GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Varför används medling inte oftare som alternativ tvistlösningsmetod? SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER PE 462.490 SV
Utredningsavdelning C: Medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor Detta dokument har beställts av Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor. FÖRFATTARE Notarie Stephan Prayer, Wien ANSVARIG HANDLÄGGARE Vesna Naglic Utredningsavdelning C: Medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor Europaparlamentet B-1047 Bryssel E-post: vesna.naglic@europarl.europa.eu SPRÅKVERSIONER Original: EN Översättningar: BG/CS/DA/DE/EL/ES/ET/FR/IT/LV/LT/HU/MT/NL/PL/PT/RO/SK/SL/FI/SV OM UTGIVAREN Du kan kontakta utredningsavdelningen eller prenumerera på det månatliga nyhetsbrevet genom att skriva till: poldep-citizens@europarl.europa.eu Europaparlamentet, manuskript färdigställt i november 2012. Europeiska unionen 2012. Detta dokument finns tillgängligt på internet på: http://www.europarl.europa.eu/studies ANSVARSFRISKRIVNING De åsikter som framförs i texten är upphovsmannens och utgör inte nödvändigtvis Europaparlamentets officiella ståndpunkt. Återgivning eller översättning för icke-kommersiellt bruk är tillåtet, under förutsättning att källan anges och att utgivaren meddelas i förväg och får en skriftlig kopia.
SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER 1. Syftet med detta dokument Detta informationsdokument syftar till att undersöka orsakerna till att medling inte används oftare och försöker finna svar och lösningar på denna fråga. 2. Förtydligande av frågan och utgångspunkt för svaren 2.1. På vad grundas antagandet att medling inte används i tillräcklig utsträckning? Författaren till detta dokument känner inte till vilken information som ligger till grund för det antagande som denna fråga bygger på. 2.2. Kort översikt av den rättsliga situationen i Österrike För ungefär tio år sen trädde lagen om civilrättsmedling (Zivilrechts-Mediations-Gesetz) i kraft i Österrike. Lagen införde titeln auktoriserad medlare och fastställde behörighetskrav, rättigheter och skyldigheter för denne. 2.3. Om mitt perspektiv som yrkesverksam Som yrkesverksam notarie tillämpar jag den kunskap och den teknik som jag lärt mig under min medlingsutbildning i mitt dagliga arbete. 3. Vad hindrar att medling används i större utsträckning? 3.1. Ekonomiskt stöd eller kostnader för medling 3.1.1. Ekonomiskt stöd för medling Ekonomiskt stöd till personer som söker medling ökar efterfrågan på medling. 3.1.2. Kostnader för skriftliga medlingsavtal Att ta ut offentliga avgifter för skriftliga medlingsavtal som tvistlösning utanför domstol ökar kostnaderna för medling på ett omotiverat sätt eller leder till rättsosäkerhet. 3.1.3. Bristande information om medling 3.1.3.1. Att förespråka medling Att förespråka medling med hänvisning till de låga kostnaderna, särskilt jämfört med höga domstolskostnader, är ett tvivelaktigt sätt att resonera. Medling och rättsliga förfaranden bör komplettera varandra; både advokaten och medlaren bör göra rätt för sitt arvode. 3.1.3.2. Information från en domstol Domare som känner till medlingsmöjligheterna informerar parterna i tvisten om dessa möjligheter på ett vederhäftigt och övertygande sätt. 3.2. Att undvika konflikter genom rättslig rådgivning före medlingen
