Förord. Bo Andersson. Handläggare Energiplan

ENERGIPLAN 1

Förord Valdemarsviks kommun har beslutat att uppdatera sin energiplan från 1998-04-16. Arbetet med energiplanen sker i samarbete med Linköpings Universitet som ingår i projektet, Energiplanering i Östergötland, där flera kommuner i Östergötland ingår med Östsam som projektägare. Jenny Ivner, Liu inbjöds som projektledare. Alla Östergötlands mindre kommuner inbjöds att delta i en gemensam vägledd arbetsform om hur en energiplan arbetas fram. Projekttiden beräknades pågå i två år och avslutas 2010 med en energiplan som har en hög kvalitet och innehåller fakta, visioner och åtgärder som ger ett arbetsätt för kommunen att gå vidare i strävan att nå ett hållbart samhälle. Från Valdemarsviks kommun har arbetet organiserats i en styrgrupp bestående av kommunstyrelens presidium och en arbetsgrupp med representanter från kommunens verksamheter, Karl-Gustav Karlsson, tekniska förvaltningen, Jan-Erik G Andersson från barn och utbildningsförvaltningen, samt Tomas Zingmark från kommunledningskontoret. Ansvarig handläggare och samordnare har varit kommunens Energirådgivare, Bo Andersson. Det är här viktigt att framhålla betydelsen av Östsams lyhördhet som anammade projektidén och Cecilia Wyser som sökte bidrag hos Naturvårdsverket för att genomföra energiplaneprojektet. Bo Andersson Handläggare Energiplan 2

Innehållsförteckning Energiplan... 1 1 Sammanfattning... 5 2 Inledning... 6 2.1 Energiplanens syfte och begränsningar... 6 2.2 Lagen om kommunal energiplanering... 6 3 Bakgrund... 6 3.1 Nationella energi och klimatmål... 7 3.2 Visioner kring framtida insatser... 8 3.3 Hitta fokusområden... 8 3.4 Nyckelaktörer... 8 4 Nulägesbeskrivning... 8 4.1 Inledning... 8 4.2 Energiflöden... 8 4.3 Förbrukning fossilt bränsle... 9 4.4 Energianvändning per sektor... 11 4.4.1 Jordbruk, skogsbruk, fiske... 12 4.4.2 Industri, byggverksamhet... 12 4.4.3 Transporter... 13 4.4.4 Hushåll... 15 4.5 Energipotentialer från förnybara bränslen... 18 4.5.1 Gödsel... 18 4.5.2 Avfall... 18 4.5.3 Trävaror... 18 4.5.4 Vattenkraft... 19 4.5.5 Sol... 19 4.5.6 Vindkraft... 19 4.6 Energianvändning i kommunal verksamhet... 20 4.6.1 El... 20 4.6.2 Olja... 21 4.6.3 Fjärrvärme... 21 4.6.4 Transporter... 22 3

5 Energisystemets miljöpåverkan... 24 6 Åtgärder... 25 6.1 Energiarbetets insatsområden... 25 6.1.1 Transporter... 25 6.1.2 Klimatsmart upphandling... 25 6.1.3 Effektivare energianvändning... 25 6.1.4 Söka samverkan med näringslivet för ett bättre klimat... 26 7 Metodbeskrivning... 26 8 Källförteckning... 27 9 Bilagor... 27 9.1 Skillrapport... 27 9.2 Nordic Brass Gusum AB... 28 9.3 Voith... 28 9.4 Ordlista... 29 9.4.1 Energienheter... 31 4

1.1 Sammanfattning Den här energiplanen är inte lik de tidigare, ej heller vår omvärld. Våra ändliga energiresurser har blivit uppenbara för oss, samtidigt som vi har större insikt om hur energianvändningen påverkar vårt klimat. Detta gör energiplanen till ett viktigt dokument som beskriver vår kommuns nuläge, och hur vi därifrån arbetar med att utvecklas mot ett hållbart samhälle. De politiska nationella målen anger riktningen i detta arbete. Valdemarsviks kommun har ett bra utgångsläge med avseende på energikällor med bioeldat fjärrvärmeverk och få industrier som stor påverkan på miljön. Den som finns, är Outokumpu, som har ett engagerat miljöprogram inkluderat i sin verksamhet. I arbetet med energiplan, visar att transporter är den delen av energianvändningen som sticker ut, både med avseende på förbruknings och klimatpåverkan. Här finns en stor förbättringspotential. Över tid visar nulägesanalysen att energianvändningen har en trend att minska. Likaså har fossila energikällor för uppvärmning konverterats till förnybara. Bränsle till fordon har inte följt samma trend. 5

