Nytt om lagen för personförsäkring och sparande

Transkript

1 Nytt om lagen för personförsäkring och sparande Här ges en kortfattad sammanställning av nya lagar och lagförslag m.m., som bedöms vara av intresse för vår verksamhet. Innehåll: PERSONFÖRSÄKRING/SPARANDE ALLMÄNT Lagrådsremiss om ändringar i distans- och hemförsäljningslagen Förlängd tid för utredning om konsumentskyddet vid rådgivning Finansinspektionens antaganden för ränta och avkastningsskatt 2014 RÄTTSFALL MED MERA Efterarv minskat genom kapitalförsäkring Diskriminering vid nekad barnförsäkring Armbrytningsskada inte olycksfall SKATTER INKOMSTSKATT Värdering av vissa anställningsförmåner Höjt jobbskatteavdrag Sänkt skatt för pensionärer Skiktgränser för statlig inkomstskatt Grundavdrag Ändrade skatteregler för fåmansföretagare Investeraravdrag infört Förlängd tid för utredning om skatteregler för tjänstepensioner m.m. ÖVRIGT Avkastningsskatt 2014 Sänkt särskild inkomstskatt för utlandsbosatta Kommunala fastighetsavgifterna ändrade SOCIALFÖRSÄKRING ALLMÄNT Sänkt allmän pension Förslag om ändrade socialavgifter för unga Pensionsmyndigheten stoppar fondbyten med personlig kod RÄTTSFALL MED MERA Sjukersättning vid fibromyalgi och utmattningssyndrom VIKTIGA SIFFROR 2014

2 PERSONFÖRSÄKRING/SPARANDE ALLMÄNT Lagrådsremiss om ändringar i distans- och hemförsäljningslagen Med anledning av ett EU-direktiv om konsumenträttigheter lämnade regeringen i september förslag till ändringar i lagen. Förslagen innebär bl.a. att ångerrätt utökas genom att införas för konsumenter som ingår avtal på t.ex. gator, köpcenter och badstränder. Begreppet hemförsäljning slopas och ersätts av avtal utanför affärslokaler. Lagens namn följdändras och kapitlen om distansavtal och hemförsäljning slås samman. För finansiella tjänster såsom försäkringar blir distansavtalsreglerna tillämpliga även vid avtal utanför affärslokaler. Det innebär bl. a. att ångerrätt inte kommer att gälla för fondförsäkringar som säljs vid hembesök. I de fall ångerrätt gäller blir det frivilligt att dela ut ångerblankett. Lagändringarna är planerade att träda i kraft den 13 juni Förlängd tid för utredning om konsumentskyddet vid rådgivning Regeringen gav i september 2012 kommittédirektiv om konsumentskydd vid finansiell rådgivning (dir. 2012:98), se Nytt om lagen Utredningen skulle redovisa uppdraget senast den 30 november Utredningstiden har förlängts till den 31 januari Finansinspektionens antaganden för ränta och avkastningsskatt 2014 Enligt föreskrifter om försäkringstekniska grunder, de så kallade tryggandegrunderna (FFFS 2007:24), ska Finansinspektionen publicera antaganden om räntefot och avdrag för avkastningsskatt på sin webbplats efter utgången av september varje år. I föreskrifterna framgår på vilket sätt som antagandena ska beräknas. För räkenskapsår som avslutas efter den 1 januari 2014 ska följande antaganden gälla: Räntefot för åtaganden som inte innebär utfästelse om framtida värdesäkring eller indexuppräkning: 2,6 procent. Räntefot för åtaganden som innebär utfästelse om framtida värdesäkring eller indexuppräkning: 0,5 procent. Avdrag på ovanstående ränteantaganden vid skyldighet att betala avkastningsskatt: 0,4 procentenheter. Angivna räntor är de högsta som får tillämpas. Lägre ränteantaganden är tillåtna. Antagandena får tillämpas även för räkenskapsår som avslutas senast den 31 december RÄTTSFALL MED MERA Efterarv minskat genom kapitalförsäkring En man avled och efterlämnade maka och två barn från ett tidigare äktenskap. Mannen hade tecknat en kapitalförsäkring i Skandia Leben med makan som förmånstagare. Hans tillgångar hade minskat med 18 % genom försäkringspremien. Mer än hälften av mannens tillgångar bestod av den första, avlidna makans egendom, som han hade ärvt med fri förfoganderätt. De två barnen var efterarvingar till sin moders del av botillgångarna. Genom tecknandet av kapitalförsäkringen hade deras efterarv minskat och de begärde vederlag vid bodelning och arvskifte. 2

