Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004



Relevanta dokument
Kommunikationspolicy Stockholms läns landsting. Tillhörande riktlinjer Riktlinjer för internkommunikation, press och webb

POLICY FÖR. Kommunikationschef. Antaget Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande.

Antagen av kommunfullmäktige 26 oktober 2015, 119 KS

Kommunikationspolicy. Fastställd av landstingsfullmäktige Kommunikationspolicy 1(12)

Kommunikationspolicy. för Finspångs kommun

Svedala Kommuns 1:38 Författningssamling 1(1)

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Intern kommunikationspolicy Arbetsförmedlingen

Informations- och kommunikationspolicy. Antagen av kommunstyrelsen den 29 augusti 2006

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting

Riktlinjer för Webbplatser inom Stockholms läns landsting Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004

Kommunikationspolicy - ramar och förhållningssätt för kommunikationen i Hässleholms kommun

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationsstrategi

Kommunikationspolicy 2015

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Kommunens författningssamling

Kommunikationspolicy. Mariestads kommun. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

Yttrande över förslag till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy för Hällefors kommun

falun.se/ Kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN

Kommunikationsprogram för Stenungsunds kommun

Digital kommunikation

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Vård- och omsorgsförvaltningens synpunkter/förslag till ändringar är markerade med över- respektive understruken text

1(11) Kommunstyrelsens förvaltning Kommunstyrelsens stab Pia Jexell, Kommunikationsstrateg

Katja Kamila

Dokumentnamn: DokumentID Version:

Regler för kommunikation

Kommunikationspolicy för Västerås stad

Kommunikationspolicy. Kommunikationsansvar. Ledord. Extern kommunikation Intern kommunikation Massmediakontakter Kriskommunikation Vad säger lagen?

Kommunikationspolicy. policy. Diarie-/dokumentnummer: KS2018/0269

Kommunikationspolicy för Knivsta kommun KS-2012/679

Kommunikationspolicy

FÄRGELANDA KOMMUN. Policy. Information och kommunikation

Kommunikationsplan Institutionen för hälsa, vård och samhälle

Kommunikationspolicy för Nykvarns kommun

Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Haninge kommuns kommunikationspolicy Antagen av kommunfullmäktige

Policy för kommunikation

KOMMUNIKATIONSPOLICY

Kommunikationspolicy för Växjö kommunkoncern

Riktlinjer för Pressarbetet inom Stockholms läns landsting 2004

Kommunikationspolicy för Region Uppsala

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Kommunikationsplattform

Kommunikationspolicy för Region Skåne

Solna stad kommunicerar Kommunikationspolicy för Solna stad

Policyn är antagen av KF 38/12 VÅREN 2012 VÅREN 2012

Kommunikationspolicy Beslut av rektor , dnr

Kommunikationspolicy

Statsrådsberedningen. Kommunikationspolicy för Regeringskansliet. Inledning. Därför ska Regeringskansliet kommunicera

Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1

Riktlinjer för kommunikation

Kommunikationspolicy för Sundbybergs stad 1

Kommunikationspolicy för Botkyrka kommuns förvaltningsorganisation

Riktlinjer för kommunikation för Norrtälje kommun

KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR HANINGE KOMMUN. Antagen av kommunstyrelsen ( 255) POLICY

Älmhults kommuns kommunikationspolicy

Informations- och kommunikationspolicy för Ånge kommun med Riktlinjer för information och kommunikation

Policy. Kommunikationspolicy för Herrljunga kommun. Dokumentet antas av kommunfullmäktige och gäller för kommunens samtliga förvaltningar.

Arbetsgivarverkets kommunikationspolicy

POLICY. Solna stad kommunicerar Kommunikationspolicy för Solna stad

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Kommunikationspolicy

KRAVSPECIFIKATION för Strategisk Kommunikation SLL 1922

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

Dnr KK13/167 POLICY. Kommunikationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige

Kommunikationspolicy för Svenska Skidskytteförbundet

Kommunikationspolicy. Dokumentets syfte Syftet är att beskriva vårt förhållningssätt vad gäller kommunikation. 1 Syftet med policyn...

