämpas av försäkringsföretagen, i den mån det är möjligt. Det finns inte något förslag om ombildning av livförsäkringsaktiebolag som drivs enligt ömsesidiga principer. Nuvarande ordning med två former av kooperativa sammanslutningar, ömsesidiga bolag och understödsföreningar, föreslås bevarad. Vilken bolagsform en försäkringsverksamhet har ska inte påverka hur försäkringsbolaget drivs. Försäkringstagarnas behov av skydd är detsamma oavsett i vilken bolagsform verksamheten bedrivs. För försäkringsföreningarna (nuvarande understödsföreningar) innebär det att de får i stort sett samma regler som försäkringsbolagen. Små försäkringsföretag kan på samma sätt som i dag få dispens från reglerna. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2011. Aktiebolagskapital får vara lägst 50 000 kr Regeringen har föreslagit att aktiekapitalet i ett privat bolag får vara lägst 50 000 kr jämfört med nuvarande krav på 100 000 kr. Ändringen ska träda i kraft den 1 april i år. Motivet är att bidra till att fler personer vill och vågar starta företag. Särskilt tjänste- och kunskapsföretag utan behov av kapitalkrävande tillgångar kan dra fördel av ett sänkt kapitalkrav. Utvecklingen inom Europa går också mot lägre kapitalkrav eller inga alls. För publika aktiebolag ska fortfarande 500 000 kr vara lägsta aktiekapital (Prop. 2009/10:61). Återkravsrätt vid felaktigt utbetald livränta En försäkringstagare ändrade 2005 sin kapitallivränteförsäkring från kvartalsvisa till månadsvisa utbetalningar. Utbetalt belopp sänktes därmed till en tredjedel. År 2006 uppstod ett tekniskt fel som innebar att försäkringstagaren varje månad fick det gamla kvartalsbeloppet. Felet uppmärksammades inte förrän 2008. Folksam framställde då ett krav till försäkringstagaren på återbetalning av det belopp, totalt 290 520 kr, som felaktigt betalats ut. Folksam anförde att huvudregeln vid misstagsbetalning är att utbetalningen ska återgå (condictio indebiti). Det viktigaste undantaget från den regeln är att mottagaren varit i god tro, vilket han i detta fall inte ansågs ha varit. Mannen hade fått skriftlig årlig information där försäkringsbeloppet (det korrekta) inte överensstämde med vad som faktiskt betalats ut. Vidare hade hans maka genomfört samma ändring på motsvarande försäkring men fått rätt belopp hela tiden. Försäkringstagaren hade därför, enligt Folksams uppfattning, insett eller borde ha insett att det utbetalade beloppet var felaktigt. Försäkringstagaren vägrade återbetala beloppet och hävdade bland annat att han inte insett att utbetalningarna varit felaktiga. Försäkringstagaren anmälde ärendet till Allmänna reklamationsnämnden och yrkade att han skulle befrias från Folksams återbetalningskrav. Nämnden fann dock att försäkringstagaren var skyldig att återbetala det felaktigt utbetalda beloppet. I sitt beslut skriver nämnden att utredningen i ärendet inte ger stöd för att försäkringstagaren varit i god tro om att utbetalningarna varit felaktiga. Detta särskilt mot bakgrund av att han under två års tid erhållit ett månadsbelopp som varit tre gånger för stort samt att hans hustru, som hade samma försäkringslösning, varje månad mottog det korrekta beloppet (ARN:s beslut 2009-12-11 i ärende nr 2009-5220). 3

SKATTER INKOMSTSKATT Värdering av vissa anställningsförmåner Förmån av fri lunch eller middag ska i år värderas till 76 kr. Statslåneräntan (SLR) den 30 november föregående år har betydelse i olika sammanhang. Den som lånar av sin arbetsgivare måste för att slippa förmånsbeskattning betala en ränta som uppgår till SLR + 1 procentenhet. För den som har förmån av fri bil bestäms förmånsvärdet delvis av SLR. Den 30 november 2009 var SLR 3,20 % jämfört med 2,89 % året innan. Skiktgränser för statlig inkomstskatt Skiktgränserna har i år höjts till följande nivåer för personer under 65 år. Upp till en beskattningsbar förvärvsinkomst på 372 100 kr erläggs endast kommunal inkomstskatt. Med hänsyn till grundavdraget innebär det att man kan tjäna upp till 384 