Oktober 2010 Svea Update - Oktober 2010 Stor potential för e-handel Nu försvinner revisorsplikten Nu är det inte många dagar kvar innan revisorsplikten försvinner för de minsta bolagen. Så här går det till steg för steg. Läs mer på sidan 6 Färre fast i skuldfällan, men skulderna växer Sedan år 2005 har svenska privatpersoners skulder hos Kronofogden vuxit med 7 miljarder kronor. Många skulder skulle kunna undvikas med bättre riskhanterings-system. Läs mer på sidan 6 E-handeln växer stadigt och allt fler företag planerar att öppna egna e-butiker. Men alla kommer inte att lyckas. E-handelsexperten Urban Lindstedt hjälper dig undvika fallgroparna. Läs mer på sidan 3 Allt fler får skuldsanering Åtta av tio personer som söker skuldsanering får sin ansökan beviljad. Det visar en undersökning från Kronofogden. I de flesta fall får också fordringsägarna tillbaka en del av sina pengar. Läs mer på sidan 5 Antalet konkurser steg åter i september I september steg åter antalet konkurser i Sverige, enligt UC. Därmed bröts en nedåtgående trend som präglat hela året. Roland Sigbladh på UC räknar dock med att uppgången för september är tillfällig. Hittills i år har konkurserna sjunkit med 12 procent. Läs mer på sidan 8 Finanskrisen ökade intresset för leasing Någon som minns finanskrisen för snart två år sedan? Den har satt sina spår. Bland annat har intresset för leasing ökat sedan dess. Läs mer på sidan 7 Skärpt skadeståndsansvar för föräldrar Föräldrar kan bli skadeståndsansvariga när deras barn orsakat skada. Det är innebörden i en ny lag, som trädde i kraft den 1 september. Läs mer på sidan 4 Övrigt i detta nummer Rusning till Bolagsverket efter minskat aktiekapital - sidan 10 Svenska företag allt sämre betalare - sidan 9 Så jobbar Svea med lagen om penningtvätt och terrorismfinansiering - sidan 9 Betalningsföreläggande ger skuldsatta laglig rätt att agera - sidan 10 Höstens kurser och frukostseminarier - sidan 11 Nyckeltal - sidan 12 Viktiga datum - sidan 13 Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se
Det händer på Svea Ekonomi Svea Ekonomis VD Lennart Ågren: I det här numret av Update E-handeln håller på att explodera. Har du hört det förr? Visst det går inte så snabbt som dot combolagen förutspådde i början av 2000-talet. Men nu vill varenda handlare sätta upp en egen webbutik. Vilket är helt rätt enligt experten Urban Lindstedt är det egentligen bara fyra branscher som känns mättade när det gäller e-handel. Utanför dem finns det gott om underutvecklade segment. Läs Urban Lindstedts goda råd innan du sätter upp din egen e-butik. Leasing är en annan viktig samhällstrend, och nu talar vi inte om bilar. Vi talar om företagare som leasar kaffemaskiner, datorer, röntgenutrustningar snart sagt vilken maskin som helst. Vi på Svea har startat en helt ny avdelning för leasing, på allmän begäran kan man säga. Intresset för leasing tog fart i och med finanskrisen, och sedan har fler upptäckt fördelarna. Planerar du att driva ditt företag utan revisor i framtiden? Läs i Update om vad som gäller. Här finns också artiklar om att antalet skuldsatta blir allt färre, att föräldrar kan bli skyldiga att betala sina barns skadestånd, och mycket mer. Trevlig läsning! Här kan du kontakta oss Huvudkontor Sverige: Svea Ekonomi AB Solnavägen 102 A Box 100, 169 81 Solna Tel. 08-735 90 00 Fax. 08-735 48 17 info@sveaekonomi.se Svea Inkasso AB Solnavägen 102 A Box 101, 169 81 Solna Tel. 08-735 90 00 Fax. 08-83 95 69 inkasso@sveaekonomi.se Regionkontor Sverige: Göteborg: Otterhällegatan 12 B Box 2149 403 13 Göteborg Tel. 031-17 25 45 Fax. 031-711 18 16 Åseda: Skolgatan 8 Box 116 360 70 Åseda Tel. 0474-488 50 Fax. 0474-716 68 Övriga kontor: Danmark: Svea Inkasso A/S Tel. +45 70 27 25 00 Fax. +45 70 27 25 01 www.sveainkasso.dk Svea Finans A/S Torvestrædet 3 DK-3450 Allerød Tel. + 45 7020 3300 Finland: Parkerhouse Finans Finland OY Metsänneidonkuja 6 SF-02120 Espoo Tel. +358 9 7255 5360 Svea Perintä OY Tel. +358 9 4242 300 Fax. +358 9 4242 3097 Svea Perintä Tel. +358 3 5124 400 Fax. +358 3 512 4411 Svea Rahoitus Tel. +358 9 4242 3030 Fax. +358 9 4242 3031 www.svea.fi Norge: Svea Finans/Svea Inkasso Tel. +47 21 54 24 00 Fax. +47 21 54 24 01 www.sveafinans.no Svea Finans NUF Tel. +47 73 93 06 00 Fax. +47 73 93 06 01 www.sveafinans.no Estland: Svea Finantseerimine Oü Tel. +372 6 7994 22 Fax. + 372 6 7994 24 info@svea.ee Schweiz: Parkerhouse Finans AG Balz Zimmermann-Str.7 Postfach 8058 Zürich-Flughafen Schweiz Tel. +49 892 351 01 30 Fax. +41 43 321 24 85 info@parkerhouse.ch Holland: Parkerhouse Finans Nederland BV Postbus 16 Reeuwijkse Poort 107b NL-2810 AA Reeuwijk Tel. + 31 182 624 400 info@parkerhouse.nl Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 2