3 Enligt ärvdabalken 3 kap. 3 finns rätt till vederlag för efterarvingar om den efterlevande maken genom gåva eller annan därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat väsentlig minskning av sin egendom. Tingsrätten fann inledningsvis att ett försäkringsförordnande är jämförligt med gåvoförordnande. I nästa steg bedömdes 18 % vara en väsentlig minskning och att mannen åsidosatt tillbörlig hänsyn till efterarvingarna. Hovrätten fastställde tingsrättens dom. Högsta domstolen ansåg att man bör sätta gåvans värde i relation till egendomen i övrigt och inte se till antalet kronor. I kravet på en väsentlig minskning får normalt anses ligga att egendomen måste ha minskat i värde med i vart fall en fjärdedel. Den aktuella försäkringen orsakade en minskning med 18 %, vilket alltså inte är en väsentlig minskning i detta sammanhang. Barnen hade därmed inte rätt till vederlag (Högsta domstolens dom den 10 juli 2013 i mål nr T ). Diskriminering vid nekad barnförsäkring If Skadeförsäkring avslog en ansökan om barnförsäkring för en hörselskadad flicka. Skälet var att modern uppbar vårdbidrag och If hade en teckningsregel, som innebar att försäkring aldrig medges i de fall vårdbidrag utgår för barnet. Diskrimineringsombudsmannen (DO) väckte talan vid tingsrätten och menade att If brutit mot diskrimineringslagen. DO yrkade diskrimineringsersättning med kr vardera till flickan och modern. I tingsrätten förlorade DO. DO anförde i hovrätten att det förfarande som missgynnat flickan och modern hade bestått i en schablonmässig prövning, och inte en individuell bedömning. Därmed hade If behandlat dem sämre än andra barn och föräldrar i en jämförbar situation. Hovrätten ansåg att den schablonmässiga prövningen medfört ett missgynnande av flickan, oavsett vad en individuell prövning skulle ha utmynnat i. Även modern hade missgynnats genom att hon skulle ha varit förmånstagare till viss ersättning från barnförsäkringen. Jämförelse görs med Ifs behandling av andra barn i allmänhet. De skulle ha riskbedömts utan schablonmässiga inslag. Ifs teckningsregel har alltså inneburit att flickan och modern behandlats sämre än andra i jämförbar situation. Sammantaget fann hovrätten att Ifs agerande inneburit en direkt diskriminering av både flickan och modern. Försäkringsavtalslagens inskränkningar i kontraheringsplikten är inte oförenliga med diskrimineringslagen. Diskrimineringsersättningen ska innefatta dels ersättning för kränkningen, dels ett belopp utifrån preventiva aspekter. Faktorerna för själva kränkningsersättningen till flickan och modern motiverar ett förhållandevis lågt belopp. Däremot fanns flera skäl för att den preventivt motiverade delen borde uppgå till en kännbar nivå. If är ett stort försäkringsbolag, den diskriminerande teckningsregeln har tillämpats systematiskt och det är ur trygghetssynpunkt angeläget att få förutsättningarna för försäkring prövade utifrån individuella förhållanden. If dömdes att betala kr till var och en av dem (Svea hovrätts dom den 8 oktober 2013 i mål nr T ). Armbrytningsskada inte olycksfall En man, som bröt armen när han deltog i en armbrytartävling, begärde ersättning från sin olycksfallsförsäkring. Folksam avböjde ersättningskravet och mannen överklagade till Allmänna reklamationsnämnden. Folksam svarade att enligt försäkringsvillkoren lämnas ersättning för kroppsskada som den försäkrade drabbas av genom en oförutsedd plötslig yttre händelse. Det är alltså händelsen och inte skadan som ska vara oförutsedd. Eftersom mannen hade för avsikt att bryta arm, viss- 3

