Rättelse/komplettering

Transkript

1 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning 01 Mål nr UM Rättelse/komplettering Slutligt beslut, Rättelse, Beslutat av: kammarrättsrådet Beslut enligt 32 förvaltningsprocesslagen (1971:291) Årtalet för beslutets meddelande ska rätteligen vara 2011.

2 KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 BESLUT Meddelat i Stockholm Mål nr UM KLAGANDE Migrationsverket MOTPARTER Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Malmö, migrationsdomstolen, dom den 18 augusti 2010 i mål nr UM , se bilaga (Migrationsverkets ärende nr ) SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE 1. Migrationsöverdomstolen undanröjer underinstansernas avgöranden, utom såvitt avser ersättning till det offentliga biträdet, och visar målet åter till Migrationsverket för ny handläggning. 2. Migrationsöverdomstolen bestämmer att ersättning ska betalas till som offentligt biträde med kr, varav kr för arbete, kr för tidsspillan, kr för utlägg och kr för mervärdesskatt. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 Birger Jarls Torg måndag fredag Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se 09:00-16:00

3 KAMMARRÄTTEN BESLUT Mål nr UM I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 YRKANDEN M.M. 2 Migrationsverket Migrationsverket yrkar att Migrationsöverdomstolen upphäver migrationsdomstolens dom och fastställer Migrationsverkets beslut den 9 april Till stöd för sin talan anför verket bl.a. följande. har vid minst två tillfällen enligt egna uppgifter rest in illegalt i Sverige. Hon har också använt sig av falsk identitet vid kontakterna med både svensk och utländsk myndighet. Anledningen till den falska irakiska identiteten är enligt henne själv att hon sökte uppehållstillstånd i Belgien i den identiteten. Hon har vistats illegalt i Sverige i drygt ett år. Hon sökte inte om uppehållstillstånd på grund av anknytning till förrän hon var gravid i fjärde månaden. Först i samband med överklagandet efter det första avslagsbeslutet gav hon in sitt armeniska pass och uppgav sin rätta identitet. Hennes agerande, att vistas illegalt i Sverige och använda sig av falsk identitet, är så graverande att hon inte bör ges fördelen av att medges undantag från huvudregeln i 5 kap. 18 utlänningslagen (2005:716). Det framstår inte heller som uppenbart att hon kan beviljas uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till Vigselbeviset är daterat den och utfärdat av kyrkan i Sverige och Skandinavien - en församling som enligt Kammarkollegiet saknar vigselrätt i Sverige. Något äktenskap har inte heller registrerats av officiella myndigheter i Sverige, Armenien eller Irak. Paret kan därför inte anses ha ingått ett civilrättsligt giltigt äktenskap. Därtill kommer att det i vigselbeviset anges falska identitet. Enligt uppgift från folkbokföringen har hon vid ansökan om hindersprövning inte heller kunnat styrka att hon är ogift, varför hennes nuvarande civilstånd är oklart. Omständigheterna i målet är

4 KAMMARRÄTTEN BESLUT Mål nr UM I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 sådana att det inte står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige. 3 och och och anför bl.a. följande. bestrider bifall till överklagandet Migrationsdomstolens dom innebär inte något avsteg från praxis. I domen har beaktats att illegal vistelse är en omständighet som ska vägas in i bedömningen. Migrationsdomstolen har också utvecklat varför det finns skäl att inte låta denna omständighet vara avgörande. Det bör beaktas att under hela den tid som funnits i Sverige haft kontakt med Migrationsverket och Skatteverket för att få uppehållstillstånd för henne i Sverige. Det har aldrig undanhållits svenska myndigheter att funnits här och varit bosatt med maken. Hon har alltså aldrig hållits gömd. Efter kontakterna med svenska myndigheter kunde konstatera att det inte fanns möjlighet för att få uppehållstillstånd i Sverige. De tog då det gemensamma beslutet att åka till Belgien för att där ge in en ansökan vid den svenska ambassaden. tog under denna tid ledigt från sitt arbete så att han under en månad kunde vara tillsammans med hustrun i Belgien. Handläggningen av ansökningen tog längre tid än vad de kunnat förutse. var i kontakt med Migrationsverket för att få besked samt för att försöka påskynda ärendet. Problemet var att graviditet var långt framskriden och det var svårt för henne att själv ordna med boende och sjukvård i Belgien. De beslutade då att skulle åka tillbaka Belgien för att hämta henne. Hon födde sonen i Sverige den har bekräftat faderskapet. Bekräftelsen har godkänts av Socialnämnden i Det står klart att skulle ha beviljats

