Kristallpalatset i Orrefors Karta över Kristallpalatset med omnejd ritad 1903 Det vi ser är en delförstoring av en karta över hela samhället, upprättad av August Larsson 1903. Till denna finns en beskrivning där husens funktion är angiven. Jag skriver av kartans beskrivning och börjar uppe till vänster. Byggnaderna hänger ihop i grupper. Läs vågrätt så ser du sambanden. 77. Ingenjörsbostad. 78. Bod 79. Vedbod 80. Källare 75. Arbetarbostad 76. Arbetarbostad 77. Arbetarbostad 60. Bostad, kontorister 58. Förvaltarbostad, kontor 61. Bostad f. byggmästare, mjölkkammare 74. Arbetarbostad 73. Källare 44. Uthus 43. Brygghus m.m. 70. Fönsterglasmagasin 71. Uthus 72. Uthus 66. Spannmålsmagasin 67. Stall 68. Vagnbod 69. Ladugård o vagnbod 59. Bostad för kamreren 62. Uthus 63. Redskapsskjul 64. Redskapsskjul 1 (6)
Uppe till höger ser du gästvillan med flyglar. (60, 58, 61) Smedbyggnaderna är 75, 76 och 65. Stråket från vänster till höger, heldragna parallella linjer, är järnvägen anlagd 1876. Nr 70 är det vi idag känner igen som stora fönsterglasmagasinet. Husgruppen 66, 67,68 och 69 är särskilt intressant. Nr 66 anges på kartan som spannmålsmagasin. Det känner vi idag igen som Kristallpalatset. Det verkar OK eftersom den gamla järnvägsbanken stryker förbi parallellt med huset, idag en promenadväg. Nr. 67 anges som stall. Det är utritat strax bredvid en stenmur som finns kvar än idag. Du som minns ladugården som revs i mitten av 1960-talet och gav plats år kvarteret Stallgården, känner nog inte igen dig (?). Stallet låg nämligen inte längs den stenmuren. Kristallpalatset och bruksgården från en karta daterad 1918 Här ser vi en karta ritad 1918 av samme August Larsson. Nr 78 anges på beskrivningen som arbetarbostad. På kartan från 1903 angavs det som sädesmagasin. Nr 75 anges nu som vagnsskjul, 76 är ladugård och loge, 77 är stall, 81 anges som f.d. fönsterglasmagasin och nr 80 som sädesmagasin. Vi vet att fönsterglasbruket lades ner 1918 varför fönsterglasmagasinet fick en ny funktion. Nr 80 blir ett nytt men betydligt mindre sädesmagasin mera anpassat för Orreforsgårdens eget behov. Nu erinrar vi oss att det pampiga gårdskomplex (på kartan strax ovan), som revs omkring 1965, var byggt 1908. Det vi ser på kartan från 1903 (kartan i början på artikeln) är alltså en föregångare, som jag kallar Gammelgården. Spannmålsmagasinet, nr 66, har alltså överlevt två rivningar och är idag det pampiga Kristallpalatset, som är en del av kvarteret Stallgårdens inramning. 2 (6)
Kristallpalatset i Orrefors 2016. Till vänster skymtar kvarteret Stallgården. I bakgrunden ser vi det vitputsade f.d. sädesmagasinet. Till vänster blomstrar bruksträdgården, som ännu inte hade fått sitt nuvarande namn, Äppelträdgården. Mannen lär ha varit en elektriker som arbetade en kortare tid vid bruket. Nere till höger skymtar järnvägsrälsen, industrispåret fram till glasbruk och såg. Anders Jämjö Svensson tog bilden i mitten av 1970-talet. Ungefär då kläddes byggnaden in med bräder och rödfärgades. 3 (6)
Detta är ett flygfoto taget omkring 1956. Det forna sädesmagasinet, det vita huset mitt i bilden, är nu uppgraderat till Kristallpalats. Det som dominerar bilden är ladugården från 1908. I högra delen av denna låg kostallet. En bit till höger låg häststallet i vinkel mot ladugården. Byggnaderna bildade en trevlig gårdsplan, laggårdsplanen där Orrefors IF kunde förlägga sina vårträningar i väntan på att den rätta fotbollsplanen skulle bli torr nog. Bilden tagen med Kristallpalatset i ryggen. Byggnaderna i nuvarande Stallgården ligger nästan på samma sätt. 4 (6)
