Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder
2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning som beskriver det skattemässiga utfallet för en företagare i Sverige respektive 20 andra länder, givet förutsättningar i några olika typfall. Alla skatteberäkningar i undersökningen har utförts av skattekonsultföretaget Deloittes filialkontor i respektive land. Undersökningen visar att den svenska beskattningen mildrats under en följd av år. Sedan 2004 har nu ungefär en femtedel av skattebördan för företagare avlägsnats. Den svenska beskattningen relativt andra länder har också blivit mindre ofördelaktig. Sverige beskattar dock alltjämt företagare relativt sett hårdare än de flesta andra länder. Sverige står sig alltså bättre i konkurrensen i dag än vad som var fallet för några år sedan. Den svenska beskattningen av företagare är dock ändå inte särskilt konkurrenskraftig. Fortfarande krävs därför skattelättnader för att mer substantiellt förbättra skattesituationen för Sveriges företagare. Förutsättningar för 2010 års undersökning Skattereglerna har undersökts för företagare i Sveriges viktigaste konkurrentländer; bl.a. i Norden, EU, USA m.fl. Undersökningen är uppdaterad till att avse skattereglerna år 2010. Skatteberäkningarna är utförda för fyra olika nivåer för vinst före skatter; 30 000 euro, 50 000 euro, 100 000 euro och 200 000 euro. Hälften av vinstbeloppet antas utgöra lön till företagaren och återstoden aktieutdelning. Alternativet med den högsta vinstnivån utgår från något lägre andel lön (77 000 euro). Företagets aktiekapital antas vara 10 000 euro. I alternativet med högst vinstnivå antas aktiekapitalet vara 10 gånger större (dvs. 100 000 euro) och företaget antas (enbart) i detta alternativ ha anställda med en sammanlagd lönesumma om 350 000 euro. Företagaren antas vidare vara gift, makans inkomst är 15 000 euro och de har 2 barn. För de jämförelseländer där valutaomräkning varit aktuell har genomsnittliga växelkurser för 2010 använts. Resultat från 2010 års undersökning Sammantaget är skattebelastningen för svenska företagare hög i internationell jämförelse, även om Sveriges position relativt andra länder har förbättrats jämfört med tidigare år. Undersökningens resultat sammanfattas i figuren nedan. Vid en enkel rangordning av länderna (där högst skatt innebär första plats) placerar sig Sverige på mellan andra och sjunde plats, beroende på vilket av de olika typfallen som studeras. Sveriges positionsförflyttning förklaras delvis av skattesänkningar i det egna landet, men också av att länder i omvärlden i vissa fall höjt sina skatter. En förklaring till detta kan bl.a. vara den statsfinansiella kris som följt på finanskrisen, något som exemplifieras i höjda skattenivåer för bl.a. Island och Irland. Samtidigt finns även länder där skattenivåerna sänkts de senaste åren, exempelvis Finland och Schweiz.
3 6 Total skattebelastning för företagare, år 2010 5 4 Om Sverige har ambitioner att ytterligare förbättra villkoren för företagande vore det från ett internationellt konkurrensperspektiv välkommet att sänka beskattningen. Detta gäller såväl skatterna på arbete som på vinster och utdelningar. När det gäller kapitalbeskattningen har Sverige i internationell jämförelse en sträng beskattning. En undersökning baserad på omfattande material från International Bureau of Fiscal Documentation (IBFD) avseende 34 länder visar på en genomsnittlig skattesats på 17 procent, att jämföra med Sveriges generella skattesats vid 30 procent. 1 De senaste årens relativt stora skattesänkningar för skatt på arbete, främst genom jobbskatteavdraget som införts i fyra steg, har bidragit till att minska skattebelastningen för svenska företagare. Fortsatta sänkningar vore välkommet, men åtgärder inom ägarbeskattningen skulle förmodligen ännu mer kraftfullt kunna förbättra företagarnas skattesituation. Sådana åtgärder skulle också ur ett statsfinansiellt perspektiv kunna vara mer effektiva. Skattebelastningen för svenska företagare de senaste åren De senaste åren har svenska företagares skattebelastning minskat. Figuren nedan visar utvecklingen år för år, från 2004 till 2010. Lättnader har skett genom bl.a. jobbskatteavdraget som successivt utökats med början 2007, reformerade 3:12-regler fr.o.m. 2006 och en rad andra förändringar. Förändringarna år för år är ofta relativt små, men sett över perioden som helhet är de sammantagna skattesänkningarna relativt betydande. De hopräknade skatterna har över lag minskat med ca 10 procentenheter, vilket motsvarar ungefär en femtedel av den totala skattebelastningen. Utvecklingen illustrerar hur många mindre steg i samma riktning sammantaget på längre sikt kan bli betydelsefulla. 1 Ägarskatter i 34 länder en detaljerad kartläggning, Svenskt Näringsliv (2009).