5 KAMMARRÄTTEN BESLUT Mål nr UM I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 uppehållstillstånd på grund av anknytning till fadern om prövningen gjorts före inresan i Sverige. Det står vidare klart att om den svenska lagstiftningen tillåtit det skulle de ha haft gemensam vårdnad om vilket också medför att han ska beviljas uppehållstillstånd. 4 Migrationsöverdomstolen har den 14 april 2011 hållit muntlig förhandling i målet. Vid förhandlingen har på begäran vittnesförhör hållits med och SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Migrationsverket har överklagat migrationsdomstolens dom att bevilja och tidsbegränsade uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till Huvudfrågorna i målet är om det finns skäl att göra undantag från huvudregeln att uppehållstillstånd ska ha sökts och beviljats före inresan i Sverige och i sådant fall vilken typ av uppehållstillstånd och kan beviljas på grund av sin respektive anknytning till Av 5 kap. 3 första stycket 1 utlänningslagen följer att uppehållstillstånd ska ges till en utlänning som är make eller sambo till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Av 5 kap. 8 första stycket utlänningslagen framgår att ett uppehållstillstånd som ges en make enligt 3 första stycket 1 samma kapitel ska vara tidsbegränsat vid första beslutstillfället, om makarna inte stadigvarande sammanbott utomlands. Detsamma gäller när uppehållstillstånd i ett sådant fall ges till utlänningens barn. Rätten till uppehållstillstånd för makar förutsätter att det föreligger ett civilrättsligt giltigt äktenskap.

6 KAMMARRÄTTEN BESLUT Mål nr UM I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 Enligt 5 kap. 3 första stycket 2 a) utlänningslagen ska ett ogift utländskt barn beviljas uppehållstillstånd om barnet har en förälder som är bosatt eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Har barnet en självständig rätt till uppehållstillstånd enligt denna bestämmelse är utgångspunkten att uppehållstillståndet ska vara permanent. 5 Migrationsdomstolen har som lagstöd för att bevilja ett tidsbegränsat uppehållstillstånd hänvisat till 5 kap. 3 första stycket 2 b) utlänningslagen där det framgår att ett ogift utländskt barn ska beviljas uppehållstillstånd om barnet har en förälder som är gift eller sambo med någon som är bosatt eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt denna bestämmelse ska enligt tredje stycket nämnda paragraf gälla för samma tid som förälderns uppehållstillstånd. har bekräftat att han är far till Socialnämnden i kommun har samma dag godkänt bekräftelsen. har till Migrationsöverdomstolen kommit in med ett utdrag från Skatteverkets register som visar att är registrerad som far till Rätten till uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 första stycket 2 b) utlänningslagen gäller som ovan framgått för barn som är barn till en utlänning som är gift eller sambo med någon som är bosatt eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, utan att samtidigt vara barn till den som är bosatt eller beviljats uppehållstillstånd för bosättning här. Utredningen i målet visar inte annat än att är far till och migrationsdomstolen har därmed felaktigt beviljat honom uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 första stycket 2 b) utlänningslagen.

