Tjäderinventering Norrberget, Sala kommun 2012-2013
Beställare: VKS Vindkraft Sverige AB Adress: Strandvägen 169, 591 46 Motala Projektledare: Fredrik Sander (VKS) Uppdragets utförare: Calluna AB Projektledare: Anna Sandström Rapportförfattare: Johan Storck och Mova Hebert Kvalitetsgranskning: Anna Sandström Kartor: Christoph Kircher Omslagsfoto: Calluna AB Rapportdatum: 2013-11-01 Intern projektkod: TAD0002 Sala Norrberget vindkraft MKB 2012 3 (14)
Innehåll 1 Sammanfattning... 5 2 Inledning... 7 2.1 Bakgrund och syfte... 7 2.2 Översiktlig beskrivning av området... 7 3 Tjäder... 8 3.1 Om arten... 8 3.2 Känslighet... 8 3.3 Känd kunskap om tjäder i Sala kommun... 8 3.4 Känd kunskap om tjäder på Norrberget... 9 4 Tjäderinventering 2013... 12 4.1 Metodik... 12 4.2 Resultat... 12 5 Bedömning... 14 5.1 Tjäderspelplatsernas storlek och biotopkvalitet... 14 5.2 Påverkan av planerad vindkraftpark... 14 5.3 Hänsyn kring södra spelplatsen, område 4... 14 5.4 Hänsyn kring vistelseområdena vid Norrberget... 14 6 Referenser... 17 4 (14)
1 Sammanfattning VKS Vindkraft Sverige AB planerar att uppföra en vindkraftpark vid Norrberget i Sala kommun, Västmanlands län. Calluna AB har under 2012 och 2013 utrett förutsättningarna för tjädrar i området kring Norrberget. Under 2013 utförde Calluna en förnyad inventering av den kända spelplatsen i projektområdet samt en ny inventering efter tjäderspelsplatser norr om projektområdet på Uppsala Akademiförvalnings mark (Akademins mark). Syftet med inventeringen var att få mer kunskap om tjäderspelsplatsen och att ge ett underlag till konsekvensbedömning och föreslå eventuella skyddsåtgärder inför tillståndsprövningen av vindkraftsparken. Resultat Den södra spelplatsen område 4, i den planerade vindkraftparken, är sedan tidigare känd med uppgifter på att det tidigare har observerats 4-5 spelande tuppar (Eklund, 2012). Vid inventeringarna under våren 2013 har 2-3 spelande tuppar observerats. Spelplatsen bedöms vara något mindre än fem spelande tuppar utifrån tidigare kunskap och årets resultat. Calluna bedömer dock att spelplatsen har goda förutsättningar för spel. Det finns också förutsättningar för häckning och för kycklingarna att hitta föda de första veckorna. Den norra spelplatsen bedöms ha goda förutsättningar för tjäderspel, 3 tjädertuppar observerades vid inventeringen. Området bedöms ha vissa förutsättningar för ruvande hönor och som uppväxtområde för kycklingarna. Påverkan Vid spelplatsen kan påverkan bl.a. ske genom störning under spel- och häckningsperioden. I området bedrivs skogsbruk och det senaste året har exempelvis gallring skett väster om spelplatsen som är negativt för spelplatskvaliteten. Med dagens parklayout för Norrberget planeras inga verk eller vägar inom den identifierade spelplatsen eller i vistelseområdena. Hänsyn Vindkraftsverken bör lokaliseras så att anläggning av vindkraftverk sker utanför en buffertzon på cirka 200 meter, se figur 5. Detta för att spelplatsen, viktiga strukturer som brynmiljöerna runt området skall lämnas orörda. Arbeten med att förstärka eller bredda den befintliga vägen som går sydost om spelplatsen bör ske på östra sidan av vägen inom befintligt vägområde. Vi rekommenderar en buffertzon på 500 m runt spelplatsen där det i närområdet inte bör förekomma byggtrafik eller bygg- och anläggningsarbeten under perioden mars till juni då tjädrarna befinner sig på sina spelplatser. Inom projektområdet finns flera vistelseområden för tjäder. Dessa är värdefulla för tjäderpopulationen i området. Skogen inom vistelseområdena bör i möjligaste mån lämnas intakt. 5 (14)
6 (14) Tjädrar, Norrberget 2013
2 Inledning 2.1 Bakgrund och syfte VKS Vindkraft Sverige AB planerar att uppföra en vindkraftpark vid Norrberget i Sala kommun, Västmanlands län. Calluna AB har under 2012 och 2013 utrett förutsättningarna för tjädrar i området kring Norrberget. Efter 2012 års förstudie och utifrån uppgifter som framkommit efter Kjell Eklunds inventering utförde Calluna en förnyad inventering av den kända spelplatsen i projektområdet samt en ny inventering efter tjäderspelsplatser norr om projektområdet på Akademins mark. Syftet med inventeringen var att få mer kunskap om tjäderspelsplatsen och att ge ett underlag till konsekvensbedömning och föreslå eventuella skyddsåtgärder inför tillståndsprövningen av vindkraftsparken. Calluna har även utrett förutsättningarna för andra häckande och förbiflygande fågelarter, särskilt rovfåglar och flyttfåglar vid Norrberget. Dessa redovisas i separata rapporter under hösten 2013. 2.2 Översiktlig beskrivning av området Projektområdet kallas Norrberget och ligger väster om Sala, nordost om Västerfärnebo. I större delen av området där vindkraftparken planeras bedrivs skogsbruk. Nyligen avverkade ytor förekommer allmänt, men det finns även äldre skog, särskilt på hällmarkshöjderna. Höjdpartier förekommer som sammanhängande ryggar i området, orienterade i nordväst-sydostlig riktning. I området finns ett par mindre sjöar och lite sumpskog, men inga större öppna myrar. Väster om projektområdet ligger Svartådalen med jordbruksmarker och slättsjöar med flera Natura 2000- områden, se figur 1. Figur 1. Översiktskarta med den planerade vindkraftparken Norrberget. 7 (14)
3 Tjäder 3.1 Om arten Tjädern (Tetrao urogallus) är en stor skogsfågel som kräver större sammanhängande skogsområden, tillgång till våtmarker och äldre tallskog eller blandskog med stort inslag av tall. Arten är även starkt traditionsbunden till speciella lekplatser där hanen lockar till sig honor med sitt spel. Arten är relativt vanlig och inte upptagen på rödlistan. Arten har dock starkt missgynnats av det storskaliga skogsbruket och betydande populationsnedgångar har konstaterats, särskilt i södra och mellersta Sverige (Naturvårdsverket, 2003). Tjäder är upptagen i bilaga 1 i EU:s fågeldirektiv. 3.2 Känslighet Arten är främst känslig för förändringar av skogslandskapet och störningar vid spelplatserna (Naturvårdsverket, 2003). Tjädern är en stor fågel med begränsad flygkapacitet, den flyger sällan på höjder över trädtopparna, och risken för kollision med vindkraftverk är därmed liten (Hörnell-Willebrand, 2009). En vindkraftpark, och framförallt arbetet under anläggningsfasen, kan innebära störningar för områdets tjädrar. Viktigast är dock hur skogsområdet ser ut i ett större perspektiv och hur skogsbruket bedrivs i området. Skogsbrukets avverkningar har större påverkan på förekomsten av tjäder än de mindre avverkningar som sker i samband med att det uppförs vindkraftverk. Försvinner miljön i och runt spelplatserna i samband med större avverkningar så kommer tjädrarna att flytta på sig och använda andra områden vid spel (Green 2013). Sveriges Ornitologiska Förening (2009) rekommenderar skyddszoner runt stora spelplatser, det vill säga spelplatser där det förekommer fem tuppar eller fler. Man anser att en skyddszon på 1 kilometer kan vara tillräcklig, under förutsättning att byggnationerna inte pågår under spelperioden. Det är dock viktigt att påpeka att dessa buffertzoner grundas på försiktighetsprincipen och bästa möjliga bedömning. Det är alltså inte ett vetenskapligt uppmätt avstånd inom vilket en exploatering alltid får negativa följder. Buffertzonerna ska ses som en rekommendation att följa om man vill