600 kr (ca 32 000 kr per månad) utan statlig inkomstskatt. På beskattningsbar förvärvsinkomst mellan 372 100 kr och 532 700 kr tillkommer 20 % statlig skatt. Det innebär att för lönedelar mellan 384 600 kr och 545 200 kr erläggs kommunal skatt och 20 % statsskatt. Vid beskattningsbar inkomst över 532 700 kr, dvs. för lönedelar över 545 200 kr (45 400 kr per månad), ökar den statliga skatten till 25 %. Den som pensionssparar 12 000 kr kan således ha en inkomst på (384 600 + 12 000 =) 396 600 kr utan att få statlig skatt. Personer som vid årets ingång fyllt 65 år har ett förhöjt grundavdrag, vilket medför att de kan ha inkomster upp till 390 500 kr utan statlig inkomstskatt och upp till 551 100 kr med 20 % statlig skatt. Grundavdrag Grundavdraget beräknas med hjälp av prisbasbeloppet, vilket i år lett till att grundavdraget sänkts något. Om den taxerade förvärvsinkomsten uppgår till högst 42 300 kr är grundavdraget i år 18 000 kr. När förvärvsinkomsten är minst 42 400 kr, ökar avdraget med 20 % av överskjutande inkomst till som mest 32 700 kr vid inkomst mellan 115 400 och 132 300 kr. Vid högre inkomst sjunker grundavdraget med en avtrappningstakt på 10 % ner till 12 500 kr, som gäller för inkomstnivån 333 400 kr och däröver. Pensionärer fick förra året ett förhöjt grundavdrag, se Nytt om lagen 2009-01-01. I år har detta grundavdrag utökats till 39 600 kr vid inkomster på högst 165 300 kr. Däröver sjunker grundavdraget till som lägst 18 400 kr vid inkomstnivån 388 300 kr eller högre. Det förhöjda grundavdraget gäller för personer som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år och kan även utnyttjas mot arbetsinkomst. För t.ex. en garantipensionär ökar den årliga nettoinkomsten, beroende på kommunal skattesats, med mellan ca 1 000 1 200 kr. Den som har 150 000 kr i inkomst får en ökning av nettoinkomsten med mellan 1 700 2 000 kr per år. Höjt jobbskatteavdrag 4

Jobbskatteavdraget har höjts även i år för personer under 65 år genom ett s.k. fjärde steg. Det innebär exempelvis en årlig skattelättnad på ytterligare drygt 2 000 kr till sammanlagt knappt 14 000 kr för den som tjänar 200 000 kr och med cirka 3 000 kr till totalt cirka 21 000 kr för den med en årsarbetsinkomst på 350 000 kr eller däröver. De som har fyllt 65 år vid årets början får ett högre jobbskatteavdrag enligt en annan beräkningsmetod. För denna åldersgrupp har avdraget inte höjts i år. Regeringen motiverar det med att pensionärer fått en särskild höjning av grundavdraget. Ändrade kapitalvinstregler för aktier i fåmansbolag Av kapitalvinst på aktier i fåmansbolag har de senaste åren hälften tagits upp i inkomstslaget tjänst och andra hälften i inkomstslaget kapital. Det har berott på en temporär lagregel, som upphörde att gälla den 31 december 2009 (SFS 2007:1251). För försäljningar från och med i år ska hela vinsten tas upp som tjänsteinkomst, dock högst 100 inkomstbasbelopp. Vinst däröver redovisas som inkomst av kapital. Förändringen innebär normalt högre skatt på vinsten. Maxbeloppet sänkt för skatteuppskov på bostadsvinst Den som säljer sin bostad med vinst kan få uppskov med beskattningen om ny bostad förvärvas. Det maximala uppskovsbeloppet per bostad har från årsskiftet sänkts från 1 600 000 kr till 1 450 000 kr. Sänkningen skedde för att finansiera avskaffandet av fastighetsskatt för småhus utan byggnadsvärde och tomtmark för småhus på ofri grund (arrendetomt). Pensionsavdrag vid bosättning i Sverige del av året Skatteverket har redovisat sin tolkning av avdragsreglerna för den som är bosatt i Sverige under en del året, till exempel vid in- eller utflyttning. Först ska beräknas hur stort avdraget skulle ha varit för hela året. Endast inkomst i Sverige beaktas. Därefter ska beloppet proportioneras med hänsyn till bosättningstiden i Sverige. Det spelar ingen roll om bosättningen under resten av året är inom eller utanför EU. Skatteverkets bedömning kan illustreras med följande exempel. Om en löntagare med normalt avdragsutrymme på 12 