Ombud och offentligt biträde:

Sida l (10) afa KAMMARRÄTTEN T^/^A/T D V^1V1 Mål nr UM 4280-11 Migrationsöverdomstolen 2013-02-18 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 28 april 2011 i mål nr UM 25902-10 (Migrationsverkets ärende nr ) SAKEN Återkallelse av tidsbegränsat uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE 1. Med delvis bifall till överklagandet ändrar Migrationsöverdomstolen migrationsdomstolens dom endast på så sätt att beslutet att bevilja permanent uppehållstillstånd i Sverige upphävs. 2. Det ankommer på Migrationsverket att pröva ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. 3. Migrationsöverdomstolen beslutar att ersättning ska betalas till som offentligt biträde med 12 755 kr, varav 9 686 kr för arbete, 518 kr för utlägg och 2 551 kr för mervärdesskatt. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 Birger Jarls Torg 5 08-56169000 08-149889 måndag-fredag 103 17 Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se 09:00-16:00

KAMMARRÄTTEN Migrationsöverdomstolen DOM Sida 2 Mål nr UM 4280-11 BAKGRUND ansökte den 29 juli 2008 om bl.a. uppehållstillstånd vid Sveriges ambassad i Hanoi, Vietnam. Som grund för sin ansökan åberopade hon sin anknytning till en man bosatt i Sverige. Migrationsverket beviljade i beslut den 14 november 2008, med stöd av 5 kap. 3 a första stycket l utlänningslagen (2005:716), ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för tiden den 31 oktober 2008 - den 31 oktober 2010. Hon reste in i Sverige den 13 december 2008. Den 9 april 2010 underrättades Migrationsverket om att det tillståndsgrundande förhållandet mellan och hennes sambo hade upphört. Med anledning av detta inledde Migrationsverket en utredning och berättade då att skälet till att förhållandet hade tagit slut var att hon under lång tid och upprepade gånger blivit utsatt för kränkningar och även misshandlats. Migrationsverket beslutade den 28 september 2010 bl.a. att återkalla tidsbegränsade uppehållstillstånd och att utvisa henne ur Sverige. I skälen till beslutet anges bl.a. följande. Bestämmelsen i 5 kap. 16 tredje stycket utlänningslagen ska tillämpas när ett förhållande har upphört vid tidpunkten för prövningen av om fortsatt uppehållstillstånd ska beviljas. Bestämmelsen är, oavsett anledningen till förhållandets upphörande, dock inte tillämplig vid bedömningen av om det föreligger skäl som talar mot en återkallelse av ett redan beviljat uppehållstillstånd (MIG 2008 not. 6). anknytning till det svenska samhället och arbetsmarknaden är inte sådan att det utgör skäl att inte återkalla uppehållstillståndet. Det har inte heller framkommit andra skäl som talar mot en återkallelse. Omständigheter som inträffat i hennes tidigare samboförhållande som sedermera upphört och orsaken till det torde inte ha någon relevans vid bedömningen enligt 7 kap, 4 utlänningslagen.

KAMMARRÄTTEN DOM Sida 3 Mål nr UM 4280-11 Migrationsöverdomstolen överklagade Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolen och anförde bl.a. att hon hade lämnat in en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd och att hon den 9 november 2010 gift sig med en annan man än den hon bodde tillsammans med tidigare. Migrationsverket, som konstaterade att ansökan om fortsatt uppehållstillstånd fick anses ha kommit in till verket innan hennes tidsbegränsade uppehållstillstånd löpte ut den 31 oktober 2010, angav som sin inställning i målet att utvisningsbeslutet borde undanröjas och målet återförvisas till verket för prövning av frågan om uppehållstillstånd med den nya anknytningen som grund. Migrationsdomstolen beslutade att upphäva Migrationsverkets beslut och beviljade permanent uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsdomstolen fann, med hänvisning till förarbetsuttalanden (prop. 2005/06:72 s. 49 f), att hänsyn ska tas till sådana omständigheter som avses i 5 kap. 16 tredje stycket utlänningslagen vid bedömningen av om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska återkallas. Domstolen ansåg att med stödbevisning samt med hjälp av sin berättelse gjort det sannolikt att förhållandet med den före detta sambon hade upphört främst på grund av dennes kränkande behandling och allvarliga våld mot henne. Migrationsverket hade därför inte haft fog för att återkalla uppehållstillståndet. Mot den bakgrunden och då en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd lämnats in beviljades ett permanent uppehållstillstånd. YRKANDEN M.M. 1. Migrationsverket Migrationsverket yrkar att Migrationsöverdomstolen, med ändring av migrationsdomstolens dom, ska fastställa verkets beslut den 28 september 2010 att återkalla uppehållstillstånd och att utvisa henne

KAMMARRÄTTEN DOM Sida 4 Mål nr UM 4280-11 Migrationsöverdomstolen samt upphäva beslutet att bevilja henne permanent uppehållstillstånd. Till stöd för sin talan anför verket bl.a. följande. Bestämmelsen i 5 kap. 16 utlänningslagen är inte tillämplig i ett ärende som rör återkallelse av uppehållstillstånd, vilket framgår av Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2008 not. 6. Migrationsdomstolen borde först ha bedömt om det förelåg skäl enligt 7 kap. 4 utlänningslagen som talade emot att tidsbegränsade uppehållstillstånd återkallades. Om domstolen vid en sådan prövning anser att tillståndet inte borde ha återkallats har rätten att upphäva beslutet snarare än att ersätta det tidsbegränsade uppehållstillståndet med ett permanent uppehållstillstånd. För det fall uppehållstillståndet löpt ut vid tidpunkten för prövningen och domstolen skulle anse att tillståndet inte borde ha återkallats uppkommer frågan om ett nytt tillstånd bör beviljas. Först då kan bestämmelsen i 5 kap. 16 utlänningslagen tillämpas, förutsatt att den enskilde ansökt om uppehållstillstånd inom giltighetstiden för det förutvarande tillståndet. Mot bakgrund av att det har ansökts om äktenskapsskillnad i äktenskapet mellan och hennes make saknas det emellertid skäl att återförvisa målet till Migrationsverket för ytterligare utredning avseende anknytning till maken. 2. bestrider bifall till överklagandet och anför bl.a. följande. Förhållandet med den tidigare sambon har upphört och mot bakgrund av den utredning som finns i målet har det visats att förhållandet upphört på grund av våld och kränkningar av det slag som avses i 5 kap. 16 tredje stycket 2 utlänningslagen. Hon har vidare en ny stark familjeanknytning i Sverige i form av sitt äktenskap men den nya mannen. De har varit gifta i över ett år. Dessutom har hon numera, genom studier och arbete, en sådan särskild

KAMMARRÄTTEN DOM Sida 5 Mål nr UM 4280-11 Migrationsöverdomstolen anknytning till Sverige som avses i 5 kap. 16 tredje stycket l utlänningslagen. Migrationsverket har med hänvisning till MIG 2008 not. 6 anfört att 5 kap. 16 utlänningslagen inte ska beaktas vid prövningen av om hennes tidsbegränsade uppehållstillstånd ska återkallas. 5 kap. 16 tredje stycket utlänningslagen har införts i syfte att möjliggöra att utlänningar i vissa fall beviljas förlängt uppehållstillstånd trots att en familjeanknytning upphört. Skulle den bestämmelsen inte beaktas vid prövningen av om ett uppehållstillstånd ska återkallas skulle den helt förlora sitt syfte. Det skulle även vara stötande om en utlänning som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får detta återkallat enligt 7 kap. 3 utlänningslagen i stället för att få det förlängt enligt 5 kap. 16 tredje stycket samma lag. Det är riktigt att äktenskapsskillnad har sökts i äktenskapet mellan henne och hennes make. Det löper dock betänketid och frågan om äktenskapsskillnad är inte slutligt avgjord. Målet ska därför återförvisas till Migrationsverket för ytterligare utredning av tillståndsfrågan. Till stöd för sin inställning har i Migrationsöverdomstolen åberopat ett vigselbevis och ett beslut om betänketid. Av det senare framgår att Gällivare tingsrätt den 7 november 2012 beslutade om sex månaders betänketid med början den 30 oktober 2012 samt att äktenskapsskillnad kan begäras tidigast den 30 april 2013 och senast den 30 oktober samma år. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET 1. Åter kallelse av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd Enligt 7 kap. 3 andra stycket utlänningslagen får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats med stöd av bl.a. 5 kap. 3 a första stycket l samma lag återkallas om förhållandet upphör. Uttrycket "får...återkallas" i den förstnämnda bestämmelsen innebär att lagstiftaren har gett

KAMMARRÄTTEN M igrationsöverdomstolen DOM Sida 6 Mål nr UM 4280-11 beslutsfattaren ett visst skönsmässigt utrymme för bedömningar i en sådan situation och att den omständigheten att ett förhållande har upphört inte i alla lägen ska leda till en återkallelse av tillståndet (jfr 7 kap. 7 samma lag). Det är ostridigt att förhållandet mellan och hennes tidigare sambo har upphört, vilket aktualiserar en tillämpning av 7 kap. 3 andra stycket utlänningslagen. Frågan är då om det trots detta finns anledning att underlåta att återkalla hennes tillstånd. 2. Skäl mot återkallelse av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd I 7 kap. 4 utlänningslagen anges att vid bedömningen av om uppehållstillståndet bör återkallas enligt 3 för en utlänning som har rest in i landet ska hänsyn tas till den anknytning som utlänningen har till det svenska samhället och till om andra skäl talar mot att tillståndet återkallas. Vid bedömningen ska särskilt beaktas bl.a. utlänningens levnadsomständigheter och familjeförhållanden samt längden på hans eller hennes vistelsetid i Sverige. Av 5 kap. 16 tredje stycket 2 utlänningslagen lag följer att om ett förhållande har upphört får fortsatt uppehållstillstånd ändå ges, om förhållandet har upphört främst på grund av att i förhållandet utlänningen utsatts för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid. har anfört att förhållandet med den tidigare sambon har upphört på grund av att hon utsatts för våld och kränkningar av det slag som avses i 5 kap. 16 tredje stycket 2 utlänningslagen och att hon även har fått en sådan särskild anknytning till Sverige som avses i 5 kap. 16 tredje stycket l samma lag. Migrationsverket har å sin sida gjort gällande att 5 kap. 16 utlänningslagen överhuvudtaget inte är tillämplig i mål om återkallelse av tidsbegränsade uppehållstillstånd. Migrationsöverdomstolen har i dom den 22 april 2008, MIG 2008 not. 6, uttalat att bestämmelsen i 5 kap. 16 tredje stycket utlänningslagen ska tillämpas när ett förhållande har upphört vid tidpunkten för prövningen av

KAMMARRATTEN M i grationsöverdomsto len DOM Sida? Mål nr UM 4280-11 frågan om ett fortsatt uppehållstillstånd ska beviljas. Bestämmelsen är, oavsett anledningen till förhållandets upphörande, dock inte tillämplig vid bedömningen av om det föreligger skäl som talar mot en återkallelse av ett redan beviljat uppehållstillstånd (jfr även MIG 2012:6). Det har inte uttömmande preciserats i 7 kap. 4 utlänningslagen vad som kan anses utgöra skäl för att underlåta att besluta om återkallelse av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd (jfr även prop. 1997/98:36 s. 19 ff avseende 2 kap. 9 tredje stycket i 1989 års utlänningslag som i huvudsak motsvarar 7 kap. 4 utlänningslagen). Bestämmelsen i 5 kap. 16 tredje stycket utlänningslagen är som framgår ovan inte tillämplig i mål om återkallelse av uppehållstillstånd, eftersom bestämmelsen enligt sin lydelse är avsedd att tillämpas vid prövningen av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Att bestämmelsen som sådan inte är tillämplig utesluter dock inte att sådana omständigheter som omnämns i den kan få betydelse vid prövningen av i vilken mån det är möjligt att med stöd av 7 kap. 4 utlänningslagen underlåta att återkalla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Bestämmelsen i 7 kap. 3 andra stycket utlänningslagen om att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får återkallas om förhållandet upphör under tillståndstiden trädde i kraft den l maj 2006. Den infördes för att uppnå överensstämmelse med det av Europeiska unionens råd den 22 september 2003 antagna direktivet 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening (familjeåterföreningsdirektivet). Under remissbehandlingen av förslaget till införande av denna bestämmelse framfördes att det inte framgick av lagtexten eller motiven i vad mån en återkallelse skulle kunna underlåtas när t.ex. omständigheter enligt 5 kap. 16 tredje stycket utlänningslagen förelåg (dåvarande 2 kap. 4 e tredje stycket i 1989 års utlänningslag). I propositionen (se prop. 2005/06:72 s. 49 f.) angavs som svar på detta att bestämmelsen innebär att återkallelseyar ske av uppehållstillståndet om förhållandet upphört men att det också måste göras en bedömning i varje enskilt fall av om tillståndet ska återkallas. Regeringen uttalade vidare att vid bedömningen ska hänsyn också tas till om de omständigheter som nämns i

KAMMARRÄTTEN Migrationsöverdomstolen DOM Sida 8 Mål nr UM 4280-11 5 kap. 16 tredje stycket utlänningslagen föreligger, dvs. bl.a. den omständigheten att förhållandet upphört främst på grund av att i förhållandet utlänningen utsatts för våld eller annan kränkning av sin frihet eller frid. Mot denna bakgrund konstaterar Migrationsöverdomstolen sammanfattningsvis att - innan ett tidsbegränsat uppehållstillstånd återkallas med stöd av 7 kap. 3 andra stycket utlänningslagen av det skälet att det tillståndsgrundandeförhållandethar upphört - ska hänsyn enligt 7 kap. 4 samma lag tas till utlänningens anknytning till det svenska samhället och till om det finns andra skäl som talar mot att tillståndet återkallas. Som ytterligare riktlinje har lagstiftaren i samma bestämmelse angett några omständigheter som ska beaktas särskilt när bedömningen görs av om ett sådant tillstånd bör återkallas. Av förarbetena framgår dessutom att hänsyn också ska tas till sådana omständigheter som finns omnämnda i 5 kap. 16 tredje stycket utlänningslagen. Migrationsöverdomstolen anser, i likhet med migrationsdomstolen, att, genom sin egen berättelse och stödbevisning, har gjort det sannolikt att hon under förhållandet med sin tidigare sambo utsatts för våld och annan allvarlig kränkning av sin frihet och frid på det sätt som avses i 5 kap. 16 tredje stycket 2 utlänningslagen. Det kan även antas att relationen, som inte varit helt kortvarig, upphört främst på grund av detta. Det finns inte heller skäl att betvivla att förhållandet från början varit seriöst. (Jfr MIG 2011:25) har numera anknytning till det svenska samhället genom sitt äktenskap med en annan man. Med beaktande av detta och med hänsyn till de andra skäl som talar mot att hennes tidsbegränsade uppehållstillstånd bör återkallas - dvs. det faktum att hon har kommit att vistas i Sverige under drygt fyra år vid det här laget och de omständigheter som medförde att hennes tidigare samboförhållande här upphörde - drar Migrationsöverdomstolen med stöd av 7 kap. 4 utlänningslagen slutsatsen att övervägande skäl talar mot en återkallelse av tillståndet. Migrations-

KAMMARRÄTTEN Migrationsöverdomstolen DOM Sida 9 Mål nr UM 4280-11 verkets överklagande såvitt gäller denna fråga och frågan om utvisning ur Sverige ska därför avslås. Det återstår för Migrationsöverdomstolen att ta ställning till hur ansökan om fortsatt uppehållstillstånd ska hanteras. 3. Frågan om fortsatt uppehållstillstånd Migrationsverket har i det beslut som överklagats till migrationsdomstolen inte prövat frågan om ska beviljas ett fortsatt uppehållstillstånd, utan enbart frågan om återkallelse av ett redan beviljat tillstånd och konsekvenserna i form av utvisning av ett sådant beslut för hennes del. I sin dom har migrationsdomstolen emellertid beviljat permanent uppehållstillstånd i Sverige, bl.a. med hänvisning till att hon ansökte om fortsatt uppehållstillstånd innan hennes tidsbegränsade tillstånd gick ut. Det är i och för sig möjligt för en migrationsdomstol att, i samband med att den avgör ett mål om utvisning, också fatta beslut i fråga om uppehållstillstånd (8 kap. 21 första stycket utlänningslagen). Trots detta kan det finnas situationer då denna möjlighet ändå inte bör användas. ansökan om fortsatt uppehållstillstånd gäller en helt annan relation än den som var aktuell när det tidigare tillståndet beviljades. Hennes ansökan bör därför prövas av Migrationsverket som första instans. Migrationsdomstolens beslut att bevilja permanent uppehållstillstånd ska därför upphävas. Vid denna utgång i målet ankommer det på Migrationsverket att pröva ansökan om fortsatt uppehållstillstånd.

KAMMARRÄTTEN Migrationsöverdomstolen DOM Sida 10 Mål nr UM 4280-11 Domen får inte överklagas (16 kap. 9 tredje stycket utlänningslagen). ordförande kammarrättsråd kammarrättsråd referent

FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr 2011-04-28 UM 25902-10 Migrationsdomstolen Meddelad i Enhet 26 Stockholm Sida l (6) KLAGANDE MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box 507 169 29 Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2010-09-28, se bilaga l SAKEN Uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (2005:716); UtlL DOMSLUT 1. Migrationsdomstolen upphäver Migrationsverkets beslut, utom beträffande ersättningen till det offentliga biträdet, och beviljar permanent uppehållstillstånd i Sverige. 2. Migrationsdomstolen avslår yrkandet om muntlig förhandling. 3. Migrationsdomstolen fastställer ersättning till enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde till 7 925 kr, varav 5 670 kr för arbete, 670 kr för utlägg och l 585 kr för mervärdesskatt. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Tegeluddsvägen l 08-56168000 08-56168655 måndag-fredag 115 76 Stockholm E-post: 09:00-15:00 forvaltningsrattenistockholm@dom.se

Sida 2 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 25902-10 Migrationsdomstolen YRKANDEN M.M. överklagar Migrationsverkets beslut och yrkar att hennes uppehållstillstånd inte ska återkallas och att hon ska beviljas permanent uppehållstillstånd eller ert tidsbegränsat uppehållstillstånd. Vidare yrkar hon att domstolen ska hålla muntlig förhandling i målet. Till stöd för sin talan vidhåller hon vad hon tidigare anfört och tillägger bl.a. följande. Hon är numera gift med en annan man och har en ny tillståndsgrundande anknytning till Sverige. Hon har hunnit anpassa sig till det svenska samhället både genom att hon har lärt sig tala svenska och genom att hon har kommit in på arbetsmarknaden. Även om hon har en familj i Vietnam skulle hon möta stora svårigheter vid ett återvändande. Hon har inget att invända mot att utvisningsbeslutet undanröjs och målet återförvisas till Migrationsverket. Migrationsverket bestrider bifall till överklagandet och tillägger bl.a. följande. Frågan om återkallelse har förfallit då det inte längre finns något tillstånd att återkalla. Den nya anknytningen som åberopas bör lämpligen utredas av Migrationsverket och därför bör beslutet om utvisning undanröjas och målet återförvisas till verket för prövning av frågan om uppehållstillstånd. DOMSKÄL Återkallelse av uppehållstillstånd Frågan i målet är om Migrationsverket haft fog för sitt beslut att återkalla tidsbegränsade uppehållstillstånd. Enligt 7 kap. 3 andra stycket UtlL får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd återkallas om det förhållande som legat till grund för tillståndet upphör.

Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 25902-10 Migrationsdomstolen Det är i målet ostridigt att har upphört. Grund for att återkalla förhållande med uppehållstillstånd enligt 7 kap. 3 UtlL finns således. Vid bedömningen av om uppehållstillståndet bör återkallas ska enligt 7 kap. 4 UtlL särskilt beaktas utlänningens arjmytning till det svenska samhället och till om andra skäl talar mot att tillståndet återkallas, såsom utlänningens levnadsomständigheter, om utlänningen har barn i Sverige, utlänningens övriga familjeförhållanden och hur länge utlänningen har vistats i Sverige. En sammanvägning av samtliga omständigheter bör göras i ett återkallelseärende (prop. 1997/98:36 s. 31 f. ochprop. 2004/05:170 s. 205). Vad gäller frågan om hänsyn ska tas till sådana omständigheter som avses i 5 kap. 16 tredje stycket UtlL vid bedömningen av återkallelsefrågan gör domstolen följande bedömning. Migrationsöverdomstolen har uttalat att bestämmelsen inte är tillämplig vid bedömningen av om det föreligger skäl som talar mot en återkallelse av ett redan beviljat uppehållstillstånd (UM 4198-07). I förarbetena till 7 kap. 3 andra stycket UtlL (prop. 2005/06:72 s. 49 f.) anges emellertid att hänsyn ska tas till sådana omständigheter som avses i 5 kap. 16 tredje stycket UtlL vid bedömningen av återkallelsefrågan. I 5 kap. 16 tredje stycket punkten 2 UtlL stadgas bl.a. följande. Har ett förhållande upphört får uppehållstillstånd ändå ges, om förhållandet har upphört främst på grund av att i förhållandet utlänningen, eller utlänningens barn, utsatts för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid. Av förarbetena till bestämmelsen (prop. 1999/2000:43 s. 52 f. och 64) framgår att enstaka bagatellartade övergrepp i sig inte ska medföra att so-

Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 25902-10 Migrationsdomstolen kanden beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Hänsyn måste tas till under vilka omständigheter övergreppet har ägt rum, hur allvarligt det har varit och om det rört sig om en enstaka episod eller upprepade övergrepp. För att det ska komma i fråga att bevilja fortsatt uppehållstillstånd på grund av att det förekommit våld eller allvarliga kränkningar under sammanboendet, bör omständigheterna också vara sådana att det kan antas att förhållandet upphört huvudsakligen på grund av härav. Av utredningen hos Migrationsverket framgår att tidigare samboförhållande upphört främst på grund av hon utsatts för kränkningar och misshandel. har hos Migrationsverket berättat att hon under lång tid och upprepade gånger utsatts för kränkningar av hennes sambo. Han har försökt övervaka och kontrollera henne, och han har i det närmaste isolerat henne från skolkamrater och bekanta i Sverige och från hennes familj i Vietnam. Kränkande tillmålen, hot om att skicka hem henne och aggressivt beteende förekom vid upprepade tillfällen. Förhållandet upphörde när han misshandlade henne i april 2010. Polis kom till hemmet och tog till sjukhus och sedan vidare till en kvinnojour som ordnade bostad åt henne. har till Migrationsverket inkommit med kopior av polisanmälan avseende misshandel av henne. Av anmälan framgår att det finns ett vittne till händelsen och att förundersökning är inledd. Skadorna har även blivit fotodokumenterade. Hon har även gett in intyg från Kvinnojouren i utdrag ur sin journal från en vårdcentral, en egen skrivelse samt svar på en framställan om utlämnande av handlingar från socialförvaltningen i Migrationsdomstolen anser att med denna stödbevisning samt med hjälp av sin berättelse har gjort sannolikt att förhållandet med den före detta sambon har upphört främst på grund av dennes kränkande behandling och allvarliga våld mot henne. Med hänsyn till att paret bott tillsammans i nästan ett och ett halvt

Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 25902-10 Migrationsdomstolen år och att det inte finns anledning att ifrågasätta att det har varit fråga om ett seriöst förhållande, anser migrationsdomstolen att Migrationsverket inte haft fog för sitt beslut att återkalla uppehållstillstånd i Sverige. Mot bakgrund av det ovan anförda och då lämnat in en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd innan hennes tidsbegränsade uppehållstillstånd gick ut ska hon beviljas permanent uppehållstillstånd. Överklagandet ska således bifallas. Det följer av 12 kap. 22 tredje stycket utlänningslagen att utvisningsbeslutet därmed upphör att gälla. Vid denna utgång finns inte anledning att hålla muntlig förhandling eller återförvisa målet till Migrationsverket. Ersättning till offentligt biträde Av 5 lagen (1996:1620) om offentligt biträde och 27 rättshjälpslagen (1996:1619) följer att ett offentligt biträde har rätt till skälig ersättning för arbete, tidspillan och utlägg som uppdraget krävt. Ersättningen för arbete ska bestämmas med utgångspunkt i den tidsåtgång som är rimlig med hänsyn till uppdragets art och omfattning samt med tillämpning av den timkostnadsnorm som regeringen fastställer. Vid bedömningen av vilken tidsåtgång som varit rimlig för uppdragets genomförande ska i varje enskilt fall bedömas vilken tid som ett i förhållande till uppdragets art och omfattning erfaret biträde skulle ha behövt för att lösa uppgiften. har hos migrationsdomstolen yrkat ersättning motsvarande 7, 25 timmars arbete. Det föreligger i och för sig inte skäl att ifrågasätta att har lagt ned den tid på arbete som han har redovisat i den till kostnadsräkningen bifogade arbetsredogörelsen. Enligt migrationsdomstolens bedömning förefaller dock den nedlagda tidsåtgången inte stå i proportion till det aktuella ärendets art och omfattning, varför den debiterade tiden i sin helhet inte bedöms ha varit nödvändig för uppdragets full-

Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM 25902-10 Migrationsdomstolen görande. Vid en samlad bedömning är migrationsdomstolens slutsats att får anses skäligen tillgodosedd med ersättning motsvarande 5 timmars arbete. Ersättning för utlägg medges med yrkat belopp. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3110). Rådman

SVERIGES DOMSTOLAR Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR - MIGRATIONSMÅL a o Q cs o f} D Den som vill överklaga migrationsdomstolens dom/beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen. Överklagandet ska tia kommit in till förvaltningssrätten inom tre veckor från den dag domen/beslutet meddelades. Om domen/beslutet inte har meddelats vid muntlig förhandling och det inte heller vid en sidan förhandling har tillkännagetts när domen/beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagande från utlänningen ha kommit in inom tre veckor från den dag di han eller hon fick del av domen/beslutet. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Dom/beslut om förvar överklagas på samma sätt. Ett sådant beslut får överklagas utan samband med ärendet i övrigt. Överklagandet är inte begränsat till viss tid. Prövni ngsti llstånd För att ett överklagande ska kunna tas upp till prövning i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet Om förvaltningsrätten beslutat om förvar i annat fall än efter överklagande av förvarsfrågan krävs inte prövningstillstånd vid överklagandet till kammarrätten. Om prövningstillstånd inte meddelas i ett mål där sådant krävs står förvaltningsrättens dom/beslut beslut fast Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen framgår av domen/beslutet Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. www.domstol.se