Luftföroreningsmätningar i Hamnparken 2006

RAPPORT Luftföroreningsmätningar i Hamnparken 26 Mätning under perioden 26-5-26 -- 9-25 Antagen av Miljönämnden 27-8-27 Rapportnr 6/27 ISSN 14-469

Rapporter (ISSN 14-469) utgivna fr.o.m. 23: 26/23 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Nobeltorget 22/23 27/23 Luftföroreningsmätning i Oxie 22/23 28/23 Livsmedelstillsyn under Malmöfestivalen 23 29/23 Livsmedelstillsyn av hamburgerrestauranger i Malmö stad sommaren 23 3/23 Livsmedelstillsyn av livsmedelsbutiker med manuell hantering med 4-1 årsarbetskrafter i Malmö stad hösten 23 31/23 Livsmedelstillsyn av storhushåll med < 4 årsarbetskrafter i Malmö stad sommaren/hösten 23 32/23 Enkätsammanställning av livsmedelshanteringen på Universitetssjukhuset MAS i Malmö stad 23 33/23 Enkätsammanställning av livsmedelshanteringen på äldreboende i Malmö stad 23 34/23 Transportprojekt i Inre, Mellersta, Östra, Norra och Frihamnen 23 35/23 Livsmedelstillsyn av pizzerior i Malmö stad hösten 23 36/23 Markinventering i Fosie industriområde sommaren 23 37/23 Inventering av Lernacken, strandängarna söder om Lernacken och Klagshamnsudden 1/24 Livsmedelstillsyn av storhushåll med orientalisk tillagning i Malmö stad vintern 23 2/24 Livsmedelstillsyn av bagerier och konditorier i Malmö stad vintern 23 3/24 Livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad 23 4/24 Kartläggning av luftkvalitén vid Lundavägen och Östra Förstadsgatan 5/24 Livsmedelstillsyn av skolor i Malmö stad vintern 24 6/24 Livsmedelstillsyn av gatukök i Malmö stad vintern 23/24 7/24 Luftföroreningsmätningar i Malmö 23 8/24 Tillsyn av lokaler för tatuering, piercing och akupunktur i Malmö stad vintern 23 - våren 24 9/24 Livsmedelstillsyn av caféer och salladsbarer i Malmö stad våren 24 1/24 Livsmedelstillsyn av butiker med manuell hantering med mer än 11 årsarbetskrafter i Malmö stad våren 24 11/24 Kartläggning av luftkvalitén vid Södervärn 12/24 Mikrobiologisk undersökning av skop- och mjukglass i Malmö stad sommaren 24 13/24 Livsmedelstillsyn av restauranger med mindre än fyra årsarbetskrafter i Malmö stad 24 1/25 Inventering av tvätterier i Malmö stad 24 2/25 Livsmedelstillsyn av butiker med förpackade varor med mindre än fyra årsarbetskrafter i Malmö stad 24-25 3/25 Kartläggning av luftkvalitén vid Triangeln 24 1/26 Livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad 25 2/26 Livsmedelstillsyn av pizzerior i Malmö stad 25 3/26 Livsmedelstillsyn av skolor med tillagningskök i Malmö stad 26 4/26 Luften i Malmö. Årsrapport 25 5/26 Kartläggning av luftkvalitén vid Amiralsgatan 24/25 6/26 Rapport om resultat av Smileyprojektet i Malmö 25-26 7/26 Livsmedelskontroll av partihandlar samt butiker med mindre än fyra årsarbetskrafter i Malmö stad 25 och 26 8/26 Kartläggning av luftkvalitén vid Föreningsgatan 25/26 9/26 Rapport om tillsyn av grafiska och fotografiska branschen 26 1/27 Tillsyn inom Södra Sofielund. Förebyggande fastighetsinspektioner i samarbete mellan Miljöförvaltningen och Södra Sofielundsenheten under våren 26. 2/27 Mätning av luftföroreningar vid E6 i södra Tygelsjö 3/27 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö stad 26 4/27 Luftkvaliteten i Malmö 26 5/27 Koldioxidutsläpp från Malmö stads verksamheter 25 6/27 Luftföroreningsmätningar i Hamnparken 26 Rapporterna kan beställas från: Miljöförvaltningen, 25 8 Malmö, telefon 4-34 1 (vx). De kan också laddas ner från www.malmo.se/miljo

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 2 MILJÖKVALITETSNORM 3 MÄTPLATS 3.1 LOKALISERING 3.2 EMISSIONSKÄLLOR OCH TRAFIKEN VID MÄTPLATSEN 4 METEOROLOGI 5 MÄTNING AV LUFTFÖRORENINGAR 5.1 INLEDNING 5.2 KOLMONOXID 5.3 PARTIKLAR (PM 1 OCH PM 2.5 ) 5.4 BENSEN 5.5 KVÄVEOXIDER ALLMÄNT 5.6 KVÄVEOXIDER (NO X ) 5.7 KVÄVEMONOXID (NO) 5.8 KVÄVEDIOXID (NO 2 ) 6 SIMULERINGAR 6.1 ALLMÄNT 6.2 SPRIDNINGSBERÄKNINGAR 6.3 BERÄKNING AV KVÄVEOXIDHALTER VID MÄTPUNKT 1 6.4 BERÄKNING AV SVAVELDIOXID VID MÄTPUNKT 1 1