minimera riskerna och bör användas som en utgångspunkt för vidare studier och diskussioner av de lokala förhållandena (Rydell et al., 2011). För mindre spelplatser finns inga skrivna rekommendationer men även här är inte storleken på eventuella skyddszoner, det viktigaste utan det är viktigare med vad det rationella skogsbruket gör med skogen i landskapet omkring spelplatsen. Det är dock viktigt att vindkraftverkens uppförande inte innebär att spelplatser och för tjädern värdefulla skogsmiljöer äventyras. Skogshöns har visat sig kollidera oftare med vindkraftverk (vindkraftverkens torn) än förväntat men är trots det relativt sällsynt och ovanligt förekommande (Green 2013). 3.3 Känd kunskap om tjäder i Sala kommun Sydväst om Svartådalen ligger skogsområdet Hälleskogen, se figur 2. Här finns en stark tjäderstam. Vid inventeringar i slutet av 1980-talet hittades 16 spelplatser med sammanlagt ca 110 tuppar där den största spelplatsen hyste 14-15 tuppar (Björklund 1993). Dessa siffror är från 8 (14)
en period när populationerna av skogshöns hade en tillfällig topp då rävskabben bidragit till minskat predationstryck. Sedan dess har tjädern minskat i Sverige (Ottoson, 2012) och även i Sala kommun (Eklund 2013). Arten antas ha ett regionalt viktigt område i Hälleskog genom att det finns så många dokumenterade lekplatser varav vissa med många tuppar. Norrberget projektområde, ungefärligt läge Figur 2. Spelplatser för tjäder i Sala kommun 1986-2006 är markerade med stjärna (Sala kommun naturvårdsplan). I den sydvästra stjärnrika delen av kartan ligger Hälleskogen. Röd ring markerar Norrbergets ungefärliga läge. 3.4 Känd kunskap om tjäder på Norrberget I området kring Norrberget finns inga noteringar av tjäder i naturvårdsplanen (figur 2). I utredningsområdet för vindskraftparken finns en känd lekplats och flera vistelsemiljöer (Calluna 2012, Eklund 2012). Vid Callunas fågelinventering 2012 (efter spelperioden) observerades en tjäderkyckling (område 3, figur 3) och en tjädertupp (nära område 4, figur 2). Ytterligare vistelseområden som Calluna noterade var område 1, 2 och 5. Kjell Eklund har gjort en sammanställning av egna noteringar och en inventering våren 2012. Vistelseområden och spelplatser som Kjell Eklund har identifierat i sina undersökningar överensstämmer med de som redovisas i figur 2 från Callunas inventering 2012. Kjell Eklund bedömde spelplatsens storlek 2012 till 4-5 tuppar. 9 (14)
Under våren 2012 framkom uppgifter om ytterligare spelplatser på den mark som Akademin äger norr om projektområdet. Calluna besökte dessa och bedömde en av dem vara intressant att inventera som spellokal. 10 (14)
Figur 3 Kartan redovisar spelplats (röd) och kända vistelseområden (gröna) för tjäder på Norrberget. 11 (14)
4 Tjäderinventering 2013 4.1 Metodik Under våren 2013 gjordes en kompletterande inventering av tjädrar på två förmodade spelplatser. En i området för den planerade vindkraftparken Norrberget och en norr om projektområdet på Akademins mark. Syftet var att se hur många tuppar som spelade på respektive spelplats. Den södra spelplatsen, område 4, och område Norra besöktes under april 2013, för att räkna spelande tjädertuppar, bedöma biotopkvalitet och leta tjäderspår i snön. Spelinventeringar gjordes vid fyra tillfällen den 3, 10, 24 och 25 april 2013 mellan klockan 04.30 och 07.00. Den norra spelplatsen besöktes vid tre tillfällen och den södra spelplatsen i vindkraftparken vid två tillfällen. Kjell Eklund medverkade vid inventeringen av den södra spelplatsen den 3 april 2013. 4.2 Resultat 4.2.1 Den norra spelplatsen utanför vindkraftparken Vid den norra spelplatsen observerades 3 spelande tuppar och 3-4 hönor. Spelet iakttogs två morgnar i slutet av april, se tabell 1. Spelplatsen bedöms ha goda förutsättningar för spel med inslag av kala hällmarker och inslag av gran i svackorna. Det dominerande trädslaget på hällmarkerna är tall. Norr om spelplatsen fanns ett fuktstråk med små öppna ytor. I närområdet är stora arealer kalavverkade. Figur 4. En spelande tjädertupp i norra spelområdet. 12 (14)
