Innehåll: Nytt om lagen för personförsäkring och sparande PERSONFÖRSÄKRING/SPARANDE

Transkript

1 Nytt om lagen för personförsäkring och sparande Här ges en kortfattad sammanställning av nya lagar och lagförslag m.m., som bedöms vara av intresse för vår verksamhet. Innehåll: PERSONFÖRSÄKRING/SPARANDE ALLMÄNT Ny pensionsmyndighet ska bildas Finansinspektionens rapport om barnförsäkring Flytträtt enligt försäkringsavtalslagen RÄTTSFALL Förtida uttag av allmän pension och A-kassa Avgångspension och A-kassa Definition av olycksfall Psykiska besvär efter olycksfall Felaktigt ersättningsbesked till kund SKATTER INKOMSTSKATT Nya regler införda för pensionsförsäkringar Beräkning av näringsidkares pensionssparutrymme SOCIALFÖRSÄKRING Nya sjukförsäkringsregler Nya informationsportaler på Internet PERSONFÖRSÄKRING/SPARANDE ALLMÄNT Ny pensionsmyndighet ska bildas Regeringen har beslutat att samla administrationen av allmän pension i en ny myndighet, som ska vara igång Landshövding Bo Könberg har fått uppdraget att förbereda och genomföra bildandet. Ansvaret för ålderspension är idag uppdelat mellan Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten (PPM). Utöver ålderspension ska myndigheten hantera efterlevandepension, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd.

2 Finansinspektionens rapport om barnförsäkring Finansinspektionen (FI) har granskat nio försäkringsbolags (bland annat Folksams) försäkringsvillkor och förköpsinformation avseende rätten till ersättning vid allvarligt sjukt barn och kriterierna för att erhålla ersättning i form av ekonomisk invaliditet. Samtliga granskade bolag lämnar ersättning när föräldrarna beviljas vårdbidrag från Försäkringskassan. Om föräldrarna istället väljer att få ersättning i form av tillfällig föräldrapenning lämnas enligt villkoren inte någon ersättning från barnförsäkringen. Inspektionen anser att bolagen måste förbättra sin information så att det tydligare framgår att föräldrarnas val av ersättningsform från Försäkringskassan påverkar rätten till ersättning från försäkringen. Konsumenternas försäkringsbyrå har fått klagomål från föräldrar att det, vid alla typer av skador, är svårt att få ersättning i form av ekonomisk invaliditet. Inspektionen anser att det finns en risk att konsumentskyddet urholkas när försäkringsbolagen är beroende av intyg från Försäkringskassan för att utreda rätten till ekonomisk invaliditet. Inspektionen föreslår med hänvisning till ovanstående att Konsumentverket ska granska bolagens försäkringsvillkor och uppmanar även bolagen att förtydliga informationen angående vilka ersättningsformer från Försäkringskassan som ger ersättning från försäkringen. Inspektionen anser även att bolagen bör se över möjligheterna att göra självständiga bedömningar av rätten till ersättning för ekonomisk invaliditet istället för att, som ofta görs idag, grunda rätten på beslut från Försäkringskassan. Flytträtt enligt försäkringsavtalslagen För att kunna flytta ett försäkringskapital måste avtalet ha flytträtt. För individuella försäkringar tecknade från och med gäller enligt försäkringsavtalslagen att försäkringskapital får flyttas från och med det andra försäkringsåret om inte det finns hinder i inkomstskattelagen eller försäkringens art hindrar flytt. Folksam har beslutat att införa flytträtt för pensionsförsäkringar tecknade fr.o.m. januari Det finns dock begränsningar i rätten att flytta. För närmare information om Folksams interna regler för flytt, se Folk1. RÄTTSFALL Förtida uttag av allmän pension och A-kassa I lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring stadgas att Dagpenning till sökande som har tillerkänts ålderspension eller annan pension som lämnas på grund av förvärvsarbete, lämnas med 65 % av den sökandes dagsförtjänst (27 ). Vidare ska dagpenningen minskas med 1/260 av årspensionen (32 ). En man gjorde pensionsuttag från 61 års ålder för att inte behöva ta ut lön från sitt företag och därmed rädda det från konkurs. Företaget gick trots det i konkurs året efter och han slutade då att ta ut pension. Han blev arbetslös och sökte arbetslöshetsersättning från Småföretagarnas Arbetslöshetskassa. Ersättning nekades av kassan. Länsrätten upphävde 2007 kassans beslut med motivering att mannens återkallelse av pensionsuttaget innebar att han inte längre var tillerkänd pension. Ärendet gick vidare till kammarrätten som upphävde länsrättens dom och fastställde beslutet av Småföretagarnas Arbetslöshetskassa. Enligt kammarrätten saknas stöd i lagen och dess förarbeten för att samordning av arbetslöshetsersättning och tillerkänd ålderspension ska upphöra vid en återkallelse av pensionsuttag (Kammarrättens i Stockholm dom i mål nr ). Domen har inte överklagats.

3 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har ändrat i sin regelbok för arbetslöshetskassor. Tidigare angavs att minskning av ersättning på grund av pension inte längre skulle göras när pensionsuttag upphörde. Numera gäller att minskning ska ske även om den sökande frivilligt avstår från att lyfta pension. Avgångspension och A-kassa En man, född 1949, blev uppsagd 2004 och erhöll då en tjänstepensionsförsäkring i AMF Pension, vilken skulle utbetalas från 60 års ålder under fem år. Hans arbetslöshetskassa betraktade pensionen som ett avgångsvederlag och att han därmed inte var berättigad till A- kassa förrän Kammarrätten fastställde kassans beslut. Avgörande för bedömningen var att den försäkrade, enligt AMF:s försäkringsbesked, hade rätt att ta ut pensionen i förtid från tidigast 55 år eller skjuta upp den till längst 90 år. I och med denna dispositionsrätt ska tjänstepensionsförsäkringen anses som ett avgångsvederlag (Kammarrättens i Stockholm dom i mål nr ). Kommentar: Domen visar vikten av att försäkring med avgångspension är helt låst för den försäkrade vad gäller pensionsåldern. Definition av olycksfall Under en cykeltur drabbades en man av en allvarlig muskelbristning i ena benet. Förenade Liv nekade ersättning med motivering att det inte var ett olycksfall i försäkringsvillkorens mening. Enligt villkoren är en olycksfallsskada en kroppsskada som den försäkrade ofrivilligt drabbas av genom en plötslig yttre händelse (ett utifrån kommande våld mot kroppen olycksfall). ARN (Allmänna reklamationsnämnden) konstaterade att muskelbristningen varit plötslig men inte hade orsakats av en yttre händelse. Skadan omfattades således inte av försäkringen (ARN:s beslut i ärende nr ). Kommentar: Vad som är ett olycksfall enligt försäkringsvillkoren är en relativt vanlig frågeställning. ARN:s beslut överensstämmer med tidigare praxis. Psykiska besvär efter olycksfall Ett barn blev bitet i ansiktet av en hund och Folksam lämnade ersättning för de ärr som uppkom i ansiktet. Föräldrarna yrkade även ersättning för medicinsk invaliditet för de psykiska besvär, i form av hundrädsla, som barnet drabbats av. Folksam avböjde att utge ersättning med motiveringen att psykiska besvär inte är att anse som en nedsättning av kroppsfunktionen. Barnet omfattades av en skolbarnsförsäkring i Folksam. Aktuellt villkor har följande lydelse i tillämpliga delar: Med medicinsk invaliditet menas ett tillstånd där det efter den akuta sjuktiden finns en sådan bestående nedsättning av kroppsfunktionen. ARN konstaterade att med uttrycket nedsättning av kroppsfunktion avses enbart fysiska skador och inte psykiska men och lämnade därför yrkandet utan bifall. (ARN:s beslut i ärende nr ). Kommentar: ARN:s beslut överstämmer med Folksams praxis.

4 Felaktigt ersättningsbesked till kund I samband med utbetalning av ett förtidskapital fick försäkringstagaren ett besked om storleken på förtidskapitalet och samma belopp betalades ut. Beloppet kvitterades dock inte ut av försäkringstagaren och pengarna återbetalades till bolaget. I samband med detta uppmärksammade bolaget att det korrekta beloppet var cirka kr lägre än vad som först meddelats försäkringstagaren och betalats ut. Bolaget korrigerade därför beloppet och betalade ut den lägre summan. Försäkringstagaren vände sig till ARN och yrkade ersättning med det högre beloppet. ARN konstaterade att bolaget omedelbart ändrade det felaktiga beskedet när felet upptäcktes och att beloppet inte kommit försäkringstagaren tillhanda. Hon hade därför inte hunnit disponera beloppet eller inrätta sig efter det felaktiga beskedet. Anmälarens yrkande bifölls inte. (ARN:s beslut i ärende nr ). Kommentar: Avgörandet visar att det är av betydelse att korrigering och underrättelse till betalningsmottagaren sker snarast vid felaktiga utbetalningar och att mottagaren inte har hunnit disponera beloppet eller inrättat sig efter detsamma. SKATTER INKOMSTSKATT Nya regler införda för pensionsförsäkringar Det förslag avseende nya regler för pensionsförsäkringar, som redovisades i Nytt om lagen i januari 2008, har genomförts med några mindre korrigeringar som framgår nedan. Avskattning Ett pensionsförsäkringsavtal, som inte följer de kvalitativa reglerna i inkomstskattelagen ska för försäkringar tecknade från och med t o m avskattas med försäkringskapitalet multiplicerat med 1,2 och för försäkringar tecknade från och med med försäkringskapitalet multiplicerat med 1,5. Flytträtt enligt inkomstskattelagen Riksdagen beslutade att ändra inkomstskattelagen från och med så att inga hinder finns för flytt inom EES-området. Lagen kräver dock att det mottagande avtalet ska vara nytecknat och uppfylla gällande villkor för pensionsförsäkring samt att hela försäkringskapitalet ska överflyttas. Avgivande försäkringsbolag ska, enligt lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter, vid flytt lämna kontrolluppgift till Skatteverket inom 14 dagar om genomförd flytt. Ang flytträtt i försäkringsavtalslagen och Folksams villkor se under Personförsäkring/Sparande. Beräkning av näringsidkares pensionssparutrymme Alla näringsidkare ska numera göra årsbokslut. Tidigare deklarationsblanketter N1 och N2 för företagare med enskild firma har därför ersatts av en ny NE-blankett. Delägare i handelsbolag fortsätter med N3A.

5 Den som driver aktiv näringsverksamhet i en enskild firma eller handelsbolag har rätt till pensionsavdrag i verksamheten med kr plus 35 % av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp. Inkomstunderlaget är efter räntefördelning, avsättning till periodiseringsfond och till expansionsfond men före pensionsavdraget, avdrag för särskild löneskatt på pensionsavdraget och avdrag för årets beräknade egenavgifter. Deklarationsblanketterna har inte någon särskild rad där inkomsten för beräkning av pensionsavdrag kan läsas av. I en NE-blankett får man underlaget genom att från överskottet i ruta R47 dra av R38 (pensionspremien), R39 (löneskatten) och R43 (årets egenavgifter). I N3A är det som tidigare värdet i ruta 829 minus beloppen i 820, 821 och 823. SOCIALFÖRSÄKRING Nya sjukförsäkringsregler Den 5 juni beslutade riksdagen om nya regler för sjukförsäkring som har börjat gälla den 1 juli De huvudsakliga förändringarna är: - tidsbegränsning av sjukpenning - införande av ny rehabiliteringskedja - nya regler för sjukersättning - krav på intyg från arbetsgivaren Sjukpenning Sjukpenning med ca 80 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) kan lämnas under högst 364 dagar under en period på 450 dagar (ramtid). Därefter kan den försäkrade ansöka om förlängd sjukpenning som utgår med ca 75 % av SGI under maximalt 550 dagar. För personer som har en godkänd arbetsskada finns det inte någon yttersta tidsgräns för förlängd sjukpenning. Alla dagar med sjukpenning (oavsett nivå) räknas som hel dag med sjukpenning vid beräkning av antalet ersättningsdagar. Även dagar med sjuklön räknas om de har ingått i en sjukperiod som också har medfört utbetalning av sjukpenning. Den som är mycket allvarligt sjuk (sjukdomen ska vara så svår att det finns ett hot mot den sjukes liv) kan ansöka om fortsatt sjukpenning (ej någon yttersta tidsgräns) med 80 % av SGI. Enligt övergångsbestämmelserna får den som haft sjukpenning mer än ett år och den som uppnår 364 dagar inom ramtiden och fortfarande var arbetsoförmögen den 1 juli 2008 förlängd sjukpenning med automatik till och med den 30 september Därefter måste ansökan om förlängd sjukpenning göras. Den som har fått maximalt antal dagar med sjukpenning kan på nytt få sjukpenning efter ett uppehåll på 87 dagar.

6 Rehabiliteringskedjan Under de första 90 dagarna av en sjukskrivningsperiod bygger rätten till sjukpenning på förmågan att klara av det egna arbetet. Efter 90 dagar görs bedömningen mot alla arbeten hos arbetsgivaren. Efter 180 dagar föreligger bara rätt till sjukpenning om det inte finns något arbete alls på den reguljära arbetsmarknaden som den försäkrade kan utföra. Någon hänsyn tas inte till bostadsort, utbildning, tidigare erfarenhet eller liknande. För den som klarar ett annat arbete föreligger inte rätt till sjukpenning. Om Försäkringskassan bedömer att en återgång till arbete hos den vanliga arbetsgivaren är möjlig mellan dag uppskjuts prövningen mot hela arbetsmarknaden. För egna företagare görs en bedömning i förhållande till det vanliga arbetet fram till och med dag 180. Därefter sker en bedömning mot den reguljära arbetsmarknaden. För den som är arbetslös sker prövningen mot den reguljära arbetsmarknaden direkt. För dem som redan är sjuka den 1 juli 2008 kommer dessa regler att tillämpas först från den 1 januari Endast dagar med sjukpenning från och med 1 juli 2008 räknas in som underlag för vilken dag den försäkrade befinner sig i rehabiliteringskedjan. Sjukperioder sammanläggs om den försäkrade har arbetat en kortare period än 90 dagar mellan två sjukperioder Sjukersättning och aktivitetsersättning Tidsbegränsad sjukersättning upphörde från och med 1 juli Sjukersättning kan därefter endast beviljas om arbetsoförmågan bedöms vara bestående. Den som redan beviljats tidsbegränsad sjukersättning behåller denna under resten av den period som beslutet gäller. Om arbetsförmågan därefter fortfarande är nedsatt kan tidsbegränsad sjukersättning därefter beviljas i ytterligare maximalt 18 månader, dock längst till och med december Aktivitetsersättning upphörde från och med 1 juli Redan fattade beslut gäller perioden ut som ovan. Enligt övergångsbestämmelserna kan ersättning beviljas i ytterligare maximalt 18 månader dock längst till och med december Intyg från arbetsgivaren Om Försäkringskassan begär det ska den försäkrade inkomma med ett intyg från arbetsgivaren där det ska framgå vilka möjligheter arbetsgivaren har att tillvarata den försäkrades arbetsförmåga inom sin verksamhet. Om intyg inte inkommer kan sjukpenningen dras in eller sättas ned och arbetsgivaren kan drabbas av böter. Övrigt Det finns ett kommittédirektiv (Dir. 2007:183) där en särskild utredare fått i uppdrag att göra en översyn av aktivitetsersättningen för att anpassa denna till de nya reglerna om sjukpenning och sjukersättning. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november Det finns även ett kommittédirektiv med uppdrag att göra en översyn av begreppen sjukdom och arbetsoförmåga samt en enhetlig bedömning av arbetsförmåga (Dir. 2008:11) Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2009.

7 Nya informationsportaler på Internet På informerar de nordiska länderna om socialförsäkringarna i respektive land och om var man är försäkrad. Portalen riktar sig till den som flyttar till och/eller arbetar eller studerar i ett annat nordiskt land. Områden som berörs är förmåner vid sjukdom, föräldraledighet, arbetslöshet, studier och pensionering. I portalen finns även länkar till berörda myndigheter i varje land. Finansinspektionen har startat för att ge aktuell utbildningsinformation i ämnet privatekonomi. Portalen är indelad i blocken låna, spara, betala och skydda. För ytterligare information, hör av dig till Juridik Person: Kjell Pettersson, tel 27129, kjell.pettersson@folksam.se Karin Dannberg Hamrin, tel 26555, karin.dannberg-hamrin@folksam.se Lars-Åke Geijron, tel 26245, lars-ake.geijron@folksam.se Heidi Ibring, tel 27130, heidi.ibring@folksam.se Kristina Ståhl, tel 26142, kristina.stahl@folksam.se