7 KAMMARRÄTTEN BESLUT Mål nr UM I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 Ett grundläggande villkor för att en utlänning ska få vistas i Sverige är enligt 2 kap. 1 utlänningslagen att utlänningen har pass. Om inte detta grundläggande rekvisit för vistelse är uppfyllt kan inte heller ett uppehållstillstånd beviljas såvida inte utlänningen med stöd av en uttrycklig bestämmelse är undantagen från kravet att inneha passhandling vid vistelse i Sverige eller regeringen meddelat undantag från det principiella passkravet (jfr. 2 kap. 9 utlänningslagen). 6 Enligt 4 kap. 23 utlänningsförordningen (2006:97) får tidsbegränsade uppehållstillstånd inte beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller om inte vissa i lagrummet angivna undantag föreligger. Inget av dessa undantag är tillämpligt i det här målet. Migrationsöverdomstolen har i bl.a. rättsfallet MIG 2007:30 uttalat att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd förutsätter att utlänningen innehar en giltig passhandling. Av utredningen framgår att saknar sådan handling. Migrationsdomstolen har således i strid med lag och gällande praxis beviljat ett tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige. Migrationsöverdomstolen kan vidare konstatera att migrationsdomstolen inte har tagit ställning till frågan om har en självständig rätt till uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin far, (5 kap. 3 första stycket 2 a) utlänningslagen). Inte heller Migrationsverket har berört frågan i migrationsdomstolen eller i Migrationsöverdomstolen. Det kan även konstateras att det vid tidpunkten för Migrationsverkets och migrationsdomstolens prövning saknades en formell ansökan om uppehållstillstånd i Sverige avseende En sådan ansökan gjordes först vid Migrationsöverdomstolens muntliga förhandling.

8 KAMMARRÄTTEN BESLUT Mål nr UM I STOCKHOLM Migrationsöverdomstolen Avdelning 1 Vid angivna förhållanden finner Migrationsöverdomstolen sammantaget att underinstansernas avgöranden, utom såvitt avser ersättning till det offentliga biträdet, bör undanröjas och målet rörande visas åter till Migrationsverket för ny handläggning. Med hänsyn till den starka familjeanknytning som finns mellan och modern, bör även målet såvitt avser henne återförvisas till Migrationsverket för ny handläggning. 7 Beslutet får inte överklagas (16 kap. 9 tredje stycket utlänningslagen). kammarrättsråd kammarrättsråd kammarrättsråd ordförande referent föredragande

9 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ Migrationsdomstolen Avd 4 DOM Meddelad i Malmö Mål nr UM Bilaga A 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Malmö Box Malmö ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 9 april 2010, se bilaga 1 och 2 Dnr SAKEN Uppehållstillstånd DOMSLUT 1. Med ändring av Migrationsverkets beslut beviljar migrationsdomstolen och hennes son tidsbegränsat uppehållstillstånd till och med den 11 oktober Migrationsdomstolen bestämmer att ersättning enligt lagen om offentligt biträde ska betalas till med kr (6 521 kr arbete och kr mervärdesskatt). Det ankommer på Migrationsverket att utfärda bevis om tillstånden och i övrigt vidta de åtgärder som denna dom föranleder. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 4522 Kalendegatan måndag fredag Malmö E-post: forvaltningsrattenimalmo@dom.se 08:00-16:00

10 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ DOM UM YRKANDEN M.M. och yrkar, i första hand, att hon och sonen ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige på anknytning till maken I andra hand yrkas att Migrationsdomstolen återförvisar målet till Migrationsverket för utredning av hur påverkas av en avvisning till Armenien. Utöver vad som framgår av Migrationsverkets beslut anför hon bl.a. följande. Hon har sökt uppehållstillstånd från Belgien och således uppfyllt kravet på att ansökan ska ske före inresan i Sverige. Med hänsyn till att hon var gravid begärdes förtur vid behandlingen av hennes ärende. Men då beslutet dröjde såg hon inte någon annan möjlighet än att åka till Sverige när det blev tid för sonen att födas. Hon behövde sin makes hjälp den sista tiden och ville vara delaktig när hans barn föddes. Att skiljas från sin pappa skulle vara oerhört negativt för Pappan är en stor trygghet för och har tagit ett stort dagligt ansvar för sonen. saknar numera anknytning i Armenien och har inget socialt nätverk i landet. Hon kommer att komma dit med ett nyfött barn och utan möjlighet att försörja sig och sonen. Armenien är dessutom en totalitär stat och regimen präglas av stor misstänksamhet mot sina egna medborgare. Personer som sökt asyl utomlands kan bli föremål för myndigheternas granskning. Det finns en uppenbar risk att man kommer att omhänderta pass för att hindra henne att lämna landet under en period, kanske år.

