RÄTTSFALL MED MERA Förhandsbesked angående förhöjt pensionssparavdrag för den som saknar pensionsrätt i anställning

Transkript

1 Nytt om lagen för personförsäkring och sparande Här ges en kortfattad sammanställning av nya lagar och lagförslag m.m., som bedöms vara av intresse för vår verksamhet. Innehåll: PERSONFÖRSÄKRING/SPARANDE ALLMÄNT PRIIP Finansinspektionens antaganden för ränta och avkastningsskatt 2015 Nya regler kring preskription av rätten till försäkringsersättning Rapportering av amerikanska skattskyldiga RÄTTSFALL MED MERA Förhandsbesked angående förhöjt pensionssparavdrag för den som saknar pensionsrätt i anställning Rättelse av misstag inte att jämställa med utbetalning från pensionssparkonto Beviskravet klart mera sannolikt i tvist om försäkringsfall inträffat villkorsbunden försäkring SKATTER INKOMSTSKATT Begränsad avdragsrätt för privat pensionsförsäkring Värdering av vissa anställningsförmåner Oförändrat jobbskatteavdrag Ingen sänkt skatt för pensionärer Skiktgränser för statlig inkomstskatt Grundavdrag Förlängd tid för utredning om skatteregler för tjänstepensioner m.m. ÖVRIGT Avkastningsskatt 2015 Särskild inkomstskatt för utlandsbosatta Kommunala fastighetsavgifterna ändrade SOCIALFÖRSÄKRING ALLMÄNT Höjd allmän pension Oförändrade socialavgifter för unga 1

2 PERSONFÖRSÄKRING/SPARANDE ALLMÄNT PRIIP Den 9 december 2014 publicerades Rådets och Europaparlamentets förordning om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (s.k. Priip-produkter) i Europeiska unionens officiella tidning. Förordningen, som blir direkt gällande i Sverige utan svensk lagstiftning, ska tillämpas från och med den 31 december Förordningen innebär att det ska utformas ett informationsdokument (KID Key Information Document) för varje försäkringsbaserad investeringsprodukt som faller inom Priip. Begreppet försäkringsbaserad investeringsprodukt definieras enligt följande i förordningens artikel 4.2: en försäkringsprodukt med en löptid eller ett återköpsvärde vars löptid eller återköpsvärde helt eller delvis är direkt eller indirekt exponerat mot marknadsfluktuationer. Förordningen ska inte tillämpas på följande produkter: a) Skadeförsäkringsprodukter som förtecknas i bilaga I till direktiv 2009/138/EG. b) Livförsäkringskontrakt där ersättning enligt avtalet endast betalas ut vid dödsfall eller vid invaliditet till följd av skada, sjukdom eller funktionsnedsättning c) Inlåning i annan form än strukturerade insättningar enligt definitionen i artikel i direktiv 2014/65/EU. d) Värdepapper som avses i artikel 1.2 b g, i och j i direktiv 2003/71/EG. e) Pensionsprodukter som enligt nationell rätt har som främsta syfte att ge investeraren en inkomst vid pensionering och som berättigar investeraren till vissa förmåner. f) Officiellt erkända tjänstepensionssystem som omfattas av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG ( 1 ) eller direktiv 2009/138/EG. g) Individuella pensionsprodukter för vilka ett finansiellt bidrag från arbetsgivaren krävs enligt nationell rätt och där arbetsgivaren eller arbetstagaren inte kan välja pensionsprodukt eller vem som tillhandahåller pensionsprodukten. Även om det, som sagts ovan, rör sig om en EU-förordning, som är direkt tillämplig i varje medlemsstat, så har Finansdepartementet uttryckt att de avser att publicera en promemoria under 2015 om förordningen. Det blir då av intresse för försäkringsbranschen att följa och påverka inte minst tillämpningsområdet. Notera exempelvis de inte helt glasklart formulerade undantagen från förordningens tillämpningsområde. Finansinspektionens antaganden för ränta och avkastningsskatt 2015 Enligt föreskrifter om försäkringstekniska grunder, de så kallade tryggandegrunderna (FFFS 2007:24), ska Finansinspektionen publicera antaganden om räntefot och avdrag för avkastningsskatt på sin webbplats efter utgången av september varje år. I föreskrifterna framgår på vilket sätt som antagandena ska beräknas. För räkenskapsår som avslutas efter den 1 januari 2015 ska följande antaganden gälla: Räntefot för åtaganden som inte innebär utfästelse om framtida värdesäkring eller indexuppräkning: 1,9 procent. 2