4.2.2 Den södra spelplatsen i vindkraftparken Det södra spelet, område 4, besöktes vid tre tillfällen och spel hördes från området. Vid fältbesöket den tredje april observerades spår efter 2-3 spelande tuppar när spelplatsen inspekterades efter att spelet avslutats. Spelplatser för tjäder utmärker sig genom tramp i snön och spillning. Vid de senare tillfällena var marken i stort sett bar. Då hördes enstaka tuppar från spelplatsen, men inga direkta iakttagelser gjordes. Spelplatsen avgränsades i fält. Spelplatsen består av en hällmark med några små höjder. Tall dominerar i trädskiktet och det finns uppkommande gran där marken är mer bördig. Det finns gott om platser där tupparna kan sitta och spela: block, lågor och öppna partier på hällarna. Figur 5. Spår av tjäderspel område 4. Tabell 1 sammanställning av inventeringsdata Calluna 2013 Lokal Observation Datum Tid Väder Observatör Södra, område 4 Södra, område 4 Södra, område 4 Tydliga spår efter spelande tuppar på 2 platser. Spår på ytterligare en plats. Hörde enstaka tupp från spelplats Hörde enstaka tupp från spelplats 130403 05:00-06:30 Klart -5, vindstilla 130410 04:00-06:30 Klart, -8, vindstilla 130424 04:15-06:00 Klart, svag ostlig vind Mova Hebert, Johan Storck Mova Hebert Norra 3 spelande tuppar. 3-4 hönor 130424 04:30-06:30 J-O Helldin Norra 3 spelande tuppar hönor 130425 04:30-06:30 Klart, svag vind Mova Hebert 13 (14)
5 Bedömning 5.1 Tjäderspelplatsernas storlek och biotopkvalitet Den södra spelplatsen område 4, i den planerade vindkraftparken är sedan tidigare känd med uppgifter på att det tidigare har observerats 4-5 spelande tuppar (Eklund, 2012). Vid inventeringarna under våren 2013 har 2-3 spelande tuppar observerats. Spelplatsen bedöms vara något mindre än fem spelande tuppar utifrån tidigare kunskap och årets resultat. Calluna bedömer dock att spelplatsen har goda förutsättningar för spel. Norr om spelplatsen finns en bäck. Frisk till fuktig granskog och sumpskog omger den. Här finns förutsättningar för häckning och för kycklingarna att hitta föda de första veckorna. Den norra spelplatsen bedöms ha goda förutsättningar för tjäderspel, 3 tjädertuppar observerades vid inventeringen. Området bedöms ha vissa förutsättningar för ruvande hönor och som uppväxtområde för kycklingarna. 5.2 Påverkan av planerad vindkraftpark Med dagens parklayout för Norrberget planeras inga verk eller vägar inom den identifierade spelplatsen eller i vistelseområdena. I området bedrivs skogsbruk och det senaste året har exempelvis gallring skett väster om spelplatsen som är negativt för spelplatskvaliteten. Vid spelplatsen kan påverkan bl.a. ske genom störning under spel- och häckningsperioden. Tjäderspelsplatsen norr om den planerade vindkraftparken bedöms inte komma att påverkas av planerad vindkraftsetablering i och med avståndet till närmaste vindkraftsverk. 