Policy för information och kommunikation

Kommunikationspolicy för Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, , 171

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD

Beslutat av kommunfullmäktige

Riktlinjer. Information och kommunikation. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad

Plan för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi

KOMMUNIKATIONSPOLICY

Riktlinjer för Knivsta kommuns användning av digitala medier vid extern information och kommunikation

Kommunikationspolicy. Syfte. Vi är proaktiva och planerade. Vi är tillgängliga och välvilliga. Vi är tydliga och relevanta 1(6)

Kommunikationsstrategi för teknikförvaltningen

SLL Juridik och upphandling Upphandlingsavdelningen. Kravspecifikation för. Strategisk kommunikationsrådgivning

Informationspolicy för Svensk Elitfotboll samt anvisningar för informationsarbete

Kultur- och fritidsnämndens kommunikationsstrategi

Xxxx Kommunicera förändring

INFORMATIONS- POLICY

Kommunikationspolicy

Riktlinjer Sociala medier

Kommunikationsstrategi

Proposition om policyprogram för kommunikation och opinionsbildning

Informationspolicy. Allmänt

Kommunikationsstrategi för Vårdförbundet

Riktlinjer för kommunikation i Nynäshamns kommun Inledning

Informations- och kommunikationsstrategi

Riktlinjer för kommunikation

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr F 06:1

Transkript:

Riktlinjer 1(6) Riktlinjer för Internkommunikation Stockholms läns landsting 2004 Kompletterande dokument till Kommunikationspolicy för Stockholms läns landsting 2004

Riktlinjer 2(6) Introduktion Internkommunikation är ett strategiskt verktyg för att nå verksamhetens mål och syften. Internkommunikationen i Stockholms läns landsting (SLL) ska betona vikten av dialog, interaktivitet och processer med stor delaktighet. Ordet intern signalerar egna medarbetare, men omfattar även organisationer som arbetar på uppdrag för SLL, och som i vissa fall är i behov av samma information som landstingets egna medarbetare. Dessa riktlinjer omfattar inte den interna kommunikationsprocessen för den politiska organisationen. Målgrupper Målgrupper för intern kommunikation består av dem som arbetar inom SLL eller på uppdrag av SLL. Policy Citat ur kommunikationspolicyn: En väl fungerande intern kommunikation är en förutsättning för att SLL ska kunna fullfölja sina uppdrag gentemot medborgaren. Den interna kommunikationen ska präglas av öppenhet, förtroende och dialog. Målgruppen för den interna kommunikationen består av dem som arbetar inom SLL eller på uppdrag av SLL. Med intern kommunikation menas här kommunikation knuten till verksamhetsutövningen. Cheferna ska, enligt SLL:s personalpolicy, kunna kommunicera verksamhetens värderingar, visioner, mål och resultat. Det innebär att cheferna har ansvar för att alla medarbetare får den information de behöver för att kunna lösa sina uppgifter i organisationen. Cheferna ansvarar också för att skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna reagera på informationen så att en intern dialog sker. Information som har stor påverkan på individen ska kommuniceras personligt av närmsta chef medan generell information kan kommuniceras till flera samtidigt. I detta sammanhang har facket en viktig roll att fylla. Det är chefernas ansvar att ge de fackliga organisationerna den information de behöver för att kunna ge stöd till sina medlemmar. I chefsuppdraget ingår också att underlätta kommunikation och kunskapsöverföring mellan olika personalkategorier och mellan avdelningar och enheter. Det ingår också att kontinuerligt inhämta medarbetarnas synpunkter. Medarbetarna ansvarar för att inhämta information och aktivt delta i dialog på arbetsplatsen. Våra interna kommunikationskanaler ska väljas utifrån kommunikationens mål och innehåll samt av mottagarens behov av kommunikation. Vi ska också eftersträva tydliga och välkända kanaler. Detta innebär att befintliga kanaler ska användas så långt möjligt och att försiktighet ska råda vid skapandet av nya. Syfte Den interna kommunikationen är ett ledningsinstrument som ska användas för att förankra mål och verksamhetsidé, förbättra organisationens sätt att fungera och höja effektiviteten i arbetet. För att få medarbetarnas förtroende ska informationen från ledning och verksamhetsansvariga vara konsekvent och tydlig. Generellt gäller att ge rätt mängd