Bensin har minskat och diesel ökat. Först nyligen har Valdemarsvik fått sin första etanolpump, vilket öppnar möjligheten att fler kan byta till miljövänligare bränsle i sina bilar. Valdemarsvik har flera potentiella energikällor, såsom vindbruk och biobränslen av olika slag. Organiskt avfall, gödsel och trävaror är outnyttjade tillgångar inom kommunen som kan omvandlas till förnybara bränslen. Energiplanens resultat konkretiseras genom de åtgärder som genomförs. Planering och genomförande av åtgärder ligger på respektive förvaltnings ansvar att göra och nämnderna att besluta om. 2 Inledning Vi som bor och verkar i Valdemarsviks kommun är en del i ett större perspektiv när det gäller omsorg om vår jord. Strävan att hushålla med de ändliga energiresurserna och ställa om till förnybara energisystem är en självklarhet i tanken, men fordrar en plan att genomföra. I kommunens vision om ett hållbart samhälle finns miljövänligare transporter, energieffektivisering, och information om vad som krävs av oss i förändringsarbetet, som viktiga områden att bearbeta. Kommunen är också positiv till att etablera vindkraft. Det är kommunens förtroendevalda som äger frågan att leda detta arbete i samförstånd med företagare och kommuninnevånare. Utöver den kommunala organisationen, finns också Nordic Brass Gusum AB. Dessa är de enskilt två största energianvändarna och har därmed stort inflytande på kommunens energiutveckling. 2.1 Energiplanens syfte och begränsningar Energiplanen är ett dokument vars syfte är att hålla fokus på de nationella klimat och energipolitiska målen till år 2020, och beskriver hur vi använder energiresurserna, samt anger riktningen hur man arbetar med omställningen till ett hållbart samhälle. Energiplanens begränsningar är Valdemarsviks kommuns geografiska utbredning. Utöver den kommunala förvaltningen finns endast en viss rådighet över energianvändningen. I dessa fall ska energiplanen tolkas som kommunens viljeinriktning och söker samförstånd med industri och medborgare för att finna bästa lösning på användning av energiresurserna. Energiplanen behandlar inte klimatkonsekvenser eller växthusgaser annat än på ett generellt beskrivande sätt. 2.2 Lagen om kommunal energiplanering Lagen om kommunal energiplanering kom första gången 1977 efter oljekrisen som blev en väckarklocka för västvärldens stora oljeberoende. Idag är det Energimyndigheten som ansvarar för tillsyn av den lagen, citat; Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Planen fastläggs av kommunalfullmäktige. Idag är arbetet med energifrågor viktigare än någonsin. Detta arbete sträcker sig längre än lagen föreskriver. Kommunen är en viktig aktör på många områden och har direkt påverkan eller styrning i energi och klimatfrågor. Därför är energiplanen ett av de aktiva styrdokumenten bland andra i kommunens utveckling i infrastruktur och bebyggelseplanering. 3 Bakgrund En kommun kan på flera sätt styra energianvändning och energitillförsel. Kommunen kan agera utifrån sina roller som offentlig aktör, informatör, fastighetsägare, och som arbetsgivare. Ett sätt att strategiskt påverka utvecklingen är att göra upp en energiplan. Den här energiplanen är framtagen i syfte att på ett strukturerat sett förklara hur Valdemarsviks kommun använder energi idag. Dessutom 6

hur man planerar att utvecklas vidare till ett energieffektivare och hållbart samhälle. De verktyg som står till förfogade i detta arbete är klimatmålen och våra visioner om att uppfylla dessa mål. 3.1 Nationella energi och klimatmål Den svenska klimatstrategin har främst inriktat sig på att minska utsläpp av växthusgaser. Det är minst lika viktigt att anpassa samhället till effektiv energianvändning. Den nya klimatpolitiken kommer till utryck i propositionen "En sammanhållen klimat och energipolitik" som antogs av riksdagen i juni 2009. Riksdagen beslutade att målet för de svenska utsläppen av växthusgaser, från verksamheter som inte ingår i systemet för handel med utsläppsrätter, ska vara en minskning med 40 procent till år 2020 jämfört med 1990. Tre handlingsplaner föreslås med syfte att nå en fossiloberoende transportsektor, främja förnybar energi och skapa förutsättningar för ytterligare energieffektivisering. Förutom utsläppsmål för växthusgaser till 2020 föreslår regeringen mål och strategier om att: Halva Sveriges energianvändning år 2020 ska komma från förnybara energikällor Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vid mitten av detta sekel ska vara noll 20 procent effektivare energianvändning år 2020 10 procent förnybar energi i transportsektorn 2020 Med utgångspunkt från nulägesanalysen har vi tagit ut riktlinjerna som visar att vi har förbättringar att göra på två områden, koldioxidutsläpp och förnybar energi. För att nå de nationella målen år 2020 i förhållande till om vi inte gör några åtgärder, s.k. nollalternativ 1 är differensen 6000 ton CO2 per år, vilket motsvarar ~2500 m 3 fossilt bränsle/år eller minskning av totalanvändningen med 5 % /år från 2010, som skall ersättas med annat förnybart bränsle. Andelen förnybar energianvändning skall öka från dagens 40 % till 2020 målet som är 50 %. Detta kan åstadkommas genom att aktivt köpa förnybar el och/eller byta ut fossila bränslen 1 Nollalternativ är ett sätt att beskriva resultatet om man inte skulle göra några aktiva åtgärder. I detta fall används nollalternativet som referens till de nationella målen 2020 7

Visioner I framtagandet av energiplanen har vi genomfört ett seminarium kring visioner om energianvändning, där tjänstemän och politiker har tänkt och tyckt om hur Valdemarsvik utvecklas hållbart. Sammanfattningsvis kom vi fram till tre utmaningar; framtida insatser, hitta fokusområden, och slutligen finna nyckelaktörer. 3.2 Visioner kring framtida insatser Koldioxidutsläppen härrör till stor del från transportsektorn. Det är där insatserna har den största marginaleffekten, dvs. största minskningen av koldioxid per insatt krona. Körsträcka, sparsam körning och bränsletyp är sådana områden tillsammans med kollektivtrafiken som bidrar till det. Produktion av förnybar energi är för närvarande på låg nivå i kommunen. Här finns potentialer i form av t.ex. vindkraft och biogasproduktion. Se vidare under punkt 5.4 Energieffektivisering i det kommunala fastighetsbeståndet. 3.3 Hitta fokusområden Transport, upphandling, IT och energieffektivisering är fokusområden som är mest angelägna att bearbeta. De två första är områden med beteendepåverkan, medan energieffektivisering och IT är av mer teknisk natur och kan ge snabbare omställning. Samverkan med näringslivet kring energisystem är viktigt för att finna lösningar som gynnar alla. Ofta är sådana system komplexa och involverar flera aktörer. Intressanta områden är biogas och vindbruk på produktionssidan och fjärrvärme och klimatsmart turism på energianvändarsidan. 3.4 Nyckelaktörer Visioner måste adresseras till aktörer inom respektive områden. Samverkan med näringslivet framhålls som en viktig faktor när det gäller minskad miljöbelastning och energianvändning. Informationen från kommunen ska vara tydlig med vilken viljeinriktning man har så aktören kan följa utvecklingen och bidra med idéer. 4 Nulägesbeskrivning 4.1 Inledning Nulägesbeskrivningen i energiplanen syftar till att ge läsaren en bild av energisituationen i Valdemarsviks kommun. Underlaget och belysta områden redovisas utifrån data som framtagits på såväl central som lokal nivå. Vidare delas beskrivningen upp i en geografisk del och en organisatorisk del. Den geografiska delen baseras på SCBs statistik och ger en grov uppskattning hur energiflödet, det vill säga mängd och energislag, används i kommunen. Den organisatoriska delen visar hur energin används i den kommunala verksamheten. Här ingår transporter, lokaler, och drift av kommunala verksamhetsanläggningar, så som VA, gatubelysning, vägar etc. 4.2 Energiflöden Kommunens totala energiflöde är en indikator på hur kommunen utvecklas på energiområdet. Energiproduktionen i kommunen är biobränsle och vattenkraft. Nu är också elproduktion från 8

vindkraft intressant på några platser i kommunen som utpekats som lönsamma. Ännu har ingen elproduktion från vindbruk inrapporterats. Diagram 1 visar fördelning av bränslemix i MWh i kommunen. Den nedre linjen visar summan av alla bränslen exkl. elanvändningen, men inkl. fordon. Totala energianvändningen har under tidsperioden minskat, vilket är positivt. Orsaken till minskningen är inte fasställd, men bensin och Eo1 har minskat de sista fem åren enl. diagram 2, vilket är en av flera förklaringar. Bruttotillförsel av energi Diagram 1 4.3 Förbrukning fossilt bränsle Här visas de fossila bränslen som använts för värme och transport. Gasol och eldningsolja Eo2(med mer svavel) härrör mestadels från Nordic Brass AB s tillverkning. Källa: SCB Bruttotillförsel av energi MWh Diagram 2 9

Källa: SCB Fossila bränslen totalt i kommunen har över tid haft en gynnsam utveckling. Eldningsolja Eo1 halverades på tio år från 80 000 till 40 000 MWh och fram till 2007 är konsumtionen nere på 12318 MWh. Eldningsolja >1 används endast av storförbrukare så som Nordic Brass Gusum AB. Företaget har i sin rapport redovisat en minskning från 299 m 3 2006 till 204 m 3 2008, vilket inte framgår här. Likaså gasol minskar tack vare bättre processmetoder. I takt med att bränslesnåla dieselbilar har kommit på marknaden så ökar dieselförbrukningen och bensinen minskar. Diagram 3 Biobränslen som används för värmeproduktion i kommunen, exklusive fjärrvärmeproduktion, är fastigheter och består av ved och pellets. källa: SCB Diagram 4 10

Källa: SCB Den specifika energiförbrukningen per capita i Valdemarsvik har minskat något över tid. Här är också företag och transporter inräknat. Ser man till hushållens energiförbrukning så är den trenden tydligt nedåtgående. Diagram 5 4.4 Energianvändning per sektor Med energianvändning per sektor belyser man den köpta energi som används i kommunens geografiska område. I diagram 6 ser man trender över tiden på olika energislag. Elenergi har ökat de senaste åren, medan summan av alla bränslen går stadigt svagt nedåt. Detta kan vara resultatet av att eldningsolja 1 minskar och ersätts av värmepumpar som drivs med el. Diagram 6 11

4.4.1 Jordbruk, skogsbruk, fiske Denna statistik är från SCB och inte komplett. Bör därför användas endast som en indikation. Här saknas bl.a. bensinförbrukning som vi vet förekommer men inte är statistiskt vederlagt. Elenergi under tiden 2003 till 2006 saknar förmodligen korrekt inrapportering. Detta påverkar naturligtvis också den totala energianvändningen i denna sektor. Om man bortser från detta finns ändå en trend till mindre energianvändning i denna sektor. Elenergi under tiden 2003 till 2006 saknar förmodligen korrekt inrapportering. Diagram 7 4.4.2 Industri, byggverksamhet Tabellen visar endast de uppgifter som finns tillgängligt hos SCB. I kommunen finns några större industrier som är dominerande på energiförbrukning. Bl.a. Nordic Brass Gusum AB och Voith i Gusum. Dessa företags energianvändning redovisas separat. De vikande kurvorna på el och total energi från 2006 som vänder uppåt igen 2007 får nog anses vara ett resultat av lågkonjunkturen. Källa: SCB MWh Diagram 8 Källa: SCB 12

4.4.2.1 Nordic Brass Gusum AB Från Nordic Brass Gusum AB s verksamhet i Gusum är merparten av bränslet eldningsolja Eo2 och gasol. Under 2007 minskades gasolförbrukningen med drygt 50 %. Nordic Brass Gusum AB är kommunens största enskilda energiförbrukare och har en omfattande handlingsplan för sina energimål Företaget är också med i energimyndighetens PFE program och har höga mål med sin energieffektivisering. Se bilaga 4.4.2.2 Voith Verksamhetens energiförbrukning totalt är ca 4,2GWh varav uppvärmningen är nästan 2GWh enligt YIT s energianalys på företaget 2008. All energiförbrukning är el. Företaget har planer på att energieffektivisera värme och ventilationssystemen för att på så vis minska den totala elanvändningen. Diagrammet här nedan visar trenden över året. Kurvorna följer temperaturen under året, vilket visar att värme är dominerande. Skillnaden mellan kurvorna är elanvändningen i produktion. Bedömd maxeffekt för uppvärmning är ca 600 kw men det kan finnas högre topplaster under korta perioder. Troligen beror delar av dessa topplaster på produktionen men det går inte att konstatera med befintlig statistik. Maxeffekt för både produktion och värme (under 2007) är ca 1200 kw. Total energianvändning under år 2007 var 4185 MWh och graddagskorrigerad energianvändning för uppvärmning var ca 1950 MWh/år. Sedan 2010 har verksamheten i lokalerna upphört. 4.4.2.3 Industriområdet Vammar Här har en omfattande lobbyverksamhet från kommunens energirådgivare fått fjärrvärmebolaget att expandera sitt kulvertsystem till området som har flera stora industriföretag med oljeuppvärmda lokaler. Kommunens industrihus, Bäckadal var först att ansluta sig till fjärrvärmenätet och Rejmes följde efter, medan Holmbo och Lasertool har ännu inte kopplat in sig. Totalt av 450 m³ olja på området har 290 m³ konverterats till fjärrvärme. Några mindre användare har valt att konvertera till värmepump 4.4.3 Transporter Transporter orsakar enskilt den största påverkan av växthusgaser främst från E22. I det korta perspektivet är det effektivaste sättet att minska koldioxidutsläppen att göra energianvändningen effektivare och att dämpa efterfrågan på transporter. På kartan här nedan visas den totala 13