Stor potential för e-handel E-handeln växer stadigt och allt fler företag planerar att öppna egna e-butiker. Men alla kommer inte att lyckas. Här är råden som hjälper dig att undvika de vanligaste fällorna. Förra året omsatte näthandeln över 22 miljarder kronor, motsvarande drygt 4 procent av den totala detaljhandeln, enligt organisationen Svensk Handel. Prognosen för i år ligger på hela 24 miljarder kronor, eller över 4,5 procent. Men potentialen kan vara ännu större inte undra på att många nu vill starta egna webbutiker. Trots att e-handel har funnits i närmare tio år ligger den fortfarande i sin linda, säger Urban Lindstedt, journalist och konsult inom e-handel. Urban Lindstedt beskriver sig som mångsysslare på nätet. Han ger bland annat ut nyhetsbrevet E-handelstrender och har skrivit boken E-handlarens handbok vägen till framgångsrik e-handel. Till mångsyssleriet ska även läggas en yogabutik, som säljer yogamattor och annan meditationsutrustning på nätet, plus ett bokförlag. Många tror att det är enkelt att bli rik på e-handel. Men det är en inställning som Urban Lindstedt vill varna för. Försäljare av e-handelsplattformar som ger sken av att det tar två timmar att sätta upp butiken, och sen kan du tjäna miljoner är inte trovärdiga. E-handel är marginalbusiness där det gäller att få upp volymerna och ha järnkoll på sina verkliga kostnader, säger han. Det krävs hårt arbete för att tjäna pengar på e-handel. Hans första råd till den som tänker starta e-butik blir att först noga tänka igenom sitt syfte och mål för e-handeln. Ingen skulle väl öppna en vanlig butik utan att formulera varför, detsamma gäller för butiker på nätet. Är tanken att göra webbutiken till en ny, viktig säljkanal, ett nytt marknadsföringsfönster eller något mittemellan? Smäll inte upp en e-butik på måfå, utan ha en tydlig plan och mål för verksamheten, råder Urban Lindstedt. Det kommer att underlätta det mesta i fortsättningen, inte minst när du ska upphandla betaltjänster, e-handelsplattformar och annat. FAKTA OM E-HANDEL: I Norden är det danskarna som handlar mest på distans, 5,2 procent av all detaljhandel. Tvåa är Norge och Sverige kommer först på tredje plats. Av varor som beställs på distans i Norden sker 82 procent via nätet och bara 10 procent via postorder. Norrmännen distanshandlar för mest pengar. Genomsnittskonsumenten handlade för 9 658 svenska kronor under 2009. Svenska distanshandelskonsumenter låg lägst med 5 629 kronor i snitt under året. Kläder och hemelektronik är favoritvarorna. I Sverige och Finland dominerar kläderna, i Norge och Danmark köper man mest hemelektronik. Två av tio tillfrågade kunde också tänka sig att e-handla via mobilen. Källa: Postens undersökning Distanshandeln i Norden 2010. Urban Lindstedt, journalist och konsult inom e-handel Han menar att det fortfarande finns gott om underutvecklade segment inom e-handeln. Egentligen är det bara branscherna hemelektronik, böcker, cd- och dvd-skivor samt resor som känns mättade, säger han. Men utanför dessa finns alla möjligheter att lyckas med e-handel. Ett exempel är kläder trots att det knappast saknas klädbutiker på nätet. Där ligger potentialen i att nischa sig, säger Urban Lindstedt. Volymerna får man upp genom att skapa trafik, alltså fånga in så många besökare som möjligt till e-butikens webbplats. Det kan man exempelvis göra genom att köpa tjänster som optimerar trafiken. Genom att köpa sponsrade länkar hos Google AdWords har du koll på vad varje ny kund kostar, men det kan bli ganska dyrt eftersom sökorden till länkarna säljs genom ett auktionsförfarande, säger Urban Lindstedt. Den starkaste trenden inom e-handel just nu är att tillverkare startar egna webbutiker. Syftet är främst att stärka varumärket inte att sälja. Genom att starta nätbutik med enbart egna varor får man en starkare exponering av det egna varumärket. Risken är att man kan reta upp sina återförsäljare, men det går att lösa. Ett sätt är att tillverkaren säljer sina egna varor för ett något högre pris än återförsäljarna, säger Urban Lindstedt, som själv lever som han lär i det här sammanhanget. Jag säljer mina egna böcker i min webbutik och tar samma pris som nätbokhandeln säljer dem för, säger han. Och faktum är att jag får en hel del böcker sålda också i min egen e-butik, som således har skapat en del merförsäljning. SÅ SÄKRAR DU BETALNINGEN Med en webbutik kan du erbjuda dina nätkunder olika betalningssätt. Grundregeln säger att ju fler betalningsmöjligheter som finns, desto lättare är det att kunderna verkligen handlar när de är inne i webbutiken. Mats Wickström, ansvarig för produkt- och affärsutveckling på SveaWebPay, menar att det är viktigt för en e-handlare att kunna erbjuda kunderna flera betalningssätt. Kort och faktura är de vanligaste, medan direktbetalning (konto till konto) via internetbank kan bli ganska dyrt för e-handlaren själv. Hos SveaWebPay kan man antingen välja en webservicelösning där man bygger in betalningsrutinen i e-butikens egen kassa, eller genom att betalningen sker genom att e-butiken öppnar en ruta hos oss, säger Mats Wickström. Om man föredrar att ta betalt mot faktura kan man antingen överlåta fakturan till Svea Ekonomi (fakturaköp) och få pengarna direkt, eller använda Sveas factoring- eller fakturaadministration. I senare fallet lägger man på en fakturaavgift för att täcka butikens kostnader för detta. Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 3
Skärpt skadeståndsansvar för föräldrar Föräldrar kan bli skadeståndsansvariga när deras barn orsakat skada. Det är innebörden i en ny lag, som trädde i kraft den 1 september. Föräldrar som är vårdnadshavare kommer i fortsättningen att delvis vara skyldiga att betala skadestånd för vissa typer av skador som deras barn orsakat genom brott. Hittills har föräldrar bara varit skadeståndsskyldiga om man har kunnat visa att vårdnadshavaren har varit vårdslös. Ändringar i Skadeståndslagen innebär att en förälder som har vårdnaden om ett barn ska ha visst utökat ansvar för vissa typer av skador som barnet orsakar genom brott. Ansvaret förutsätter inte att vårdnadshavaren varit vårdslös. Ansvaret gäller person- och sakskada och skada genom kränkning. Detta är de skador som typiskt sett uppkommer vid de vanligaste ungdomsbrotten, till exempel stöld, rån och misshandel. Däremot finns ett tak för hur stort belopp vårdnadshavarna kan tvingas betala. Taket ligger på en femtedel av prisbasbeloppet, vilket skulle motsvara 8 480 kronor under 2010. Skadeståndsansvaret kan jämkas i undantagsfall. Redan i somras ändrades de lagar som skuldsatte barn vars föräldrar inte betalat vårdavgifter. Numera skuldsätts föräldrarna, vilket betyder att barnen inte behöver komma ut i vuxenlivet med en vårdskuld hängande över sig. Men den nya lagen är inte retroaktiv, vilket betyder att barn kan vara belastade för de skulder som uppkom före den 1 juni 2010. Då får respektive landsting avgöra huruvida man kommer att kräva in de obetalda avgifterna när barnen blir myndiga. De flesta landsting brukar dock avskriva skulden. Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 4
Allt fler får skuldsanering Åtta av tio personer som söker skuldsanering får sin ansökan beviljad. Det visar en undersökning från Kronofogden. I de flesta fall får också fordringsägarna tillbaka en del av sina pengar. Skuldsaneringen får verkliga effekter både för skuldsatta och fordringsägare. I sju av tio skuldsaneringsfall får fordringsägarna tillbaka åtminstone en del av sina pengar. En skuldsanering kan alltså leda till en vinn-vinn-situation för alla inblandade. Genom en skuldsanering kan vi på Kronofogden bidra till att återställa balansen mellan långivare och låntagare i samhället, säger Anna-Carin Gustafsson Åström, chef för Kronofogdens skuldsaneringsverksamhet. Genom att det finns en möjlighet till skuldnedskrivning för överskuldsatta kan gäldenären komma ur sin omöjliga situation samtidigt som borgenärerna får viss utdelning på sina fordringar. Dessutom fungerar skuldsaneringslagen som riktmärke för hundratusentals frivilliga avbetalningsplaner. En förbättrad skuldsaneringslag från årsskiftet kommer också sannolikt att leda till fler lyckade saneringar, säger advokat Claes Månsson, ordförande i branschorganisationen Svensk Inkasso. Den senaste tidens lågkonjunktur märks nu i statistiken. Under de senaste tre åren har antalen ansökningar om skuldsanering legat konstant, men under första halvåret 2010 steg de kraftigt. Då kom nästan 4 200 ansökningar in, vilket är en ökning med 25 procent jämfört med samma period 2009. Prognosen för helåret lyder på 8 000 ansökningar. Det kan jämföras med helårssiffror på mellan 6 500 och 7 000 ansökningar de senaste åren. Det finns ingenting i omvärlden som tyder på att en avmattning kommer att ske, säger Anna-Carin Gustafsson Åström. Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 5