000 kr betalar 8 000 kr till en svensk pensionsförsäkring eller IPS och flyttar från Sverige den 30 juni medges avdrag med 6/12 x 8 000 = 4 000 kr (Skatteverkets ställningstagande 2009-10-07 i ärende nr 131 548278-09/111). Pensionsförsäkring trots sänkta utbetalningar En man yrkade att pensionsutbetalningar till honom från SPP Livförsäkring skulle anses ha skett från kapitalförsäkringar och därmed vara skattefria. Hans arbetsgivare hade 1991 ingått avtal med SPP om garanterade utbetalningar under åren 2002-2007. SPP sänkte utbetalningarna 2004 och det är i strid med villkoren för pensionsförsäkringar i 58 kapitlet inkomstskattelagen. Länsrätten och kammarrätten avslog hans yrkande. Kammarrätten fäster vikt vid att det är tjänstepensionsförsäkringar enligt försäkringsvillkoren och att den gemensamma partsavsikten vid tecknandet varit den som anges i villkoren. Försäkringsbolaget har också hanterat försäkringarna som tjänstepensionsförsäkringar i årsbesked, kontrolluppgifter med mera. En försäkring som tecknats som en pensionsförsäkring kan enligt lagen inte byta karaktär vid senare tillfälle. Någon självständig och avgörande betydelse kan inte tillmätas de sänkta utbetalningarna (Kammarrättens i Stockholm dom 2009-10-15 i mål nr 7028 7031-08). Domen är överklagad. 5

Löneavstående till så kallat Lönefondspar godtogs inte En anställd i ett företag avstod bruttolön, som tillsammans med arbetsgivaravgifter, placerades i värdepapper hos två förvaltningsbolag enligt konceptet Lönefondspar (lonefondspar.se). Det rörde sig dels om engångsavståenden av redan intjänade belopp, dels om löpande månatliga avståenden. Efter ett antal år skulle den anställde få ut sparandet som tilläggslön eller köpoptioner på valda värdepapper. Förvaltningsbolagen övertog ansvaret för utbetalning, sociala avgifter och preliminärskatt och arbetsgivaren skulle inte delta på något sätt eller vara ansvarig. Skatteverket, länsrätten och kammarrätten godtog inte uppskjuten beskattning av de avstådda beloppen. Kammarrätten skriver i sin motivering att rättspraxis godtagit avstående till pensionslösning, kompetenskonto och vinstandelsstiftelse. Intjänad ersättning som i andra fall betalats ut till tredje man har däremot lett till att beskattning skett omedelbart. Mot bakgrund av rättspraxis anser kammarrätten att inkomsten blivit disponibel vid överföringstidpunkten. I fråga om avståenden innan ersättning intjänats anser kammarrätten att det för uppskjuten beskattning måste krävas en starkare anknytning mellan arbetsgivaren och den utomstående förvaltaren. Dessutom menar kammarrätten att det är svårt att se någon skillnad mellan rent privat kapitalförvaltning och de aktuella överföringarna mer än att placeringarna kunnat ske med större belopp genom bruttolön och därpå belöpande sociala avgifter (Kammarrättens i Göteborg dom 2009-10-16 i mål nr 4318 4320-08). Domen har inte överklagats. ÖVRIGT Avkastningsskatt Skatten bestäms bl a av den genomsnittliga statslåneräntan (SLR) under det föregående året. Under 2009 var snittet 3,10 %. På en traditionell försäkring tas skatten ut fortlöpande från återbäringsräntan med 0,5 % på P-försäkring och kapitalpension och 0,8 % på övrig K- försäkring. Från fondförsäkring tas hela skatten ut vid ett tillfälle i början av beskattningsåret genom inlösen av fondandelar. Även från den traditionella försäkringen med och utan garanti (CTRSH) och från Alternativ tjänstepension med valfri placering tas hela skatten ut i början på året. Engångsuttag görs från IPS i december för årets avkastningsskatt. För närvarande (2010-01-13) är SLR = 3,28 %. Lagförslag väntas om schablonbeskattning av värdepapper Enligt uppgifter från finansdepartementet kommer man i början av året att lägga fram ett förslag om schablonbeskattning av aktier, fonder och andra värdepapper på motsvarande sätt som för en kapitalförsäkring. De nya reglerna kan tidigast börja gälla år 2011. Departementet kommer även att föreslå ändrade regler för kapitalförsäkringar