Sammanfattning Syftet med mätningen var att kartlägga luftföroreningssituationen vid Hamnparken. Detaljer vid denna kartläggning var att utreda hur halterna varierar med höjden ovan mark och jämföra halterna med miljökvalitetsnormen. Dessutom kommer det insamlade datamaterialet att användas för att ytterligare förfina beräkningsmodellen i EnviMan, framförallt avseende sjöfartens emissioner. Mätvagn 4, med tillhörande mätutrustning, användes vid mätningen, som pågick mellan den 26 maj till och med den 25 september 26. Mätvagnen var placerad på den södra sidan, vid kajen i Hamnparken i Malmö kommuns norra delar. Meteorologiska data hämtas från meteorologimasten vid Heleneholm, samt statistik från SMHI. Gasmätningarna gjordes i tre mätpunkter, vilka var placerade på samma plats, ca 5 m från mätvagnen, men i tre nivåer ovan mark (Mp1= 3 m, Mp2 = 8 m och Mp3 = 18 m) i en speciellt uppsatt mast. Vid mätpunkt 1 mättes förutom kolmonoxid och kväveoxider och bensen. Partikelmätningen gjordes på mätvagnens tak. Resultat Den största lokala emissionskällan omkring mätplatsen i Hamnparken är sjöfarten. Sjöfarten i området består främst av de stora färjorna från Nordölink med gods på mestadels lastbilar. I ett utvecklingsprojekt gjort av Sofia Hedström, förbättrades emissionerna geografiskt och tidsmässigt för Malmö hamn. De nya emissionsschablonerna kommer från European Commission Directorate General Environment avseende fartygs emissioner av företaget ENTEC (25) och från SMED (Swedish Methology for Environmental Data) avseende Methodology for calculation emissions from ships (24). De totala emissionerna från sjöfarten, före och efter uppdateringen redovisas i tabell s1. Noterbart är att svaveldioxidutsläppen och koldioxidutsläppen har ökat, medan för de andra parametrarna har det bara skett mindre förändringar. SO2 NOx VOC PM1 CO CO2 Gamla emissionsmodellen från 21 (ton/år) Nya emissionsmodellen från 26 (ton/år) 99 545 138 29 27 28 46 399 749 147 27 36 51 331 Tabell s1. Emissionsjämförelse mellan den gamla och den nya emissionsdatabasen för sjöfarten inom Malmö kommuns gränser. Enhet är utsläpp i ton per år. 2

Sammanfattningsvis var uppmätta föroreningshalter lägre än vad som kunde förvänta. Kolmonoxid visade på mycket låga halter, där halterna var under 5 % av miljökvalitetsnormen. Även för partiklar var halterna långt under normen, trots att de var något högre än i bakgrundsluften i centrala Malmö. Bensenhalterna var också låga eller knappt 2 % av miljökvalitetsnormen. För kväveoxidmätningarna visade resultaten på låga kvävemonoxid- och kvävedioxidhalter. Kvävedioxidhalterna låg på 3-45 % av miljökvalitetsnormen. Slutsatsen är att trots att utsläppen är stora, så är utspädningen på grund av den öppna miljön stor, vilket medför i genomsnitt låga luftföroreningshalter. Kortvariga höga halter i minutområdet förekommer. Vid simuleringar av luftföroreningshalter, kan det konstateras att simuleringarna stämmer väl överens med uppmätta halter, efter uppdateringen i emissionsdatabasen. Detta gäller både för kväve- och svavelföroreningar. I figur s1a och s1b redovisas hur simulerade NO x -halter har sjunkit efter uppdateringen. Mätp 1 3 1 6 25 Mätplatsen för Mätvagn 4 1 3 6 ats l Figur s1a. Beräknade medelkvävedioxid- Figur s1b. Beräknade medelkvävedioxidhalter (NO2) vid Hamnparken före uppdatering halter (NO2) vid Hamnparken efter av databasen. Enhet μg/m 3. uppdatering av databasen. Enhet μg/m 3. Kväveoxider och kvävedioxid Uppmätta halter mätperioden Simulerade halter Mätperioden Mätpunkt 1 NO x NO 2 NO x NO 2 Medelvärde μg/m 3 22 13 22 16 98%-il (tim) μg/m 3 12 41 98 46 Svaveldioxid Uppmätta halter mätperioden Simulerade halter Mätperioden MV4 Rådhuset Mätpunkt 1 Medelvärde μg/m 3 4 3 3 98%-il (tim) μg/m 3 11 9 18 Tabell s2. Uppmätta och beräknade kväveoxidhalter (NO x ), kvävedioxidhalter (NO 2 ) och svaveldioxidhalter (SO 2 ) under mätperioderna. 3

Kapitel 1 Inledning Syftet med mätningen var att kartlägga luftföroreningssituationen vid Hamnparken. Detaljer vid denna kartläggning var att utreda hur halterna varierar med höjden ovan mark och jämföra halterna med miljökvalitetsnormen. Dessutom kommer det insamlade datamaterialet att användas för att ytterligare förfina beräkningsmodellen i EnviMan, framförallt avseende sjöfartens emissioner. Mätvagn 4, med tillhörande mätutrustning 1, användes vid mätningen, som pågick mellan den 26 maj till och med den 25 september 26. Meteorologiska data hämtas från meteorologimasten vid Heleneholm, samt statistik från SMHI. Svaveldioxidmätningar gjordes mellan 5 och 14 maj. Egentligen skulle svaveldioxid ha mätts under hela mätperioden, men då mätinstrumentet havererade, kunde planen följas. Spridningsberäkningar samt simuleringar är gjorda i EnviMan, vilket är ett system för insamling och bearbetning av mätdata. Emissionsdatabasen i EnviMan är framtagen av Miljöförvaltningen i Malmö, OPSIS AB samt GIS- Centrum vid Lunds Universitet. Figur 1. Översiktsvy mot sydost över mätplatsen vid Hamnparken. I bakgrunden syns en av Nordölinks färjor och bl.a. Smörkontrollen. 1 Instrumentens olika mätmetoder finns redovisade i rapporten Luftföroreningsmätning vid korsningen Fågelbacksgatan - Mariedalsvägen (Rapport 2/2 ISSN 14-469), med undantag av kolmonoxidmätningen där mätmetoden finns beskriven i rapporten Luftföroreningsmätning vid Dalaplan oktober 1999 april 2 (Rapport 18/2 ISSN 14-469). 4