emissionen av växthusgaser för Valdemarsviks kommun. De varma färgerna(röd) visar var koncentrationerna är höga i kommunen och blå mot lila visar låga emissionsvärden. De höga värdena finns runt E22:an och ner i tätorten och ut mot Gryt. Det mesta pekar mot att det är vägnätet som orsakar dessa värden och besannar därmed att det finns stor förbättringspotential i transportsektorn Fig 9 källa: Naturvårdverket Kommunens totala slutanvändning av bränslen till transporter visar en svagt nedåtgående trend för bensin medan dieselanvändningen ökar. Diagrammet visar MWh. Diagram 10 Källa: SCB Av totalt 102 nyregistrerade personbilar 2009 var 39 stycken miljöbilar. Det är sex fler än 2008 och något över genomsnittet i riket. Fortfarande är bensin det dominerande bränslet för personbilar per invånare enl. diagram 11. En svag trend mot mer diesel och minskad bensin kan man dock läsa fram. 14

Personbilars genomsnittliga bränsleanvändning har minskat sedan 80 talet och är nu cirka 8 liter per 100 km enligt Vägverket. Diagram 11 Källa: SCB 4.4.4 Hushåll Hushållens totala energianvändning har minskat enl. SCB siffror. Utvecklingen visualiseras i diagram 12 här nedan. Diagram 12 Källa: SCB Fördelningen mellan de olika bränslen som används för uppvärmning har förändrats över tid. Olja har ersatts med förnybart bränsle och el. Fördelningen 2007 framgår av diagram. Tyvärr kan man statistiskt inte särskilja el för uppvärmning och hushållsel. 15

Diagram 13 Källa: SCB Fördelning av bränsle för uppvärmning exklusive el (inklusive el till värmepumpar) i diagram 14 visar tydligt hur förändringen skett från fossilt bränsle till förnybart. Samtliga förnybara bränslen har ökat. Diagram 14 Diagrammet visar en sammanställning av statistik från skorstensfejaren i kommunen. Som exempel på antalet pelletspannors ökning under tiden 2004 2007 visar en stark ökning i tätorten medan Gryt och Tryserum har en mindre ökningstakt. I Gryt finns många direkteluppvärmda hus och flera har valt värmepumpslösning framför pellets. Tabellvärden här nedan härstammar från data insamlat från skorstensfejaren på orten. 16

Diagram 15 Källa: Skorstensfejaren Tyvärr finns inte motsvarande statistik på värmepumpinstallationer, då anmälningspliktig installation endast gäller för energiuttag från berg, jord eller sjö. Energiuttag från luften är här undantagen. Fördelningen mellan dessa två låter sig inte göras på ett tillförlitligt sätt. Vi vet dock att många som har direktverkande el som värmekälla har kompletterat sina hus luft/luft värmepump och därmed bidragit till att minska sin elförbrukning. Även luft/vatten värmepump är vanlig lösning i vårt kustklimat. Kommunen har tillförlitlig statistik på anmälningspliktiga anläggningar. Tabellen visar en vikande trend för dessa. Orsaken kan vara att marknaden börjar mättas och/eller att Luft/vatten värmepumpar som inte är anmälningspliktiga har ökat. Antal installerade värmepumpar Diagram 16 Källa: Valdemarsviks kommun 17

4.5 Energipotentialer från förnybara bränslen I kommunen finns outnyttjade potentialer för energiproduktion. Inom jordbruket finns trävaror av olika slag, vattenkraft i mindre skala och vindkraft. Inom kommungränsen finns områden med s.k. riksintressen, där det är lämpligt att anlägga vindkraftparker. 4.5.1 Gödsel I länsstyrelsens förstudie om förnybara bränslen påvisas att Valdemarsvik har en biogaspotential på 13 GWh/år. Svårigheten är att det ligger utspritt på ett stort geografiskt område som medför alltför långa transporter till en upparbetningsanläggning. I dagsläget är investeringsnivån sådan att det krävs en besättning på 350 500 nötdjur för att få en lönsamhet i biogasproduktion. Slaktavfall inom kommungränsen skulle kunna ge 0,236 GWh/år omräknat till biogas. Andra möjliga substrat till biogasproduktion är 240 ton TS rötslam från reningsverket, se vidare under punkt 2.3.2. Från marin miljö har väckts tankar om att använda musselodlingar för att rena kusthavet. Den sist här nämnda möjligheten att producera biogas kan få betydelse för fordonsbränsle, men då måste ekonomiska stödåtgärder till. 4.5.2 Avfall Kommunens avfall från hushåll fördelas på sopor och det kommunala avloppet. Sopor levereras idag enligt avtal till Norrköping. Mängden hushållsopor per år är ca 2500 ton och för det betalar kommunen en avgift på 628 kr/ton, ca 1,5 milj. Energivärdet på sopor är ca 2,8 3 MWh/ton. Vid förbränning av sopor till exempelvis fjärrvärme uppnår man en verkningsgrad på ca 80 %. Fjärrvärmetaxan, enligt Holgersonsundersökningen, som fastighetsägarna gör sedan 14 år tillbaka visar att fjärrvärmepriset stadigt har ökat och ett medelvärde för regionen är 50 öre/kwh. Om man omsätter sopornas energiinnehåll till kronor och öre, representerar hushållssopor ett värde på 2,5 3 milj. kronor. Reningsverkets avloppsslam är idag en kostnad. Slammet transporteras ut till jordbruket som sprider slammet på åkrar. 2008 lades 240 ton TS slam ut på åkrar till en kostnad av ca 260 000 kr. Avloppsslam är en potentiell energikälla som bör utnyttjas på ett mer energi och kostnadseffektivt sätt. Det skulle till exempel kunna vara en del i en biogasproduktion. 4.5.3 Trävaror Redan idag finns flera odlingar energiskog i kommunen. Arealen på 159 ha har inte förändrats nämnvärt de senaste tio åren. Diagram 17 Skapad av Jordbruksverket 2008 18

Det finns ett motstånd att använda åkermark som ligger i träda, då man anser att energiskogens rotsystem förstör marken och dräneringsystem när man vill återgå till att odla säd. 8 10 ton torrsubstans flis per hektar av salix och år, som är den vanligaste typen av energiskog, som motsvarar cirka 4 kubikmeter olja. Med hjälp av diagram 6 ser man att den odlade energiskogen i kommunen motsvarar ca 600 m³ olja på årsbasis(motsvarar uppvärmningen av 200 villor) 4.5.4 Vattenkraft I Valdemarsvik produceras ca250 MWh el från småskalig vattenkraft, Ursätter vattenkraft i Gusum drivs av Tekniska Verken. Det finns fler vattenkraftanläggningar i kommunen som är tagna ur drift på grund av olönsamhet med dagens elpriser. 4.5.5 Sol Solenergi producerar både värme och el. I kommunen förekommer ingen kommersiell produktion. Privata anläggningar förekommer företrädelsevis från solfångare. Endast 10 ansökningar på installation av solfångare är gjord i kommunen under åtta år, och hälften har beviljats under första halvåret 2009. Av de 73 417 kr som utbetalats, ca 9 kr/kommuninnevånare, är det nominellt 29 367 kwh varmvatten som producerats från solfångare. Troligen är det mer eftersom bidragstaket är utnyttjat i de flesta fall. Investeringsviljan på solfångare i landet är 25 kr/inv. och ca 20 kr/inv. i Östergötland. Orsaken kan vara brist på lokal försäljning och marknadsföring av solfångare. Trots att bidrag till offentliga lokaler har varit generösa 70 %, är det ingen i kommunen som ännu investerat i solceller för att producera el. 4.5.6 Vindkraft I kommunen finns s.k. områden med riksintresse för vindbruk. Det finns 423 områden i 20 län som tillsammans utgör drygt två procent av Sveriges yta. De två områden som nu är aktuella i kommunen är Åsvedal och Hornsberg med en sammanlagd potentiell effekt på 50 60MW. De kustnära områdena i kommunen kan flera små vindkraftverk också ha sitt berättigande på platser där eltillförseln är opålitlig eller otillräcklig. 19

4.6 Energianvändning i kommunal verksamhet Kommunen har tre energibärare, el och olja och fjärrvärme. I två skolbyggnader finns också pellets i mindre omfattning. Olja har under senare år ersatts med fjärrvärme. Som framgår av diagram 18 har fjärrvärmeanvändningen ökat kraftigt från 2006, vilket kan hänföras till utbyggnaden av fjärrvärme till Vammarområdet som möjliggjort detta. Diagram 17 Källa: Valdemarsviks kommun 4.6.1 El Kommunen använder 2,64GWh el/år. Avtalet med elhandelsbolaget Kraft & kultur i Sverige AB garanterar leverans av förnybar el. Förbrukningen av el har varit på nivå oförändrad under de senaste tio åren, vilket innebär en viss effektivisering då brukarna blivit fler. 20

4.6.2 Olja Kommunens oljeförbrukning för uppvärmning har ersatts med fjärrvärme och värmepumpar och har minskat med ~60 % sedan år 2000. Dagens förbrukning på 170 m³ olja, kommer också att elimineras till största delen. Av dessa är 100 m³ skola och äldreboende i Ringarum. Av kommunens större oljeförbrukare återstår bara Gryts skola. Diagram 18 Källinformation: Valdemarsviks kommun 4.6.3 Fjärrvärme Valdemarsvik har ett fjärrvärmenät som ägs av NEOVA och producerar 15 GWh/år med 99 % förnybart bränsle. Kommunen har visat vägen genom att ansluta flertalet av sina fastigheter till fjärrvärmenätet. Ofta har det ersatt olja, vilket har haft en positiv inverkan på utsläpp av växthusgaser. Sedan år 2000 har kommunen ökat köpt fjärrvärme med 2,58 GWh/år till ca 5 GWh/år 2008 21

4.6.4 Transporter Kommunens transporter utgörs av skolskjutsar, tjänsteresor med egen bil och kommunens bilar och arbetsfordon,. Den senare uppdelat på bränsletyp. Från och med hösten 2009 finns etanol tillgängligt i kommunen och flera av kommunens bilar är avsedda för detta bränsle som förhoppningsvis kommer att avspeglas i kommande års uppföljningsrapporter. Kommunförvaltningarnas stora utmaning är att få ner koldioxidutsläppen som förorsakas av fossila bränslen i kommunens transporter. Av det skälet fördjupas nulägesanalysen på den punkten och belyser problematiken mer i detalj. Kommunens nuvarande bränslemix för fordon, baserat på kostnad för respektive bränsle, framgår enligt diagram 12. I liter räknat är skillnaden mindre, då priset för bensin är högre. Diagram 19 Källinformation: Valdemarsviks kommun Bilanvändandet i kommunens förvaltningar har arbetats fram i en nulägesanalys från extern konsult som presenterades i jan 2009 och har 2007 och 2008 som basår för sin rapport. Rapporten i sin helhet finns med som bilaga till denna energiplan. Rapporten visar på att det brister i rutiner för bilanvändandet och att kommunens fordonspark är gammal med vägverkets mått mätt. Detta resulterar i ökade direkta och indirekta kostnader för kommunen. Det påverkar också miljön på ett negativt sätt. Det är viktigt att kommunen tankar etanol i sin bilpark. Med den nyetablerade etanolpumpen hos Statoil kan nya krav ställas på kommunens fordon. Tyvärr utgör en stor del av transporterna privat bil i tjänsten utan påverkan av val av bränsle från kommunen. Här kan man dock förbättra bilistens körsätt genom information om sparsam körning och på så vis få en indirekt påverkan. Försök pågår nu med en liten grupp på tio stycken förare som kör i tjänsten. 22

Tjänsteresor 2008 med privat bil i km Diagram 20 Källinformation: Valdemarsviks kommun Kostnader för personbilar i Valdemarsviks kommun I detta kapitel kommer inte Tekniska förvaltningen, förutom avdelning för Samhällsplanering, att behandlas. Detta eftersom uppgifter såsom objektsnummer och uppskattade reparationskostnader inte erhållits från Gatu och Fastighetsförvaltningen. Utan objektsnummer är det omöjligt att urskilja vilka kostnader som är bundna till personbilar och vilka kostnader som är till övriga fordon, såsom räddningstjänstbilar, lastbilar, båtar etc. I Tabell 2 visas kostnaderna för personbilar inom Valdemarsviks kommun 2007. I kostnadsberäkningen ingår kostnaderna för den service som AME utför, dock är kostnaden för den service och reparationer som Tekniska förvaltningen själv utför ej medräknad. Den förvaltning som står för den största andelen av kostnaderna är Socialförvaltningen. Det är därför av stor vikt att denna förvaltning har kontroll över sina fordonskostnader. Tabell 2. Fordonskostnader för personbilar inom Valdemarsviks kommun 2007 Källa: Skill s rapport 090119 Milersättning I kommunen finns två olika milersättningsnivåer, en högre och en lägre. För att erhålla den högre ersättningen krävs det att den anställde har ett bilavtal med kommunen. Om ett bilavtal med kommunen 23

finns kan personen även bli ombedd att skjutsa medarbetare och köra varor. Problemet med bilavtalen är att kommunen inte kan ställa krav, exempelvis säkerhetsstandard, på bilarna som används. I Valdemarsviks kommun hade under 2007 100 personer avtal för milersättning. Under 2008 sa ett antal personer inom Socialförvaltningen upp sina avtal då de ansåg ersättningen vara för låg. Ersättningen med avtal är sedan den 1 januari 2009 30 kr/mil, tidigare var den 27 kr/mil. Utan avtal är milersättningen 22,5 kr/mil, vilket den även var innan 2009. I milersättningen, både för personal med och utan avtal, är en del skattefri medan en del är skattepliktig. De totala kostnaderna för milersättning 2007 i Valdemarsviks kommun uppgick till närmare 940 000 kr. Hur kostnaderna är fördelade utifrån de olika förvaltningarna ses i Tabell 5. För att se uppdelning inom de olika förvaltningarna se Bilaga 10. Källa: Skill s rapport 090119 Tabell 5. Fördelning av milersättning, antal person som använde privat bil samt körda mil med privat bil för respektive förvaltning 2007 För att ge en uppfattning av storleksordningen av den summa som kommunen betalar ut i milersättning ställs detta i förhållande till den totala kostnaden för fordon i kommunen, se Tabell 6. I den totala kostnaden ingår i detta fall alla kostnader för kommunens leasade och ägda bilar, inhyrda bilar samt milersättning. I denna beräkning har hela Tekniska förvaltningen utelämnats då, det inte är möjligt att fastställa kostnaderna för fordon på grund av bristande information. Enligt beräkningar står milersättningen i tre av Valdemarsviks kommuns förvaltningar för 39 % av de totala fordonskostnaderna, vilket bör uppmärksammas. 24 Källa: Skill s rapport 090119 I undersökningen har det framkommit att det inte finns något dokument som visar för vilka resor ersättning fås för färd med privat bil i tjänsten. Kommunen bör fundera på vilka resor som anställda ska få milersättning för, och därefter sammanfatta detta så att reglerna gäller för alla förvaltningar i kommunen. Detta är ett utdrag ur Skill s rapport som visar bilparkens status och kostnader. Det förefaller som en grundligare utredning bör göras av två skäl, ekonomiskt och miljömässigt. Den ekonomiska delen har belysts i Skill s rapport, men skill utesluter synergier som uppstår i form av lägre utsläppshalter från fordonen med direktiv om typ av bränsleanvändning, och ökad säkerhet. 5 Energisystemets miljöpåverkan All energianvändning har en viss grad av miljöpåverkan. Energibesparande åtgärder har olika stor miljöpåverkan. Av det skälet är det tillrådligt att göra en enkel miljöprövning av de åtgärder man avser att genomföra.

Valdemarsviks kommun har mycket begränsad rådighet totalt sett över utsläppen av växthusgaser till luft i kommunens geografiska område. Total emission av växthusgaser är 77 275 ton/år enligt Naturvårdsverket. Det största koncentratet av utsläppen är vägnätet, och då främst E22 och i tätorterna, med ca 100 ton/år per km 2. Ska man komma åt att minska utsläpp av växthusgaser i kommunen är åtgärder i transportsektorn viktigast. I kapitel 3.1 nämndes att reduktionen bör vara 6000 ton/år för att nå det nationella målet år 2020, vilket stämmer väl med här angivna värden. 6 Åtgärder Energiplanens resultat konkretiseras genom de åtgärder som genomförs. Planering och genomförande av åtgärder ligger på respektive förvaltnings ansvar att göra och nämnderna att besluta om. För framtida energiarbetet presenteras här olika förslag inom fyra insatsområden som togs fram vid vår åtgärdsworkshops. Förslagen får ligga till grund för hur man går vidare och utvecklar till konkreta åtgärder. 6.1 Energiarbetets insatsområden 6.1.1 Transporter Detta område är det som ger största CO 2 reduktionen. Transporter utförs till stor del med fossila bränslen. Här återges förslag till åtgärder: Utveckla ett fullskaligt projekt i sparsam körning för hemtjänstens personal. Ett försök med några anställda visade att bränsleåtgången minskade med 12 % Förbättra kommunens interna bokningssystem över förvaltningsgränserna vilket ger effektivare utnyttjande av bilpool. Betala för den tid fordonet utnyttjas ger också effektivare användning av fordonet. Se Skillrapport. Samåkningsplatser där långpendlare kan mötas och samåka. Mossebo kan vara en sådan plats. Där bör också finnas möjlighet att parkera sitt eget fordon med tidstyrt eluttag för värmare. Miljövänligare bränsle för kommunens fordon. Samordning av samtliga samhällsbetalda resor 6.1.2 Klimatsmart upphandling Kommunen kan påverka miljön genom de varor och tjänster som köps till verksamheten. Genom att aktivt ställa krav kan man minska miljöbelastningen. Några förslag att arbeta vidare med är: Upphandling av fordon och bränslen Ställa utsläppskrav på externa fordon som används i kommunal verksamhet. Exempelvis skolskjutsar. Miljövänliga oljor och bränslen till arbetsmaskiner. 6.1.3 Effektivare energianvändning I kommunen finns några förslag värda att uppmärksammas på några års sikt. Förutsättningar finns att producera biogas. Substrat som rötslam, gödsel, slaktavfall, och organiskt avfall finns tillgängligt i närområdet. 25

Avfallshanteringen kan förbättras genom att införa fraktionering av hushållsavfall. Två värmeanläggningar med oljepannor återstår att konverteras inom kommunförvaltningen. Ringarum äldreboende och Gryts skola svarar för ca 130 m 3 olja. Inom ramen för energieffektiveringsstödet från Energimyndigheten har tekniska kontoret genomfört analyser på fastigheters energianvändning. Av dessa analyser har fyra åtgärder prioriterats inför 2011. 6.1.3.1 Gruppboenden i Valdemarsvik och Ringarum har vattenburen direktel i sina värmeanläggningar och skall kompletteras med luft/vatten värmepump. Åtgärderna minskar inte CO 2 utsläpp nämnvärt då Valdemarsviks kommun köper sin el från Kraft och Kultur som levererar 100 % förnybar el. Åtgärden ger en energibesparing på närmare 70 000 kwh/år. Investeringskostnaden är 220 000kr och besparingen blir ca 77 000 kr/år. Detta ger en återbetalning på 2,8 år. 6.1.3.2 Vammar industrihus på 5952 m 2 är sedan några år anslutet till ortens biobränsleeldade fjärrvärmenät, men energiförbrukningen är fortfarande hög, 207 kwh/m 2 uppvärmd yta. Genom att uppgradera värmeanläggningens styr & reglerautomatik och ny injustering, beräknas besparingen bli 32 % eller 263 200 kr/år. Detta ger en återbetalning på 13 mån. 6.1.3.3 Sjöhusets värmeanläggning har brister på styr och reglerutrustningen som påverkar övrig utrustning, bl.a. ökar kylbehovet på grund av det. Åtgärden ger en besparing på 60 kwh/m 2. I pengar blir besparingen ca 160 000 kr/år och beräknad investering är 100 000 kr 6.1.3.4 Under parollen ett tomt rum är ett mörkt rum vill man inom skolan genomföra en informationskampanj om betydelsen att spara el. Man har också för avsikt att installera automatisk reglering av belysningen. Besparingen kan ge upp till 20 000 kr/år 6.1.4 Söka samverkan med näringslivet för ett bättre klimat Den kommunala näringslivsfunktionen och Energirådgivningen tillsammans bör initiera en samverkan med företagare som syftar till mindre miljöbelastande energianvändning och skapa förutsättningar att genomföra projekt som exempelvis biogasproduktion, bioeldade värmeanläggningar och vindbruk. Detta kan ske genom att kommunen erbjuder sig att köpa lokalt producerad energi. 7 Metodbeskrivning Vid framtagning av denna energiplan har projektet, Energiplaner i Östergötland, varit till god hjälp vad avser struktur och innehåll. Projektets upplägg var att väcka intresse för och genomföra en energiplan i kommunen. Tidigt genomfördes två seminarior, först en visionsworkshop där man diskuterade riktlinjer och fokusområden för energiarbetet i kommunen, och hur man utvecklas till ett hållbart samhälle. Inom kommunen organiserades en styrgrupp bestående av kommunens presidie, och en arbetsgrupp med deltagare från förvaltningarna. Med visionsseminariet som bas, gick man vidare till nästa steg, som blev en åtgärdsworkshop, som tog fram konkreta vägar att nå de uppsatta målen år 2020. 26

Med en referenspunkt i ett nollalternativ, som beskriver vad som händer om man inte gör några aktiva åtgärder, visas storleken på den insats som krävs för att nå de tre huvudmålen, koldioxid, energieffektivitet, och förnybar energianvändning. För att få en referens att mäta mot, utarbetades en nulägesbeskrivning. Där samlades alla tillgängliga data från SCB s statistik och inventering av lokal information. Nulägesbeskrivningen beskriver tillförsel och användning av energi inom kommunens geografiska område, såväl som dess organisatoriska. I beskrivningen av nuläget visar man också på trender inom olika sektorer som kan vara till hjälp vid bedömning av åtgärder som föreslås. Utifrån workshoparna och nulägesbeskrivningen har man inriktat energiplanen på tre insatsområden som särkilt viktiga där åtgärder bör genomföras för att nå de nationella energi och klimatmålen de så kallade 20 20 20 målen. 8 Källförteckning SCB http://www.scb.se/pages/producttables 24632.aspx Naturvårdverket http://utslappisiffror.naturvardsverket.se/alla utslapp till luft/ SCB Åkerarealens användning Energiskog Skorstensfejaren i Valdemarsvik och Åtvidaberg Valdemarsviks kommun Tekniska kontoret Skill Anna Bengtsson (Anna Bengtsson läser sista året på civilingenjörsutbildningen Industriell Ekonomi vid Linköpings universitet.) 9 Bilagor 9.1 Skillrapport Nulägesanalys av bilanvändande i Valdemarsviks kommun (100 sidor) bifogas ej till energiplan. 27

9.2 Nordic Brass Gusum AB 9.3 Voith Verksamhetens energiförbrukning totalt är ca 4,2GWh varav uppvärmningen är nästan 2GWh enligt YIT s energianalys på företaget 2208. All energiförbrukning är el. Företaget har planer på att energieffektivisera värme och ventilationssystemen. Bedömd maxeffekt för uppvärmning är ca 600 kw men det kan finnas högre topplaster under korta perioder. Troligen beror delar av dessa topplaster på produktionen men det går inte att konstatera med befintlig statistik. Maxeffekt för både produktion och värme (under 2007) är ca 1200 kw. Total energianvändning under år 2007 var 4185 MWh och graddagskorrigerad energianvändning för uppvärmning var ca 1950 MWh/år. 28

9.4 Ordlista Ordlistan förklarar ord för personer som normalt inte arbetar med energifrågor. Bergvärme Uppvärmningsform där en värmepump används för att utnyttja värme i grundvattnet. Se även Värmepump. Biobränsle Biodiesel Biogas Biomassa Effekt Energi Bränsle som kommer från förnybart och biologiskt nedbrytbart material, till exempel trä, halm, flis och skogsavfall. Fett som genomgått en kemisk process så att de liknar fossil diesel i sina förbränningsegenskaper och därmed kan användas i modifierade dieselmotorer. Den gas som bildas när biologiskt material bryts ned utan syre, rötas. Gasen består mest av metan (CH4) Organiskt material som kommer från växternas fotosyntes. I energisammanhang används ofta biomassa och biobränsle lite slarvigt som synonymer. Effekt är energi per tidsenhet. Mäts i Watt [W] Energi kan varken tillverkas eller förstöras, däremot omvandlas. När energi omvandlas kan arbete utföras i form av energitjänster. Exempel på energitjänster är ljud, ljus, mekanisk energi och rörelseenergi. Energi mäts oftast i Joule [J], kilowattimmar [kwh] eller kilokalorier [kcal]. 1 kwh är den energimängd som går åt för att omvandla en effekt på 1000 W i timmen. 29

Energibalans Energibärare Energineutral Energisystem Energitjänst Fjärrkyla Fjärrvärme Fossila bränslen Fördelning mellan energianvändning och energitillförsel. Visas ofta grafiskt. Ett ämne som lagrar och/eller transporterar energi, till exempel gas, el eller olja. Att över tiden tillföra lika mycket energi till energisystemet som man använder. Ett annat och vanligare uttryck är självförsörjande Ett system av anordningar och anläggningar som transporterar energi. Det man utnyttjar energi till, exempelvis till ljus, uppvärmning, ljudalstring, transport eller komfortkyla. Kyla som tillförs från en central anläggning och sedan distribueras ut via ett ledningsnät. Värme som tillförs från en central anläggning och sedan distribueras ut via ett ledningsnät. Bränslen som består av organiskt material och som tar mycket lång tid (miljontals år) att bilda, exempelvis olja, bensin, naturgas och kol. Den långa cykeln gör att dessa bränslen inte räknas som förnybara. Lågenergihus Hus som är dimensionerade för en energianvändning som ligger minst 25% under gällande byggregler. Organiskt material Passivhus Primärenergi RME (rapsmetyleter) Rötning Spillvärme Salix Transportsektorn Värmepump Materia som huvudsakligen består av kol och väte. Både biobränslen och fossila bränslen är organiska material, men har olika långa livscykler. Hus med mycket låg energianvändning. Maximalt tillförd effekt är i Skåne 10 W/m 2 för flerbostadshus och 12 W/m 2 för friliggande hus. Passivhus byggs enligt en definierad standard. Energi som inte omvandlats eller överförts i någon process. Processad rapsolja, även kallad biodiesel. Process där organiskt material bryts ned under syrefria förhållanden, så att biogas bildas. Värme som bildas som en biprodukt i industriella och andra processer som måste kylas bort. Snabbväxande energiskog(sälg, vide och pil) Den näring som sysslar med transporter via väg, båt, flyg eller tåg. En apparat som utnyttjar att värme som tas upp eller avges då ett ämne genomgår fasövergång (smälter, kondenseras eller förångas). Värme tas upp på en plats och levereras på en annan med hjälp av rörsystem. I ett 30

kylskåp används köldmediets kretslopp för att ta upp värme från maten (kyla den) och avger värmen genom kondensorn i rummet utanför kylskåpet. En bergvärmepump tar upp värme från omgivningen i ett djupt hål i berget, så kallad energibrunn, med hjälp av en vätska som köldbärare, och avger sin värme till ett uppvärmningssystem via kondensorn. Värmepumpar drivs oftast av en eldriven kompressor. 9.4.1 Energienheter 1 kwh = 1 000 W under 1h (Elenergiförbrukning för en ugn i 20 minuter) 1 MWh = 1 000 kwh (Elenergiförbrukning för belysningen i en villa under 1 år) 1 GWh = 1 000 000 kwh (Elenergiförbrukning för 40 elvärmda villor på ett år) 1 TWh = 1 000 GWh (Sveriges energiförbrukning under ett årsmedeldygn) 31