Det var Hedda Ekman som tog bilden ovan. Hon var fru till Johan Ekman som 1913 köpte Orrefors Bruk. Det bör ha varit 1913 eller 1914 som hon ville dokumentera sina domäner. På köpet fick de alltså en nästan nybyggd jordbruksanläggning (1908). Fru Ekman vände alltså ryggen mot sädesmagasinet när hon knäppte bilden. Tänk om hon vänt sig helt om och tagit en bild. Gustav Karlsson, snickaren från Kullarna, berättade att han lekte där som barn. Vi lekte under huset, för magasinet stod på plintar. Han berättar också att där fanns ventilationsluckor i väggarna, inga fönster, precis som på sädesmagasinet vid Säteriet. Sädesmagasinet vid Gullaskruvs säteri. Bilden tagen 2008. Sädesmagasinet vid Kollinge gård. Klotter inne på balkarna är från tidigt 1800-tal. 5 (6)
Magasinen vid Säteriet och Kollinge är betydligt blygsammare än det mitt i Orrefors. De var annars stora gårdar som ägdes av Orrefors och sköttes av rättare, ett slags platschef. Kan det vara så att det i Orrefors fungerade som centralmagasin. Vi får då även räkna in samtliga brukets gårdar som leverantörer av spannmål: Kollinge, Willköl, Fröneskruv, Stibbetorp, Höneström, Tikaskruv, Qvarntorp och på senare tid även Riveberg och Gullaskruvs säteri. Det kan motivera Kristallpalatsets storlek. Vi vet att hammarsmederna och kanske även andra anställda. t.ex. på sågen, delvis fick sin lön i form av spannmål och potatis. Med tanke på magasinets storlek kan det vara möjligt att Kristallpalatset även fungerade som brukshandel. Vid överskott kunde man sälja till uppköpare i Kalmar och när det var knapert kunde man köpa från importörer på samma ställe. I början av 1900-talet valde man att släppa taget om alla gårdar. Man arrenderade ut dem och de fick sköta sig själva. I och med detta och att glasbruket kom igång 1899 förlorade brukshandeln sin roll och togs över av privata handlare. Th. Anderssons öppnade sin handel i Orrefors 1892, och Kooperativa 1907 med butik i Lyckeby. Magasinet behövdes inte längre som magasin. När bruket skulle värva duktiga glasblåsare och slipare var magasinet däremot en resurs. Fyra lägenheter om tre rum och kök ersatte sädesbingarna. Utvändigt försågs väggarna med vit puts, precis som på tjänstemännens hus runt dammen. Kristallpalatset blev namnet. Gustav Bergkvist var en av de första som flyttade in. Sonen Nils har berättat hur det var att som 10-åring komma från Kosta till Orrefors 1916. Berättelsen finns i boken Orreforsaren i Glasriket som en studiecirkel i ABF gett ut. En fråga som gäckar: När byggdes Kristallpalatset? Här kommer några lösa tankar. Kristallpalatset byggdes samtidigt med Gammelgården. Magasinet kan ha byggts samtidigt med Gammelgården. Det måste i så fall ha skett efter 1788 enligt en karta från denna tid. På samma karta finns däremot gården Qvarntorp markerad nära idrottsplatsen i Orrefors. Kristallpalatset byggdes som brukshandel och centralmagasin Behovet av en brukshandel kan ha funnits ända sedan järnbruket startades 1726. Det fanns många torpare på brukets ägor som kolade och transporterade malm, kol och färdigt järn. Gårdarna sköttes av rättare och löd direkt under bruket. Då kunde det varit praktiskt med en brukshandel. I så fall kan sädesmagasinet/brukshandeln vara mycket gammalt, dock inte äldre än 1788, för byggnaden finns inte med på den kartan. Kristallpalatset som statusbygge Vem kunde komma på att bygga ett så enormt stort magasin? Barchaeus? Han köpte bruket 1804 och nyuppförde Gästvillan efter att den gamla brann. Han lät bygga Villa Murgröna och renoverade dammvallar. Järnbruket i Sävsjöström ingick i Orrefors bruk under hans tid. Han var nog inte främmande för att slå på stort. Då skulle magasinet byggts under hans tid, mellan 1804 och 1836. Det vore spännande med lite flera ledtrådar och synpunkter. / Dick 6 (6)