Budgetpropositionen för 2016 Linus Adolphson, seniorkonsult och tidigare planeringschef åt Fredrik Reinfeldt på Statsrådsberedningen och dessförinnan politiskt sakkunnig åt Anders Borg på Finansdepartement Robert Noord, seniorkonsult och tidigare kommunalråd (S) i Haninge samt vice ordförande för Socialdemokraterna i Stockholms län. Sammanfattning n För 2016 föreslås satsningar på cirka 45 miljarder kronor varav huvuddelen finansieras genom skattehöjningar och resten genom utgiftsminskningar. n De offentliga finanserna uppvisar ett underskott på 40 miljarder kronor. Underskottet motsvarar 0,9 procent av bnp, vilket är oförändrat jämfört med 2015. n Det regeringen kallar Sveriges nya jobbagenda och som är tänkt att uppfylla målet om EU:s lägsta arbetslöshet till 2020 består av satsningar på fler bostäder, klimatomställning och infrastruktur, en näringspolitik för fler och växande företag, samt satsningar för kompetens och matchning på arbetsmarknaden. n Budgetpropositionen för 2016 bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet, som behövs för att forma största partikonstellation. Kreab Stockholm Adress: Floragatan 13, SE- 114 75 Stockholm Telefon: +46 8 5064 5200 E-mail: markus.uvell@kreab.com kreab.com facebook.com/kreab instagram.com/kreabstockholm twitter.com/kreab_stockholm 1
Fler bostäder Ett investeringsstöd för byggande av klimatanpassade hyresrätter. Stödet ligger på 1,9 miljarder för år 2016 och ökar de nästkommande åren upp till 3,2 miljarder år 2018. Ytterligare 300 miljoner kronor till snabbt uppförda studentbostäder för 2016. Byggbonus till kommuner som genom ett ökat byggande bidrar till att minska bostadsbristen. Under 2016 omfattar byggbonusen totalt 1,85 miljarder kronor. 300 miljoner till kommunerna för sanering av mark för bostadsbyggande. En miljard kronor till upprustning av flerfamiljshus. Näringspolitik för fler och växande företag 200 miljoner årligen fram till 2019 till ökat underhåll av spår och vägar på landsbygden. 59 miljoner kronor avsätts för att fortsätta arbetet för en stärkt livsmedelssektor för fler jobb på landsbygden. 36 miljoner kronor avsätts årligen för att stödja tillgängligheten till service i de mest sårbara och utsatta glesbygderna. 20 miljoner kronor i besöksnäringen med fokus på natur- och ekoturism. 100 miljoner kronor till en upprustning av Göta kanal. 50 miljoner kronor per år för insatser kopplade till innovationsrådets arbete inom life science, miljö och klimat samt digitalisering. Investeringar i life science på 30 miljoner kronor för år 2016. Regeringen tar fram en strategi för nyindustrialisering och avser att föreslå 50 miljoner kr för 2016 för att locka fler industriinvesteringar till Sverige. Ett nationellt fond-i-fond-bolag för att stärka finansieringen av företag i tidiga utvecklingsskeden samt ett garantisystem för att stimulera bankutlåning till företag i hela landet som behöver tillväxtkapital. Förstärkningar av innovationsoch tillväxtfinansieringen genom Almi med totalt 100 mnkr över tre år. 45 miljoner kronor för exportfrämjande insatser. Kompetens och matchning på arbetsmarknaden En satsning på 1,3 miljarder år 2016 i nya utbildningsplatser inom vuxenutbildningen. Satsningen består bland annat av ett s.k. kunskapslyft på 150 miljoner kronor för 2016 motsvarande 2 500 utbildningsplatser i yrkeshögskolan och för 2017 på 360 miljoner kronor motsvarande 6 000 utbildningsplatser. Den bestå också av insatser för långtidsarbetslösa. 300 miljoner kronor till Samhall för att öka möjligheterna till arbete för personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. 400 miljoner kronor i ökade resurser till lönestöden och till ett särskilt introduktions- och uppföljningsstöd. Arbetsförmedlingen får större möjlighet att erbjuda insatser utifrån de arbetslösas behov. De individer som idag har en sysselsättningsplats ska successivt erbjudas dessa andra insatser, t.ex. en Extratjänst i välfärden. fler arbetsmarknadspolitiska insatser för dem som varit arbetslösa längst. 2
Snabbare etablering Regeringens mål är att fler nyanlända ska komma i arbete eller utbildning under sin tid i etableringsuppdraget, dvs. i normalfallet inom två år. Ersättningen till kommunerna för flyktingmottagande föreslås höjas. En satsning på validering av kompetens och bedömning av utländsk utbildning, liksom kompletterande utbildningar vid behov, föreslås också. Skolan Regeringen fokuserar på en mer jämlik skola, tidiga insatser och utbildning för jobb och på att göra läraryrket mer attraktivt genom bland annat ett lärarlönelyft. Totalt satsar man närmare 5 miljarder kronor 2016. En mer jämlik skola Höjd personaltäthet och stärkt kvalitet i fritidshem, personalförstärkningar i Sveriges skolbibliotek, höjd ersättning till kommuner för asylsökande barns skolgång och upprustning av utemiljöer för förskolor, skolor och fritidshem. Samverkan för bästa skola som innebär att staten tar ett tydligare ansvar i stödet till skolhuvudmännen för att höja resultaten i skolor med låga studieresultat och tuffa förutsättningar. Regeringen förstärker även stödet till elevhälsan och utökar till mer undervisningstid för att nå kunskapskraven som aviserat i vårbudgetpropositionen. Ett attraktivt läraryrke Höjda lärarlöner genom Lärarlönelyftet. Insatser för fler vägar in i läraryrket, ökad möjlighet att ge fler lärare behörighet och förstärkning av kompetensutvecklingsinsatser såsom Läslyftet och Matematiklyftet. Tidiga insatser En ny fortbildningsinsats för att stärka den specialpedagogiska kompetensen generellt hos lärare i grundskolan, framför allt i högstadiet. Investeringar i specialpedagogik. Fler anställda lärare i lågstadiet. Dessutom görs satsningar på yrkesprogrammen och rätt till komvux på gymnasial nivå avses införas, för att underlätta för utbildning för jobb och vidare studier. Vård och omsorg 250 miljoner kronor per år mellan 2016 och 2019 för att stärka och utveckla socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Landstingen tillförs ytterligare 1 miljard kronor 2016, för att allmänt sett kunna stärka hälso- och sjukvården. Stärkta insatser inom psykiatri och psykisk hälsa för barn och unga vuxna. Höjd åldersgräns för fri tandvård. Under mandatperioden avses åldersgränsen för den fria tandvården att utökas successivt upp till och med det år man fyller 23. All öppenvård som ingår i det nationella högkostnadsskyddet ska bli avgiftsfri för äldre från 85 års ålder. 1,3 miljarder för att stärka kvinnors hälsa över de kommande fyra åren, utöver de 1,8 miljarder kronor (för 2015-2019) på förlossningsvård och kvinnors 3
hälsa som presenterades i vårbudgeten. 200 miljoner kronor avsätts för en kunskapssatsning till verksamheter inom äldre- och funktionshindersomsorgen. Satsningen möjliggör stöd till kommunerna att fortsätta kompetensutveckla sin baspersonal inom dessa områden. Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort. Grundnivå i föräldrapenningen höjs. Taket för avgiften för pensionärer som behöver mycket hemtjänst höjs med 211 kr till 1 991 kr i månaden från första juli nästa år. Miljö Mer pengar till elbilar, en ny premie för elbussar samt förlängt nedsatt förmånsvärde för vissa miljöbilar. 110 miljoner kronor per år för åren 2016-2019 för att stärka samhällets anpassning till ett förändrat klimat, för att möjliggöra för kommuner att kunna vidta fler förebyggande åtgärder, exempelvis att bygga vallar mot höjda vattennivåer och stärka avrinningssystem för att minska risken för översvämningar. Stödet till solceller höjs från 50 till 390 miljoner kronor per år. En halv miljard kronor satsas på ökad klimatfinansiering i utvecklingsländer. Övrigt Statens stöd till idrotten ökar med totalt 197 miljoner kronor 2016, 208 miljoner kronor 2017 och med totalt 227 miljoner kronor 2018. I detta ingår även den satsning på idrott och etablering som regeringen aviserade i 2015 års ekonomiska vårproposition. Skatter Sänkt skatt för pensionärer. Jobbskatteavdraget trappas av för arbetsinkomster över ca 50 000 kronor/månad. Den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2016 räknas inte upp. Matlagning och bartendertjänster ska inte omfattas av RUT-avdraget. RUT-avdraget för städarbete eller annat rengöringsarbete ska endast omfatta enklare arbete samt flyttstädning och inte tjänster som poolrengöring. Taket för RUT-avdraget halveras till 25 000 kronor per person och år för dem som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. Subventionsgraden vid köp av ROT-tjänster från ett företag och när en anställd får ROT-tjänster som förmån sänks från 50 procent till 30 procent. Nedsättningen av socialavgifterna för unga föreslås upphöra den 1 juni 2016. Särskild löneskatt införs på ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension. Schablonavkastningen vid sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring höjs. Avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital slopas. Investeraravdraget anpassas till EU-rätten, så att avdrag i fortsättningen endast får göras av oberoende förvärvare. Höjd energiskatt på bensin, dieselbränsle och för vissa biodrivmedel. Koldioxidskatten för uppvärmningsbränslen i vissa sektorer justeras och höjs stegvis 2016 och 2018 till den generella 4
skattenivån. Undantag från skatteplikt för el som framställts i vindkraftverk begränsas och samordnas med nya regler som gäller för annan elproduktion. Förslaget utvidgar undantaget så att det omfattar vissa aktörer som tidigare varit utestängda från skattefriheten eftersom de säljer el. Ett undantag från skatteplikt för vissa posttjänster samt för frimärken införs i mervärdesskattelagen. Den särskilda avdragsregeln vid koncerninterna tillhållanden av tjänster som innebär att mervärdesskatt är avdragsgillt inom koncernen även om det företag som tillhandhåller tjänsten självt inte har rätt till avdrag slopas. Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet slopas. Ideella föreningars och registrerade trossamfunds verksamhet med försäljning av skänkta varor ska vara skattefri. Av riksdagen tidigare beslutade ändringar: slopad avdragsrätt för privat pensionssparande och höjda försenings- och kontrollavgifter. Kommentar Samtliga aktiva budgetförändringar finansieras krona för krona, eftersom utrymmet bedöms vara i princip obefintligt. Regeringen sitter därmed i ett slags finanspolitisk rävsax. Dels får den kritik från oppositionen och från näringslivet för skattehöjningar. Dels kommer kritik om att regeringen är för försiktig från LO och vänsterdebattörer som vill att staten lånar till stora satsningar och låter statsskulden öka åtminstone tillfälligt. Detta har också präglat mottagandet av budgeten. Samtidigt behöver det inte vara enbart negativt att regeringen får kritik från både höger och vänster, om den därmed uppfattas stå i mitten. Till det kan läggas att finansminister Magdalena Andersson vill uppfattas som en finansminister med kontroll över ekonomin, varför hon kan komma att gynnas av den dubbla kritiken mot skattehöjningar respektive försiktighet. Kritiken mot skattehöjningarna går dock också ut på att de är dåliga för jobben. Regeringen står fast vid målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020, men presenterar i budgeten inte åtgärder som leder till att målet ser ut att kunna nås. Regeringen kommer därför relativt snabbt att behöva presentera ytterligare förslag som leder till fler jobb och minskad arbetslöshet, om den ska ha någon chans att nå målet. Detta talar för att vi kommer få se fler uppdrag och fler testballonger på jobbtemat. Men regeringen utgår nog dessutom ifrån att det inte bara är debatten i medierna som avgör hur människor ser på budgeten. Den har antagligen siktet inställt på att under tiden framöver lägga ned hårt arbete på att visa för vanligt folk hur de enskilda åtgärderna kan förbättra i vardagen. Regeringen presenterar ingen lösning på hur de kraftigt ökade kostnaderna för sjukförsäkringssystemet och migrationen ska hanteras. Oppositionen har redan börjat kritisera regeringen för bristande kostnadskontroll och Sverigedemokraterna har vuxit stadigt den senaste tiden, när migrations- och integrationsfrågorna har varit i fokus. Även här kommer regeringen vara tvungen att presentera nya förslag, men frågan är vilket handlingsutrymme den har och vad den vill göra. Förslag som minskar kostnaderna på dessa områden är politiskt känsliga, både för regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet och för Vänsterpartiet. Miljöpartiet har fått igenom en hel del grön politik i budgeten. Vänsterpartiet vars stöd behövs för att bilda största partikonstellation har fått igenom ett flertal satsningar. Eftersom Allianspartierna av allt att döma kommer att lägga separata budgetmotioner kommer regeringens budget att gå igenom. Det hade den dock annars även gjort, som en följd av Decemberöverenskommelsen. 5