Kapitel 2 Miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsnormen (MKN) är en föreskrift om lägsta tolererbara miljökvalitet för bl.a. vatten, mark och luft. Fastställandet av en MKN görs utifrån kunskaper om vad människan och naturen tål. Halterna för luft är avsedda att skydda befolkningen mot ohälsoeffekter samt i viss mån korrosion av material. Speciell hänsyn är tagen till personer med olika typer av överkänslighet, t.ex. astma och allergier. Halterna skall uppfyllas på platser där människor regelbundet uppehåller sig. Mätningen är utförd i gatumiljö. Halterna skall i de hänseendena vara uppfyllda vid trottoarer samt övriga platser där det kan förväntas att allmänheten vistas längre perioder. I tabell 1 redovisas miljökvalitetsnormer för de ämnen som mäts med mätvagnen. Miljökvalitetsnorm Halt Träder i kraft Beskrivning Bensen 5 µg/m 3 1 januari 21 Årsmedelvärde Kolmonoxid (CO) 1 µg/m 3 1 januari 25 Max 8-timmars glidande medelvärde Kvävedioxid (NO 2 ) 4 µg/m 3 1 januari 26 Årsmedelvärde Kvävedioxid (NO 2 ) 6 µg/m 3 1 januari 26 98-percentil baserad på dygnsvärden Kvävedioxid (NO 2 ) 9 µg/m 3 1 januari 26 98-percentil baserad på timvärden Partiklar (PM 1 ) 4 µg/m 3 1 januari 25 Årsmedelvärde Partiklar (PM 1 ) 5 µg/m 3 1 januari 25 98-percentil baserad på dygnsvärden Svaveldioxid (SO 2 ) 2 µg/m 3 1 janurai 1999 Årsmedelvärde Svaveldioxid (SO 2 ) 1 µg/m 3 1 januari 1999 98-percentil baserad på dygnsvärden Svaveldioxid (SO 2 ) 2 µg/m 3 1 januari 1999 98-percentil baserad på timvärden Tabell 1. Sammanställning över aktuella miljökvalitetsnormer för luftkvalitet, som mäts med mätvagnen. 1999 beslutades om en miljökvalitetsnorm för partiklar (PM 1). Normen består av ett årsmedelvärde på 4 µg/m 3 samt ett dygnsmedelvärde på 5 µg/m 3 som får överskridas 35 dygn per år. Normen för partiklar trädde i kraft den 1 januari 25. År 23 beslutades om miljökvalitetsnorm för kolmonoxid och bensen som skall uppfyllas senast den 1 januari 25 respektive 21. 1998 infördes en miljökvalitetsnorm för kvävedioxid som skall vara uppfylld senast år 26. Normen består av ett årsmedelvärde på 4 µg/m 3, ett timmedelvärde på 9 µg/m 3, som får överskridas 175 timmar per år, samt ett dygnsmedelvärde på 6 µg/m 3 som får överskridas 7 dygn per år. Normvärdena var kopplade till toleransmarginaler som avtog med 2 % årligen tills det att normen trädde i kraft den 1 januari 26. 5

Kapitel 3 Mätplats 3.1 Lokalisering Mätvagnen var placerad på den södra sidan, vid kajen i Hamnparken i Malmö kommuns norra delar, se figur 2. Partikelmätningen gjordes på mätvagnens tak, på 4 meters höjd. Gasmätningarna gjordes i tre mätpunkter, vilka var placerade på samma plats ca 5 m från mätvagnen, men i tre nivåer ovan mark (Mp1= 3 m, Mp2 = 8 m och Mp3 = 18 m) i en speciellt uppsatt mast. Vid mätpunkt 1 mättes förutom kolmonoxid och kväveoxider även bensen och toluen. Placering av mätvagn 4, med mätning i tre nivåer (3, 8 och 18 m ovan mark) Figur 2. Placering av Mätvagn 4 i Hamnparken i förhållande till Malmö och hamnen. Bakgrundsbild kommer från StadsAtlas Fastigheter/Planer. 6

3.2 Emissionskällor och struktur vid mätplatsen Den största lokala emissionskällan omkring mätplatsen i Hamnparken är sjöfarten. Sjöfarten består lokalt främst av de stora färjorna från Nordölink med gods på mestadels lastbilar. I ett större perspektiv är även annat gods och bulktransporter till Industrihamnen, Oljehamnen och Frihamnen stora utsläppskällor. På senare år har också sjötransporterna med importerade bilar, med de s.k. bilfärjorna introducerats. I ett utvecklingsprojekt gjort av Sofia Hedström, förbättrades emissionerna geografiskt och tidsmässigt för Malmö hamn. I projektet ingick det att med den nya och speciellt framtagna emissionsdatabas modulen för sjöfart i luftövervakningsprogrammet EnviMan, bygga upp en ännu mer detaljerad emissionsdatabas för sjöfarten, med de senaste trafikflödena och emissionsschabloner i Malmö. Vidare ingick det förutom att utvärdera emissionsstruktur, göra spridningsberäkningar med den nya emissionsdatabasen och jämföra med beräkningar från den äldre emissionsdatabasen. De nya emissionsschablonerna kommer från European Commission Directorate General Environment avseende fartygs emissioner av företaget ENTEC (25) och från SMED (Swedish Methology for Environmental Data) avseende Methodolgy for calculation emissions from ships (24). I den ursprungliga databasen beräknades emissioner från sjöfarten med hjälp av emissionsschabloner från en utredning av Sjöfartsverket 199 av Alexendersson et. al. Verktyget att fördela sjöfartens emissioner var trafikmodellen, vilken egentligen avser utsläpp från fordonstransporter till land. Med denna modell omsattes utsläppen i gram per kilowattimme till gram per kilometer, m.h.a. information om effektutnyttjande och transporthastighet. För att på ett mer korrekt sätt beskriv utsläppen gjordes antagandet att fartygen hade tre driftfaser, en driftfas vid kaj, en annan vid ankomst och avgång och tillsist en driftfas när de körde fartygen till sjöss. I den nya modellen har fler driftfaser introducerats (6 stycken), där man använder information hur fartygens effekt nyttjas vid ankomst, avgång och vid kaj. De sex driftfaserna är enligt använt anlöps- och avgångsschema följande: Till sjöss Ca 8 % effekt och optimal hastighet Anlöp till hamnen Lägre effekt - retardation Manövrering i hamnen vid anlöp Låg hastighet och ojämnt effektuttag Vid Kaj Stillastående litet effektuttag (om inte fartyget elansluts) Manövrering i hamnen vid avgång Låg hastighet och ojämnt effektuttag Avgång från hamnen Högt effektuttag - acceleration Till sjöss Ca 8 % effekt och optimal hastighet I tabell 2 redovisas hur stora sjöfartens utsläpp har varit och hur stora de är med den nya emissionsstrukturen. 7