4 te han att hans motståndare skulle använda sin armstyrka mot honom. Händelsen som ledde fram till skadan var därmed inte oförutsedd. Allmänna reklamationsnämnden avslog mannens yrkande om ersättning. Det inträffade är enligt nämndens mening inte att betrakta som en olycksfallsskada som begreppet definierats i försäkringsvillkoren (Allmänna reklamationsnämndens beslut den 13 september 2013 i ärende nr ). SKATTER INKOMSTSKATT Samtliga uppgifter under detta avsnitt, är hämtade och beräknade utifrån uppgifter som angetts på skattverkets webbplats den 1 januari Värdering av vissa anställningsförmåner Förmån av fri lunch eller middag ska även i år värderas till 84 kr. Statslåneräntan (SLR) den 30 november föregående år har betydelse i olika sammanhang. Den som lånar av sin arbetsgivare måste för att slippa förmånsbeskattning betala en ränta som uppgår till SLR + 1 procentenhet. För den som har förmån av fri bil bestäms förmånsvärdet delvis av SLR. Den 30 november 2013 var SLR 2,09 % jämfört med 1,49 % året innan. Statslåneräntan den 30 november föregående år används även vid beräkning av avkastningsskatt på kapitalförsäkringar, se mer nedan. Höjt jobbskatteavdrag Jobbskatteavdraget har 2014 förstärkts för personer under 65 år. Med beräkning utifrån den genomsnittliga kommunala inkomstskatten på 31,73 % ökar jobbskatteavdraget för den som exempelvis har en årsarbetsinkomst på kr från kr till kr och för den som tjänar kr ökar skatteavdraget från kr till kr. Även förvärvsarbetande, som vid årets ingång har fyllt 65 år, har rätt till jobbskatteavdrag. Det beräknas enligt en annan formel och har inte ändrats i år. Sänkt skatt för pensionärer Inkomstskatten har sänkts för den som vid årets ingång har fyllt 65 år. Det har gjorts genom en höjning av det förhöjda grundavdraget för pensionärer. Skattesänkningens storlek i kronor varierar med inkomsten. För en garantipensionär blir den årliga skattesänkningen cirka kr. För en ensamstående med kr i pension blir sänkningen cirka kr. Skiktgränser för statlig inkomstskatt Skiktgränserna omräknas varje år efter konsumentprisindex plus två procentenheter. För inkomståret 2014 har genom lagändring en ytterligare höjning gjorts av den nedre skiktgränsen. Följande nivåer gäller för personer under 65 år. Upp till en beskattningsbar förvärvsinkomst på kr (2013 = ) erläggs endast kommunal inkomstskatt. Med hänsyn till grundavdraget innebär det att man kan tjäna upp till kr (ca kr per månad) utan statlig inkomstskatt. 4

5 På beskattningsbar förvärvsinkomst mellan kr och kr tillkommer 20 % statlig skatt. Det innebär att för lönedelar mellan kr och kr erläggs kommunal skatt och 20 % statlig inkomstskatt. Vid beskattningsbar förvärvsinkomst över kr (2013 = ), dvs. för lönedelar över kr (ca kr per månad), ökar den statliga skatten till 25 %. Den som pensionssparar kr kan således ha en inkomst på ( =) kr utan att få statlig skatt. Personer, som vid årets ingång fyllt 65 år, har i lagen samma skiktgränser men genom det förhöjda grundavdraget, se nedan, kan de ha inkomster upp till kr utan statlig inkomstskatt och upp till kr med 20 % statlig skatt. Grundavdrag Grundavdraget beräknas med hjälp av prisbasbeloppet, vilket i år lett till att grundavdraget höjts något. Om den taxerade förvärvsinkomsten uppgår till högst kr är grundavdraget kr. Vid inkomst däröver ökar grundavdraget med 20 % av överskjutande inkomst till som mest kr vid inkomst mellan och kr. Vid högre inkomst sjunker grundavdraget med en avtrappningstakt på 10 % ner till kr, som gäller för inkomstnivån