Nu försvinner revisorsplikten Nu är det inte många dagar kvar innan revisorsplikten försvinner för de minsta bolagen. Så här går det till steg för steg. Från och med måndag den 1 november är det inte längre nödvändigt att ha revisor i aktiebolaget under vissa förutsättningar (se ruta). De ändrade reglerna innebär att nybildade bolag kan starta utan att ha revisor. För befintliga bolag kan det ta lite längre tid, eftersom det krävs ett bolagsstämmebeslut för att ta bort kravet på revisor. Företag där räkenskapsåret sammanfaller med kalenderår kan tidigast ta bort revisorn under våren 2011. Ett lämpligt tillfälle är då i samband med att årsredovisningen för 2010 tas upp på årsstämman. Men då gäller det att komma ihåg att årsredovisningen för 2010 fortfarande måste ha en revisionsberättelse. Kravet på årsredovisning finns kvar även sedan revisionsplikten tas bort. Den måste fortfarande skickas in inom sju månader efter räkenskapsårets slut. De aktiebolag som har en revisor som är utsedd av stämman ska skicka in sin revisionsberättelse tillsammans med årsredovisningen till Bolagsverket. Däremot ska bokslutsrapporter eller andra uttalanden från revisor eller redovisningskonsult kring årsredovisningen inte skickas in. Det här händer, steg för steg: 1 november 2010 Lagen om slopad revisorsplikt börjar gälla. 1 januari 2011 Första dagen då det är möjligt att fatta beslut om ändring av bolagsordningen, så att revisorn kan tas bort. Det är lämpligt att fatta beslutet i samband med årsstämman under våren. 31 juli 2011 Sista dag för att skicka in årsredovisningen med revisionsberättelse till Bolagsverket. 31 december 2011 Anmälan om ändring av bolagsordningen ska ha kommit in till Bolagsverket. 31 juli 2012 Årsredovisningen för 2011 ska ha skickats in till Bolagsverket för första gången utan revisionsberättelse. Detta gäller för företag där räkenskapsåret sammanfaller med kalenderår. Bolag med andra räkenskapsår kommer att kunna tillämpa lagen om slopad revisorsplikt stegvis. Här är företagen som måste ha revisorn kvar Revisorsplikten blir kvar för företag som uppfyller minst två av följande villkor, för vart och ett av de senaste två räkenskapsåren: Har mer än 3 anställda (i medeltal). Har en balansomslutning på mer än 1,5 miljoner konor. Har en nettoomsättning på mer än 3 miljoner kronor. Färre fast i skuldfällan, men skulderna växer Sedan år 2005 har svenska privatpersoners skulder hos Kronofogden vuxit med 7 miljarder kronor, visar statistik från UC. Många skulder skulle kunna undvikas med bättre riskhanteringssystem. Även om skulderna växer i volym, minskar antalet personer som är fast i skuldfällan. Sammantaget är den svenska betalningsmoralen god. Men det finns en grupp som missköter sina betalningar, och den gruppen drar på sig fler skulder. Det säger Roland Sigbladh, marknadschef på UC. Skulderna ökar främst hos dem som är yngre än 30 och äldre än 60 år. Men de över 60 har tio gånger så stora skulder som de yngre. Den naturliga förklaringen är att de har hunnit samla på sig fler krediter med tiden. Det finns fler skillnader förutom ålder: Storstadsbor är överrepresenterade, liksom män de svarar för 75 procent av alla skulder. De vanligaste skulderna är kontokortsskulder, banklån och hyresskulder. En hel del av skulderna skulle kunna undvikas om kreditgivarna hade bättre riskhanteringssystem. Då skulle personer som missköter sina krediter inte lika enkelt få låna pengar, säger Roland Sigbladh. Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 6
Finanskrisen ökade intresset för leasing Någon som minns finanskrisen för snart två år sedan? Den har satt sina spår. Bland annat har intresset för leasing ökat sedan dess. Det som hände under finanskrisen var att bankerna stramade åt sin kreditgivning drastiskt. Följden blev att många företag, både stora och små, fick problem med likviditeten. Detta gjorde att allt fler slirade med betalningarna, och så var en ond cirkel igång. För många företagare blev det tydligt att det kan vara osmart att binda upp kapital, exempelvis i utrustning och inventarier. Man vill inte längre ta från bankkontot för att betala exempelvis en varuautomat för rakblad om man är dagligvaruhandlare, en ny städmaskin om man har städfirma eller en röntgenapparat om man är veterinär. I stället blev leasing mer attraktivt som finansieringsform. Vi fick in önskemål om att utöka vår leasingverksamhet, så nu gör vi det under varumärket Svea Finans, berättar Øivind Engebø, som är chef för avdelningen. När man säger ordet leasing, tänker de flesta på bilar. Men det finns mycket annat man kan leasa. Vi vänder oss framför allt till leverantörer, som i sin tur har en slutkund. Alltså den som säljer städmaskiner till städfirmor, kaffeautomater till företag eller verktyg till hantverkare, säger Øivind Engebø. Rent praktiskt går leasingen till så att Svea köper städmaskinen av leverantören, och betalar hela köpesumman på en gång. Sedan leasar Svea ut maskinen till städfirman, som använder den i sin verksamhet. Städfirman betalar en månadsavgift till Svea under en viss avtalstid. När avtalet löper ut kan städfirman antingen köpa loss maskinen från Svea, eller byta upp sig till en modernare maskin och fortsätta leasa. Som med allting annat finns det både för- och nackdelar med att leasa. Fördelarna är: Leasingtagaren behåller likviditet i sitt företag och minskar därmed sin risk. Möjligheten att byta upp sig innebär att företaget alltid kan ha den modernaste utrustningen. Företagen har rätt att dra av hela leasingkostnaden, vilket kan förbättra resultatet. Den som lånar för att köpa maskinen får bara dra av räntekostnaden. Den som leasar genom Svea får automatiskt en försäkring på utrustningen. Numera kan man leasa vilken maskin som helst, berättar Øivind Engebø. Nackdelarna då? Den som har god likviditet i sitt företag får en lägre totalkostnad om han eller hon köper maskinen och tar hela kostnaden på en gång. Anders Andersson, chefredaktör för småföretagartidningen Driva Eget har skrivit mycket om leasing. Så här säger han: Om man har pengarna och är säker på att man behöver den här utrustningen, då kommer man billigare undan genom att köpa direkt. Om man kan låna i bank för att köpa blir det också billigare än att leasa. Men för den som har sämre likviditet är leasing ett finansieringsalternativ, eftersom det stärker kassan. För den som är osäker om han verkligen behöver den här maskinen är dessutom leasing ett bra sätt att pröva, anser Anders Andersson. Detta är leasing: Leasing är ett sätt att finansiera en investering, till exempel utrustning till företaget. Leasingföretaget (i det här fallet Svea) köper utrustningen och hyr ut den till användaren. Ofta behövs ingen annan säkerhet än själva maskinen, och leasingavgiften är fullt avdragsgill vilket betyder att den sänker det beskattningsbara resultatet. Genom att leasa slipper företaget binda kapital, och det blir mer rörelsekapital kvar till annat. När leasingtiden är slut kan leasingtagaren antingen köpa maskinen, hyra vidare eller byta upp sig till en modernare variant. Typisk utrustning inom Svea Finans leasingverksamhet är datorer, kaffeautomater, varuautomater, byggnadsverktyg etc. Däremot har vi inte billeasing, säger Øivind Engebø. Svea Finans vänder sig till leverantörer av utrustning, som i sin tur säljer till slutkunder. Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 7
Konkurserna steg åter i september I september bröts trenden med minskande antal konkurser, som har präglat 2010 hittills. I stället steg antalet konkurser oväntat med 15 procent. Det är framför allt storstadslänen, tidigare lokomotiven för konkursminskningarna, som nu i stället visar ett ökat antal konkurser. Under helåret har dock antalet konkurser minskat med 12 procent. Antalet företagskonkurser uppgick under september månad till 487 stycken, en ökning med 64 stycken eller 15 procent i jämförelse med samma månad 2009. Det vore olyckligt att dra för stora växlar av siffrorna för en enda månad. Eftersom så många andra konjunktursignaler pekar uppåt, så lär det här röra sig om en mer tillfällig ökning, säger Roland Sigbladh, marknadschef på UC. När konjunkturen vek var det främst småföretag med några få anställda och en nettoomsättning på några miljoner kronor, som drabbades hårdast. Det fick många konkurser som följd. Många av dessa har kämpat sig igenom krisen, men vissa har nått en punkt när det inte längre går att driva företaget vidare. I stort sett ser dock läget ljust ut med tanke på att konkurserna har minskat med 12 procent under årets tre första kvartal. Hittills har 4 547 företag försatts i konkurs, att jämföra med 5 146 som var motsvarande siffra för de tre första kvartalen under fjolåret. Framför allt var det storstadslänen Stockholm och Skåne som noterade ett kraftigt ökande antal företagskonkurser under september. Men även Västra Götaland och flera andra län hade fler konkurser i september 2010 jämfört med samma månad förra året. Dock har de allra flesta länen över året upplevt ansenligt färre konkurser jämfört med föregående år. Inte minst i Stockholm pekar mycket på att konjunkturen fortsätter att förbättras och för första gången sedan 2008 ökar nu företagen i regionen antalet anställda. Det ökande antalet konkurser under september månad kan framför allt härledas till byggindustrin, handeln och de privata tjänsteföretagen. Men sett över hela året har i stort sett alla branscher återhämtat sig rejält. Partioch detaljhandeln tog fart redan i fjol, mycket beroende på att den konsumtionsledda tillväxten är så stark, och därmed kunde många företag inom handeln undvika att hamna på obestånd. De privata tjänstenäringarna hör också till de branscher som under året har sett minskande konkurser och man upplever en ökande efterfrågan även fortsättningsvis. Byggindustrin är en konkurrensutsatt bransch där konkursutsattheten är högre än inom många andra branscher. Inom denna sektor var det länge mycket tufft, men under de senaste månaderna verkar det som om återhämtningen har tagit fart, säger Roland Sigbladh. Konjunkturutvecklingen för det svenska näringslivet ser ändå positiv ut. Samtidigt skymtar det europeiska orosmolnet, med bland annat höga budgetunderskott och svag tillväxt i vissa länder, som påverkar inte minst de svenska exportföretagen. Antalet företag i Europa som försätts i konkurs förväntas öka under de kommande månaderna, och även om den svenska ekonomin har ett betydligt bättre utgångsläge än många andra länder återstår det att se hur företagskonkurserna kommer att utvecklas. UC:s prognos på en minskning av företagskonkurserna med 10 procent jämfört med föregående år kvarstår. Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 8
Så jobbar Svea med att förhindra penningtvätt och terrorismfinansiering Svea omfattas av den nya lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, som trädde i kraft i mars förra året. Den syftar till att förhindra att kriminella använder företag som Svea för att försöka omvandla pengar från brottslig verksamhet till sådana som kan redovisas öppet. Lagen innebär bland annat att alla banker och finansinstitut är skyldiga att ha god kännedom om sina kunder. Det sker framför allt genom att be om legitimation och ibland ställa frågor om varifrån en viss summa kommer. På Svea har vi alla rutiner på plats för att följa lagen om penningtvätt. Vi uppdaterar kontinuerligt vår kundkännedom, begär in nya, vidimerade kopior av id-handlingar och skapar listor och lathundar för den löpande kundkännedomen. Alla summor över 150 000 specialgranskar vi, säger Camilla Arvidsson, Sveas Risk Controller. Svenska företag allt sämre betalare Svenska företag blir allt sämre på att betala sina fakturor. På listan över sämsta betalare i Europa ligger Sverige visserligen på den bättre halvan, men på ett enda år har läget klart försämrats. Det visar statistik från Soliditet. Måttstocken är hur stor andel av företagen i ett visst europeiskt land som tar mer än 60 dagar på sig att betala en faktura. Värstingen som toppar listan är Irland, sedan kommer Cypern och Portugal. Bäst i klassen är Österrike. Sverige ligger på nedre halvan, men klättrar nu snabbt på värstinglistan. Under första kvartalet 2009 tog 8,7 procent av företagen 60 dagar eller mer på sig för att betala. Första kvartalet 2010 hade andelen stigit till 11,2 procent. Sveriges rykte som pålitlig internationell partner är i fara, säger Krister Jörlén, vd för D&B Sverige. Irland är sämsta betalare Q1-10 Q1-09 Irland 28,4 28,1 Cypern 21,7 28,1 Portugal 18,5 23.3 Grekland 15,8 22,1 Belgien 15,6 15,5 Spanien 15,5 16,4 Litauen 15,4 11,6 Italien 15,1 19,1 Ungern 14,5 17,3 Nederländerna 13,8 15,2 Storbritannien 13,8 14,2 Lettland 13,7 11,6 Luxemburg 13,5 14,8 Slovakien 12,9 24,9 Frankrike 12,4 18,2 Rumänien 12,2 16,3 Sverige 11,2 8,7 Estland 11,1 13,3 Slovenien 10,7 11,3 Malta 10,5 9,6 Polen 9,6 9,3 Bulgarien 9,4 10,1 Danmark 9,3 14,2 Finland 9,2 9,4 Tjeckien 8,4 8,7 Tyskland 8,2 11,4 Österrike 7,9 10,1 Medelvärdet 13,3 15,3 Andel extremt sena betalare (procent) Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 9
Rusning till Bolagsverket efter minskat aktiekapital Sänkningen av aktiekapitalskravet från 100 000 till 50 000 kronor har skapat rena rusningen. Bara under juni månad steg antalet nyregistrerade aktiebolag med 24 procent hos Bolagsverket. Det var i april som sänkningen gick igenom. Avsikten var enligt näringsminister Maud Olofsson att underlätta för tjänsteföretag, som ofta inte behöver så mycket kapital. Åtgärden verkar ha fått effekt. Bolagsverket rapporterar om en ökning med 15 procent under första halvåret 2010, jämfört med samma period i fjol. Sett endast till juni månad var ökningen 24 procent jämfört med samma månad året innan. De ändrade reglerna gör att du som redan har ett aktiebolag med 100 000 i aktiekapital kan minska det till 50 000 kronor och plocka ut pengarna. Det kan exempelvis vara om en aktieägare vill lösas ut ur företaget eller om företaget går med förlust. Då kan förlusten minskas genom att man överför pengar från aktiekapitalet. Om du vill minska aktiekapitalet, gör så här: Skriv ett förslag till styrelsen och presentera det för bolagsstämman som fattar beslut om minskningen. Anmäl beslutet till Bolagsverket inom fyra månader efter beslutet. Om syftet med minskningen var att betala tillbaka till aktieägare eller sätta av till en fri fond, måste man ansöka om tillstånd för det hos Bolagsverket. Betalningsföreläggande ger skuldsatt laglig rätt att agera Ny statistik från Kronofogden visar att ökningstakten av inkomna betalningsförelägganden (obetalda skulder) har planat ut. Vi kan dock konstatera att det fortfarande är ett stort inflöde, över 600 000 ansökningar inkom, under det första halvåret 2010. - Så här efter semestern har många svårt att få pengarna att räcka till. Även tillfälliga betalningssvårigheter kan få svåra konsekvenser om man inte tar tag i problemen snabbt, säger Annika Stenberg, chef för Kronofogdens avdelning betalningsfaställelse. Att få ett brev med betalningsföreläggande, från Kronofogden, för en obetald skuld betyder inte att det är för sent för att agera och slippa en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen. Brevet ger tvärt om en möjlighet att agera och ta tillvara på sin lagliga rätt. Det gör mottagaren genom att snabbt svara på brevet. Den obetalda skulden kan vara helt fel eller kanske betald. - Om den som fått ett betalningsföreläggande inte vet hur man ska gå till väga eller känner sig osäker går det alltid att kontakta oss och ställa frågor, säger Annika Stenberg. Vi hanterar dagligen tusentals samtal från oroliga människor som söker information och vägledning. Tyvärr är det många som har en missvisande eller fördomsfull bild av Kronofogden och inte vågar höra av sig till oss för hjälp innan det är för sent. Statistiken över de inkomna betalningsförelägganden visar att den kraftiga ökningstakten till följd av de senaste årens konjunkturläge verkar ha gett vika, vilket är positivt. Det är dock lite för tidigt att dra några slutsatser kring utfallet för helåret. De vanligaste skulderna är obetalda trafikförsäkringar och el- och mobiltelefoniräkningar. Många obetalda skulder härrör även från olika former av lån och krediter. Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 10
Kurser och frukostseminarier hösten 2010 Svea Kreditskolas populära utbildningar forsätter hela hösten. Tack vare den stora efterfrågan som varit under våren så har kursutbudet ökat med flera tillfällen. Här hittar du användbara kurser i aktuella ämnen som hjälper er göra bättre affärer. Se listan över höstens kurser och kursdatum: Kreditbedömning 1 En grundutbildning som ger en bred bas i praktiskt kreditarbete med klara riktlinjer för hur kreditbedömningen kan genomföras. Avgift: 4 850 kr (exkl moms). 11 november Göteborg 25 november Umeå 2 december Stockholm 7 december Malmö Kurserna hålls klockan 09.00 16.30. Kreditbedöming 2 Kursen ger fördjupade kunskaper inom området kreditbedömning samt en bredare koppling mot verksamheten som helhet, exempelvis via effektiviseringsåtgärder och policyfrågor. Avgift 4 850 kr (exkl moms). 3 november Malmö 9 november Stockholm 16 november Malmö Kurserna hålls klockan 09.00 16.30. Lönsammare och säkrare affärer För att lyckas ro i hamn lönsammare och säkrare affärer ställs i dag större krav på säljaren: Rating på kunden, kreditlimit på kunden, prisförändringar, rabatter, marginaler, krav på längre betalningstider, kundens allt svagare betalningsförmåga, val av säkerheter, offert- och avtalsformuleringar, leveransvillkor med mera. Avgift: 4 850 kr (exkl moms). 27 oktober Malmö 22 november Göteborg Kurserna hålls klockan 09.00 16.30. Kreditbedömning av utländska företag Bedömningen och riskvärderingen av utländska företag skiljer sig från bedömningen av svenska. Skillnader och likheter i kreditbedömningen mellan olika länder. Vi reder ut de viktigaste utländska begreppen i resultat- och balansräkningen och så bygger vi en nyckeltalsmall för kreditbeslut. Avgift: 4 850 kr (exkl moms). 28 oktober Stockholm Kursen hålls klockan 09.00 16.30. Krav och inkasso 1 Kursen ger grundläggande kunskap inom kreditgivning och du får användbara tips för din fakturahantering. Vi går även igenom inkassoförfarandet, vad lagstiftningen säger och vad Kronofogden och inkassobyrån gör. Avgift 4 850 kr (exkl moms). 2 november Malmö 10 november Göteborg 18 november Umeå 30 november Stockholm Kurserna hålls klockan 09.00 16.30. Krav och inkasso 2 Kursen syftar till att ge deltagaren en introduktion i de viktigaste rättsreglerna inom avtals- och köprätt. Vi uppmärksammar även de vanligaste fallgroparna vid ingåendet i affärsförbindelser och i efterföljande domstolsprocess. Avgift: 4 850 kr (exkl moms). 17 november Göteborg 24 november Malmö 8 december Stockholm Kurserna hålls klockan 09.00 16.30. Skräddarsydda kurser för företag Svea Ekonomi har även stor erfarenhet av att branschanpassa och skräddarsy utbildningar för företag. Kontakta oss för offert. Frukostseminarier: Bättre affärer bättre lönsamhet Svea Ekonomis populära frukostseminarier fortsätter under hösten. Gå in på vår hemsida, www.sveaekonomi.se, och anmäl dig. 27/10 Älvsjö, Royal Star Hotel 28/10 Upplands Väsby, Scandic Infra City 23/11 Stockholm, Citykonferensen Ingenjörshuset 24/11 Göteborg, Åby konferens, Åby Travbana Ovan seminarium är kostnadsfria. Frukost ingår. Seminarierna hålls klockan 08.30 10.30. Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 11