SO2 NOx VOC PM1 CO CO2 Gamla emissionsmodellen från 21 (ton/år) Nya emissionsmodellen från 26 (ton/år) 99 545 138 29 27 28 46 399 749 147 27 36 51 331 Tabell 2. Emissionsjämförelse mellan den gamla och den nya emissionsdatabasen för sjöfarten inom Malmö kommuns gränser. Enhet är utsläpp i ton per år. Noterbart är att utsläppen av svaveldioxid (SO 2 ) har ökat dramatiskt. Detta orsakas av fler anlöp och att svavelhalten i använd diesel har ökat. Naturligtvis finns det alltid en osäkerhet i all data, så en liten delförklaring kan naturligtvis ligga i denna osäkerhet. Utsläppen av koldioxid har nästan fördubblats. Detta speglar troligen den ökade fartygstrafiken till och från Malmö hamn mellan 21 och 26. Det kan också noteras att för övriga utsläpp är ökningen mer måttlig eller till och med ingen ökning alls, vilket kan tillskrivas en allt bättre motortekniskt fartygsflotta, med modernare emissionsschabloner. I figur 3 beskrivs fartygsrutterna till och från hamnen och målpunkt i hamnen, samt hur stora koldioxidutsläppen (CO 2 ) är i 3 gånger 3 meters rutor (även kallad grid). Notera att i figur 3 beskrivs endast den kommersiella sjöfarten, medan fritidssjöfart och exempelvis militär sjöfartsverksamhet är beskriven på annat sätt och redovisas inte i figur 3, men utsläppen är inkluderade i sammanställningen i tabell 2. Figur 3. Areellt utsläpp av koldioxid (CO 2 ) från endast sjöfarten som angör och avgår från Malmö hamn. Utsläpp i ton per år för 3x3 meters rutor.. 8

Kapitel 4 Meteorologi Temperaturen över mätperioden var i genomsnitt 3, C högre än normalt, vilket får anses som ett stort temperaturöverskott. Nederbörden var något större än normalt, där nederbörden i augusti gav ett stort överskott, vilket också syns tydligt i figur 5. Det var få perioder med stabilt väder, d.v.s. med liten turbulens, utan större delen av månaden blåste det en hel del. I diagrammet till höger (figur 4) syns tydligt att den dominerande vindriktningen var från sydväst och också delvis från sydost. Nordväst Väs ter Sydväst Norr 1 8 6 4 2 Syd Nordost Ost Sydost Figur 4. Uppmätt vindriktningsfördelning i procent över mätperioden (26-5-26 26-9-26) 4 35 3 C eller mm Uppmätt dygnsmedeltemperatur Normaltemperatur Dygnsnederbörd 25 2 15 1 5 26-5-26 26-6-2 26-6-9 26-6-16 26-6-23 26-6-3 26-7-7 26-7-14 26-7-21 26-7-28 26-8-4 26-8-11 26-8-18 26-8-25 26-9-1 26-9-8 26-9-15 26-9-22 Figur 5. Uppmätt dygnsmedeltemperatur och dygnsnederbörd under mätperioden. 9

Kapitel 5 Mätning av luftföroreningar 5.1 Inledning Under mätperioden uppmättes kvävemonoxid, kvävedioxid, kolmonoxid, bensen, toluen och partiklar i två storlekar, 1 µm och mindre (PM 1 ) samt 2,5 µm och mindre (PM 2,5 ) på tre nivåer i en 18 meter hög mast. Partikelmätningen sker endast på mätvagnens tak. Bensen mättes endast vid mätpunkt 1 (3 m höjd). Från mätpunkterna sugs luft via slangar in till analysatorerna i mätvagnen. De tre mätpunkterna kopplas in med ett intervall av 18 sekunder. De första 45 sekunderna används för att spola rent mätcellerna. Mätvärdena samlas in av mätprogrammet, där de lagras som minutmedelvärden. Värdena överförs till EnviMan, där de lagras i en databas. Denna mätning var pågick under 4 månader, vilket är relativt kort tid. Detta får konsekvenser för utvärdering av luftföroreningshalter främst möjligheten att med säkerhet fastställa 98-percentiler för dygnsvärden, då det bara finns ca 12 st dygnsvärden, vilket är ett statistiskt för litet material. Dessutom finns det risk att generella företeelser blir svårt att uttala sig om, då enstaka situationer/tillfällen med extrema luftföroreningshalter kan komma dominera resultaten. Kolmonoxid Höga halter av kolmonoxid indikerar dålig förbränning. I stadsmiljö är biltrafiken den största källan. Utsläppen ger mest upphov till lokala miljöproblem. Kolmonoxiden försämrar bl.a. syreupptagningen, vilket gör att hjärt- och kärlsjuka personer blir extra utsatta. Att förbränningsmotorerna är den dominerande utsläppskällan beror bl.a. på motorernas dåliga verkningsgrad. Förbränningsmotorn måste även uppnå korrekt arbetstemperatur för en god förbränning, detsamma gäller för katalysatorn. Efter införandet av katalytisk avgasrening på förbränningsmotorer har kolmonoxidhalterna kraftigt minskat. Katalysatorn kan reducera de skadliga emissionerna CO, HC och NO x med 9-99,98 %. Vid kallstart är utsläppen de första 3-4 minuterna jämförbara med bilar utan katalysator. Instrumentet som användes vid mätningen var en UNOR 61 som arbetar efter NDIR 2 -tekniken. Vid mätningen användes en perma tube vars uppgift var att torka inkommande mätgas. Fuktproblematiken vid låga koncentrationer av kolmonoxid minskas således. Kolmonoxidmätningen utfördes under perioden 26-5-26 till 26-9-25. Dieselmotorer, vilka sjöfarten är utrustade med, emitterar förhållandevis lite kolmonoxid och de halter som var uppmätta hänför sig till stor del från fordonstrafiken. Halterna var mycket låga eller knappt 5 % av miljökvalitetsnormen. Skillnad i halt mellan mätpunkterna var i det närmaste 2 Non Dispersive Infra Red. 1