i syfte att förhindra skatteundandragande genom uttag över årsskiftet. Kommunala fastighetsavgiften höjd i enlighet med inkomstbasbeloppet Fastighetsavgift infördes 2008 med 6 000 kr per småhus och 1 200 kr per bostadslägenhet. Avgifterna ska följa den årliga förändringen av inkomstbasbeloppet, vilket innebär att avgiften i år är höjd till 6 387 kr för ett småhus och 1 278 kr för en lägenhet. Fortfarande gäller begränsningarna om 0,75 respektive 0,4 % av taxeringsvärdet. För den som vid årets ingång fyllt 65 år gäller också en begränsning till högst 4 % av inkomsten, dock lägst 2 980 kr. 6

SOCIALFÖRSÄKRING Prisbasbelopp och balanstal sänker allmänna pensioner Garantipensionerna minskar i år med 0,9 % till följd av motsvarande sänkning av prisbasbeloppet. Inkomst- och tilläggspensionerna minskar med 3,0 % på grund av att det s.k. balanstalet. Regeringen fastställer varje år ett balanstal, som är ett mått på förhållandet mellan pensionssystemets tillgångar och skulder. Bland tillgångarna ingår en buffertfond bestående av Första- Fjärde och Sjätte AP-fonderna. Värdena beräknas per utgången av det andra året före det år balanstalet avser, d.v.s. 2010 styrs av värdena den 31 december 2008. Om skulderna överstiger tillgångarna aktiveras en automatisk balansering. Under hösten 2008 försämrades världsekonomin snabbt med finanskrisen och buffertfonden minskade kraftigt i värde. Regeringen ansåg det inte rimligt att låta balanstalet slå igenom fullt ut 2010. Beräkningen av balanstalet har därför ändrats till att baseras på medelvärdet av buffertfondens marknadsvärden under tre år bakåt. Därmed blev sänkningen av pensionerna mindre än vad den annars skulle ha blivit. Ändringar i premiepensionssystemet Fondbyten har hittills kunnat göras utan avgift. De som inte gjort ett eget fondval har fått sin premiepension placerad i Premiesparfonden hos Sjunde AP-fonden. Andelen icke-väljare har de senaste åren ökat till totalt 42 % av alla premiepensionssparare. Den 3 maj 2010 sker betydelsefulla ändringar i premiepensionssystemet. Förvalsalternativ Premiesparfonden läggs ned och ersätts med förvalsalternativ där pensionsspararens medel placeras i fonder enligt en fördelning som bestäms utifrån pensionsspararens ålder. Pensionsmedlen i Premiesparfonden förs över till dessa generationsfonder, som också förvaltas av Sjunde AP-fonden. Fonderna kommer även, till skillnad mot Premiesparfonden, att vara tillgängliga för alla sparare som valbara alternativ. Placeringsalternativ Sjunde AP-fonden ska, utöver förvalsalternativ, tillhandahålla placeringsalternativ med skilda riskprofiler och god kostnadseffektivitet. Regeringen konstaterar att allt fler sparare de senaste åren anlitat förvaltnings- eller rådgivningsföretag för att få hjälp med pensionsplacering. Företagens avgifter är relativt höga och minskar möjligheterna att spara till pension. Regeringen vill ge ett statligt komplement för dem som vill göra aktiva val men har svårt att sätta samman en portfölj med egen riskprofil. Enligt regeringens uppfattning bör det finnas mellan tre och tio sådana placeringsalternativ. Fondbytesavgifter I dag slås kostnaderna för fondbyte ut på hela pensionsspararkollektivet genom den årliga avgiften som belastar premiepensionskontona. Enligt regeringen skulle en fondbytesavgift ge en rättvisare fördelning av de kostnader som uppkommer vid fondbyten. De pensionssparare som utför frekventa fondbyten skulle till större del få stå för de kostnader som är förknippade med deras fondbyten. Det innebär i princip att den årliga avgiften som betalas av alla sparare kan vara något lägre. Pensionsmyndigheten ska efter analys besluta hur den nya avgiftskonstruktionen ska vara utformad. 7