Riktlinjer 3(6) information, vid rätt tidpunkt till rätt grupper. Informationen ska vara lätt att förstå, väcka intresse och vara välstrukturerad. Det ska också finnas möjlighet till återkoppling från medarbetare till ledning. Detta ställer stora krav på ledning, chefer på alla nivåer samt informatörer. En väl fungerande internkommunikation ska därför eftersträvas och genomsyra såväl löpande verksamhet som projekt. Utgångspunkter I en stor och komplex organisation är tydliga och välkända informationskanaler viktiga. Det är också viktigt att rätt avsändare står bakom innehållet för att det ska kunna upplevas som trovärdigt. Om avsändaren inte är trovärdig urholkas förtroendet för ledningen. Möjligheten till återkoppling påverkar också trovärdigheten. Med väl fungerande nätverk finns utrymme för återkoppling både uppåt i organisationen och mellan de egna verksamheterna. Det är här utrymmet för dialog finns och utveckling av verksamheten kan ske. Ofta betraktas medarbetarna som naturligt intresserade av ledningens budskap. Därför görs mer sällan en grundlig analys av målgruppens behov och möjlighet att engagera sig i budskapen. Förutsättningen för ett lyckat internt kommunikationsarbete är emellertid att man planerar och utformar den interna kommunikationen på ett lika omsorgsfullt sätt som med externa målgrupper. Ansvar ansvarar för den koncernövergripande interna kommunikationen med dess olika kanaler och nätverk. Bolag och förvaltningar ansvarar för sina respektive kanaler och nätverk samt för att återkoppling sker. Det krävs en tydlig ansvarsfördelning för att få den interna kommunikationen att fungera effektivt. Det största ansvaret ligger på chefen i respektive organisation, som har informationschefen till stöd. Även medarbetaren har ett tydligt ansvar att delta i dialog på arbetsplatsen och att inhämta information. Ansvarar för att: Dagordningar, handlingar och protokoll från centrala politiska organ finns lätt tillgängliga på ett sätt som är känt för dem som arbetar i och på uppdrag av SLL. Beakta internkommunikation i större arbetsprocesser som t ex budgetprocessen, övergripande utredningar och projekt så att verksamhetschefer och informatörer kan vara väl insatta i arbetets gång. På ett tidigt stadium kommunicera information om större projekt och förändringsarbeten till förvaltningar, bolag och entreprenörer. Kommunicera policys och riktlinjer som gäller för alla förvaltningar och bolag inom SLL.

Riktlinjer 4(6) De koncernövergripande kanalerna är väl kända, fungerande och innehåller relevant information. Relevanta nätverk finns för att en god dialog och återkoppling ska vara möjlig mellan organisationer inom SLL och, så långt det är möjligt, även med de som arbetar på uppdrag av SLL. Chefen Ansvarar bland annat för att: Värdera, tolka och välja både koncernövergripande information och information som berör den egna organisationen, samt att förmedla denna till sina medarbetare. Det i definierade arbets- eller projektgrupper alltid finns en person som har ett kommunikationsansvar, och att det i ledningsgrupper alltid finns personer med kommunikationskompetens. Själv informera sina direkt underställda medarbetare om förändringar som berör medarbetarna personligen. Aktivt delta i och stimulera till dialog mellan medarbetare genom nätverk och mötesplatser samt att återkoppla medarbetarnas synpunkter till ledningen. Fackliga organisationerna får information i enlighet med Samverkansavtalet. Informationschefen (eller motsvarande) Ansvarar bland annat för att: Vara ett strategiskt stöd och bollplank för ledningen i kommunikationsfrågor. Lyfta fram kommunikationsbehoven när beslut bereds, fattas och genomförs. Initiera åtgärder för att höja kommunikationskompetensen, så att chefer och medarbetare blir bättre kommunikatörer. Bedöma vilka nätverk och kanaler som är lämpliga för olika typer av kommunikation samt att i första hand använda väl kända och inarbetade sådana. Medarbetaren Ansvarar för att delta i dialogen och på eget initiativ inhämta den information de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.