3 Räntefot för åtaganden som innebär utfästelse om framtida värdesäkring eller indexuppräkning: 0,8 procent. Avdrag på ovanstående ränteantaganden vid skyldighet att betala avkastningsskatt: 0,3 procentenheter. Angivna räntor är de högsta som får tillämpas. Lägre ränteantaganden är tillåtna. Antagandena får tillämpas även för räkenskapsår som avslutas senast den 31 december Nya regler kring preskription av rätten till försäkringsersättning Från och med den 1 januari 2015 börjar delvis nya regler att gälla avseende preskription av rätten till försäkringsersättning. Dessa påverkar såväl individuell försäkring som gruppförsäkring och kollektivavtalsgrundad försäkring. Som huvudregel gäller i fortsättningen en preskriptionstid om tio år. En närmare beskrivning av hur de nya reglerna påverkar personförsäkring finns i Nytt om lagen Rapportering av amerikanska skattskyldiga Sverige och USA har ingått avtal om informationsutbyte, med den amerikanska lagen FATCA som bakgrund. FATCA står för Foreign Account Tax Compliance Act och omfattar finansiella företag, t.ex. försäkringsbolag, banker och fondbolag, över hela världen. Regeringen lämnade den 18 december 2014 en proposition med förslag till ny lagstiftning som krävs för att genomföra avtalet mellan Sveriges regering och USA:s regering. Bestämmelserna förslås träda i kraft den 1 april Syftet med FATCA är att förhindra skatteflykt från USA. Försäkringsföretag och andra finansiella företag kommer att börja kartlägga vissa tillgångar utanför USA, som innehas av amerikanska skattskyldiga. Folksam kommer precis som alla andra finansiella institut i Sverige att identifiera kunder som är skattskyldiga i USA och rapportera om dessa kunders placeringar till det svenska Skatteverket som sedan skickar uppgifterna vidare till den amerikanska skattemyndigheten, IRS. Arbete pågår inom Folksam för att säkerställa att bestämmelserna som rör FATCA efterlevs, vilket bl.a. annat innebär att våra kundhandlingar ses över. RÄTTSFALL MED MERA Förhandsbesked angående förhöjt pensionssparavdrag för den som saknar pensionsrätt i anställning Enligt 59 kap 5 andra st inkomstskattelagen (1999:1229), IL, kan den som helt saknar pensionsrätt i anställning få förhöjt avdrag för pensionssparande med 35 procent av sin inkomst, dock högst tio prisbasbelopp. En man hade sin huvudsakliga inkomst från en anställning inom domstolsväsendet, men därutöver även en anställning som reservofficer. Anställningen inom domstolsväsendet berättigade honom till tjänstepension, men inte anställningen som reservofficer. För att fullgöra sin tjänstgöring inom försvaret hade mannen varit tjänstledig från sin anställning i domstolsväsendet, vilket fick till följd att hans intjänade tjänstepension minskade i motsvarande mån. Mannen ville därför veta om han hade rätt till förhöjt pensionssparavdrag enligt första stycket ovan. Skatterättsnämnden konstaterade att rättspraxis ger uttryck för att bestämmelsen i 59 kap 5 andra st IL ska tillämpas restriktivt och att det i ett fall som det förevarande skulle krävas att 3