obefintlig. I Breuerdiagrammet kan det utläsas att medelhalten (se figur 6) var aningens förhöjd när det blåste mellan sydost och nordost. I stort var dock uppmätta halter närmast jämn fördelad, d.v.s. halten är i genomsnitt nästan lika hög oberoende av varifrån det blåser. En möjlig förklaring till de något förhöjda halterna från ost skulle kunna vara att när Nordölink startar upp huvudmotorerna så skulle en del kolmonoxid genereras. Vid kontroll av insamlat datamaterial kunde det inte noteras någon signifikant skillnad i Breuerdiagrammet mellan mätningarna på de tre mäthöjderna. Enhet MKN Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Medelvärde mg/m 3 -,2,2,2 Max glidande 8- timmarsmedelvärde mg/m 3 1,4,4,4 Täckningsgrad (baserat på antal uppmätta timvärden) Tabell 3. Uppmätta kolmonoxidhalter. % - 97 97 95 Norr,5,4,3,2,1 Väst Ost Syd Figur 6. Vindriktningsfördelningsdiagram (Breuer) för medelvärdet av kolmonoxid (CO) mätpunkt 1 (på 3 meters höjd). Enhet mg/m 3. 5.3 Partiklar (PM 1 och PM 2.5 ) I stadsmiljö uppkommer de flesta stoftpartiklarna från biltrafiken, huvudsakligen från slitage av däck och vägbanor. Förbränning ger också upphov till partiklar i form av oförbränt bränsle och sot. En stor del av uppmätta partikelhalter är intransporterade från främst kontinenten och bakgrundshalten varierar med var luftmassan har sitt ursprung. Partiklar mindre än 4-5 μm kan tränga hela vägen ner i lungblåsorna och vidare ut i blodet. De är utmärkta transportörer av bl.a. toxiska ämnen. Partiklar ökar risken för luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. I dagsläget råder det delade meningar om hälsorisker förknippade med partiklar. 11

Den aktuella mätningen säger inget om vad stoftet består av utan endast mängden i respektive klass (PM 1 / PM 2.5 ). Instrumentet som användes vid mätningen var TEOM Series 14a. Analystemperaturen för instrumentet är 5 C. Instrumentet har under parallelldrift mot referensmetoden uppvisat något för låga halter, felet är dock väldigt varierande. I Malmö multipliceras samtliga PM 1 och PM 2.5 halter med en faktor på 1,1. Denna korrigering görs utöver instrumentets inbyggda korrigeringsfaktorer. Stoftmätningen utfördes under perioden 26-5-26 till 26-9-25. Resultaten visar på att halterna var något förhöjda eller 1 till 2 % högre än de halter som mäts på takmätstationen Rådhuset i centrala Malmö. De högre halterna orsakas med största sannolikhet av sjöfarten i området. I Breuerdiagrammet (figur 7) kan det utläsas att halterna är högre när det blåser från sydost. Detta är tydligast för PM 1 och i mindre tydligt för PM 2.5. Jämförelse mellan PM 1 -halterna på Rådhuset och PM 1 -halterna i föreliggande mätning, (se figur 8), visar att PM 1 -halterna på bägge mätplatserna följer varandra väl. I genomsnitt var dock PM 1 -halterna vid Hamnparken ca 2 μg/m 3 högre än mätningen i centrala Malmö vid Rådhuset. Enhet MKN PM1 PM2.5 för PM1 Medelvärde μg/m 3 4 21 (19) 15 (12) 9%-il dygn* μg/m 3 5 4 (39) 28 (26) 98%-il tim μg/m 3-44 (42) 31(29) Maxvärde tim μg/m 3-184(78) 73 (4) Täckningsgrad (baserat på antal uppmätta timvärden) % - 97 (1) 97 (1) *Dygnsmedelvärdet får överskridas upp till 35 ggr per år innan normen överskrids. Detta motsvarar 9- percentilen. Tabell 4. Uppmätta partikelhalter (PM 1 och PM 2.5 ) Inom parentes redovisas de halter som uppmättes på Rådhuset. Norr Norr PM 1 3 PM 2.5 3 25 25 2 2 15 15 1 1 5 5 Väst Ost Väst Ost Syd Figur 7. Vindriktningsfördelningsdiagram (Breuer) för medelvärdet av PM 1 respektive PM 2.5 i 15 graders vindriktningsintervall. Enhet μg/m 3. Syd 12