11 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ DOM UM Migrationsverket Migrationsverket anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. har ett legalt, giltigt armeniskt pass. Att myndigheterna kommer att omhänderta hennes pass är rena spekulationer och saknar källhänvisning. Då hon levt och vistats i Belgien sedan 2005, med undantag för vistelsetiden i Sverige, är det inte heller uteslutet att hon har möjlighet att återvända dit. Enligt Sveriges ambassad i Moskva, som handlägger ansökningar för bland annat medborgare i Armenien, är handläggningstiden för anknytningsärenden cirka en månad för ärenden som inkommer efter juli Inberäknat handläggningstiden på Migrationsverket, där ärendet tas med förtur, kan den totala handläggningstiden bli cirka två månader. Det är viktigt att utlänningar som vistas illegalt i Sverige inte kommer i ett bättre läge än de som följer reglerna. Dessutom kan det inte anses negativt för ett spädbarn att vara tillsammans med sin mamma. Äktenskapet mellan och har inte registrerats i Armeninen eller i Sverige och är därför inte giltigt enligt svensk lag. DOMSKÄL Uppehållstillstånd p.g.a. anknytning till make Uppehållstillstånd ska, som huvudregel, beviljas den som är make till någon som beviljats uppehållstillstånd i Sverige, enligt 5 kap. 3 utlänningslagen. Det ankommer på den som ansöker om uppehållstillstånd att styrka att ett giltigt äktenskap föreligger genom skriftliga bevis för familjebandet,

12 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ DOM UM t.ex. vigselbevis. Uppgift i det svenska folkbokföringsregistret är emellertid inte avgörande för om ett civilrättsligt giltigt äktenskap föreligger (jfr MIG 2008:18). har uppvisat ett pass som styrker hennes identitet. Hon har även uppvisat ett vigselbevis där det framgår att hon, den 2009, ingick äktenskap med Migrationsdomstolen finner inte anledning att ifrågasätta vigselbevisets äkthet. Således får utgångspunkten för den vidare bedömningen vara att ett civilrättsligt giltigt äktenskap föreligger mellan och Därmed föreligger det, enligt 5 kap. 3 utlänningslagen, också en presumtion för att ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. För att bryta presumtionen måste det göras sannolikt att äktenskapet ingåtts uteslutande för att ska få uppehållstillstånd i Sverige. Med anledning av att det inte framkommit några omständigheter som tyder på att så är fallet och då paret dessutom levt tillsammans under en längre tid, fått barn tillsammans samt har gemensam vårdnad om barnet, bedömer migrationsdomstolen att äktenskapet är seriöst i utlänningslagens mening. Föreligger undantag från kravet på att uppehållstillstånd ska ha beviljats före inresan? Enligt huvudregeln i 5 kap. 18 första stycket utlänningslagen ska den som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan. En ansökan som sker efter inresan i landet får enligt samma lagrum inte bifallas. I andra stycket finns dock en uppräkning av situationer där undantag kan göras från huvudregeln. Bl.a. framgår att uppehållstillstånd kan beviljas efter inresan om det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att där ge in ansökan. I förarbetena ges exempel på omständigheter som faller under ovan nämnda undantagsbestämmelse. T.ex. anges att det inte skäligen kan krävas att