5.3 Hänsyn kring södra spelplatsen, område 4 Det är viktigt att bevara strukturer viktiga för spel och spelplatsen intakt. Under spel- och häckningsperioden bör störning undvikas. Vindkraftsverken bör lokaliseras så att anläggning av vindkraftverk sker utanför en buffertzon på cirka 200 meter, se figur 5. Detta för att spelplatsen, viktiga strukturer som brynmiljöerna runt området skall lämnas orörda. Arbeten med att förstärka eller bredda den befintliga vägen som går sydost om spelplatsen bör ske på östra sidan av vägen inom befintligt vägområde. Spelande tjädrar kan störas under spelperioden eftersom fåglarna är känsliga för mänsklig störning och påverkan. Vi rekommenderar en buffertzon på 500 m runt spelplatsen där det i närområdet inte bör förekommer byggtrafik eller bygg- och anläggningsarbeten under perioden mars till juni då tjädrarna befinner sig på sina spelplatser. 5.4 Hänsyn kring vistelseområdena vid Norrberget Inom projektområdet finns flera vistelseområden för tjäder. Miljöerna består av hällmarkstallskog med block och öppningar bland träden där tupparna kan spela, kombinerat med höga tallar, vissa med betesspår från tjäder. Dessa är värdefulla för tjäderpopulationen i området. Skogen inom vistelseområdena bör i möjligaste mån lämnas intakt. Inga vindkraftverk eller nya vägar bör i möjligaste mån placeras inom vistelseområdena utan 14 (14)
placeringarna och vägdragning bör anpassas till de naturgivna förutsättningarna för att undvika att påverka skogsmiljön negativt i dessa områden. Det rör sig om (område 1-3 samt 5, figur 6). 15 (14)
Figur 6 Spelplats med buffertzon runt område 4 samt vistelseområden inom den planerade vindparken samt spelplats norr om vindkraftparken. 16 (14)
6 Referenser Naturvårdsverket (2003). Art- och naturtypsvisa vägledningar A108 Tjäder (Tetrao urogallus). Ansvarig för vägledningen: Krister Mild. Naturvårdsverket (2012). Nyckelbegrepp i artskyddsförordningen. Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/upload/handbok/bilaga3_nyckelbegrepp_hackning.pdf. Naturvårdsverket (2012). Artlistor fågeldirektivet bilaga 1. Tillgänglig: http://www.naturvardsverket.se/sv/arbete-med-naturvard/skydd-och-skotsel-avvardefull-natur/natura-2000/svenska-natura-2000-listor. Ottoson Ulf, Otvall Richard, Elmberg Johan, Green Martin, Gustafsson Rolf, Haas Fredrik, Holmqvist Niklas, Lindström Åke, Nilsson Leif, Svensson Mikael, Svensson Sören & Tjernberg Martin: 2012. Fåglarna i Sverige - antal och förekomst. Sveriges ornitologiska förening. Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Kyed Larsen, J., Pettersson, J. & Green, M. (2011) Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss, en syntesrapport. Naturvårdsverket. Rapport 6467. SOF (2009). Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Svensson, S. M. & Tjernberg, M. (1999). Svensk fågelatlas. Vår fågelvärld, supplement 31. Stockholm. UOF (2011). Skrivelse från Upplands Ornitologiska Förening angående etablering av vindkraft runt om i Uppsala län. Upplands Ornitologiska Förening 2011-01-10. 6.1.1 Opublicerade: Calluna (2012). Fågelutredning, vindkraftpark Norrberget, Sala kommun. Calluna AB. Ej publ. Eklund Kjell (2012). Sammanställning av känd kunskap om tjäderförekomst runt Norrberget, inklusive inventering våren 2012 (daterat 2012-11-22). Sala kommun (2006). Naturvårdsplan för Sala kommun. Hotade och sällsynta arter ÅF (2012). Förstudie av fåglar och fladdermöss, Norrberget, Sala. Christer Wilhelmsson. Ej publ. 6.1.2 Personlig kommunikation Eklund, K. (2013). Kommunekolog, Sala kommun. Personlig kommunikation angående uppgifter om fåglar i Svartådalen, Hälleskog och projektområdet. Green M. (2013). Lunds universitet. Projektansvarig skogsfåglar och vindkraft. Kontakt per mejl, martin.green@biol.lu.se, 2013-10-30 Hörnell-Willebrand, M. (2009). SLU, Institutionen för skoglig zooekologi. Personlig kommunikation. Sala Kommun (2012) Minnesanteckning från informationsmöte om fågellivet mm med Kjell Eklund 20120619 17 (14)