4 ingen av de under beskattningsåret pågående anställningarna medförde någon pensionsrätt för att rätt till förhöjt avdrag ska föreligga. Högsta förvaltningsdomstolen gjorde samma bedömning som Skatterättsnämnden. (Dom den 1 december 2014 i HFD:s mål nr ) Kommentar: Det är genom ett tidigare rättsfall klarlagt att den som tidigare haft pensionsrätt i sin anställning inte kan få förhöjt pensionssparavdrag om pensionsrätten i anställningen upphör. Det är alltså t.ex. inte möjligt att komma överens med sin arbetsgivare om att förhandla bort sin pensionsrätt mot högre lön och sedan begära högre pensionssparavdrag för premie till privat pensionsförsäkring. Ett annat rättsfall har också tydliggjort att den som under ett beskattningsår byter från en anställning med pensionsrätt till en utan inte kan anses ha saknat pensionsrätt i sin anställning under det året. Om man alltså den 1 februari år 1 lämnar en anställning med pensionsrätt för att börja en anställning utan, så är det alltså inte möjligt att få förhöjt pensionssparavdrag förrän år 2. Det nu aktuella förhandsbeskedet tydliggör åter att man måste se till förhållandena under hela beskattningsåret när man ska bedöma om det finns en rätt till förhöjt pensionssparavdrag eller inte. Rättelse av misstag inte att jämställa med utbetalning från pensionssparkonto En arbetsgivare gjorde utfästelser om tjänstepension till förmån för två anställda. Den bank som skulle hjälpa företaget med att teckna lämpliga pensionslösningar ordnade så, att de båda anställda fick var sitt individuellt pensionssparande, IPS. Varken arbetsgivaren, de anställda eller bankens rådgivare kände till att det inte är möjligt att teckna tjänstepension via IPS. Misstaget uppmärksammades av Skatteverket vid en granskning. För att rätta det fel som begåtts annullerade banken de båda avtalen om IPS. Medlen i pensionssparandena fördes direkt till tjänstepensionsförsäkringar. Skatteverket ansåg att de belopp som på detta sätt betalades ut från de båda pensionssparandena skulle beskattas som inkomst av tjänst. Förvaltningsrätten delade Skatteverkets uppfattning. De båda anställda överklagade domen till kammarrätten, som tvärtom ansåg att det inte var fråga om en sådan utbetalning som föranleder beskattning. Kommentar: Målet tydliggör att det inte är helt enkelt att bedöma i vilken utsträckning en bank eller en försäkringsgivare har möjlighet att korrigera eventuella misstag i sin rådgivning eller administration utan att detta får skattemässiga konsekvenser för kunden. Det är i skrivande stund inte känt om Skatteverket kommer att överklaga kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen. Beviskravet klart mera sannolikt i tvist om försäkringsfall inträffat villkorsbunden försäkring En man, som till yrket är pilot, begärde ersättning av Folksam ömsesidig sakförsäkring under påstående att han hade ramlat i en trappa i september 2009 och fått ett diskbråck på halsryggen. Folksam nekade mannen ersättning och gjorde gällande att någon olycka inte alls hade skett den dag som han påstod. Mannen väckte talan och yrkade Folksam skulle förpliktas att betala cirka kronor till honom. Tingsrätten konstaterade att mannen hade uppgett att han berättat om fallet i trappan för flera läkare som han träffat efter olyckan men att det inte fanns några noteringar om detta i motsvarande sjukjournaler. Till detta kom att de uppgifter som återfinns i journalanteckningarna enligt rätten snarast talade mot att någon olycka över huvud taget skett. Tingsrätten fäste bedömningen särskild vikt vid en anteckning om 0 trauma från en akutmottagning den 19 september. Sammantaget fann således tingsrätten att mannen inte hade förmått göra det klart mera sannolikt att han i september 2009 fallit i en trappa än att han inte gjort det. Hans talan 4

5 ogillades därför. Hovrätten gör nu samma bedömning som underinstansen och fastställer tingsrättens dom. En av tvistefrågorna i ärendet var vilket beviskrav som skulle gälla för att försäkringstagaren ska ha fullgjort sin bevisbörda för att försäkringsfall ska anses ha inträffat. I normalfallet ska den som har bevisbördan för ett påstående i ett tvistemål styrka sitt påstående, för att beviskravet ska anses uppfyllt. I vissa fall har domstolarna tillämpat ett sänkt beviskrav, från styrkt till klart mera sannolikt, övervägande sannolikt eller mer antagligt. Så har varit fallet då det rör sig om att en konsument har bevisbördan för att ett försäkringsfall har inträffat. Utgångspunkten i dessa fall har varit att konsumenten ska göra mer antagligt att försäkringsfall inträffat än att det inte inträffat, för att beviskravet ska vara uppfyllt. I den aktuella tvisten argumenterade försäkringstagaren för att beviskravet för att försäkringsfall inträffat skulle sänkas till mer antagligt, medan Folksam menade att beviskravet i vart fall inte skulle sättas lägre än till klart mer sannolikt. Folksams uppfattning har stöd i praxis, då Högsta domstolen (HD) i några avgöranden har lagt vikt vid att försäkringstagaren var närvarande när försäkringsfallet inträffade och att denne därmed har haft större möjlighet att säkra bevisning. Tingsrätten förde samma resonemang i den här tvisten, dvs. lade vikt vid att försäkringstagaren varit närvande vid försäkringsfallet och trots att det inte fanns några vittnen till den påstådda händelsen, menade tingsrätten att vid en avvägning mellan å ena sidan en enskild lojal försäkringstagares skyddsintresse och å andra sidan försäkringstagarkollektivets intressen av att försäkringsbolagens risktagande inte är så stort att premierna blir mycket höga, ska beviskravet bestämmas så att försäkringstagaren har att göra klart mera sannolikt att ett försäkringsfall föreligger än att så inte är fallet. Hovrätten delade tingsrättens bedömning. SKATTER INKOMSTSKATT En turbulent politisk höst ledde slutligen fram till att regeringen inte lyckades få sitt förslag till statsbudget antaget av riksdagen. Istället sade riksdagen ja till Alliansens gemensamma budgetförslag. Efter den s.k. decemberöverenskommelsen kan det dock inte uteslutas att en del av förslagen i regeringens budgetproposition längre fram kan komma att återkomma i en eller annan form. Den följande beskrivningen utgår från situationen i januari Begränsad avdragsrätt för privat pensionsförsäkring Från och med år 2015 får det skattemässiga avdraget för privat pensionssparande som högst uppgå till kr per år. Såväl regeringen som allianspartierna har dessutom förklarat att man har som ambition att helt slopa avdraget från och med år Något sådant beslut är dock ännu inte fattat. Observera att den nu beslutade förändringen inte påverkar det avdragsutrymme om 35 procent av inkomsten som gäller för den som gör avdrag för premier till privat pensionsförsäkring mot inkomst av aktiv näringsverksamhet och för den som helt saknar pensionsrätt i sin anställning. Möjligheten att i vissa situationer ansöka om dispens hos Skatteverket för förhöjt pensionssparavdrag finns också kvar. 5