Utredningsavdelning C: Medborgerliga rättigheter och konstitutionella frågor 3.2.1. Notarier 3.2.1.1. Upprättande av kontrakt Notarier som känner till medlingsbegreppet kommer att vara särskilt uppmärksamma på att utforma de rättsliga och ekonomiska förbindelserna mellan parterna på ett hållbart sätt när de upprättar ett kontrakt. 3.2.1.2. Notarier som assisterar domstolen vid arvskiften För sju år sedan ändrades de rättsliga bestämmelserna om arvskifte i Österrike, och det infördes en skyldighet för notarier att få till stånd förlikningar i konflikter mellan arvingar, eller mellan arvingar och fordringsägare. Notarier som har genomgått medlingsutbildning är bättre rustade att nå en sådan förlikning. 3.2.2. Advokater Advokater som försöker avvärja tvister för att skydda sina klienter ur såväl rättsligt som ekonomiskt perspektiv agerar i klienternas eget intresse. Detta förutsätter hög juridisk kompetens och medlingsutbildning. 3.2.3. Obligatorisk minimiutbildning för medling Genomgången grundläggande medlingsutbildning bör vara ett krav för tillträde till notarieoch advokatyrkena. 4. Språk Språk och tänkande hör samman. 4.1. EU-institutionernas språk i samband med medling När EU-institutionerna talar om medling bör de undvika att använda rättslig jargong. Språket bör vara överraskande och väcka nyfikenhet på medling. 4.2. Kommunikation mellan personer som är inblandade i en tvist Sannolikheten för att en tvist ska kunna lösas ökar med graden av ömsesidig respekt och förståelse i kommunikationen. Detta kräver rätt grundläggande inställning, som man bör lära sig tidigt. Etik och kommunikation bör läras ut tidigt i skolan. 5. Rättsstatsprincipen 5.1. Medling är en kompletterande tvistlösningsmodell för väl utvecklade rättsstater Att ständigt tillgripa långdragna och dyra domstolsförhandlingar är ett dåligt betyg för en stat som styrs av rättsstatsprincipen. Att använda medling som nödfallslösning är ett tecken på svaghet. 5.2. Fastställande i lag av villkor för hänskjutning till medling I pågående rättsförhandlingar bör domstolen ha möjlighet inte bara att hänskjuta ärendet till medling utan också att i större utsträckning använda sig av medling i överläggningarna
och efter parternas godkännande. Hur ett ärende ska hänskjutas till medling och vilken medlare som ska utses måste fastställas i lag. 5.2.1. Granntvister Författaren anser att nuvarande tvistlösningsmodell inte har varit lyckad. 5.2.2. VMG (Verband für Mediation gerichtsanhängiger Verfahren) Sammanslutning för medling i pågående rättsfall Som ett pilotprojekt vid Wiens handelsrätt har det inrättats en grupp medlare som måste lägga fram intyg på sina särskilda kvalifikationer och till vilka medlingsfall kan hänskjutas. 5.2.3. Ändring av lagen om barns rättigheter Ändringen av lagen om barns rättigheter ska ge domarna möjlighet att ålägga parterna att delta i ett första medlingsmöte, för att se till barnets bästa. Medlarsammanslutningar har efterlyst ett obligatoriskt första informationsmöte om medling. 6. Vem har inte (tillräckligt stort) intresse av ett välfungerande medlingssystem? 6.1. Notarier Notarier ser ofta sig själva som medlare av naturen. Medlingsutbildning skulle ändra denna uppfattning och skulle höja kvaliteten på notariearbetet. 6.2. Advokater Medlare kallas ibland advokaternas naturliga fiender. Det bör fastställas på vilka områden det råder intressekonflikter och på vilka områden advokater och medlare skulle kunna komplettera varandra. Många advokater är också medlare. Advokaterna har en avgörande betydelse för att medlingsprojektet ska lyckas. 7. Inrättande av en (skyddad) yrkestitel 7.1. Medlare ett eget yrke Debatten om att inrätta en specifik yrkestitel pågår fortfarande. 7.2. Auktorisering för att utöva yrket För att garantera kvaliteten och skydda konsumenten bör man utreda behovet av utbildningsplikt och auktorisering av medlare. 8. Medlingens sociala dimension: en vision Medling har en social dimension. Den har stor potential att bidra till samhällsfreden. Det som krävs är ett fastställt ramverk, som måste skapas politiskt.