kr och däröver. Pensionärer har ett förhöjt grundavdrag. Upp till en taxerad inkomst på kr motsvarar grundavdraget hela inkomsten. Grundavdraget ökar med inkomsten till som högst kr för inkomster mellan och kr. Vid högre inkomst avtrappas grundavdraget långsamt ner till kr för inkomster på kr och däröver. Det förhöjda grundavdraget gäller för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år (födda 1947 eller tidigare) och kan även utnyttjas mot arbetsinkomst. Ändrade skatteregler för fåmansföretagare I 57 kapitlet av inkomstskattelagen finns särskilda regler för verksamma delägare i fåmansföretag, de så kallade 3:12-reglerna. Vid tillämpningen gäller ett utvidgat fåmansföretagarbegrepp som innebär att alla delägare som är verksamma i företaget i betydande omfattning räknas som en enda delägare. Det betyder att t.ex. ett konsultföretag som ägs av de anställda kan vara ett fåmansföretag i detta hänseende. Utdelning upp till ett gränsbelopp beskattas då i inkomstslaget kapital med 20 %. Utdelning över gränsbeloppet, dock högst 90 inkomstbasbelopp, beskattas som inkomst av tjänst. Som gränsbelopp får den skattskyldige välja antingen 2,75 inkomstbasbelopp eller ett belopp, som delvis beror på hur mycket kontant lön som utbetalats i företaget och i dess dotterföretag. Regeringen har bedömt att löneunderlagsregeln bör förändras så att den inte medför en överkompensation till delägare i stora fåmansföretag med många delägare och anställda. Inkomstskattelagen har därför ändrats så att lönebaserat utrymme ska beräknas bara om delägaren äger minst 4 % av kapitalet i företaget. Det lönebaserade utrymmet höjs från 25 till 50 % av löneunderlaget men begränsas till att per år uppgå till högst 50 gånger den egna eller någon närståendes kontanta ersättning. Begreppet dotterföretag definieras i lagen. Dessa förändringar gäller från och med beskattningsåret Delägaren eller någon närstående måste också ha tagit ut en viss minsta lön enligt två alternativa regler i lagen. I den ena regeln sänks från och med beskattningsåret 2016 ett krav på minsta lön om 10 inkomstbasbelopp till 9,6 inkomstbasbelopp. 5

6 För att ändringarna av 3:12-reglerna inte ska ändra balansen i beskattningen av olika företagsformer har enskilda näringsidkare fått en höjd räntesats för positiv räntefördelning. Från och med beskattningsåret 2014 har räntesatsen höjts från 5,5 till 6 %. Investeraravdrag infört för mindre företag Avdraget gäller för fysiska personer som förvärvar andelar när företaget bildas eller vid en nyemission. Man får då göra avdrag för hälften av betalningen för andelarna. Maxgränsen för avdrag är kr, vilket motsvarar andelar för kr. Alla investerares sammanlagda betalning för andelar i ett och samma företag får vara högst 20 miljoner kr per år. Avdrag medges inte om företaget är börsnoterat. Lagen trädde i kraft den 1 december 2013 och får tillämpas på investeringar efter den 30 november Förlängd tid för utredning om skatteregler för tjänstepensioner m.m. Regeringen tillsatte 2012 en utredning för se över regleringen om tjänstepension samt beskattningen av livförsäkringsföretag (dir. 2012:22). Enligt direktiven skulle utredningen redovisa uppdraget senast den 1 februari 2014, se Nytt om lagen Utredningstiden har förlängts till den 31 december ÖVRIGT Avkastningsskatt 2014 För pensions- och kapitalpensionsförsäkringar är skattesatsen 15 % och avkastningen ska motsvaras av den genomsnittliga statslåneräntan under föregående år. Skatteverket har beräknat snitträntan under 2013 till 2,01 %. Kapitalunderlaget består av försäkringens värde vid ingången av året (2014). På en pensionsförsäkring med ingående värde på kr blir skatten således ( x 2,01 % x 15 % =) 301 kr. Kapitalunderlaget för avkastningsskatt på kapitalförsäkringar (utom kapitalpensioner) ska förutom värdet vid årets ingång bestå av inbetalade premier under året. Av premier som betalas under andra halvåret tas bara halva beloppet med i skatteunderlaget. Den schablonmässiga avkastningen motsvaras av statslåneräntan vid utgången av november månad året före beskattningsåret ( = 2,09 %). Skattesatsen på avkastningen är 30 %. Den skatt som belöper på försäkringens värde vid årets ingång tas av Folksam ut vid ett tillfälle i början på året för både fondförsäkring och traditionell försäkring, oavsett skattekategori P eller K. Skatten för årets premieinbetalningar på en K-försäkring tas ut från respektive premie. Sänkt särskild inkomstskatt för utlandsbosatta Pensioner och andra tjänsteinkomster från Sverige, som uppbärs av fysiska personer bosatta i utlandet, beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK). Det är en statlig, definitiv källskatt på 25 %, som betalas in av utbetalaren av ersättningen. Den skattskyldige behöver inte deklarera inkomsten och administrationen underlättas för Skatteverket. Eftersom det i vissa fall kan vara till nackdel att beskattas enligt SINK är det tillåtet att i stället få sina tjänsteinkomster beskattade enligt inkomstskattelagen. Regeringen anser att det endast undantagsvis bör vara mer förmånligt att välja skatt enligt inkomstskattelagen än SINK. Det kan annars medföra en betydande ökning av personer som 6

7 väljer inkomstskattelagen. Med hänsyn till de skattesänkningar som skett 2014 i inkomstskattelagen har den särskilda inkomstskatten av förenklingsskäl och administrativa skäl därför sänkts till 20 % på inkomster som uppbärs från och med Kommunala fastighetsavgifterna ändrade Avgifterna ska följa den årliga förändringen av inkomstbasbeloppet, vilket innebär att högsta avgiften i år är höjd till kr för ett småhus med ett taxeringsvärde på kr eller mer. Fortfarande gäller begränsningen om högst 75 % av taxeringsvärdet. För småhusägare som vid årets ingång har fyllt 65 år gäller också en begränsning till högst 4 % av inkomsten (spärrbelopp), dock inte lägre spärrbelopp än kr. Även avgiften per lägenhet i ett hyreshus ska höjas i takt med inkomstbasbeloppet. För 2014 har avgiften bestämts till kr. Sammanlagt får avgifterna för husets lägenheter inte överstiga 0,3 % av taxeringsvärdet. SOCIALFÖRSÄKRING Sänkt allmän pension Inkomst- och tilläggspensionen har genom den årliga omräkningen sänkts med 2,7 %. Orsaken är att pensionsskulden ökat mer än systemets tillgångar. Nettoeffekten för pensionärerna blir dock betydligt lägre på grund av att skatten sänkts. Pensionsmyndigheten beräknar nettosänkningen till 100 kr för den som har en total pension på kr. Nettominskningen blir lägre vid lägre pensionsnivå och högre för den som har högre pension. Garantipensionen bestäms av prisbasbeloppet. Det har sänkts med 100 kr, vilket motsvarar 0,2 % eller cirka 20 kr lägre pension per månad. Förslag om ändrade socialavgifter för unga Enligt gällande regler är socialavgifterna nedsatta för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år. Endast ålderspensionsavgift på 10,21 % och en fjärdedel av övriga avgifter ska betalas. Sammanlagt innebär det arbetsgivaravgifter på 15,49 % och egenavgifter på 14,89 %. I budgetpropositionen för 2014 aviserade regeringen ett kommande förslag om mer fokus på de yngsta. För den som vid årets ingång inte fyllt 23 år bör endast ålderspensionsavgiften betalas. Nuvarande regler bör fortsätta att gälla för den som vid årets ingång fyllt 23 men inte 25 år. Nedsättningen bör slopas för de som vid årets ingång fyllt 25 år. Det kommande förslaget är tänkt att träda