6 Värdering av vissa anställningsförmåner Förmån av fri lunch eller middag ska i år värderas till 86 kr, dvs. en ökning med 2 kr jämfört med föregående år. Statslåneräntan (SLR) den 30 november föregående år har betydelse i olika sammanhang. Den som lånar av sin arbetsgivare måste för att slippa förmånsbeskattning betala en ränta som uppgår till SLR + 1 procentenhet. För den som har förmån av fri bil bestäms förmånsvärdet delvis av SLR. Den 30 november 2014 var SLR 0,90 % jämfört med 2,09 % året innan. Statslåneräntan den 30 november föregående år används även vid beräkning av avkastningsskatt på kapitalförsäkringar, se mer nedan. Oförändrat jobbskatteavdrag Jobbskatteavdraget blir oförändrat för år Ingen sänkt skatt för pensionärer Den av regeringen föreslagna sänkningen av inkomstskatten för pensionärer med låg pension ser för närvarande inte ut att bli av, detta med anledning av att riksdagen sade ja till Allianspartiernas budgetförslag. Skiktgränser för statlig inkomstskatt Skiktgränserna omräknas varje år efter konsumentprisindex plus två procentenheter. För inkomståret 2015 gäller följande nivåer för personer under 65 år. Upp till en beskattningsbar förvärvsinkomst på kr (2014 = kr) erläggs endast kommunal inkomstskatt. Med hänsyn till grundavdraget innebär det att man kan tjäna upp till kr (ca kr per månad) utan statlig inkomstskatt. På beskattningsbar förvärvsinkomst mellan kr och kr tillkommer 20 % statlig skatt. Det innebär att för lönedelar mellan kr och kr erläggs kommunal skatt och 20 % statlig inkomstskatt. Vid beskattningsbar förvärvsinkomst över kr (2014 = kr), dvs. för lönedelar över kr (ca kr per månad), ökar den statliga skatten till 25 %. Den som pensionssparar kr kan således ha en inkomst på ( =) kr utan att få statlig skatt. Personer, som vid årets ingång fyllt 65 år, har i lagen samma skiktgränser men genom det förhöjda grundavdraget, se nedan, kan de ha inkomster upp till kr utan statlig inkomstskatt och upp till kr med 20 % statlig skatt. Grundavdrag Grundavdraget beräknas med hjälp av prisbasbeloppet, vilket i år lett till att grundavdraget höjts något. Om den taxerade förvärvsinkomsten uppgår till högst kr är grundavdraget kr (dock inte högre än den taxerade inkomsten). Vid inkomst däröver ökar grundavdraget med 20 % av överskjutande inkomst till som mest kr vid inkomst mellan och kr. Vid högre inkomst sjunker grundavdraget med en avtrappningstakt på 10 % ner till kr, som gäller för inkomstnivån kr och däröver. Pensionärer har ett förhöjt grundavdrag. Upp till en taxerad inkomst på kr motsvarar grundavdraget hela inkomsten. Grundavdraget ökar med inkomsten till som högst kr för inkomster mellan och kr. Vid högre inkomst avtrappas grundavdraget 6