4 6 Total skattebelastning för svenska företagare 5 4 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Några internationella jämförelser för tidigare år Svenskt Näringsliv har tidigare genomfört olika internationella jämförelser för företagares skattebelastning. Av praktiska och andra skäl har antalet och urvalet av jämförelseländer varierat över åren. Förändringar av Sveriges ranking gentemot jämförelseländer bör därför tolkas med försiktighet. Utifrån studierna kan ändå konstateras att Sveriges relativa position förbättrats på senare tid. Bland övriga länder i tidigare års undersökningar kan konstateras att skattenivåerna sänkts i bl.a. Baltikum och Nederländerna. Samtidigt har nivåerna stigit i bl.a. Italien samt senaste året Island och Irland. Tabell över Sveriges ranking bland jämförelseländer för olika år År Alt A Alt B Alt C Alt D 2010 5 5 2 7 2008 3 3 2 5 2007 2 3 1 4 2004 1 1 1 - Föreliggande undersökning har skett på samma sätt som den senaste analysen (som avsåg 2008). Enda undantaget är Tyskland, där även årets undersökning baseras på resultaten från 2008. Undersökningarna 2007 och 2004 var mindre i omfattning vad gäller antalet länder. Metodmässigt har även dessa undersökningar följt i huvudsak samma förutsättningar. För år 2004 utfördes dock inga beräkningar för den högsta vinstnivån, nivå D på 200 000 euro.
5 Total skattebelastning för företagare, år 2008 5 4 5 Total skattebelastning för företagare, år 2007 4 6 5 Sverige Finland Norge Danmark Estland Lettland Litauen Tyskland Frankrike Storbritannien Nederländerna Total skattebelastning för företagare, år 2004 30 000 vinst 50 000 vinst 100 000 vinst 4 Sverige Finland Tyskland Danmark Storbritannien Nederländerna Estland Lettland Litauen Polen
6 Detaljerade kommentarer till de olika typfalls-alternativen för 2010 I det följande redovisas de olika typfallsalternativen utförligare, se figurer nedan. Skattebelastningen är uppdelad i komponenter enligt följande: Inkomstskatter på lön Skatter på utdelning Allmänt kan konstateras att ländernas skattesystem skiljer sig åt i konstruktion och tyngdpunkt för beskattningen. Undersökningen omfattar lagstadgade skatter och avgifter, men inte eventuella andra typer av privata försäkringar som erbjuds på den öppna marknaden. Vissa länder, t.ex. Frankrike, har relativt hög beskattning i form av arbetsgivaravgift och/eller egenavgift medan inkomstskatten på lön är låg eller t.o.m. noll. Andra länder, t.ex. Danmark, har tvärtom låg eller ingen arbetsgivaravgift, medan inkomstskatten på lön är hög. Utöver skillnader i kompositionen av skatter, och mer intressant, finns också skillnader mellan länderna vad gäller total skattebelastning. Lägsta skattebelastningen har i allmänhet företagare i Schweiz, Storbritannien, Ryssland och några baltiska länder. Vissa undantag finns t.ex. beskattar Storbritannien högre vinstnivåer mer genomsnittligt i internationell jämförelse, medan detta för baltstaternas del snarare gäller lägre vinstnivåer. Den högsta skattebelastningen bland de undersökta länderna drabbar företagare i Frankrike, Italien och de skandinaviska länderna, så när som på Finland som i synnerhet för lägre vinstnivåer har en relativt mild beskattning. Tittar man vidare på beskattningens progressivitet finns också skillnader mellan länderna. Med progressivitet menas att skatten ökar med inkomstens storlek, dvs. att högre inkomstskikt beskattas hårdare än lägre. De nordiska (inte fullt ut Sverige) och de anglosaxiska länderna har den hårdaste progressiviteten, dvs. störst skillnad mellan beskattning av låg respektive hög inkomst. De baltiska länderna, och i synnerhet Ryssland, har däremot inte någon progressivitet utan tvärtom regressiv beskattning, dvs. inkomster på toppen beskattas lägre. Framför allt torde detta förklaras av att arbetsgivaravgifter i dessa länder inte utgår över bestämda (låga) tak för inkomsten. Sveriges placering i jämförelsen varierar mellan andra och sjunde plats, när de jämförda länderna rankas efter skattebelastningens omfattning. Svenska företagare betalar alla typer av skatter som är aktuella i undersökningen. Förklaringen till Sveriges topplaceringar kan alltså sägas ligga i ett brett skatteuttag snarare än (särskilt) hög beskattning på något enskilt område. Relativt andra länder är beskattningen för svenska företagare som lägst (sjundeplats) i typfallet med högst vinstnivå. Förklaringar till detta kan vara att den sammanlagda vinsten enligt förutsättningarna i detta typfall till mindre del utgörs av lön. Den därav följande högre andelen utdelning beskattas relativt sett mildare genom de svenska 3:12-reglernas behandling av s.k. lönebaserat kapitalbeskattat utrymme. Förutsättningarna i det typfallet innebär att dessa regler får relativt stor betydelse. Trots detta har en majoritet bland de jämförda länderna lägre sammantagen beskattning än Sverige även i detta typfall.
7 Detaljerade figurer för 2010 års undersökning av total skattebelastning för företagare 5 4, år 2010 5 4, år 2010 6 5 4, år 2010 6 5 4, år 2010