Riktlinjer 5(6) Kanaler och nätverk Innan nya kanaler och nätverk skapas ska det undersökas om informationen kan nå ut via någon redan känd kanal. Kommunikationen i kanaler och nätverk ska ha väl definierade mål och syften. Det gäller inte minst de digitala kanalerna som har växt fram som snabba och lättanvända kanaler för den interna kommunikationen. Det är relativt enkelt att producera digitala nyhetsbrev eller göra omfattande utskick via e-post men som vid all kommunikation är det viktigt att före start göra en beskrivning av: Kommunikationsmål och syfte Avsändare Mottagare/målgrupp Budskap Frekvens Resursbehov Utvärdering och uppföljning Tillgänglighet/distribution Långsiktig förvaltning Distributionen av information ska följa linjeorganisationen och dess kanaler med överenskomna undantag. Vid utskick av e-post ska användandet av tunga filer (bilder, PDF:er etc.) minimeras. Avsändare ska gå att härleda till en person och inte vara anonymiserad med en informell gruppbeteckning. SLL:s koncerngemensamma kanaler: Nyhetsbrev från koncernledning Med bevakning av Landstingstyrelse och Landstingsfullmäktige. Primär målgrupp: Politisk och tjänstemannaledning i samtliga förvaltningar, bolag och styrelser samt de centrala fackliga företrädarna. Sting Med fördjupning av aktuella frågor för verksamheten ur ett medarbetarperspektiv. Primär målgrupp: Samtliga medarbetare inom SLL. Bevakning av landstingfullmäktige via närradio och webb-tvsändningar Primär målgrupp: Medborgare och medarbetare. Landstingsnätet Webbplatsen www.ls.sll.se som är utformat som ett extranät. Primär målgrupp: Samtliga medarbetare och intressenter till SLL.

Riktlinjer 6(6) SLL-övergripande verksamhets- och uppdragskanaler inom vård, kollektivtrafik och kultur: Uppdragsguiden Vård, tandvård - webbplatsen www.uppdragsguiden.sll.se Primär målgrupp: Egna och privata vård- och tandvårdsgivare. BKV-nytt och Tandvårdsnytt Vård, tandvård - nyhetsbrev Primär målgrupp: Egna och privata vård- och tandvårdsgivare. Nyhetsbrev från Läkemedelsenheten Primär målgrupp: Egna och privat anställda förskrivare. Färdtjänstens nyhetsbrev och webbplats på www.sll.se Regelverk och nyheter Primär målgrupp: Intressenter och uppdragstagare för färdtjänsten. Färdtjänstens tidning Din färdtjänst Primär målgrupp: Färdtjänstresenärer. Sekundär målgrupp: Organisationer och trafikutövare. Kulturförvaltningens nyhetsbrev Beslut om stöd och arrangemang webbplats på sll.se Primär målgrupp: organisationer och utövare av kultur i länet samt kulturjournalister. SL:s kanaler till sina entreprenörer Waxholmsbolagets kanal till sina partners är webbplats på waxholmsbolaget.se Primär målgrupp: Resenärer. Tidningen Locum Rum Primär målgrupp: Samarbetspartners och kunder. SLL koncerngemensamma nätverk: Landstingstyrelsens förvaltning ansvarar för förvaltnings- och bolagschefernas nätverk samt för nätverk inom vård, kollektivtrafik och koncerngemensamma områden som: it, information, personal, miljö och ekonomi samt mötesplatser för branschfrågor inom vården. Utvärdering Kvalitativ och kvantitativ utvärdering/uppföljning av kommunikationskanalerna ska genomföras kontinuerligt. Start av nya kanaler ska alltid föregås av en analys och genomgång de befintliga. Frågor om internkommunikation ska ingå i SLL:s medarbetarenkäter.