7 långsamt ner till kr för inkomster på kr och däröver. Det förhöjda grundavdraget gäller för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och kan även utnyttjas mot arbetsinkomst. Förlängd tid för utredning om skatteregler för tjänstepensioner m.m. Regeringen tillsatte 2012 en utredning med uppdrag att se över regleringen om tjänstepension samt beskattningen av livförsäkringsföretag (dir. 2012:22). Enligt direktiven skulle utredningen redovisa uppdraget senast den 1 februari Genom tilläggsdirektiv (dir. 2013:89) förlängdes utredningstiden till den 31 december 2014, se Nytt om lagen Nu förlängs utredningstiden ytterligare en gång, nu till den 30 juni ÖVRIGT Avkastningsskatt 2015 För pensions- och kapitalpensionsförsäkringar är skattesatsen 15 % och avkastningen ska motsvaras av den genomsnittliga statslåneräntan under föregående år. Skatteverket har beräknat snitträntan under 2014 till 1,62 %. Kapitalunderlaget består av försäkringens värde vid ingången av året (2015). På en pensionsförsäkring med ingående värde på kr blir skatten således ( x 1,62 % x 15 % =) 243 kr. Kapitalunderlaget för avkastningsskatt på kapitalförsäkringar (utom kapitalpensioner) ska förutom värdet vid årets ingång bestå av inbetalade premier under året. Av premier som betalas under andra halvåret tas dock bara halva beloppet med i skatteunderlaget. Den schablonmässiga avkastningen motsvaras av statslåneräntan vid utgången av november månad året före beskattningsåret ( = 0,90 %). Skattesatsen på avkastningen är 30 %. Särskild inkomstskatt för utlandsbosatta Pensioner och andra tjänsteinkomster från Sverige, som uppbärs av fysiska personer bosatta i utlandet, beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK). Det är en statlig, definitiv källskatt som betalas in av utbetalaren av ersättningen. Den skattskyldige behöver inte deklarera inkomsten och administrationen underlättas för Skatteverket. Eftersom det i vissa fall kan vara till nackdel att beskattas enligt SINK är det tillåtet att i stället få sina tjänsteinkomster beskattade enligt inkomstskattelagen. Den särskilda inkomstskatten uppgår till 20 %. Kommunala fastighetsavgifterna ändrade Avgifterna ska följa den årliga förändringen av inkomstbasbeloppet, vilket innebär att högsta avgiften i år är höjd till kr för ett småhus med ett taxeringsvärde på kr eller mer. Fortfarande gäller begränsningen om högst 75 % av taxeringsvärdet. För småhusägare som vid årets ingång har fyllt 65 år gäller också en begränsning till högst 4 % av inkomsten (spärrbelopp), dock inte lägre spärrbelopp än kr. Även avgiften per lägenhet i ett hyreshus ska höjas i takt med inkomstbasbeloppet. För 2015 har avgiften bestämts till kr. Sammanlagt får avgifterna för husets lägenheter inte överstiga 0,3 % av taxeringsvärdet. 7

8 SOCIALFÖRSÄKRING Höjd allmän pension Inkomst- och tilläggspensionen höjs år 2015 med 0,9 procent, vilket i genomsnitt motsvarar 100 kr före skatt. Anledningen till att den totala pensionen ökar 2015 är att inkomsterna och priserna i Sverige har ökat något. Dessutom har premiepensionen haft god avkastning under året. Garantipensionen, som bestäms av prisbasbeloppet, höjs med 0,2 procent. Det motsvarar ca 20 kr per månad. Oförändrade socialavgifter för unga För unga gäller idag en lägre avgiftsnivå för socialavgifter. Regeringen hade i sin budgetproposition föreslagit en höjning av avgifterna för unga, men eftersom propositionen röstades ned i riksdagen kommer samma avgiftsnivå som tidigare att gälla tills vidare. 8

9 VIKTIGA SIFFROR 2015 Jfr 2014 Prisbasbeloppet kr kr Förhöjda prisbasbeloppet kr kr Inkomstbasbeloppet kr kr Särskild löneskatt 24,26 % oförändrad Arbetsgivaravgifter 31,42 % oförändrade Näringsidkares fulla egenavgifter 28,97 % oförändrade Löntagares allmänna pensionsavgift 7,00 % oförändrad Särskild premieskatt på 45 % på 95 % av premieinkomsten oförändrad grupplivförsäkring (TGL-bolagens skatt) Statslåneräntan (SLR) ,90 % : 2,09 % Genomsnittlig SLR under 2014 enl SKV 1,62 % 2013: 2,01 % Referensräntan * 0,00 % : 1,00 % Högsta sjukpenninggrund. inkomst, SGI kr kr Högsta pensionsgrundande inkomst, PGI kr** kr * Referensräntan fastställs halvårsvis och används bl.a. som underlag för att beräkna dröjsmålsränta. ** Eftersom allmän pensionsavgift först frånräknas måste inkomsten dock ha uppgått till minst kr (8,07 inkomstbasbelopp avrundat till närmast lägre hundratal). 9