45 4 35 3 25 2 15 1 5 26-5-26 26-6-2 MV4 Hamnparken Rådhuset 26-6-9 26-6-16 26-6-23 26-6-3 26-7-7 26-7-14 26-7-21 26-7-28 26-8-4 26-8-11 26-8-18 26-8-25 26-9-1 26-9-8 26-9-15 26-9-22 Figur 8. Uppmätta PM 1 -halter, som dygnsmedelvärde vid Hamnparken och Rådhuset. Enhet μg/m 3. 5.4 Bensen μg/m 3 VOC är ett samlingsnamn för en mängd flyktiga organiska ämnen med negativa miljö- och hälsoeffekter. Vid förbränning av bl.a. petroleumprodukter följer en del ofullständigt förbrända kolväten ut med avgaserna. Vid ofullständig förbränning bildas bl.a. polyaromatiska kolväten (PAH). Kolväten sprids till luft, men deponeras dessutom på åkermark och tillförs människor via födan. Kolväten kan ge irritation i ögon och hals. Vissa är direkt cancerframkallande, bl.a. PAH och bensen. Bensen är av de kolväten som ingår i VOC- begreppet och har mätts under perioden 26-7-3 26-9-25. Instrumentet som användes vid mätningen var en Syntech Spectras GC 955. För bensen finns det sedan något år en miljökvalitetsnorm på 5 μg/m 3 som årsmedelvärde. Uppmätta halter visar på samma mönster som andra mätningar av bensen. Detta innebär att bensenhalter är lägre än miljökvalitetsnormen. I figur 1 redovisas dygnsvärden av bensen under mätperioden. I Breuerdiagrammet kan det utläsas att bensenhalterna nästan var lika höga oavsett var det blåste ifrån. Enhet MKN för bensen Lågrisknivå Bensen/toluen Bensen Medelvärde μg/m 3 5 1,3/43 1, 98%-il tim μg/m 3 - - 1,8 Maxvärde tim μg/m 3 - - 2,8 Täckningsgrad (baserat på antal uppmätta timvärden) % - - 95 Tabell 5. Uppmätta bensen- och toluenhalter under mätperioden. 13

Norr 1,2 1,8,6,4,2 Väst Ost Bensen Syd Figur 9. Vindriktningsfördelningsdiagram (Breuer) för medelvärdet av bensen. Enhet μg/m 3. 1,8 1,6 1,4 1,2 1,8,6,4,2 μg/m 3 Bensen 26-7-3 26-7-1 26-7-17 26-7-24 26-7-31 26-8-7 26-8-14 26-8-21 26-8-28 26-9-4 26-9-11 26-9-18 26-9-25 Figur 1. Dygnsmedelhalter för bensen under mätperioden. Enhet μg/m 3. 14

5.5 Kväveoxider allmänt Kväveoxiderna orsakar försurning av mark, sjöar och vattendrag. Det oxiderade kvävet ger tillsammans med andra kväve- och fosforutsläpp upphov till övergödning av sjöar, vattendrag och närliggande hav samt bidrar till bildningen av marknära ozon. Oxidationen av kvävemonoxid i atmosfären sker främst med ozon som oxidant. Med inverkan av UV-ljus kan reaktionen ske baklänges. Kväveutsläppen bidrar också i viss mån till växthuseffekten samt har skadlig inverkan på människors hälsa. Kväveoxider påverkar andningssystemet, bl.a. reducerar de flimmerhårens aktivitet. När damm, partiklar och bakterier tillåts uppehålla sig långa tider i lungorna ökar risken för irritationer och sjukdomar. Kvävemonoxid (NO), kvävedioxid (NO 2 ) brukar benämnas kväveoxider 3 (NO X ). Oxidationen av kvävemonoxid i atmosfären sker främst med ozon som oxidant, enligt ekvation 2.1. Med inverkan av UV-ljus kan reaktionen ske baklänges. NO + O + (1) 3 NO 2 O 2 Kvävedioxidhalterna i Malmö har i princip varit oförändrade de senaste åren. Halterna av kväveoxider (NO X ) har under de senaste åren minskat kraftigt. Denna minskning har orsakats av bl.a. katalytiska avgasreningen, en förbättrad fordonsflotta och en ökad satsning på alternativa bränslen, t ex. naturgas och el. Kväveoxidmätningen utfördes under perioden 26-5-26 26-9-25. Instrumentet som användes vid mätningen är ett kemiluminiscensinstrument av typen CLD 7 AL med hög känslighet, vilket gör den väl anpassad för mätning av kväveoxider i den yttre miljön. 5.6 Kväveoxidhalter (NO x ) Uppmätta kväveoxidhalter (NO x ) var något lägre än vad som mäts i centrala Malmö i taknivå. I figur 11 som visar medeldygnsprofilen syns tydligt att högre halter uppmätts när främst färjorna från Nordölink passerar mätplatsen. Noterbart är att det inte var någon större skillnad i uppmätta halter mellan de olika mätpunkterna. I figur 12a och 12b visas tydligt att dygnshalterna respektive timhalterna varierat en hel del under mätperioden. I figur 12c beskrivs de tillfälligt höga halterna från sjöfarten vid Hamnparken. Pilarna visar på några exempel som finns i figuren. Jämförelse görs med mätningarna på Rådhuset, vilket gör det tydligare hur sjöfarten genererar tillfälligt höga halter. Enhet MKN Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Medelvärde μg/m 3-22 21 21 98-precntil dygn μg/m 3-57 52 53 98-precentil tim μg/m 3-12 92 89 Täckningsgrad (baserat på antal uppmätta timvärden) Tabell 6. Uppmätta kväveoxidhalter (NO x ). % - 97 97 94 3 I kväveoxiderna, NO x, ingår förutom NO och NO 2 ytterligare kväveoxider men de är försumbara i det aktuella mätsammanhanget. Lustgas (N 2 O) inkluderas inte i NO x -begreppet beroende på sina avvikande egenskaper. 15

45 4 35 μg/m 3 Passage av Nordölinks färjor 3 25 2 15 1 5. 2. 4. 6. 8. 1. 12. 14. 16. 18. 2. 22. NOx MP1 3 m NOx MP2 8 m NOx MP3 18 m Figur 11. Genomsnittlig dygnsprofil av uppmätta kväveoxider under mätperioden för mätpunkt 1(MP1 på 3 m höjd). Enhet μg/m 3. 6 5 μg/m 3 NO2 MP1 (3m) 4 3 2 1 26-5-26 26-6-2 26-6-9 26-6-16 26-6-23 26-6-3 26-7-7 26-7-14 26-7-21 26-7-28 26-8-4 26-8-11 26-8-18 26-8-25 26-9-1 26-9-8 26-9-15 26-9-22 Figur 12a.Uppmätta dygnsmedelhalter av kväveoxider under mätperioden för mätpunkt 1 (MP1 på 3 m höjd). Enhet μg/m 3. 16

2 18 NOx MP1 16 14 12 1 8 6 4 2 26 maj 26 juni 25 juli 24 aug 23 sept Figur 12b.Uppmätta timmedelhalter av kväveoxider under mätperioden för mätpunkt 1 (MP1 på 3 m höjd). Enhet μg/m 3. 12 1 * Hamnparken (MP1) Rådhuset 8 6 4 2 26-5-26. 26-5-27. 26-5-28. 26-5-29. 26-5-3. 26-5-31. Figur 12c.Uppmätta timmedelhalter av kväveoxider i Hamnparken och vid Rådhuset under en kortare mätperiod. Enhet μg/m 3. * Exempel på högre kväveoxidhalter vid passage av färjorna. 17

5.7 Kvävemonoxidhalter (NO) Uppmätta kvävemonoxidhalter var i genomsnitt låga. Halterna var något högre vid MP1 än MP2 och MP3. Hur höga halterna är avspeglar närheten till utsläppskällorna, då kvävemonoxiden omvandlas till kvävedioxid. Det finns ingen miljökvalitetsnorm eller gränsvärde för kvävemonoxid. I figur 13 syns också att halterna blir högre när färjorna passerar förbi mätplatsen i genomsnitt under dygnet. Enhet MKN Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Medelvärde μg/m 3-6 6 5 98-precntil dygn μg/m 3-23 2 18 98-precentil tim μg/m 3-5 41 37 Täckningsgrad (baserat på antal uppmätta timvärden) % - 97 97 95 Tabell 7. Uppmätta kvävemonoxidhalter (NO). 16 14 μg/m 3 12 1 8 6 4 2. 2. 4. 6. 8. 1. 12. 14. 16. 18. 2. 22. NO MP1 3 m NO MP2 8 m NO MP3 18 m Figur 13. Genomsnittlig dygnsprofil av kvävemonoxid (NO) under mätperioden för mätpunkt 1 till 3. Enhet μg/m 3. 18

Norr 15 1 NO MP1 3 m NO MP2 8 m NO MP3 18 m Väst 5 Ost Syd Figur 14. Vindriktningsfördelningsdiagram (Breuer) för medelvärdet av kvävemonoxid för mätpunkt 1, 2 och 3. Enhet μg/m 3. 5.8 Kvävedioxidhalter (NO 2 ) Uppmätta kvävedioxidhalter i Hamnparken var i genomsnitt låga eller 3-4 % av miljökvalitetsnormen. Jämförande mätning på Rådhuset visade på ca 3 μg/m 3 högre halter än vid Hamnparken. I figur 15 redovisas dygnsprofilerna för Hamnparken och för Rådhuset. Noterbart är att de har en klart liknande dygnsdynamik. Det som skiljer dem åt är att halterna var något lägre vid Hamnparken än vid Rådhuset. I Breuerdiagrammet (figur 16) syns att det största bidraget till halterna kommer i huvudsak från centrala Malmö. Man kan också notera att det inte finns någon gradient upp i atmosfären, då halterna är i princip exakt lika på alla mätnivåer. Enhet MKN Punkt 1 Punkt 2 Punkt 3 Medelvärde μg/m 3 4 13 13 13 98-precntil dygn μg/m 3 6 26 26 27 98-precentil tim μg/m 3 9 41 41 41 Täckningsgrad (baserat på antal uppmätta timvärden) % - 97 97 95 Tabell 8. Uppmätta kvävedioxidhalter (NO 2 ). Enhet μg/m 3. 19

25 μg/m 3 2 15 1 5. 2. 4. 6. 8. 1. 12. 14. 16. 18. 2. 22. NO2 MP1 3 m NO2 MP2 8 m NO2 MP3 18 m NO2 Rådhuset Figur 15. Genomsnittlig dygnsprofil av kvävedioxid (NO 2 ) under mätperioden för mätpunkt 1 till 3, samt Rådhuset. Enhet μg/m 3. Väst Norr 25 2 15 1 5 NO MP1 3 m NO MP2 8 m NO MP3 18 m Ost Syd Figur 16. Vindriktningsfördelningsdiagram (Breuer) för medelvärdet av kvävedioxid (NO 2 ) för mätpunkt 2 och 3. Enhet μg/m 3. 2

6 5 μg/m 3 4 3 2 1 26-5-26 26-6-2 26-6-9 26-6-16 26-6-23 26-6-3 26-7-7 26-7-14 26-7-21 26-7-28 26-8-4 26-8-11 26-8-18 26-8-25 26-9-1 26-9-8 26-9-15 26-9-22 Figur 17.Uppmätta dygnshalter av kvävedioxid under mätperioden för mätpunkt 1. Enhet μg/m 3. 21

Kapitel 6 Simuleringar 6.1 Allmänt I datasystemet EnviMan finns det möjligheter att simulera luftföroreningshalter. Simuleringen baseras på utsläppskällor, trafikflöden, den lokala geografin samt meteorologiska variationer. Emissionsdatabasen i EnviMan är ursprungligen från 22, men är uppdaterad och kompletterad under 24/25. Emissionsdatamaterialet för sjöfarten i hamnen uppdaterades under sommaren och hösten 26. I motsvarande mätpunkter (1 till 3), med korrekt placering och höjd ovan mark, placerades i beräkningsmodellen s.k. receptorpunkter, där beräkningarna gjordes. 6.2 Spridningsberäkningar Mätp ats I figur 18a och 18 b redovisas spridningsberäkning av kvävedioxid vid Hamnparken 3 m nivå för endast sjöfarten i hamnen före respektive efter uppdaterad emissionsdatabas. Noterbart är att halterna generellt sjunkit trots att utsläppen har blivit större. l 1 3 6 1 25 Mätplatsen för Mätvagn 4 Figur 18a. Beräknade medelkvävedioxid- Figur 18b. Beräknade medelkvävedioxidhalter (NO2) vid Hamnparken före uppdatering halter (NO2) vid Hamnparken efter av databasen. Enhet μg/m 3. uppdatering av databasen. Enhet μg/m 3. 1 3 6 6.3 Beräkningar av kväveoxidhalter vid mätpunkterna Beräkningar av kväveoxidhalter och kvävedioxidhalter har gjorts med spridningsmodellen i EnviMan, för de fyra månaderna. Beräknade halter har jämförts med uppmätta halter för de tre mätpunkterna. Den allmänna bakgrundshalten eller det som också kallas det långväga bidraget har bedömts till 3 μg/m 3 NO 2. Denna approximation är inte helt perfekt, då bakgrundshalterna utanför Öresundsregionen varierar mellan något mikrogram per kubikmeter till ca 13 μg/m 3, vilket kan hänföras till vilken typ luftmassa som täcker södra Sverige och hur luftmassan har transporterats över Europa. 22

Sammanfattningsvis visar jämförelsen på ett mycket gott resultat, där skillnaden mellan uppmätta och beräknade halter inte är stor. I tabell 9 redovisas uppmätta och beräknade NO x - och NO 2 -halter. Är det något som inte stämmer så ser det ut som beräkningsmodellen överskattar beräknade halter. Detta beror med största sannolikhet på att omblandningen underskattas av den meteorologiska delen i spridningsmodellen, då hamnmiljön är mer öppen och blåsig. Dessutom är lägsta tidsupplösningen i modellen 1 timme, medan det i verkligheten när fartygens avgasplym far förbi mätstationen är tidsupplösningen i minutnivå. I tabell 9 kan det också utläsas att de genomsnittliga NO x -halterna stämmer mycket bra jämfört med uppmätta halter. Däremot överskattas NO 2 -halterna vid beräkningen, vilket kan förklaras av att omvandlingen från NO x till NO 2 sker med fast empirisk formel. Denna formel tar inte hänsyn till de lokala förutsättningarna kring simuleringsplatsen. I detta fall är det antagligen att en större del av uppmätta kväveföroreningar är kvävemonoxid, medan den empiriska formeln har ett fixt förhållande för varje enskild NO x -halt 35 3 25 μg/m 3 Beräknade NOx-halter Uppmätta NOx-halter 2 15 1 5 26-5-26 : 26-6-15 : 26-7-5 : 26-7-25 : 26-8-14 : 26-9-3 : 26-9-23 : Figur 19. Beräknade och uppmätta kvävedioxidhalter (NOx) i beräkningspunkt 1 på 3 m höjd för hela mätperioden. Enhet μg/m 3. 23

Uppmätta halter mätperioden Simulerade halter Mätperioden Mätpunkt 1 NO x NO 2 NO x NO 2 Medelvärde μg/m 3 22 13 22 16 98%-il (tim) μg/m 3 12 41 98 46 Mätpunkt 2 NO x NO 2 NO x NO 2 Medelvärde μg/m 3 21 13 22 16 98%-il (tim) μg/m 3 92 41 98 46 Mätpunkt 3 NO x NO 2 NO x NO 2 Medelvärde μg/m 3 21 13 22 16 98%-il (tim) μg/m 3 89 41 99 46 Tabell 9. Uppmätta och beräknade kväveoxidhalter (NO x ) och kvävedioxidhalter (NO 2 ) under mätperioden (26-5-26 26-9-25). 6.4 Beräkningar av svaveldioxidhalter vid mätpunkt 1 Mätningar av svaveldioxid skulle ha genomförts under hela mätperioden, men p.g.a. haveri av instrumentet kunde mätningar endast göras under knappt två veckor i början av maj. Mätningarna visade på något högre halter än vad som mäts i centrala Malmö vid Rådhuset. Orsaken till detta är fartygens utsläpp av svaveldioxid. Jämförelsen mellan beräkningar och uppmätta halter, visar i stort att emissionsmodellen beskriver väl utsläppen och att beräkningsmodellen ger i genomsnitt korrekta halter. Dock ger beräkningarna också i detta fall något för höga timhalter jämfört med uppmätta värden. Detta kan utläsas från presentationen av 98-precentilvärdena i tabell 1. I figur 2 redovisas beräknade och uppmätta dygnshalter under den korta mätperioden. Uppmätta halter mätperioden Simulerade halter Mätperioden MV4 Rådhuset Mätpunkt 1 Medelvärde μg/m 3 4 3 3 98%-il (tim) μg/m 3 11 9 18 Tabell 1. Uppmätta och beräknade svaveldioxidhalter (SO 2 ) under mätperioden (26-5-5 26-5-14). 24

9 8 7 6 5 4 Beräknat SO2 Uppmätt SO2 3 2 1 5 maj 6 maj 7 maj 8 maj 9 maj 1 maj 11 maj 12 maj 13 maj 14 maj Figur 2. Beräknade och uppmätta svaveldioxidhalter (SO 2 ) som dygnsmedelvärden i beräkningspunkt 1 på 3 m höjd för mätperioden 26-5-5 till 26-5-14. Enhet μg/m 3. 25

Kapitel 7 Termer och uttryck Emission F/åmvd F/åmd IMM IVL Immission MKN mg/m 3 µg/m 3 Normalvecka Normalår NV ppb ppm Utsläpp Fordon per årsmedelvardagsdygn Fordon per årsmedeldygn Institutet för miljömedicin Svenska Miljöinstitutet Förekomsten av luftföroreningar i atmosfären Miljökvalitetsnorm Milligram per kubikmeter luft Mikrogram per kubikmeter luft Genomsnittlig vecka Genomsnittligt år Naturvårdsverket Miljarddel Miljondel Sommarsäsong 1 april t.o.m. 3 september Vintersäsong 1 oktober t.o.m. 31 mars X-Percentil Den högsta halt som uppnås i x procent av tiden 26