Slopat efterlevandeskydd Möjligheten att få efterlevandeskydd på sin premiepension före pensionstiden har varit inskriven i lagen men bestämmelsen har aldrig trätt i kraft. Föreslagna lösningar har kommit i konflikt med bland annat försäkringsmässiga principer om riskurval eller socialförsäkringens principer om att inte utesluta någon. Det har inte heller ansetts lämpligt att göra efterlevandeskydd obligatoriskt. Sammantaget har alla invändningar mot efterlevandeskyddet lett fram till att det tagits bort ur lagstiftningen från och med den 1 januari 2010. Ny pensionsmyndighet Den 1 januari bildades Pensionsmyndigheten (pensionsmyndigheten.se). De avdelningar som hanterade pensioner och pensionsrelaterade förmåner hos Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten slogs samman till den nya myndigheten. Nya åtgärder för långtidssjuka Introduktionsprogram Riksdagen har beslutat om ytterligare åtgärder för att främja återgång till arbetslivet för långtidssjukskrivna genom att erbjuda ett introduktionsprogram. Målgruppen är främst de personer som har förbrukat sina sjukpenningdagar eller där den tidsbegränsade sjukersättningen har upphört. Både personer med och utan anställning omfattas. Personerna kommer att erbjudas ett tre månaders introduktionsprogram hos arbetsförmedlingen där varje persons förutsättningar och behov av stöd för en återgång till arbetslivet kommer att utredas. Även personer som blir beviljade tjänstledighet på grund av sjukdom kan delta i programmet. Deltagare i programmet har rätt till a-kassa eller aktivitetsstöd. Deltagare som är sjuka längre än en månad skrivs ut från programmet. Sjukpenninggrundande inkomst En annan nyhet är att försäkrad vars sjuk- eller aktivitetsersättning har upphört kan få tillbaka sin tidigare sjukpenningsgrundande inkomst. På så sätt kan dessa personer även framöver få sjukpenning och föräldrapenning. Tidigare har det krävts en återgång till arbete för att få rätt till sjukpenning igen. Sjukpenning ska dock kunna betalas ut tidigast efter tre månader från det att sjuk- eller aktivitetsersättningen har upphört. Vissa undantag finns för personer med synnerliga skäl (livshotande sjukdom), arbetsskadade och personer som deltar i introduktionsprogrammet. Undantag från tidsgränserna för förlängd sjukpenning Enligt tidigare regler finns vissa undantag från tidsgränserna för förlängd sjukpenning (550 dagar med ca 75 % ersättning). Nu har det införts en rätt till ytterligare sjukpenningdagar om den försäkrade lider av svår sjukdom vilket anses föreligga i nedanstående fall när den försäkrade - är intagen på sjukhus eller får omfattande vård hemma - riskerar allvarlig försämring av hälsa genom deltagande i programmet - på grund av sjukdom saknar avgörande verklighetsuppfattning och förmåga att orientera sig Bedömning av arbetsförmåga Ytterligare en förändring har även skett i de regler som trädde i kraft den 1 juli 2008. Enligt dessa regler bedömdes den försäkrades arbetsförmåga mot hela arbetsmarknaden efter dag 180. Reglerna ändras nu på så sätt att bedömning mot hela arbetsmarknaden inte ska ske i de fall detta kan betraktas som oskäligt. Som exempel nämns att någon som är allvarligt sjuk och som har viss arbetsförmåga kvar och i sig skulle kunna arbeta mer i annat arbete under viss tid inte ska behöva göra detta om arbetsförmågan successivt kommer att försämras. Detsamma 8

gäller personer som kan få utökad arbetsförmåga annat än när utökningen bedöms vara bestående. Allvarligt sjuka I juli 2008 infördes även en regel som gjorde det möjligt för personer som var mycket allvarligt sjuka att få fler sjukpenningdagar än 364, utan någon tidsgräns, med bibehållen ersättning på ca 80 %. Socialförsäkringsutskottet ansåg att reglerna fick en för restriktiv tillämpning och har nu ändrat till allvarligt sjuka. Reglerna har trätt i kraft den 1 januari 2010. Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen Vid årsskiftet gjordes ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring till följd av 2008 års nya regler i sjukförsäkringen. Den som ansöker om arbetslöshetsersättning och som har varit långvarigt sjukfrånvarande får räkna upp till 10 år som s.k. överhoppningsbar tid under vilken den sökande har varit förhindrad att arbeta. För denna grupp gäller även att tid då sådant förvärvsarbete har utförts som legat till grund för en tidigare beviljad ersättningsperiod får räknas ytterligare en gång, om vissa villkor är uppfyllda. En före detta medlem i en arbetslöshetskassa, som inte kan beviljas ytterligare sjukpenning eller vars tidsbegränsade sjukersättning upphör och som återinträder i en arbetslöshetskassa, får under vissa förutsättningar ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen redan efter tre månaders medlemskap. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om viss schablonberäkning av villkoren för rätt till ersättning för denna grupp. Dessa regler ska gälla till och med den 31 januari 2013. Förslag om sänkta egenavgifter I budgetpropositionen aviserade regeringen kommande lagförslag, som ska ge sänkta egenavgifter 2010 från den 1 juli 2010. Sjukförsäkringsavgiften bland egenavgifterna planeras att sänkas med 0,74 procentenheter. De sammanlagda avgifterna sänks med lika mycket till 28,97 %. Sänkningen beror på att den kortaste karenstiden för sjukpenning ska förlängas från 1 till 7 dagar. Näringsidkaren ska alternativt kunna välja 14, 30, 60 eller 90 dagars karens. En promemoria har upprättats inom Socialdepartementet den 15 december 2009 och är nu på remiss. - Arbetsgivaravgifterna för anställda ska vara oförändrade. Vidare föreslås från Finansdepartementet att näringsidkare i åldern 26 64 år ska ha rätt till nedsättning av egenavgifterna med 5 %, dock högst 10 000 kr per år. Nedsättningen får således betydelse för inkomster upp till 200 000 kr och ska gälla på inkomster från och med den 1 januari 2010. Tjänstepension med löpande inbetalningar var inte avgångsvederlag En kvinna i 40-årsåldern var anställd i Sverige av en amerikansk arbetsgivare, som löpande gjorde inbetalningar till en stiftelse enligt en amerikansk pensionsplan. Anställningen upphörde och då hade hon rätt att få ut hela pensionskapitalet som ett engångsbelopp. Hon utnyttjade denna rätt efter ca ett år. Vid prövning av rätt till arbetslöshetsersättning uppkom frågan om beloppet skulle betraktas som ett avgångsvederlag. Kammarrätten ansåg, i motsats till underinstanserna, att utbetalningen inte skulle betraktas som ett avgångsvederlag i arbetslöshetsförsäkringens mening. Det motiverades med att arbetsgivarens inbetalningar inte skett i anslutning till anställningens upphörande, att det varit fråga om en fristående pensionsstiftelse 9

och att inbetalningarna skett löpande under hela anställningstiden med syftet att utgöra en framtida pension för henne (Kammarrättens i Stockholm dom 2009-11-03 i mål nr 5153-08). Domen har inte överklagats. VIKTIGA SIFFROR 2010 Jfr 2009 Prisbasbeloppet för pensionsavdrag mm 42 400 kr 42 800 kr Förhöjda prisbasbeloppet för beräkning 43 300 kr 43 600 kr av pensionsrätt mm Inkomstbasbeloppet 51 100 kr 50 900 kr Särskild löneskatt 24,26 % oförändrad Arbetsgivaravgifter 31,42 % oförändrad Näringsidkares fulla egenavgifter 29,71 %* oförändrad Löntagares allmänna pensionsavgift 7,00 % oförändrad Särskild premieskatt på 45 % på 95 % av premieinkomsten oförändrad grupplivförsäkring (TGL-bolagens skatt) Statslåneräntan (SLR) 2009-11-30 3,20 % 2008-11-30: 2,89 % Genomsnittlig SLR under 2009 3,10 % 2008: 3,88 % Högsta sjukpenninggrundande inkomst SGI 318 000 kr 321 000 kr Högsta pensionsgrundande inkomst PGI 383 250 kr** 381 750 kr * lagförslag om sänkning till 28,74 % från och med den 1 juli 2010. ** eftersom allmän pensionsavgift först frånräknas måste inkomsten dock ha uppgått till minst 412 300 kr (8,07 inkomstbasbelopp avrundat till närmast lägre hundratal). För ytterligare information, hör av dig till Juridik Person: Kjell Pettersson, tel 27129, mailto:kjell.pettersson@folksam.se Karin Dannberg Hamrin, tel 26555, mailto:karin.dannberg-hamrin@folksam.se Lars-Åke Geijron, tel 26245, mailto:lars-ake.geijron@folksam.se Heidi Ibring, tel 27130, mailto:heidi.ibring@folksam.se Pia Takahashi, tel 33863, mailto:pia.takahashi@folksam.se 10