Innehåll balans och temperatur Oorganisk Kemi I Föreläsning 4 14.4.2011 Förbränningsvärme balans Värmeöverföring Temperaturer Termer och begrepp Standardbildningsentalpi Värmevärde Effektivt och kalorimetriskt värmevärde Specifik värmekapacitet Strålning, konvektion och ledning Rökgaskondensering Adiabatisk flamtemperatur Mål Att definiera sambanden mellan reaktionsvärmen och gastemperaturer i förbränningsprocessen Att introducera terminologi som används i samband med förbränningsprocesser med fasta bränslen Förbränning av fasta bränslen Bränsle: Luft: Fukt N 2 Aska O 2 Brännbar: C H O C + O 2 CO 2 4H + O 2 2H 2 O 2O O 2 N 2 N 2 Aska Aska Fukt H 2 O Rökgas: CO 2 N 2 O 2 H 2 O Aska: aska Hur mycket energi får man ut vid förbränning av ett bränsle? kemiska bindningar bryts och bildas värmevärde förekomst av vatten förekomst av aska (askbildande/inert material) hur fullständigt det förbränns energiförluster
balanser Termodynamik behandlas på samma sätt som ämnesbalanser Reaktanter In Ut ΔE Produkter Förbränning Standardbildningsentalpi Bränsle + luft Rökgaser ΔE Den energi som krävs för att ett ämne ska bildas utifrån de ingående grundämnena Betecknas ΔH f Grundämnenas standardbildningsentalpi = 0 0 C(s), H 2, O 2 (g) CH 4 (g) = -75 kj/mol -200-400 ΔH f (kj/mol) H 2 O(g) = -242 kj/mol CO 2 (g) = -394 kj/mol Bränsle: Förbränning av rena kolväten (t.ex. CH 4 ) Luft: Ex: CH 4 N 2 CH 4 + 2O 2 CO 2 + 2H 2 O Rökgas: CO 2 Aska: ingen Reaktionsentalpi Den mängd energi som åtgår för att en reaktion skall ske (negativt värde innebär att energi frigörs) CH 4 (g) + 2O 2 (g) CO 2 (g) + 2H 2 O(g) O 2 N 2 O 2 H 2 O ΔH r = Σ(n i ΔH f ) produkter - Σ(n i ΔH f ) reaktanter = 1(-394) + 2(-242) (1(-75) + 2(0))kJ = -803kJ
Värmevärde Vid förbränning av metan frigörs - 803kJ energi per mol metan Värmevärde: 803 kj/mol M = 12.011 + 4 1,008 g/mol = 16.043 g/mol 803 kj/mol / 16.043 g/mol = 50.0 kj/g 50.0 MJ/kg Se tabellerat värmevärde i MAOL Förutom H 2 ger CH 4 störst energi / viktsenhet Värmevärde Kalorimetriskt värmevärde den värme som frigörs vid förbränning av bränslet och då vattenångan i rökgaserna kondenserar till vatten H 2 O(g) H 2 O(l) Effektivt värmevärde den värme som frigörs vid förbränning av bränslet men då vattenångan i rökgaserna förblir i gasfas Kalorimetriskt Effektivt Fasta bränslen Kol, ved, torv, avfall, slam blandningar av ett stort antal ämnen kol, delvis grafit: C(s) ved, cellulosa: C 6 H 12 O 6 (s), hemicellulosa och lignin lättast att ange grundämnessammansättning C 52 (av vikten) H 6 O 41 S... Värmevärde från C:H:O förhållandet Närmevärdesformel enligt Dubbel H i = 34.1 C + 102 H - 9.85 O där C. H och O = massandel i torrsubstans OBS! Effektivt värmevärde Övning Använd den empiriska formeln nedan för att beräkna det effektiva värmevärdet för fuktigt, torrt och askfritt bränsle H i = 34.1 C + 102 H 9.85 O Bränsle Fuktigt Torrt Torrt & Askfritt C 23,5 35,3 53,2 H 3,1 4,7 7,0 O 17,6 26,4 39,8 H i (Dubbel) 9.4 MJ/kg 14.2 MJ/kg 21.4 MJ/kg H i (uppmätt) 8.7 MJ/kg 14.4 MJ/kg 21.6 MJ/kg Fuktiga bränslens värmevärde Brännbara substansen avger energi Fukten upptar energi vid förångningen Askan varken avger eller upptar energi, men tar plats H af = [brännbara substansen värmevärde] H ts = [torrsubstansen värmevärde] H i = [fuktiga bränslets värmevärde] Vad är bränslets ask och fukthalt? Askhalt: 22.1 Fukthalt: 33.7 Vilken inverkan har askan och fukten på det effektiva värmevärdet?