i kraft den 1 juli Pensionsmyndigheten stoppar fondbyten med personlig kod Från den 20 februari 2014 kommer det inte längre vara möjligt att göra fondbyten för den som loggar in med personlig kod (pinkod). Pensionsmyndigheten motiverar det med att säkerheten ska ökas för transaktionstjänster. Inloggning måste ske med e-legitimation eller Mobilt BankID för att byta fonder. Fondbyte med blankett påverkas inte. Förvaltningsföretagen kommer inte att kunna genomföra fondbyten åt sina kunder. De kommer fortfarande ha möjlighet att rekommendera fondbyten. 7

8 RÄTTSFALL MED MERA Sjukersättning vid fibromyalgi och utmattningssyndrom I Nytt om lagen redovisades en kammarrättsdom, där en ansökan om sjukersättning avslogs med motivering att diagnoserna inte gav säkra slutsatser om den framtida varaktigheten av den försäkrade kvinnans sjukdomsbesvär. Både kvinnan och Försäkringskassan yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle ändra kammarrättens dom. Högsta förvaltningsdomstolen biföll överklagandet och anförde bl.a. följande. Begreppet stadigvarande nedsatt arbetsförmåga ska tolkas så att nedsättningen förväntas kvarstå under överskådlig framtid. Det finns däremot varken i lagtext eller förarbeten stöd för att uppställa ett krav på att nedsättningen ska kvarstå livslångt eller fram till pensionsåldern. Arbetsförmågan ska utredas på nytt minst vart tredje år. I det aktuella målet är det fråga om en typ av sjukdomsbesvär av vilka inga generella slutsatser kan dras beträffande nedsättningens varaktighet över tid. Kvinnans behandlande läkare har bedömt att nedsättningen är bestående. Det har i målet inte presenterats någon medicinsk utredning som motsäger detta. Skäl att ifrågasätta den behandlande läkarens kompetens eller hans underlag har inte framkommit. Vid bedömningen av om arbetsförmågan kan anses stadigvarande nedsatt bör avseende också fästas vid om den försäkrade under tidigare perioder bedömts vara arbetsoförmögen. Kvinnan har under drygt tio år haft en nedsatt arbetsförmåga i huvudsak på grund av de besvär hon alltjämt lider av. Detta förhållande och utredningen i övrigt ger tillräckligt stöd för slutsatsen att hennes arbetsförmåga är stadigvarande nedsatt. Den rehabilitering som hon genomgått har inte resulterat i någon förbättrad arbetsförmåga och ytterligare rehabilitering kan inte antas leda till förbättring (Högsta förvaltningsdomstolens dom den 8 oktober 2013 i mål nr ). 8

9 VIKTIGA SIFFROR 2014 Jfr 2013 Prisbasbeloppet kr kr Förhöjda prisbasbeloppet kr kr Inkomstbasbeloppet kr kr Särskild löneskatt 24,26 % oförändrad Arbetsgivaravgifter 31,42 % oförändrade Näringsidkares fulla egenavgifter 28,97 % oförändrade Löntagares allmänna pensionsavgift 7,00 % oförändrad Särskild premieskatt på 45 % på 95 % av premieinkomsten oförändrad grupplivförsäkring (TGL-bolagens skatt) Statslåneräntan (SLR) ,09 % : 1,49 % Genomsnittlig SLR under 2013 enl Skv 2,01 % 2012: 1,52 % Referensräntan * 1,00 % 1,00 % Högsta sjukpenninggrund. inkomst, SGI kr kr Högsta pensionsgrundande inkomst, PGI kr** kr * Referensräntan fastställs halvårsvis och används bl.a. som underlag för att beräkna dröjsmålsränta. ** Eftersom allmän pensionsavgift först frånräknas måste inkomsten dock ha uppgått till minst kr (8,07 inkomstbasbelopp avrundat till närmast lägre hundratal). För ytterligare information, hör av dig till Juridik Person: Lars Andersson, tel 27496, lars.andersson@folksam.se Anette Essehorn, tel 27234, anette.essehorn@folksam.se Lars-Åke Geijron, tel 26245, lars-ake.geijron@folksam.se Heidi Ibring, tel 27130, heidi.ibring@folksam.se Björn Siljeholm, tel 27453, bjorn.siljeholm@folksam.se Pia Thunell, tel 27072, pia.thunell@folksam.se 9