Nyckeltal 2010 Räntor, Svea Inlåning: 2,0% (fr o m 15 september 2010) Utlåning från: 7,4% Prisbasbelopp Prisbasbelopp 2010: Prisbasbelopp 2009: Prisbasbelopp 2008: Prisbasbelopp 2007: 42 400 kr 42 800 kr 41 000 kr 40 300 kr Förbehållsbelopp vid utmätning (per månad) Kronofogdemyndighetens föreskrifter om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under år 2010 (KFMFS 2009:1, Verkställighet och indrivning, beslutade den 21 december 2009). Kronofogdemyndigheten föreskriver med stöd av 7 kap. 4 utsökningsförordningen (1981:981) följande: 1 Förbehållsbeloppet ska bestämmas med ledning av ett normalbelopp. 2 Normalbeloppet ska för en ensamstående gäldenär vara 4 482 kr i månaden, för sammanlevande makar och därmed jämställda 7 405 kr i månaden och för varje barn 2 378 kr i månaden till och med det kalenderåret då barnet fyller sex år och 2 737 kr i månaden för tid därefter. 3 Följande normalbelopp i kronor per inkomstperiod ska gälla. Månad Två veckor Vecka Dag Ensamstående 4 482 kr 2 092 kr 1 046 kr 149 kr Makar och jämställda 7 405 kr 3 456 kr 1 728 kr 247 kr Barn t o m det kalenderår då barnet fyller 6 år 2 378 kr 1 110 kr 555 kr 79 kr Barn fr o m det kalenderår då barnet fyller 7 år 2 737 kr 1 277 kr 639 kr 91 kr Denna författning träder i kraft den 1 januari 2010 och gäller till den 31 december 2010. Genom författningen upphävs föreskriften KFMFS 2008:2. Referensräntan Riksbanken har fastställt referensräntan för perioden 1 juli 31 december 2010 till 0,5 procent. Enligt 9 räntelagen (1975:635; senast ändrad 2002:352) skall referensräntan fastställas halvårsvis genom särskilt beslut av Riksbanken. Referensräntan skall enligt denna paragraf motsvara den reporänta som Riksbanken tillämpade vid utgången av det gångna halvåret avrundat, om så behövs, till närmast högre halva procentenhet. Referensräntan ersatte diskontot den 1 juli 2002. 1 juli - 31 dec 2010 0,5% 1 jan - 30 juni 2010 0,5% 1 juli - 31 dec 2009 0,5% 1 jan - 30 juni 2009 2,0% 1 juli - 31 dec 2008 4,5% 1 jan - 30 juni 2008 4,0% 1 juli - 31 dec 2007 3,5% 1 jan - 30 juni 2007 3,0% 1 juli - 31 dec 2006 2,5% Inkassoavgifter Lagstadgade avgifter Arvode Inkasso 160 kr Arvode Betalningsföreläggande 340 kr Påminnelseavgift 50 kr Upprättande av amorteringsplan 150 kr Arvode vid handräckning 375 kr Myndighetsavgifter Ansökningsavgift 300 kr Utmätningsansökan/exekutionsavgift (per år) 600 kr Stämning 450 kr Konkursansökan 500 kr Ansökan om företagsrekonstruktion 500 kr Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 12
Viktiga datum oktober - december 2010 Oktober 12 Inbetalning av debiterad F- eller SA-skatt för september. För företag med omsättning under 40 miljoner: Inbetalning av moms för augusti och skattedeklaration, för dig som redovisar moms varje månad. Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt och skattedeklaration, för september. För företag med omsättning över 40 miljoner: Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för september. Inbetalning av moms för september. 26 Skattedeklaration som avser moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för september 2010 ska ha kommit in till Skatteverket. November 12 Inbetalning av debiterad F- eller SA-skatt för oktober. För företag med omsättning under 40 miljoner: Inbetalning av moms för september och skattedeklaration, för dig som redovisar moms varje månad. Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt samt skattedeklaration för oktober. För företag med omsättning över 40 miljoner: Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för oktober. 26 För företag med omsättning över 40 miljoner: Inbetalning av moms för oktober. Skattedeklaration som avser moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för oktober 2010 ska ha kommit in till Skatteverket. December 13 Inbetalning av debiterad F- eller SA-skatt för november. För företag med omsättning under 40 miljoner: Inbetalning av moms för oktober och skattedeklaration, för dig som redovisar moms varje månad. Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt samt skattedeklaration för november. För företag med omsättning över 40 miljoner: Inbetalning av arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för november. 15 Sista dag för Skatteverket att skicka ut slutskattebesked till dem som inte tidigare fått detta. 27 För företag med omsättning över 40 miljoner: Inbetalning av moms för november. Skattedeklaration som avser moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för november 2010 ska ha kommit in till Skatteverket. Svea Ekonomi AB, Box 100, 169 81 Solna. Telefon 08-735 90 00. www.sveaekonomi.se Sidan 13