Effektivt värmevärde fuktigt bränsle H i = (1 A F) * H af 2.5 F (MJ/kg) A = askhalt (kg aska / kg fuktigt bränsle) F = fukthalt (kg vatten / kg fuktigt bränsle) H af = [brännbara substansen värmevärde] H i = [fuktiga bränslets värmevärde] Bränsle C H Övning H i = (1 A F) * H af 2.5 F O H af MJ/kg Aska (MJ/kg) Fukt Eff.vv MJ/kg Ved 52 6 42 19.7 0.5 30 13.0 Ved 52 6 42 19.7 0.5 50 8.5 Ved 52 6 42 19.7 0.5 70 4.1 Kol 82 5 13 31.8 10 30 18.3 Kol 82 5 13 31.8 20 30 15.1 Kol 82 5 13 31.8 30 30 12.0 balanser Hur mycket energi produceras? All energi från förbränningen avges i form av värme värmen upptas av rökgaserna Luft Bränsle Rökgas Aska rökgasernas C p -värde bestämer hur mycket värme som lagras per mängd rökgas värme upptas av ångan i pannväggarna rökgaserna kyls ned i pannan värmen som upptas är nyttiggjord energi värme förloras med rökgaserna ur skortstenen Värmeöverföring: rökgas vatten/ånga balanser Tillvaratagen Tillförd Förlorad
Värmeöverföring balanser Konvektion Värmetransport över fasgränsen från rökgasen till metallrörytan Ledning Värmetransport genom metallrörytan Strålning Värmetransport i form av ljus (fotoner) Tillförd med bränslet värmen i luften Nyttiggjord värme till ångan Förlorad värmen i rökgaserna Tillförd energi = Nyttiggjord energi + Förlorad energi Adiabatisk förbränningstemperatur All förbränningsvärme upptas av rökgaserna, ingen värmeöverföring indikerar maximala rökgastemperaturen alltid lägre rökgastemperturer i praktiken Procedur vid beräkning av T ad Utgå från luft och rökgasmängden per kg bränsle bestäm antal mol N 2 och O 2 i luften bestäm antal mol CO 2, H 2 O, N 2, O 2 i rökgasen Använd diagrammet på nästa sida och beräkna värmemängd i luften och rökgasen (kj) som funktion av temperturen, plotta i ett exceldiagram Utgå från värmen i förbränningsluften (kj) om annan än referenstemperturen (25 C) läs av värmemängden i luften från diagrammet Bestäm förbränningsvärmen (kj) effektiva värmevärdet för fuktigt bränsle addera värdet till värmemängden från luften Beräkning av T ad Princip för T ad : plottad funktion Förbränningsluft och Rökgas per kg bränsle N 2 O 2 tot N 2 O 2 CO 2 H 2 O tot mol E T(K) kj/mol kj/mol kj kj/mol kj/mol kj/mol kj/mol kj E 298 0 0 0 0 0 0 E 500 6 6 6 6 8 7 E 1000 21 23 21 23 33 26 E 1500 38 41 38 41 62 48 E 2000 56 59 56 59 91 73 E 2500 74 78 74 78 122 99 Luft Rökgas 16000 (kj) 14000 12000 4 10000 8000 6000 3 5 4000 2000 2 0 1 Temperatur (K) 0 500 1000 1500 2000 2500 1. Luften förvärms till 700 K 2. Motsvarar ca 1500 kj 3. Förbänningen avger 10500 kj 4. n upptas av rökgaserna 5. Som upphettas till 2200 K
Sammanfattning balanser kan behandlas som ämnesmängdsbalanser, d.v.s stökiometri Bränslen har olika värmevärde (energiinnehåll) som beror av sammansättning i C, H och O askhalt och framförallt fukthalt Med energibalanser kan man beräkna energiförluster (med rökgasen) adiabatisk förbränningstemperatur