13 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ DOM UM sökanden ska behöva återvända till ett land där det inte finns någon svensk utlandsrepresentation och där det är förenat med stora praktiska svårigheter och betydande kostnader att resa till något grannland för att ge in ansökan där (prop. 1999/2000:43 s. 57). Sedan den 1 juli 2010 ska dessutom konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige. I förarbetena anförs att intresset av att upprätthålla den reglerade invandringen således ska vägas mot barnets intresse av en sammanhållen familj. Man nämner även att en separation som varar någon eller några månader, i normalfallet, inte kan bedömas ha sådana konsekvenser för barnet att den ska inverka vid skälighetsbedömningen, men att det är de sammantagna konsekvenserna för barnet som ska vara avgörande vid bedömningen (jfr prop. 2009/10:137, s. 16 och 27). Av utredningen i målet framgår att Armenien saknar svensk utlandsrepresentation, varför och sonen måste bege sig till ett annat land för att ge in en ansökan om uppehållstillstånd. Migrationsverket har i denna del anfört att de kan resa till Ryssland eller Belgien, det land som har vistats i under flera år. Enligt domstolens förmenande har det inte framkommit annat i målet än att det är förenat med stora praktiska svårigheter för henne att ge in en ansökan i såväl Ryssland som Belgien. Med det sagt konstaterar domstolen emellertid också att vistats illegalt i Sverige en lång tid. Migrationsöverdomstolen har uttryckt att illegal vistelse är en omständighet som väger tungt mot att bevilja undantag från huvudregeln att uppehållstillstånd ska vara sökt och beviljat före inresa (jfr MIG 2009:2). I förevarande fall har dock självmant lämnat Sverige för att ansöka om uppehållstillstånd och dessutom måste det förhållandet att hon var gravid anses som en förmildrande

14 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ DOM UM omständigheten när domstolen nu har att beakta att hon valde att resa till Sverige innan hennes ansökan hade prövats. Hennes illegala vistelse ska därför, enligt domstolens förmenande, inte väga tungt i detta sammanhang. Mot den bakgrunden och vid en avvägning där intresset av en reglerad invandring ställs mot barnets intresse av en sammanhållen familj, anser domstolen att det föreligger tillräckliga skäl för att göra undantag från huvudregeln att uppehållstillstånd ska sökas och beviljas före inresan i Sverige. Med hänsyn till det ovan sagda, och då det inte framkommit några sådana skäl att vägra uppehållstillstånd som avses i 5 kap. 17 och 17 a utlänningslagen, finner domstolen att ska beviljas uppehållstillstånd på anknytning till sin make. Därmed ska även sonen beviljas uppehållstillstånd i enlighet med 5 kap. 3 första stycket 2 b utlänningslagen. Då makarna inte stadigvarande har bott tillsammans utomlands ska uppehållstillståndet tidsbegränsas enligt 5 kap. 8 utlänningslagen. Emellertid får ett tidsbegränsat uppehållstillstånd normalt inte beviljas för längre tid än utlänningens pass gäller (jfr MIG 2007:30). Det pass som uppvisat är giltigt till och med den 11 oktober och sonen kan således i nuläget endast beviljas uppehållstillstånd fram till dess. Vid denna utgång saknas anledning att pröva yrkandet om återförvisning. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 3 (DV 3110)

15 FÖRVALTNINGSRÄTTEN I MALMÖ DOM UM I avgörandet har även nämndemännen deltagit.

16 Bilaga 3 HUR MAN ÖVERKLAGAR - MIGRATIONSMÅL DV Producerat av Domstolsverket Den som vill överklaga migrationsdomstolens dom/beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningssrätten inom tre veckor från den dag domen/beslutet meddelades. Om domen/beslutet inte har meddelats vid muntlig förhandling och det inte heller vid en sådan förhandling har tillkännagetts när domen/beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagande från utlänningen ha kommit in inom tre veckor från den dag då han eller hon fick del av domen/beslutet. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Dom/beslut om förvar överklagas på samma sätt. Ett sådant beslut får överklagas utan samband med ärendet i övrigt. Överklagandet är inte begränsat till viss tid. Prövningstillstånd För att ett överklagande ska kunna tas upp till prövning i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om förvaltningsrätten beslutat om förvar i annat fall än efter överklagande av förvarsfrågan krävs inte prövningstillstånd vid överklagandet till kammarrätten. Om prövningstillstånd inte meddelas i ett mål där sådant krävs står förvaltningsrättens dom/beslut beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen framgår av domen/beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer.