Förteckning öfver parasitsvampar, iakttagne i trakten kring Jönköping

Förteckning öfver parasitsvampar, iakttagne i trakten kring Jönköping Af ROR. TOLK (Forts, från sid. 229) Fiicriiiin Mdlvacearum MONT. Altha-a rosea III. Jönköping, i stadens trädgårdar, allmänt och vissa ar svårt härjande bland stockrosorna. P. Circtea PURS. Circasa alpina III. Bankeryd, i dalgång vid Alafors. P. Spergnlce DC. Spergiila arvensis 111. Jönköping i saudbrauter nära artillerikasernen. P. Arenarim SCHRÖT. Stellaria nemorum III. Jönköpingstrakfcen, flerestädes säsom vid Rosenlund, Ilumlaborg, i Hus([varnaber<reu.s dalgångar o. s. v. Stellaria graminea III. Jönköping, nära Ekhagen. Möhringia trinervia III. Husqvarnabergen. Hi lene noctiflora III. Jönköping, åkerrenar ösfcer om staden. /'. Ghchotiiutis DC. (.Tlechoma hederacea III. Jönköping, flerestädes t. ex. vid Rybof, Rosenlund, vag åt vattenledningen, Huskvarna etc. P. Asteris DUBY. Achillea Ptarmica ITT. Jönköping, på åkrar vid Rosenlund och Sanna, P. Morthieri KORN. - G-eranium silvaticum Til. Husqvarnabergen och Taberg. /'. Fergussonii BKEK. IV BR. Viola palastris TIT. Jönköping, Ryhof, sparsamt. P. Saxifrages SCHLECHT. 8a x i fråga granulata 111. Jönköping på backar öster om staden, ymnigt. AVista kulle. ]'. Aegopoäii LINK. Aegopodium Podagraria III. Jönköpiugstrakten, allmänt. Visingsö. P. Anthoxanthi PUCK. Anthoxanthnm odoratnm II. TIT. Jönköping, å falt öster om östra kapellet. But. aw. /..v. 18

'238 P. oblongata WINTER. Luzula pilosa II. III. Jönköping, siad.sskogen, \innigt. Husqvarnaborgen. P. Pulj/t/oni ALB I'C Scuw. Polygonum Convolvulus II. III. Jönköping, på äktar och i sahdbranter, flereslädes. P. Polijijom ampkibii PEES. Polygonum amphibium II. III. Jönköping vid Rocksjön, Lillsjön samt vid kärren i öster. P. Bistorta DC. Polygonum viviparum IL. III. Ängar vid Husqvania. P. bullaia PER?.. Aethusa Cj-napiom 11. 111. Jönköping, i kålgårdar. P. argenlata (SCHOWZ). - - Iinpatiens Noli langere HI. Jönköping, bäckdal vid Sanna. P. suaveolens PKUS. Girsiura arvonse II. 111. Jönköpingstrakten och Visingsö, allmänt. P. fusca WHITER. Anemone nemorosa I. Hl. Jönköpingstrakten, ej sällsynt. /'. ffibis DC. Ribes rubrnin III. Barnarp, Spånbults trädgård, epidemiskt. P. Viola DC. Viola Riviuiana I. III. Jönköpingstrakten, flerestädes t. ex. Hiisq\arnabergen. Taberg etc. V. cauina 111. Ilusqvarnaliergen. V. niirabilis 1. Husqvarnaborgeu. V. hirta I. Visingsö. V. hirta III. Hnsqvarnabergen. P. Epilobii DC. - Fijiilobiuin montanum I. III. Jönköping, vid vattenledningen P. Calthee LINK. Caltba palustris III..Jönköping, i kärr vid Byhof. P. Pimjrinella STRAUSS. Pimpinella Saxifraga I. III. Jönköping på banvallen. Hnsqvarnabergen. Visingsö, Anthrisous silvestris II. III. Husqvarnabergen. P. Mentha PERS. Mentha arvensis II. III. Jönköping, allmänt.

5>3i) Cliuopodium vulgäre IT. HI. Husqvarnabergen, sparsamt. Calamintha Acinos II. Visiogsö i straudbranter, sparsamt (Lars Tolf). P. Galiorum LINK. Galium verum I. II. 111. Husqvarnabergen. /'. Composilanwi SCHLKOHT. Hierachun paludosum 1. Allmän i bäckdalarne uti Jttnköpingstrakten. II. paludosum III. Husq varna. II. silvaiicnm III. Husqvaruabergeu. II. murorum III. Husqvarnabergen, Taberg m. fl. ställen. Taraxacum ol'ficiualo III. Flerestädes. Leoutoilon aulumnale TIL Flerestädes. Lappa minor III. Flerestädes allmänt. Oarduus orispus III. Jönköping åkrar och trädgårdar kriug och i släden Hypochseris maculata III. Husqvarna. Centaurea Soabiosa III. Jönköping vid Vetterstranden. /'. Prenanthis PERS. Lactuca muralis I. ITT. Jönköping, Bondberget. Husi varnabergen. P. LampsatKE Focir. Lampsana communis III. Jönköping i ki Igår dar ne. P. Cirsii lanceolati SCHRÖT. Oirsium lanceolatum III. Jönköping vid vägen ät Huskvarna. }'. Tragopogonis COBDA, Tragopogon pratensis I. Jönköpingstraklen och Visiugsö, allmänt. /'. Tanaceti DC. Artemisia Absinthium III. Tabergs stationsgård. P. gra/minis PERS. - Berberis vulgaris I. Allmän såväl i Jönköping-Frakten som ä Vising^". Mahonia ilicifolia 1. Jönköping, Pagerqvists trädskolor. T. spec. Avena: EUIKS. tv. HKHN. A vena sativa II. 111. Allmän, vissa är epidemiskt. A. orientalis II. III. Allmänt.

240 A. elatior II. III. Jönköping vid Rosenlund. Dactylis glomerata II. III. Jönköpingstrakten och Visingsö, allmänt, f. spec. Secalis ERIKS. <V HKNN. Secale eereale II. III. Jönköpingstrakten Ii. o. d. t. ex. p\ Flalmlts forsöksfalt. Hordeum vulgäre III. Flalmlts forsöksfalt mycket sparsamt. Elyinus arenarius 111. Jönköping vid Rosenlunds tegelbruk nära Vetterstranden. Triticum repens II. III. Allman öfverallfc i trakten. 1. spec. Airse ERIKS. i*i HKNN. Aira csespitosa II. III. Ej sällsynt. I. spec. Ågrostis ERIKS. Agrostis alba II. III. Kring Jönköping, allmänt. I. spec. Po;*' ERIKS. >V HKNN. Poa compressa II. III. Jönköping vid Vetterstranden utanför stationsbangården. I. spec. Tril.ici ERIKS, it HKNN. Triticum vulgäre III. Jönköping. Jära, sparsamt. f. Avena pratensis II. Jönköping vid Rosenlund, allmänt. f. Triticum caninum III. Husqvarnabergen, ej ymnigt. Visingsö i strandbranterna, f. Eiynms Bibiricus III. Jönköping, Vegetationsförsöken, i. Hordeum jubatum III Jönköping, Fagerqvists trädgård å Bymarken, ymnigt. I'. Lamarckia aurea II. (teleutosporer mycket sparsamt i uredohoparne)..jönköping, fängelsedirektör Erikssons trädgård. t'. Poa nemoralis II. III. Husqvarnabergen, ymnigt. i'. Poa serotina II. III. Jönköping, ytterst allmänt hösten 1897.

241 f. Poa pra.len.sis II. III. Jönköping, ganska allmänt. f. Glyceria fluitaas III. Jönköping, Ryhof sparsaint f. Aira flexnosa II. Jönköping. Ilosonluud, sparsamt. f. Festuca rubra II. Jönköping, ej sällsynt. f. Festuca ovina II. Jönköping, sandbankar österut. f. Phalaria canariensis III. Jönköping å ruderathögar öster om staden. f. Alopecnrus pratensis TIT. Jönköping å fuktig mark vid Uosenlund. /'. Phlei-pralmsis ERIKS. & HKNN. Phleum prafcenie II. III. Jönköping å falt öster om staden. Festuca elatior Til. Flahulls lör&ökslalt (en tufva starkt angripen). ]'. dispersa ERIKS. & HBNN. Am-husa arvensis 1. Jonköpingsl rakton, allmänt. A. officinalis 1. Jönköping, sparsamt. f. spec. Öecalis ERIKS. & HBNN. Secale cereale II. Jönköping, ej sparsamt. f. spec. Bromi ERIKS. Bromus arvensis II. Plahults försöksfalt, sparsamt. f. Bromus secalinus II. Barnarp, Flahult, ej sparsamt. i. Bromus mollis II. Jönköpingstrakten och Visingsö. allmänt. /'. glumarutn (SCHMIDT) ERIKS. & HKNN. f. spec. Hordei EKIKS. & IIHNN. [Iordeum vulgäre II. Flahults försöksfalt. f. spec Tritiei ERIKS. & HKNM. Triticum vulgäre II. III. Plahults försöksfalt. Skärstad, Lyckas. i', simplex (KORN.) ERIKS. & HBNN. I Iordeum vulgäre luberiium III. Jönköping, vegetatiansförsöken, sparsamt. P. coronifera Ki.EB.

242 f. spec. A ve me EBIKS. A vena sativa III. Jönköping, vissa ar ran ymnig. t', spec. Alopecuri ERIKS. Alopeeurus pratensis TU. Jönköping vid Rosenlund. f. spec. Hold ERIKS. Holcns lånat us 11. Flalmlts försöksfält, ymnigt. P. coronata (COKPA) KI.EB Khamuus Krangula I. Jönköping, Ryhof. Husqvarnabergen. f. s p e c. 0 a 1 a a i a g i o s t i s K R i KS. Oalamagrosfci'j lauceolata III. Husqvarnabergen. ymnigt. f. -spec. Agrosl i-- ERIKS. Agrostis vulgaris II. Jönköpingstrakten, ej sällsynt. Agrostis alba II. III Jönköping, Rosenlund, sparsamt. P. perplticans PLOWB. - Ranunculus anricomua 1. Visingso, kring slottsruinen, mycket ymnigt. R. bulbosus 1. V r i«ingso, kring slottsruinen, mycket sparsamt. R. acris I. Visinsjsö. vid slottsruinen. P. sessilis SCHMKID. Allium ursinnm I. Dalgäng i Husqvarnaberge n. P. I'lirai/mitis SCHUM. Rumcx Hydrolapathum I. Jönköping vid Bocksjön. Ii. obtusifolius I, Jönköping vid Bocksjön. R. crispus 1. Jönköping vid Rocksjön. Phragmites communis III. Jönköping i Rocksjön. ]'. Magnusiana KÖEN. Phragmites communis III. Ilusijvarnaån. I'. Poarum NIELS. - Ttis.-,ilago Farfara T. Allmän bade i trakten af Jönköping och på Visingsö. Poa annua II. Jonköping, allmän. P. Agroslidis Pi.owu. Aquiljpgia vulgaris \. Jönköping i trädgårdar. Vising.-.ö vid slottsruinen.

243 P. Fesluctz PLOWB. Lonicera Xylo»tenm I. Husqvarna bergen, sparsamt. P Carids DC. Carex acuta III. Jonköping, vid Kyhof. G. hirta III. Jönköping, vid jernvagen nara Ekhagen. 0. vulgaris III. Jönköping, Bytnarken. Triphragmium Ulmarice LINK. Spiraea Ulmaria II. Husq varnaborgen, Visingsö. Phragmidium subcorticium WINTER. I. Ros* sp. variso 1. II. III. Allmän såväl på kultiverade som vilda rosor. Phr. liubi "WINTER. Rubus saxatilis II, Taberg. Phy. Hub) idesi WINTER. Finbus idteus I. Visingsö. R. idseus III. Jönköping i strand branter vid Kapfcensbo, Phr. PolenliUm "WINTER. Potentilla argentea I. II. I Fl. Jönköping i strandbranter vid Vettern m. fl. stallen. P. verna. IT. TTI. Jonköping, å sandfält öster om staden. Gymnosporangiuta clavaritsforine DC. Crataegus Oxyacantha I. Allmän å Visingsö samt i Jönköpings omgithingar. Juuiperus communis III. Ej sällsynt i skogarne. (T juniprrinuitt, WINTER. Sorbus Aucuparia I. Allman. Juuiperus communis III. Ej sällsynt i skogarne. Cronartium flaccidum WINTER. Paeon ia officinalis III. Jönköping, flerestädes i trädgårdarne. Cr. ribicolum DIBTR. Rfbes i ubrmn IIT. Jönköpingstrakten, ymnigt. Et. nigrum 1FT. Jouköpingstrakten, ymnigt. R. aureum III. Jönköping, Fagerqvists fcrädskolor, sparsamt. Pinus Strobus I. Ljungarum, Strömsberg.

244 Clmjsomfixa Abietrs UNG. Abies excels» III. Jonköping, Stadsskogen. Chr. pir&lata WINTER. Pirola minor III. Visingsö i skogsplanteringarne. Chr. Empetri EtosTR. Empetruin nigrum III. Månsarp, G-ranarpa mossp. Chr. Lcdi De B. - Ledum palustre II. 111. Ljungarutns socken i kärr. Abies excelsa I. Yisiugsö, i skogsplanteringarije. Coleospdrium Euphrasia SCHUM. Euphrasia officinalis II. ill. Huscrvarna. Odontites rubra II. III. Jonköping, på åkrar. Melampyrnm silvaticum II. III. Ej sällsynt i >.kogaruo. lihinantlms minor II. III. På åkrarne. allmänt. C. CamjHimdaccarum FK. Campanula rotundifolia II. III. Tomligen allmän kring Jonköping. C. persicifolia II. III. Husqyarnabergen. G. rapuneuloides II. III. H. o. d. i stadens trädgårdar. C. Synanthrrarmn FR. Tussilago Parfara II. IJI. AlliriiUir, och ymnigt. Sonehus arvensib II. III. På åkrarne i trakten, allmänt. S. asper II. III. T stadens tråd- och kålgårdar, ej sällsynt. S. oleraceus IT. III. H. o d. i hela nejden. C. Benccionis EK. Senecio vulgaris II. III. Allmän. ö. silvaticus II. III. Flahults forsokslält. Pinus silvestris I. Visingsö. Mdampsora. Hiiioscopice CAST. Euphorbia Heliosoopia II. III. Jonköping, i trädgårdar och på åkrar. E. Peplus II. III. Jönköping, vid Rosenlund och t 'siorangen. il/. Epilohii WnrrER. Epilobium palustre II. Husqvarna.

245 M. Hypericorum WINTER. - Hypericum quadrangulum II. Husqvarnabergen. II. perforatum II. Strandbranter vid Vettern. M. reru'ilis NIBSSL. Saxifraga granulata II, Vista kul IP. M. saueina LEV. Salix caprea II. III. Allmän. S. caprea )< viminalis II. 111. 1 statlens planteringar. S. cinerea TI. IU. Allmän, 8. purpurea II. III. I stadens planteringar. S. viminalis II. 111. 1 stadens planteringar. 8. repens II. Ljungarum i kärr. 8. pentandra II. III. Mellan Jönköping och Husq varna. ]\f. populina Lv.v. Populus nigra II. III. Jönköping i planteringarne. P. monilifera H. III. Jönköping. P. balsamifera II. III. Jönköping och dess omnejd, allmänt. P. laurifolia II. III. Jönköping i planteringarno. Al. (uidioitlcs SCHEÖT. Populus alba II. III. Jönköping i kyrkparken. il/. Tremula Toi.. - - Populu-, tremula II. III. Jönköpingstrakten, temligen allmänt. M. betulina DESM. Betula verrucosa II. III. Allmänt. B. odorata II. III. Allmänt. il/, areolata FR. Primus Padus II III. Allmänt. il/. Vaccinii WINTER. Myrtillms uliginosa 11. III. Jönköping, branter vid Vetterns vestra strand. Myrtillus nigra II. Skogsmark vid Plahult. M. 1'irolcc SCHEÖT. Pyrola secuuda II. Jönköping, stadsskoget). Mclampsorella Cerastii (WINTER). Cerastium vulgatum II. Visingso. Vredo Poh/jjodii PURS. Phegopteris Dryopteiis. Husqvarnabergen.

24G V. Agrimonies Eupaioriee DC. Agrimonia Eupatona. Husqvarnabergen. Ai'.cidium ströbilinutn REES. Abies excalsa. Jönköping, i stadsskogen. Ace. corruscans EEES. Abies excelsa. Jönköping, Rosenlund i en planterad grandunge. An-, GonvaVarice SCHTJM. Convallaria vorlicillala. llusqvarna, nära jernvagen. Ai'r. Magelkaenicwm BKRK. Berberis vulgaris. Vising,-ö, ymnig. Jönköping vid Limugnen Ave. (rriiss/i/iirice DC. Ribes (xrossularia. Jönköpings trädgårdar, all mani.. R nigrum. Jönköping i trädgårdar, sparsamt. R. sanguineum. Jönköping, mycket sparsamt. R. flavum. Jönköping, sparsamt. Acc. Parnassiee SCHLECHT. Parnassia vulgaris. Jönköping, kärr vid Rocksjon. Vätorna Laricis (WESTD.). Larix decidua. Jönköping, Rosenlund. C Mercurwlis perennis (PERS.). Mercurialis pereuöis. Jönkopingsbrakton. allmänt, (.'. Empetri (PERS.). Empetrum nigrum. Jonköping, i stadsskogen. C. Sax/fragce (STRADSS). Saxifraga granulata, Jönköping, florestädes t. ex. baokarne vid vattenledningen, muren kring östra kyrkogården. C. Bibis alpint (PERS.). Ribes alpinum. Husqvamabergeu, allmänt. O. Chdidonii MADN. Ohelidonium majus. Jönköping, vid banvaktstugan i öster. VII. Hymenomycetes. JSxohasidium Vaccinii WOBON. - - Vaccinium Vitis ideea. Ljungarumsskogen ock Stadsskogen. V. uliginosiim. Jönköping, i stadsskogen. V. Myrlillus. Jönköping i stadsskogen.

> 1 7 Årctostaphylos Uva ursi. Jönköping, å banvallen vid "Svarte bro". Andromeda pol ii folia. Ljungarumskärren. Vill. Gyrunoasci. Taphrina Tosquinetii MAGN. - Alnus glutinosa. Jönköping, vid vägen åt Ljungarum. Husqyamabergen. T. ejnphylla SADEB. - Ålnus incana. Jönköpingstrakten, fleresttides. Visingsö. 1. lurgida SADBB. - - Betula odorata. Jönköping, vid Rosen I mul. Kusqyarnabergen. T. carnea Jon. Betula odorata. Bottnaryds socken, nära Ko mosse, T. aurea Fa. Populus nigra. Jönköping i Fagerqyists trftdskolor. T. Carpini ROSTK. -- Carpinus Betulu-, Visingsö, sparsaml. 7'. I'utcntiltw F.UM,. Potentilla Tormentilla. Jönköping, i stadsskogen. T. bitllata SADEB. Pyrua communis. Visingsö, allmänt. Jönköping, i trädgårdar, sparsamt. T. Crateegi SAUBB. - Crataegus Oxyaoantha. Husqyarnabergen och Visingsö, allmänt. T. 1'runi Tui.. Primus domestica. Visingsö, allmänt. Måusarp, Åsa. Huskvarna. Prunns Padus. Husqvaruabergon. T. Verasi SADEB. Prunus Oerasus. Visingsö. Tenimb, Åkerby. T. In&ititiw SADBB. Prunus domestica, Visingsö. '/'. Aceris EMVS;. - Acer platanoides. Skärstad socken. IX. Erysiphese. Poflosphecra triåactyla ("WAULR.), - Prunus Padus. Husqvarnabergen. Primus domestica. Visingsö /'. Oxi/acanthat {DQ.\. Crataegus Oxyaoantha. Visingsö, \ mnjgt.

24s P. Myrtillina (SCRUB.)- Myrtillus nligiuosa. Jönköping, i stadsskogen. SpharoUieca pannosa (WALLR.). Jönköping i trädgårdarne, ej sällsynt. Sph. Castagnei Lev. Alchemilla vulgaris, Jönköping, flerestädes. A. arvensis. Jönköping, vid Byhof. Potent i Ila argentea. Jönköping på sandfält öster om staden. Spirsea Ulmaria, Ällmänt. Taraxacum officinale. Jönköping, vid Osterängen, Plantago major. Jonköping, flerestädes. Humrdus LupulllS. Visingsö. Vhyllactinia suffulta [BAB.). Corylus Avellana. Jonköping, Bondberget. Hnsqvarnabergen. Fraxinus excelsior. Husijvarnabergen. Vncimila Salicis WALLK. Salix caprea. Jönköping, vid Ekhagen. Ii Aceris DC. A.oer platanoides. Jönköping, h. o. d. i stålens planteringar. /'. Tuläsnei FccK. Acer platanoides. Jonköpings planteringar. Microspheera divaricata WALLB. Ethaniuns Frangula. Jönköping, vid Byhof. M. Aini DC. Ainas glatinosa. Jönköping, vid vagen åt Ljungarum. M, Ehrenbergii Liv. Lonioera fcatarica. Flahulls försöksfalt. M, Astragali DO. Astragalus glyoyphyllus. Nedanför Taberg. M. Berberidis DC. Berberis vulgaris. Allmänt. hrysiphe Cichoriacearum DC. Lappa Bardana. Allmänt. Taraxacum officinale. Allmänt. Hieracium acrilbliutn. Jönköping vid Ekhagen. Plantago major Jönköping, ej sällsynt. Symphytum officinale. Jonköping b. o. d.

249 E. Galeopsidis DC. Stachys silvatica. Bankeryd, Alafors. GaleopMs versicolor. Jönköpingsfcrakten, på åkrar och i kålgårdar. Lamium purpurenm. Jönköping, i kålgårdar. E. communis \Y\ni:. Lathyrus pratensis. Jönköpingstrakten, flerestädes. Ranunculius aeris. Ej sällsynt. Aquilegia vulgaris. Jönköping, vid Rosenlund. Lythum Salicaria. Ljungarum. Trichera arvensis. Hnsqvarnabergen. E. Linkii Lfv. - Artemisia vulgaris. Husqvama. E. graminis Lev. Pä allehanda gra-, ej sällsynt. E. Martii Lev. Trifolium pratense. Allmänt. Tr. hybridum. Allmänt. Vicia silvatica Taberg. ymnigt. V. Cracca. Jönköping, vid Osterängen, ymnigt. Medicago media. Flahults försöksfillt. Orobus tuberosus. Jönköping, ä banvallen. Hypericum perforatum. Jönköping h. o. d. E. Umbelliferarum De B. Anthriscus silvestris. Ej sällsynt. Heracleum sibiricum. Jönköping, vid ftoseulnnd. Husq varna. Angelica silvestris. Jönköping, vid Byhof. X. Hypocreaeete Polystigtna rubmm (PERS.). Primus spinosa. Visingsö, i strandbranter, sparsamt. 1'. ochraceum (WAHLENB.I, Primus Padus. Husqyarnabergen. Epichloe typhina (PEES.) Poa pratensis. Visingsö, flerestädes, ymnigt,. Phleuui pratense. Visingsö, sparsamt. Dactylis glomerata. Husqyarna. Clavkeps purpurea (FR.. Secale cereale, allmänt.

250 Hordeum vulgäre. Flahult-. lörsöksfälfc (å norrländskt korn, ymnigt). Phleum pratense. Jönköping, vid Rosenlund. Alopecurus pratensis. Jönköpingsfcrakten, ej sällsynt. Alopecurus geniculatus. Vid lio< ksjön. Loliuui perenne. Jönköping, vid Rosenlund. Triticura repens. Jönköping, vid östra kyrkogården, mycket sparsamt. Elymns arenarius. Jönköping, vid Vetterstranden nedanför Rosenlund. Glyceria fluitans. Jönköpingstrakten, allmänt. Gl. plitdia. Jönköping, vid Ryhof. Ee-tuoa pratensis. Jönköping vid östra kyrkogården. Poa oompres>a Jönköping, vid Vetterstranden. P. serotina. Jönköping, i kärr vid liocksjou. Dactylis glo mer a ta. Jönköping, vid vägen åt Ljungarum, Holcus lanatus. FLihults försöksfälfc, ytterst ymnig. Cl. microcepliala IWAU.K.".. Molinia coendea. Ljungaruin, nära.sirömsberg. Calamagrostis lanceolata. Ilusiivarnabergeu. sparsamt. Cl. nigricans Tur,. Eleoeluuis palustris. Jönköping. vid Lillsjon. Xl. Dothideaeese Phijlhu-hora grawinis POCK. Aira flexuosa. Jönköping, pä sandfält öster om.staden. Dact3'lis glomerata. Jönköping, Rosenlund. PÄ. Tri/olii PUCK. Trifolium pratense, hybridnm och repens. Ej sällsynt. PIi. Junci (PR.). Juneus couglomeratns. Jönköping, nära Ekliagen. Döthidélla Vlmi WINTER. Ulmus oampestris. Hnsqvamabergen.

251 I). betulina SACO. Betula verrucosa. Jönköping. vid Ekhagen och Rosenlund. I). Thoracélla (ROSTB.). Sedum Telephiutn. Husqvarnabergon. Sr in Iiia rittiosa FICK. Phraginites communis Jönköping, Rocksjön. Se. Agrostidis WIN ms. Agroslis alba. Jönköping, i kärr vid Rooksjön. Honiostegia garigrtena WIHTBE. - - Poa pratensis. Husqvarnabergon, sparsamt. XII. Diseomycetes. Lophodcnnittm Pinastri OBEV. Pinus silvestris. Allmänt. L. macrosporum (Ii. HÄETIG). Abies excelsa. Jönköping i stadsskogen. L. juniperinum De NOT. Jumperns communis. Jönköping, i stadsskogen. Phaciäium repandwn FB. Galium boreale. Ilusqvarnabergen. Ph. Mcäicaginis Lasch. Medicago media. Flahults fbrsöksfä 11. sparsamt. Rkt/lisma salicinum PR - Salix caprea. Jönköping, vid Ekliagen, sparsamt. Vista härad, ymnigt, (P. Dusen). Rit. Andromeda FE. Andromeda poliifolia. Jönköping, kärr i stadskogen, sparsamt. Cryptomyces 1'liridis FUOK. Pteris aqnilina. Fj sällsynt i skogarne. Pseudopesiea Trifolii FUOK. Trifoliurn pratense och repens. Ej sällsynt på klöfverfålten. Fabrtea Ranunculi (FE.) KABST. Ranunculus acris. Jönkopiug, flerestädes. R. repens. Jönköpingstrakten, flerestädes.

252 Literaturöfversigt. Mill me (i. O., Lic ho n os snecici exsiccati. Stockholm Oktobr. 1897. Nyligen hafva utkommit de tvä första faskiklarna [innehållande tillsammans 50 nummer) af ett exsickatverk med ofvanstående titel. Mer iiu 30 år hafva förflutit, sodan samlingar af detta slag utgåfvos i Sverige. I.ichenologien, särdeles don beskriivande, har under denna tid gjort betydande framsteg, och hvad siir.skil.lt Sverige beträffar, ha talrika lafartor, dels för vetenskapen alldeles nya, dels redan förut i andra länder anträffade och urskilda, där blifvit funna. Ej sällan har också en mera ingående undersökning af förut namngifna systemaska enheter ledt till eu annan uppfattning af deras rang; varieteter eller såsom endast tillfälliga ansedda former hafva visat sig förtjoiia namn, beder och värdighet af arter, och A andra sidan har mängen urskild art" befunnits vara blott, en ståndortsmoditikation eller ett led i eu sammanhängande formserie. Det är därföro helt naturligt, att mänga lafartor nu fattas i on helt annan bogränsnig än for 30 ar sodan. 1 de nu utkomna första faskiklarna af Dr MAI.MKS exsiokatvork utdelas åtskilliga helt nyligen beskrifna eller närmare utredda arter, bland hvilka sär skild t märkas liera arter af släglct Micarea (FR.) IIKUI., samt. flera förut under de senaste åren i Sverige anträffade eller närmare utredda eller förut hos oss blott på en eller några fa ställen funna formor, t. ex. Åkrtoriii nidulifcra NORIU,., Rinotlina atroj-inerea (DICKS.) AUN., limilia aihalc.u (ACK.) TU. FR., Bhizocttrpon hii'lioalnnn (FI.K.) TU FR. var. vulgäre. KOERB., Bl/ieocurpiin rwbesrens Tu, FR., flera Baridiat, Catillaria Lauren IIF.FI-. och Opegrapha viridis PBBS. Dessutom finnas däri några allmänna arter, som af en eller annan anledning (t. ex. förekomsten på för arton förut okändt. substrat) ansetts böra. medtagas Enligt hvad ut gifvåren meddelat oss, är dol. hans afsigt att, om han kan erhålla nödig hjälp af vårt lands lichenologer och företaget, röner erforderlig uppmuntran, småningom utdela alla svenska lafartor, som kunna i tillräcklig mängd insamlas. Upplagan är inskränkt till 22 exemplar. 1'risel belöper sig till 18 kronor för båda faskiklarna tillsammans, oberäknad! postporto.

258 Botaniska sektionen af naturvetenskapliga sällskapet i Upsala. Den 11 feb. 1896. 1. Prof H. VON POST höll föredrag om några nya svainpfynd i Upsala-trakten. Do anträffade svamparne voro följande: Tricholotna psammopus KAI.CHBR., Boletus viscidus L., Mycena microtina v. POST, CrcderiIhi's pusillus Pii. och Exoascus epiphyllus SADEB. Derefter meddelade föredraganden, att den förut pä andra orter iakttagna.sjukdom på tall, soui yttrar sig i barrens massvisa affallande, nu börjat uppträda älven i Upsala-trakleii. Den 28 feb. 1896. 1. Doc. A. N. LUNDSTRÖM redogjorde för de på våra sädesslag förekommande sotsvamparne, dessas utveckling på värdplantorna och i näringsvätskor, de olika satt h varpå de angvipna värd plantorna, samt för de olika medel, som försökts for deras bekämpande. 2. Kand. Et. MATSSON lemuade en ölvorsigt af Gotlands och Ölands anmärknings ardare lio sa-for mer. (So R. MATSSON: Botaniska reseanteckningar från Gotland, (»land och Småland 1893 o. 1894. Bihang till Kongl. Sv. Vet.-Akad. Handl. Hand 21. Afd, III. N:o 8, Stockholm 1895). Den 10 mars 1896. 1. Doc. IT. O. Juni, förevisade exemplar af en pä Aspenda tineioria förekommande Aecidium-sxt. (Se H. O. JOEL: Ueber Aecidium (lidii PKUS. Hedwigia. Band 3.) p. 194 1118). 2. Stud. H. HKSSRLMAN höll ett af teckningar och spritlagt material belyst foredrag om groddknoppsljalls utbildning >om blomblad hos Lilium bulbifcrum. Föredraganden hade vid Strömbacka bruk i Helsingland funnit exemplar af ofvannamda växt, Bo', Sot. mi. 19

254 hos hvilka en del groddknoppsija.il blifvit kalkbladslika, andra utbildats till verkliga ståndare. 3. Kand. I. ARVIDSSON förevisade dels några stycken på glasskifvor upplastade, i formed konserverade individ af Linaria vulgaris, dels ock ett antal exemplar af Linaria Elatmc, hvilka visade de stora bladvariationer, som förekomma hos denna art. Den 24 mars 1896. 1. Doc. Tu. HKM.UNO höll föredrag om strdmats uppkomst och byggnad hos Dichcena faginea, 2. Dr. O. BoRGE redogjorde för sina, undersökningar öfver Desmidiaceernas variationsförmåga. (Se O. Bönor: Ueber die Y'anabilitat der Desmidiaceen. Öfvers. af Kongl. Vet. Akad. Körhandl. 1896 N:r I. Stockholm). Den 14 april 1896. 1 Stud. G. LINDMARK förevisade exemplar af de i bot. trädgården odlade arterna af shigtot Saxifraga och lemnade i samband harmed följande öfversigt af ifrågavarande slagtes hufvndgrupper och geografiska utbredning. Slägtet Saxifraga. som omfattar mer an 160 arter, indelas i Englers monografi i I ö.sektioner, af hvilka i botaniska trädgården 10 finnas representerade med tillsammans 18 arter, en saker hybrid samt åtskilliga varieteter och former, af hvilka flera möjligen aro hybrider, ehuru ej så tydliga. De i trädgården representerade sektionerna aro: I. Cymbalaria med en art. IV. Peltiphgllum eu art. VI. Miseopitalum en art. VII Hirculus en art. VIII. Boraphila en art. IX. Dip/,ra en art. X. Dactyloides sex arter. XI. Irachyphyllum en art. XII. lidbertsonia tre arter. X UT. Euaizoonia tvä arter och en hybrid. De flesta arterna bebo fjälltrakter, af de omkring 160 arterna förekomma 110 i subalpina och alpina regionerna i fjälltrakter, och af dessa 1 10 finnas 90

255 endast i dessa regioner. Nästan alla arterna bebo norra haltklotet, och särskildt området mellan 30 -- 70 nordlig brodd. Endast fem arter finnas på södra halfklotet, på Syd-Amerikas Cordillerer. En del arler gå mycket högt upp mot norden, t. o. m. norr om 81 hafva två arter påträffats. I samband med förevisningen af de pressade exemplaren kringsändes en karta åskådliggörande släglets utbredning inom de olika världsdelarne. 2. Doe. 0. JrKi, förevisade några hauexemplar af Antennaria alpina, som han.sommaren 1894 insamlat på Hövringen i Gudbrandsdalen samt i fjällen vid Liöisheim i Bsoverdalen. Hanexemplar af denna art aro förut funna vid Karesuando i Torne lappmark af L. L. och C. P. LssTAWOs 1842 och 1859, vid Kvikkjokk af Am och RKDTKESKÖI.D 1879, påjerkinhö i Dovro uf M. BT.YTT (enl. A. MI.VTT, Norges Flora), i Alten a:' E. JÖROENSRN (enl. NORMAN Norges arktisko Flora), af F. ÅITLBERG samt vid Kongsvold i Dovre 1875. Sistnämnda uppgift grundade sig på ett exemplar tillhörigt rektor M. M. Pr,0DBEUS, hvilket med dennes benägna tillstånd afvcn förevisades. Hos samtliga af föredr. undersökta exemplar af hanväxten hade ståndarne befunnits sterila, med intet eller odugligt pollen. 3. Doc. Tu. HEDLUND fortsatte sin. föredrag om strö mats uppkomst och byggnad hos Dichomct fayinea. Den as april LSD t;. 1. Anteckningar till Sveriges ascomycet-flora. AC TYCHO VBSTBBORES. Under mykologiska exkursioner, som jag varit i tillfälle att företaga dels i Opsala-trakten och dels på Gotland, liar jag bland annat påträffat åtskilliga aseomyoeter. som synts mig förtjänta af ett mera allmänt intresse, och med livilka jag därför i det (oljande \ill någol sysselsatta mig. Dessa utgöras dels

. 256 af några former, hvilka beskrifvas såsom för vetenskapen nya, dels af eu del förut be.-krifna, till livilkas fullständigare kännedom jag har ett eller annat bidrag att lämna. Till sist offentliggör jag en torteckning på Hö arter pyrenomyceter och discomyeeter, som i den mykologiska litteraturen icke fornt finnas angifna såsom förekommande i vårt land. Till medicinalrådet dr. RKHM i Regensburg.stannar jag i tacksamhetsskuld for granskning och bestämning af några bland nedanstående former. Af de flesta bland dem halva exemplar öfverlänmats till Qpsala botaniska museums svampherbarium. Uncinula Salicis (DC.) Wnrr. v. Epilobii n. v. U. mycolio evanido; peritheciis per appendices in caule foliisque vivis Epilobii angustifolii arcte agnatis, -t sparsis, orbiculari-depressis, verruoulosis, 126 150 a in diam.; appendicibus numerosissimis, simplicibus, valde uncinatis, parce septatis. hyalinis, ad 125 // lougis; ascis 6" 9 in quoque peritheoio, subpiriformibus, 4 5-sporis; sporidiis ellipsoideis vel ovatis, granulis majusculis completis, 25 34 14 IS /t. Hab. in Epilobio angustifoho in regione Upsaliensi autumno. De värdväxter, som i litteraturen uppgifvas för lucinula Salicis. tillhöra släktena Salu. Populus och Betitla: det var därför ganska öfverraskande att påträffa ofvaustående med U. Salicis i det närmaste öfverensståmmande form på en från dessa släkten så vidt skild matrix som Epilobium angiistijoliioii. Uncinula Salicis synes dock en gång förut ha blifvit iakttagen på en ortartad växt, ty WINTER (Die Pilze Deutschlaiids, Oesterreichs and der Schweiz II p. 401 anmärker vid denna art: "Soil anoh auf Artemisia vulgaris gefunden worden sein, doch erscheint diese Angabe sehr umvahrscheinlich."' Som nämnd t öfverensstämmor denna på Epilobium funna form i huf-

257 vudsak mod Uncinula Solids. Anmärkningsvärdt torde dock vara, att de har särdeles talrika liibangen på peritheciernas bas endast äro af peritheciernas längd, då de däremot hos hufvudformeti uppnå ända till dubbla denna längd, samt att myceliet vid svampens mognad synes instan helt och hållet försvunnet, då det däremot hos hufvudarten vanligen ar per.sisteraude. Jag har dock i fråga om myceliet på flera exemplar af Uncinula Salicis i Upsala botaniska museums samlingar funnit ett enahanda förhållande. Då Krysipheernas biologiska tillpassning for särskilda värdväxter ar skaligen obekant, torde det vara lämpligast att utmärka denna forms morfologiska öfverensstammelse med U. Salicis genom att placera den såsom varietet under denna art, ehuru det ej torde vara osannolikt att den biologiskt är skild från densamma. Den förmodan ligger måhända nära till hands, att perithecierna af* ifrågavarande Uncinula genom vindens tillhjälp öfverförts på Epilobium från t. ex. någon i närheten stående 5«//.r-buske. Oafse It att ej någon af Uncinula Salicis' vanliga värdväxter fanns i grannskapet, måste man dock alldeles förkasta denna förmodan, då man (vid svagare mikroskopisk förstoring) iakttager, huru säkert perithocierna hos». Epilobii aro fästa vid sitt underlag förmedels de ät alla sidor utstrålande bihangen. Vidare voro de angripna skotten ratt rikligt bekladda med perithecier utefter hela siu längd, hvaremot intet spår af svampen kunde upptäckas på i närheten befintliga örter. Massarina inacra a. sp. M. peritheciis sparsis, ligno maxima parte iufossis, uigroanuulatis. globosis. c. 1 min. in diam., vertice peridermate pustulatim elevato, adlunrente tectis, demum ostiolo subprominulis, contcxtu membrame obscuro, impellucido: ascis cylindraeeo clavatis, apice

258 subdefcruncatis, deorsum in stipitetn breviusoulum afctenuatis, 400 525 X 35 40 /i. paraphysibus gelatinosis, guttulatis, låtit, c. -i // obvallatis; sporidiis 8:nis, monostichis vol dlstiohis. eylindricis, utrinque abrupte et obtuse acutatis, 4-locularibus, locnli" guttula maxima repletis, ultimis eonim qua in medii 1 2 u longioribus. membrana solida, crassa, utrinque papilliformiter, ad septa trian gulariter Lncrassata, non constricta prseditis, perfecfce hyalinis, obsolefcis ot collajisis solum subfuscesoentibus, 56 6(1 17 20 /i, ssepissime 65 18 ft, strato mneoso, medio saupe velut septo dimidiate, 7 9 fj, lato oinciis. ht ramis mortuis corticatia Aceris platanoidh hasc species fruciincatione eleganlissima in yiott.-backen urbis Upsali.D occurit autumno. - A. Massaria inguinante (Tode) Fi\, enjus perithecia aliquando siraul inveni, notis allatis plane plane pie diyersa. Denua synnerligen vackra art syne,-, mig s.inleles väl skild Iran förut beskrii'na Massaria- och Massarina-årteT. Från Massaria inquinans, som jag en gäng påträffat tillsamman med densamma, skiljes den fullkomligt genom sporerna, soin iiro mindre och ständigt hyalina (ondast dä do aro gamla och sammanfallna erhålla de en något mörkare anstrykning); vidare aro sporernas ändceller löga längre än de bada mellersta, då de däremot hus 3fassaria inquinans kunna bli mer an dubbelt så långa. Pyrenophora delicatula VBSTKBGB. (Jahreskatalog pro 1897 dei Wiener kryptogamen Tauschverein. Wien 185)7). I', peritheciis in låna foliorum amphigenis eaque I tectis, sparsis, pnnctifbrmibus, minutissimis, sphseroideis, 100 150 /i in diam., nigris, membrana tenni. distincte parencbymatica, cellulis subglobosis, c. 5 u in diam., vertice circum ostiolum sens rigidis 10 15, subuliformibns, divergentibus, uon vel pari'!* septatis, afcrofuseis, ad 60 fl longis, B -I /i latis cino-

259 tis; partibus ceteris perithecii hy phis longis, horizontaliter ropentibus, pallida bruunois vel subhyalinis, c. 4 5 //. latis, distincte septatis pneditis; ascis fusoideo-oblongis, vertice ooai'ctatis, rotundatis vel subobtruucatis, membraua sat orassa, manifesta, deorsuin stipite bro vi, ad 7 /i long, coustauter sufyultis, 60 70. 13 17 /c, parapbysibua ascos parum superantibus, filiformibus, 2 /n latis, continuis, hyalinis; sporidiis 8:nis, disticliis, 17 22 < 0 8 ft, ellipsoideooblongis, typice iiiiecjuilateralibus vel parum curvulis, melleo-fuligineis, 3-soptatis, ad septa leviter contrictis, looul'0 seoando vel binis mediis septo longitudinali divisis. Hab. in foliis mortuis Cerastii tonicnlosi in horto botanico Upsaliensi vero. Hos öfriga Pt/renophora-arter täckas myceliet och porithecierna af epidermis, genom hvilken perithecierna slutligen mor eller mindre fullständigt frambryta. Hos ofvan beskrifna art aro de små för blotta ögat knappt skönjbara peritliecierna fullkomligt ytliga i förhållande till epidermis, men ligga mer eller mindre insänkta i det ymniga stjärnludd, som betäcker bladets yta lu>s Cerastium tomcntosum. Från peritheciernas nedre del utgå länga, om appendiculi hos en Erysiphé påminnande hyfer, som förlöpa horisontalt i bladluddet, hvarigenom peritliecierna säkrare fasthållas vid sitt underlag. Hos denna art förefinnes alltså en tydlig tillpassning till substratots beskaffenhet. Lophodermium Pieonue RBUM n. 8p. (in litt. L. apotheoiis in maculis dealbatis longe lateqne effusis, sparsis vol subgregariis, saspe '2, 6 contliieniibus, typice ellipsoideis, reetis, 0,8 1 mm. longis, 0,4 0,5 mm. latis, atris, inafcrice nigreläeta, longitudinaliter striata arcte tectis, siccis concavis vel applanatis, linea longitudinali, labiis clausi.s formata dimidiatis, humectatis convexulis, per rimam latiusculam ellipsoideam hymeniuin roseum nudautibiis, margine labiorum

260 crassiore, textura parenchymatica, fusoa, cellulis globosis, minusculis, c. 4 6 ft in diam, in longitudinem apothecii rl: distinct* seriafcis; ascis clavatis, apice luinine coarctato, rotundatis, deorsum in stipitem ad 10 // longuin.scnsim attenuatis, (35 80 X 8 ft: sporidiis stipatis, filiformibus, rectis vol subrectis, ascos pedicello excopto subteqnantibus, continuis, hyalinis, 55 05 ;< 1,5 ft: paraphy-ibns numerosis. filiformibus, ascos anpiantibus vel paruin superantibus, apice valde uncinatis, hyalinis, continuis, egutlulatis. Hab. in oaulibus aridis Ptsonits officinalis, Eriks paroec. Bro (iollandia*, niense Julii fruetificaus. "A Lophoderm. herbarum (FE.I FUCK., cui affinis, prabcipue propter ascornm minutiam diversa. - ' IREIIM). Metasphasria corticola (FUCK.) SACC. f. Rubi occidentalis. M. ascis peridermate nigricante velut clipoo fceetis, vix papillitis, demum vertice subproininulis; ascis 75 95 X 7 i) fi, aparaphysatis, fasoioulatis, cylindricis, breve stipitatis subsessilibus. apice rotimdatis, non incrassatis; sporidiis 13 Hi >, 5 7 ft, 8:nis, oblique monostichis, cylindraceo-oblongis, utrinque rotundatis, disfcinctissirae 3-septatis, ssepissime ad septum medium constrictis, egutlulatis. hyalinis. Hab. iu sarmehtis Rubi occidentalis horti botanici Upsalieusis. Afviker från den typiska formen genom kortare asci och sporer, hvilka senare vid midt-septum aro något insnörda, men stämmer i ölrigl väl. Som synonym till Metaspliouia corticola anses numera il/. lejostega (EI.I..) SACC. och M. cinerea (FOCK.) SACC. (Jämf. BBRI.BSK Icones I p. 129. ) Olypeosphteria roaroillana il'u LAMB., Syn. Cl. Notarial! Fui K Efter jämförelse mellan i Qpsala hotan, museum befintliga talrika exemplar, däribland E. FBIES' origi-

261. nalexemplar till Sphceria mamillana FR. och DU NO TANS' till Spha-ria clypeiformis D. NOT. (af FOCKKI, ändrades namnet i Symb. Mycol p. 107 till Clypeogphceria Nötarisii), anser jag i likhet ined BERI.ESK (Icones I p. 27) ofvanslående bägge namn såsom synonymer. BURLESK bibehåller emellertid för arten namnet Clypeosphceria Nötarisii FCCK., då däremot enligt, min åsikt namnet Clypeospharia mamillana (FR.) afgjordt äger prioritet. Sphceria mamillana, redan förut beskriiven af FRIKS i Kunze. Mycol. Helte II, finnes upptagen i Systema Mycol. II. som utkom 1822. under det att namnet Cl. Nötarisii förekommer först i FUCKKLS Symbols 18t>9, och äfven namnet Sphceria clypeiformis D. NOT. är publieeradt åtskilliga år efter det friesiska, nämligen i Micromycetes ifcalici novi vol minus cogniti, som (enl. SACCARDOS Sylloge I p. XV) utkom åren J838 66. Då bådo Cl. Nötarisii och Cl. mamillana finnas beskrifna efter nutida fordringar i den mytologiska litteraturen (Jämf. SACC. Syll. II p. ( J0 91, WISTER, Die Prize II p. 563 1 )), finnes intet skäl att bibehålla det förra namnet, utan måste detsamma ge vika för det af E. FRIES gifna namnet mamillana. Jag har insamlat den ifrågavarande arten pä torra grenar af Cornus alba i stadsträdgården vid Upsala. ') SACOABDO anmärker vid Cl. mamillana: "An satis divorsa a ii. Nötarisii?; certe Sphteria mamillana in Moug. & Nestl., Stirp. Vog -Rhen ad illaui sjiectat" och WINTER: "Ea ist mit nioht möglioh diese Axt (Cl. mamillana) genugend sekarf von der vorhergekenden (Cl. Nötarisii) zu uutersoheiden". l S.HVARDOS Sylloge II linnes Cl. mamillana beskrifveri under 3 eller, enl, BuKLESE, oj mindre än U olika namn. niiinl.: Cl. Nötarisii Fr/CE., Cl. mamillana (FR.) LAHB., Cl. limitata FTJCK.. Kalmusia dealbala SA,... A'. hemitapjta 115. & Un.) SACC, A", hypotephra B, S BB. SACC- Hvad K. dealbata ang&r försvaras dock dess ej&lfsiändiglip.t. af K. Ti».::' : i S-eonda,,'iitnlmzionc alla uiicologia trosoana pag. 7 (Atti del inst, bot. Pavia);... "'nolla Cl. Nötarisii i peritheci. depress! radialmento, trovansi isolati al di sotto di iino stroma clipeifonne, tuentro nella K, dealbata sono ragruppati sotto uno stroma ed allongati uel senso del raggio".

262 Leptosphferia Millefolii (FUCK.) Auersw. Kor att om möjligt utröna, hvad som egentligen bor förstås med dotta namn, hvarom synes råda tämligen osäkra åsikter inom den mykologiska litteraturen, har jag företagit en närmare undersök ning och kommit till följande resultat: hvad som benämnts L. Millefolii ntgöres, enligt min åsikt, dels af /,. </<>lioloides (AWD.) KAEST., dels af L. derasa (BKIIK. & BE.) AVVI>, då dessa förekomma på Achillea Millejolium-. Leptosphceria Millefolii beskrefs af FUCREL i Symb. Mycol.. Xachtr. III p. 20. AVIKTER i Die Pilze I p. 484 beskrifver arten utförligare efter originalexemplar, men förklarar: "leh zvveiile, dass diese Art von der vorigen (L. dolioloides) specifiseh getrenut werden känn, jedentälls steht sie dir sehr nahe". Jämför man de bag<re diagnoserna, skall man också finna, att de i hufvudsak sammanfalla. Bägge synas 5fverensstämma i fråga om perithecier och asci: sporerna beskrilvas hos L. dolioloides bl. a. "mit 7 10 Querwiiuden, die 4 Zelle schwach vordickt, 3"> 40 // long. i>j> u dick:" hos L. Millefolii "9- öder 10-Zellig, die 4 öder ~> Zelle dicker, 42 48 /i läng, i /i dick." Någon skillnad synes alltså har föreligga i fråga om sporernas längd; jag har doek på exemplar af /,. dolioloides trän Gotland funnnit sporerna 40 CO < 8 5 /i; KARSTEN uppger,.som älven WlNTEE anmärker, sporernas längd anda till 65 //. RBHJI till 45 'fl, Själf liar jag icke hatt tillgång till något originalexemplar af L. Millefolii; hvad jag däremot vet, är att hvad jag sett i herbarier under detta nainn icke af mig kan skiljas Iran I- dolioloides, liksom ock. att jag flera gånger funnit /.. dolioloidi s pä Achillea Millefolium. På ett, helt annat, sått än al' WINTF.I; liar L. Millefolii uppfattats af v. NiESSl, och nu senast, pä grund af dennes i Fungi Etuopsei 2239 utdelade exemplar, al BKEI.ESE, som efter detta exemplar afbil-

263 dar och beskrifver //. MillcfoUi i Icoues fung. I pag. 83; tab. LXXIV lig. 3 1 ). Nw>-\. identifierade med L. Millrfolii on af honom funnen art, om hvilken lian anmärker i P. Kur.: "Vorstehende Art hahe ich vor dem Ersclieinen des 3 Hachtr. von Fuckels Symbol;* brieflich uud aul Exsiccaten als L. mesomorpha ii. sp. bezeickuet. Herr Dr. Winter faud sie vor Jahren auch an C en ta urea bei Leipzig". Denna af NIK^SI- under namn af L. Millefölii utdelade och af BEELBSB af bildade art, som visar tig väl skild från //. dolioloides, måste jag emellertid identifiera med L. dcrasa (B. & BB.) Awn, på grund af beskrifning och jämförelse med exemplar af denna art i Kuuze. Kungi selccti 72 och l«nni, Ascomyceten 383 liksom ock ined exemplar, som jag insamlat pä Gotland på Inula saiieina. L. derma utmärker sig bl. a. genom eudast 6-7-septerade sporer och måtten har jag funnit å alla exemplaren fullt olvercnssl.immande: å Ni ess i, s /,. MillcfoUi: a, 88 - -105 ;< 12 14,«.; spor. 40 47 X 4 5 //; å L. ila Usa: a. 80 103 X I ;> > 15 //: spor. 41 47 X 4 5 ir. Jag har ansett ofvanstående detaljer nödvändiga för att rättfärdiga min åsikt, ait /-. Millefölii (FUCK.) såsom sjelfstandig art ej vidare bör förekomma i deu niykologiska litteraturen. Sphseroötilbo gracilipes T, Syn Neotria granuligera Smu». Denna art ar iakttagen al STARBÄCK på Ofchidékorgar i botaniska tradgårdons växthus i CTpsala och beskrifves i Hedwigia 1892 p. 308 under namn af Siitna granuligera. Jag har emellertid funnit, att conidie-stadiet till samma f. n. särdeles ymnigt uppträdande art ufcgöres af en Stilbum, som förekommer 'i L, dolioloides nppgifvos af Bj i.i.i:si: I. <. itfven förekomma p& Achillea Millefolium

264 samtidigt, mest isolerad, mera sällan inblandad med de på ett stroma-liknande underlag hopade perithecierna. Nämnda Stilbum är till formen knappnålslik med ett högst 2 mm. långt skaft och ett köttfärgadt rödaktigt hufvud. Skaftet är bildadt af en kompakt, massa af långa och raka, tätt hoplimmade, smala byfer, som fortsatta upp i hufvudet och bilda dettas inre och större del. Otvanpå detta inre lager följer å hufvttdet on zon af tätt ställda, enkla eller något greniga, hyalina conidieb.irare, och darutanpa är ytan betäckt af ett mor eller mindre tjockt, mjoligt lager af eonidier. Dessa äro hyalina, af växlande storlek och form, mest ovala e"ller äggformiga. omkring 5 fx långa och 2 fi breda. Jag har iakttagit, att å denna Stillnim-form hufvudena slutligen affalla eller vanligen böjas ned mot substratets yta, syiibarligen till följd af den alltjämt ökade conidiemassans tyngd. Conidierna öfvergå då på substratei och aga dar förmågan att (^tydligen genom knoppning) föröka sig, så att de slutligen bilda Ttibercularia-\iknande hopar, ur hvilka perithecierna eller nya Std- &MW-stadier sedermera utveckla sig. Perithecierna aro på ytan beströdda med ljusare prickar, som utgöra lämningar af conidiestadiet (jmf. STAEB. 1. c.) och i hvilka conidierna ännu kunna upptäckas. Genom kultur af sporer i ölvört-gelatin har jag på 2 månader lyckats få fram Stilbum-st-ååiel-. skaften blefvo här förgrenade, tydligen beroende på den rikliga näringen. Ifrågavarande svamp har sålunda 3 olika utvecklingsstadier: 1) det S7(7//M«-liknaude conidiestadiet. 2) det Tubercular ia-mvwmåe,, 3) osfhi'-stadiot. Om man endast iakttager det 2:a och 3:e stadiet, är det klart, att man måste föra arton till släktet Nectria; på grund af sambandet med Stilbum hor

265 den dock till SpkcerostUbe, och arton har synts mig identisk mod Sph. gracilipes Ter,. Therrya gallica SACO. & PBNZ. Denna representant för det monotypiska och tämligen fristående släktet Thcriya SACC. har jag funnit på torra, ännu kvarsittande, yngre tallgrenar på Upsala slottsbacke. Enligt. Sacc. Syll. II pag. 358 är arten fornt endast funnen "in oortice hoviore Pini aqua din inunerso Malesherbes (Loirefc) Gallise". Till den ursprungliga beskrifningen vill jag vidfoga följande : Sporerna a ro vanligen något bågböjda, till formen smalt lansettlika och afsmalna ål båda ändar i en till 20 /i lång, rak eller något böjd cilie, i början osepterade med 8 15 nucleoli, slutligen med omkring In fcvärsepta. Peritheeierna aro tillplattade med mer eller mindre cirkelrund omkrets, anda till 2 mm, i diameter. De hafva en korkartad konsistens och visa en mörk, ogenomskinlig, otydligt eellig struktur sann sakna egentlig m\ nning. På ett yngre utvecklingsstadium, då peritheeierna ännu aro täckta at det yttersta barklagret, synes visserligen ibland en papillformad upphöjning, men då de aro fullt utvecklade och genombryta barklagret, är den öfre ytan plan, och sporerna tyckas bli fria genom att ifrågavarande yta småningom upplöses och bortnötes. Sporsäckarnas dimensioner aro 140 1(10 X 11 14 f,r, sporernas ulan cilier 72-80 X 4 5 fx; med cilier 110 120 x 4 5 fi. Släktet Therrya synes mig stå på grau--en mellan ordningarna SphteriacecE och Dothideaa <c. Till det yttre likna nämligen peritheeierna, hvilka som nämndt sakna ostiolum fullkomligt stromat hos en Dothideacé, men bestå till sitt inre af en kompakt, gråhvit massa utan spår af de för Dothideacece utmarkande "perithecie-liknande håligheterna".

2GG Om sporernas variabilitet hos en del Sphserelloider. Vid undersökning af arter, tilhörande Mycosphcprclla och andra till gruppen Sphtprelloidece i det Nicssl- Winterska systemet hörande slakten, har jag ofta gjort den iakttagelsen, att en del ii dithörande arter aga on tämligen stor variations'ormaga ifråga om sporernas storlek och delvis äfven form; detsamma galler om asci, fäst i mindre grad. Nämnda t krhållande vill jag hfir endast belysa genom nigra exem pel och skall för korthetens skull blott hålla mig till sporerna. Myeosphwrélla på Pterin aquilina. Pä torra blad at Pteris förekommer om sommaren allmänt en Hft/cosphocrella, som, såvidi jag kunnat finna, till del yttre alltid bibehåller samma utseende. Peritheeierna äro punktlika (o. 100 ft i diam.:, spridda på bladets öfversida eller mer eller mindre tydligt ordnade i rader utefter blailllikarnas sidonerver. Denna Mycosphterctta har jag undersökt Iran skilda lokaler ooh funnit en stor växling i sporernas sto i lek: 1. huiiiplai från Bro, Gotland: spor. (19 )2F> 34 ' > I II vanl. 28 u långa. 2. Exemplar från Lumvielunda, Gotland: spor. 10 18 -i // nästan raka. 3. E. FiMis" originalexemplar till Sphatria 111/111- lina: spor 30-35 8 4 u\ 4. Myc. aquilina ex Italia leg. Marcueci spor. L6 18 0/1: korta ocli breda. B. I/ aquilina Relän. As. om 443 spur. 15 20 X 3 //. I litteraturen finnas beskrifna följande makroskopiskt lika artei M Pteridis (DBSM.) SPHROKT. spoi 24 '< I '! 4,5); il/ aquilina (Fa.) SCHROBT. (spor 8 9 X 2,;ii: ;1/. indistineta (PBCK) och M. P/aidis v. inf era KARST. Angående dessa hänvisar jag till beskrifning.irn 1 hos SACC\RDO, WINIT.I: och ScHBOETBB.

267 Utaf de af mig undersökta exemplaren synas n:o 1 oeli n:o 3 stämma med M. Pteridis och n:o 2 närmast med M. aqttilina eller M Vteriäis v. infria. Då emellertid en sulan växling här synes råda. månne det icke är lämpligast att betrakta alltsamman som en art, il/, aqttilina I FR.) SCHROET., (ill det yttre konstant, lika. men med till storleken varierande asci <>cli sporer?; ty om man i detta fall anser sig ha att göra med skilda arter, hvar bor då gränsen dragas mellan dessa? Mycosph&rélla cinerascens (FCJCK.) på torra blad af Sorbits sttccica från Skälsö, Gotland. - - Stämmer makroskopiski. fullkomligt med FoCKBtS originalexemplar (på Sorbits Aria sterilt), i herb. B. FRIES, men sporerna, som af WINTBR efter undersökning at originalexemplar nppgifvas vara 9 10 X '>,", äro å mitt exemplar ld -19 X 4- ö ii. Mycospharella topograph!ca, (SACO. <Y SPBG.), som förekommer pä Sm bus tortninalis och Au< ttparia, uppgifves ha sporerna 2H 30 X 3,5 4 /t; men ex. i RBHM Asconi. 739 ha, enligt WINTER, sporerna 18 20.'3 /t. l';t ex. å Sorbits Attciipnria (Helvet. saxon., Knnigstein log. AV. KKIECKI;) har jag funnit sporerna 22 24 '! 3,:> /t. Didi/mella vexata Svcc. En tämligen utpräglad dimorfisu) synes råda hos sporerna, och man kan af dessa urskilja Ivenno hufvndtypcr, mellan hvilka öfvergångar dock icke saknas. Hos den ena formen äro sporerna omvftndt äggrunda (i förhållande till ascus-basen) eller nästan cylindriska, tämligen korta och breda, 1(1 21 < 8 10 it, su att Längden förhåller sig till bredden som 2 : 1 idler ii : I ; hos den andra formen äro de i det. närmaste lansettlika och i bagge andarna mer tillspetsade samt kunna nå en längd af anda till 2'.) /t och en bredd af 7 8 /i, -å att. förhållandet mellan längd och bredd här blir ungefär I -5:1. Vanligen äro i en och samma

2fi8 ascus sporonia af samma slag. Sporerna uppgifvas af SACOABDO vara 25 27 X 14 16 /i och af RKHM 25 30 10 fl. Liknande uppgifter om olikhet i sporernas storlek kos arter af denna grupp anträffar man på flera ställen i litteraturen. Se t. ex. WINTKI;. Dio Pilze under Sphatrélla Pulsatilla (LASCII.) Awn. och Spli. millegrana COOKB! Då sålunda en del Spkcrelloideer i nämnda afseende synas variera mer än vanligen är fallet hos pyrenomyoeterna, tyckes mig, att man har ej kan tilldela sporer och asci en fullt så viktig rol som eljes vid artbegränsningen, och att uppställandet af olikii arter endast på grund af sporernas ocb säckarnas olika storlek, eller en ringa afvikelse i formen, då i öfrigt öfverensstämmelse råder, har mindre an eljes bör anses aga berättigande. Måhända kan man uti ifrågavarande variabilitet spåra en pågående artbildning, ocb finna, att en del af dessa heterospora arter (eller formkomplexer) i nämnda hänseende ännu icke hunnit bli så konstanta som aseoinyceterna vanligen äro, eller kanske rättare, alt vissa af hithörande former stå i begropp att uppdela sig i flera enheter, h vilka kunna (ankas i en framtid blifva fixerade. Till sist meddelas här nedan lokaler för en del af mig insauilnde ascomyeeter, livarvid jag dock f. n. vill inskränka mig endast till för vårt land nya arter. Ccnangium acicolum (PUCK.) RKHM. - Ascis 75 95 X 10-12 //, spor. 12 15 X 4 5 /t. in acubus putrescontibus Fini. Bro (TotlandisB. D/aporthc (Chorostate) Betuli (PBES.) Wi.si. Asris 50-00 X 8 9 u; s-por. 14-1C» x -'i 4 /t. In ramis mortuis cortieatis Carpini Bi tid i. Karolinaparken Upsakte.

2 (i'j Diaportke (Euporthn) orthoeeras (PB.) NITS. Åseis 40-50 X 7 8 it:.-por. 11 13 X 3 4 //. In caulibus putribus Cickorli Intybi Eriks par. Bro (iotlandice. Viaporthe [Tetrastaga) Spina FUCK. Ascis 35. 45 X 13 15 ic. spor. 18 20 X 3 4 ft. In ramulis siccis Salicis cincrece, Ljugarn (Jotlandiaj, Diatrypella Toecusana I). NOT. Ascis p. sp. 100 125 X 12 ft; spor. 5 7 X 1 /' In ramis Aha exsiccatis Upsaliie. Didymelln vexata SACC. Ascis 100 125 X 30 //; spor. 16 29 X 7 10 /i, hyalinis. In ramulis mortuis Corni albce Upsalia?. Didynwsphceria brunneola NIKSSI. 1'. sarmentorum NIHSSL. Ascis 60 80 X 6 8,//: spor. 7 12 X 5 //. In sarmentis exsiccatis Hamuli Lupuli, Gamla Ilulte par. Eudre Gotlandise. Dothidella Philadelphi KABST. Ascis 50 70 X 12 14 //; spor. 24-26 X 0 8 //. In ramulis mortuis corticatis Philadelphi coronarii in liorto botanico Upsalia». Fenestella bipapittata (TUL.) SACC. Ascis 170 200 X 17 18,//; *por. 35 38 >< 14 15 //. Pulchra et, distincta species. In ramis corticatis Carpi))i Uettili Karolinaparken Upsali»'. I'enestella princips TIL. - Spor. 38 56 X 16 21 ft. In ramis corticatis Cratcegi et Aceris Upsaliie hand rara. Hysterographium Rehmianum SACC. Spor. 35 40 X 13 14 //. In rauiis abiegnis Sorbys par. Bro Gotlandite Lrptosplt&ria unrips SACC. Ascis 50 75 x 8 /i.; spor. 16 19 X 3,5 4,5,//. Dm. Sot. ml. 20

270 In ramulis vivis Ribis Orossularice Eriks par. Bro. Lepiosph(Eria åerasa (BERK, it BR. AWD. Ascis 80 J 03 X 13 15 ju; spor. 41 47 x 4 5//. In caulibus exsiccatis Inula- salicinee Ytlings par. Bro Gotlandias. Leptosplueria eustoma (FR.) SAOO. P. parvula NHBSSIJ, Ascis 60 65 X 10 12 ft; spor. 18 21 X 4-5 /x. In ibliis siccis Iridis Fseitdacori Wallstona Uotlandiifi. Leptosphteria Rusci (WALLE.) SACC. Ascis 70-80 X 8 10 ft; spor. 16 20 X 4 5 //. In cladodiis exsiccatis Rusci aculeati Upsalise et Wisby in liortis botanicis. Leptosph<eria Salvia PASS. Asois 100 125 X 13 /r. spor. 40 50 6 7 /t, llaveseeuti-viridibus, 7 <) 11-septatis, loculis binis vol altero ex mediis Bubinflatis; peritheciis sparsis, subgregariis vel 4 5 basi connatis. hi ramis siccis Lavandula Spiitc Eriks par. Bro Gotlandias. Lophiotrenui massarioides SACC. Ascis 160 200 X 22 25 /r. spor. 35 47 X 7 10 /n. In ramis äubpufcrescentibus Salicis cinerete Eriks jiar. Bro Grotlandis». Lophiotrema semiliberum (DESM.) SACC. Ascis 100 125 x 13 15 /u; spor. 30 40 X 4 7 /, In culmis putridis Seealis cereal is Bro Gotlandiée. Mollisia Polytrichi EEHAI. Ascis 30 40 X 6 8 fr. spor. 7 8 X 3 fi. In setis PolytricM stricti Bro (iouandiaj. Mollisia pulver ace a (FUCK ).UKIIM. Ascis 35 45 X 8 9 fi; spor. 10 12 X 2 2,5 ft. In caulibus siccis Spiraea Vlmaria Bro Gotlaudia;. Mycospheerella cinerascens FUCK. Ascis 40 60 X 8 10,u: spor. 14 19 X 4 5 /i. In foliis dejectis Sorbi suecica Ökaiso Gotlandiaä.

271 Mycosphsrella lineola/a (DESM.) D. NOT. Ascis 32-42 X 10 ti: spor. 10 14 X 4 //. Tu folds exsiccatis Cladii Marisci AVallstena Gotland ia?. Mycosphsrella Stellarinearum (RABH.V) KAKST. Ascis 50 05 y 15 19 ft; spor. 16 22 X 5 6/*. In foliis putreacentibus Gypsophila fastigiatm Lummelundsbrak Gotlandise. Stammer val med ex. från Spetsbergen, bestämda, af KABSTEN, i Upsala bot. museum. Sphmria Stellarinearum i liabh., Fungi enropsei n. 448 innehåller endast en Bhabdospora. Ophiobolus Cesatiamis (MONT.) SACO. Ascis 110 135 X 8 10 it, 4-sporis. In caulibus siccis Htfperici perforati Bro Gotlandiae. Ophiobolus tenellus (ÄITEBSW.) SACO. Ascis 140 15U X 5 n. In caulibus siccis Hypericiperforati Bro Gotlandiae. Pleospora Gillcliana SACC. Ascis 140 150 X 13 14 /v. spor. 25 28 X 10 11 fl. In ramulis mortuis Vl/cis europcci et Saruthamni scoparii Etebola par. Lummelunda Gotlandise. Pleospora orbicularis AI.KRSW. Ascis 120 140 X 23 2(3 //: spor. 25 35 X 10 12 II. lu ramulis Berberidis vulgaris Upsaliae. Pseudovaisa BerMeyi (TUL.) SACV. Ascis 220 X 40 /i; spor. 24 28 X 13 14 //. In ramulis Vlmi Upsalite. Pyrenopegisa conij^rcssiila RKH.U Disc. p. (i 18. Ascis 43 (10 X 6 fl] spor. 8 13 X 2 3 fl. In caulibus exsiccatis Potentillce artjetdece. Bro et Potmlilld' reptantis, Lokrume Gotlandise, Pyrenopesisa Lycopi REIIM. Ascis 70 80 x 8 10,«: spor. 9 12 X 4 fl. In caulibus putrescentibus Trichera arvensis Bro Gotlandiaä. Rosellinia Obietina FCCK. Ascis 115-125 X 9 10 ft; spor. 13 17 X 8 0 fl.

272 In ramis pineis Bro GrOtlandise. liosellinia obliquata (SOMMBEP.) SACO. Peritheciis 330 420 u in diam.: ascis 125 140 X 7 8 u; sj)or. 10 12 x '!' In sfcrobilis Pint silvestris dejectis Duss par. Bro rarissime. Schieoxylon Berlceleyanum (DUE. & LEV.) HERM. Ascis 275 X 9; spor. articulis 7 10 X 2 /< In caulibus siccis Cynanchi Vincdoxici Bro et Glolntlarire vulgaris Wisby Gotlandise. Sordaria discospora (AWD.) NIESSI.. Ascis 80 100 X 10-12 //: spor. 12 14 11,/;. In fimo ecpiiuo, Bro G-otlandise. Sporortnia pulchella HASSHN. - Ascis 100-110 X 10 11 /r. spor. 17-20 X 5-ti /t. In limo vaccino Wisby. Yenluria chlorospora (CESATI) KABST. Ascis 50 65 X 9 10 «: spor. 15 17 X 6 7 //. In foliis siccis Fraxini excelsioris Qvie par. Bro Gotlaudiiw. 2. Stud. H. HKSSKLMVN redogjorde för sina under sommaren utförda studier öfver skärgårdsö egetationen i Roslagen. Dennas sammansättning skulle bufvudsakligen bero på endozoisk fröspridning förmedelst foglar. 3. Kand. E. HEMMENDOEVF visade ett ovanligt stort exemplar af Lycoperdon Bovista.

273 Om vegetativ embryobildning hos flertalet Alchemillor och den förklaring öfver formbeständigheten inom slägtet, som densamma innebär. Af S. MURBBCK. i föregående meddelande). I en uppsats i Botaniska Notiser 1895 (sidd. 264 66) framhöll jag den förunderliga formbeständighet som utmärker de talrika typer man i senare tid urskilt inom slägtet Alchemilla och antydde derstades ock^å att densamma hade sina särskilda orsaker. Dessa, for hvilka jag redogjorde under en utflykt som Lunds Botaniska Förening företog i slutet af maj 1S95, hulvudsakligen i syfte att studera det i fråga varande slagtet, förklarade jag mig emellertid i nämnde uppsats först senare komma att närmare behandla. Jag ville nämligen dels afvakta utslaget af några under sommaren 1894 i gång satta kulturförsök medelst frösådd dels också göra iakttagelser öfver det satt hvarpå embryobildningen föraigginge. En längre vistelse i främmande lander har hittills hindrat mig från undersökningar i sistnämnda riktning, men då resultaten af odlingsförsöken redan föreligga och utgöra ett tillräckligt bevis för riktigheten af min uppfattning beträffande orsaken till formernas märkvärdiga konstans, vill jag har, på grund af sakens intresse, lemna ett kort meddelande om de gjorda iakttagelserna och de slutsatser som at dem kunna dragas. Under min tjenstgöring vid K. Vetenskaps-Akademiens botaniska trädgård Bergielund, åren 1892-93, föranleddes jag af vissa omständigheter till undersökningar öfver den sexuella reproduktionsförmågan dels hos de i Stockholms-trakten spontant uppträdande Alchemillorna dels hos de i nämnde trädgård odlade arterna A. alpina L. och vi. glabra (DC) POIR. Det befanns dervid att produktionen af befruktnings- B;t Not, «;

274 dugligt pollen hos flertalet af dessa typer var fullständigt undertryckt, oeli bos de öfriga i ytterlig grad reducerad, men att i trots haraf fruktsattningen hos samtliga undersökta former alltid var mycket riklig. Under åren 1894 och 1895 Fortsattes undersökningarna dels å en stor mängd skånska lokaler dels offer några i Lunds botaniska trädgård odlade arter och utsträcktes slutligen också till herbarie-material från olika delar af Europa. Resultatet blef följande: Vissa arter, t. ex. A. alpina L.. A. sericata RBICHB. '), A. pubescens LAM., A. vestita (Bus.) MDRB., utveckla aldrig ett enda befruktningsdugligt pollenkorn, ulan antherernas inre är fylld t med en s vartaktig desorgauiserad cellmassa. Hos andra, t. ex..1. pastoralts Bus., A. suherenala lins., A. acutangula Bos. A. alpesiris SCHMIDT, kan man ef ter undersökning af ett större autal individ träffa etc sådant, lio.-. hvilket ett par antherer i en eller annan blomma genom sin betydligare storlek afvika från de öfriga; undersöker man en sådan anther under mikroskopet, så finner man inmängda bland massan af förkrympta svartgröna pollenceller, enstaka, mångdubbelt större, protoplasmafyllda, gråaktiga polleukorn, af hvilka åtminstone en del kunna betraktas som normala. Det bör dock härvid märkas att antalet al sådana korn, jämfördt med mängden al embryofyllda frön hos samtliga individ af de nämnda arterna, ar ytterligt ringa, samt. alt det aldrig lyckats mig att. konstatera närvaron af pollenkorn å dessa arters märke, trots det att sådant, till följd af märkesytans jämnhet, mycket väl skulle låtit sig göra redan med hjelp af en god loupe. Tusentals blommor af alla o (van omnämnda arter halva i sådant syfte omsorgsfullt granskats. Blott hos en enda af de arter jag hittills undersökt, den orienta- ] ) J. BöRFLER Herbarium Normale n.r 8080.

275 liska A. speciosa Bus. '), som utmärker sig genom jämförelsevis stora och lifligt. färgade blommor samt. relativt långa ståndare, hvilkas knappar mot slutet, at antliesen komma i beröring med market, frambringas en rikligare mängd normalt pollen, oeh liar tinner man också hurusom sådant vid slutet at blomningen, ofta nog adhererar vid märkenas yta. Att denna art eger en rik fruktsalining ar således mindre underligt. Men hvar skall förklaringen finnas till det faktum att embryobildningen genomgående ar lika rik ej blott hos de typer der pollenprodiiktiolieu ar ytterligt reducerad, utan ock hos alla dem (A. alpina etc.) om hvilka jag ar berättigad att påstå att de inom hela sitt utbredningsområde icke utveckla ett enda befruktningsdugligt pollenkorn V Försiggår embryobildningen hos alla dessa typer utan att en befruktning kommer till stånd? Del. har redan nämnts att produktionen af normalt pollen hos A. pastoralls och de till samma kategori som denna hörande typerna ar alltför ringa i förhållande till summan af frön som hos dem frambringas, och jag är desto mer törvissad om riktigheten al donna uppskattning som en ofverföring af frömjöl till pollensterila individ af samma eller andra arter h varken försiggår genom vintlon eller genom insekter. Vi vilja dock anse näranda beräkning inexakt och antaga mängden af normalt pollen tillräcklig for frobildningen ej blott hos nämnda t3? per, utan ock hos de absolut pollenstorila arterna A. alpina, A. pubescens etc., hvilka åtminstone i vissa trakter uppträda i sällskap med de andra. Beträffande de i Lunds botaniska trädgård närmare studerade A. alpina, A. sericata etc, hos hvilka likaledes ej ett enda pollenkorn kommer till full utveckling, vilja vi räkna med den möjlighe- ') Odlad i Lunds och Upsala botan. trädg.. i den senare under beiiitmninnom A. uctttiloba STKV. I vid mitt besök derstädes i juli 1893).

276 ten att de samt och synnerligen befruktats af den därstädes odlade, pollenproducerande A. speciosa. Om embryobildningen vore en följd af befruktning ined andra arters pollen, skulle naturligtvis sådant gifva sig t3 r diigt tillkänna hos af komman. För att profva denna den enda tänkbara möjligheten för en befruktning, sådde jag i Lunds botaniska trädgård sommaren 1894 i rymliga krukor en stor mängd frön af ett flertal Alchemillor, deribland af ven följande icke pollenproducerande och från hvarandra morfologiskt vidt skilda arter: A. alpina, A. sericafa, A. glabra, A. pubescens. Af de tre förstnämnda, som alla högst betydligt afvika från A. speciosa, voro fröna hemtade från i trädgården odlade exemplar. Hösten 1895 kunde så mycket, konstateras att de från en och samma art härstammande talrika plantorna med hansyn till det vegetativa systemet fullständigt öfverensslåmde sinsemellan. Af hvarje art utplanterades nu mellan 10 och 20 individ på fritt land. ooh vid min återkomst till Lund i augusti 1897. då hela samlingen stod i full utveckling, kunde en jämförelse med respoktiva moderplantor företagas afven med hänsyn till blomma och frukt. Det visade sig då att afkomman genomgående och i de minsta detaljer stämde öfverens med respektive moderväxter; ej ett spår till variation hos densamma fanns att konstatera och framför allt ej ett tecken till närmande åt A. spec /osa eller någon annan art som kunde tänkas harva aflemnat pollen. Resultatet var ej öfverraskando. Grenom studier i naturen, på platser der endast pollensterila former uppträda, var jag längesedan öfverfcygad att en embryobildning orsakad af andra Alchemillors pollen icke var möjlig. Jag tvekar derföre icke att har med full bestämdhet påstå att embryobildningen hos de talrika nord- och medel-europeiska Alchemillorna försiggår utan att en befruktning kommer till stånd.

27 7 Det nämnda förhållandet är ej blott frän morfologisk-biologisk, utan ock från systematikerns synpunkt af intresse. Så vidt min egen erfarenhet sträcker sig, ar den form beständighet som utmärker de talrika europeiska Alchetnillorna nästan enastående. Mån kan på platser der en eller Here typer ymnigt uppträda granska tusentals individ af hvardera utan att märka andra skiljaktigheter an sådana som direkt framkallats at vexlingar i markens Inktighet och otriga beskaffenhet, bestrålningens intensitet o. s. v., oeh afven vid jämförelse med material Iran vidt skilda trakter af en typs utbredningsområde är en variation i egentlig mening nästan aldrig märkbar. Då inom de flesta polymeria slagten typerna forhälla sig pä ett helt annat sätt, söker man ovilkorligen efter en särkild förklaring till forinbestandigheten inom sli^iet, AlchemiUa. En sådan ar ju lätt funnen: Orsaken till Alchemillornas stora konstans ligger deri att einbryobildningen hos dem ar en vegetativ process och deri att fröet med den derur uppväxta plantan följaktligen ar att betrakta som en afläggare från moderväxten. Det ar min afsigt att framdeles söka utforska de närmare detaljerna vid embryots utbildning. Måhända kan jag då också blifva i tillfälle att yttra mig om ett annat, för närvarande dunkelt spörsmål, huru den nu rådande polymorfismen inom slägtot en gång kommit till stånd. Härför erfordras emellertid en noggrann kannedom om formernas geografiska utbredning, hvilkens vinnande i sin ordning ar beroende at det intresse som från don botaniska allmänheten kommer slagtet till del.

278 Smärre notiser. Vetenskapsakademien d. 10 DOV. Till införande i akademiens Bkrifter antogos följande af handlingar: 1. Die Flechten der ersten RegneH'sehen Expedition. I. Die Gattung Pyxine (Fa.) NYL., af d:r G. O. MAMUS; 2. Om en Cemmium-torm frän Gotland, ett bidrag till hafsnlgernas biologi, af prof. F. R. KrettMAS; 3. Znr Jlorpholo^ie nnd Riologi einzelliger Alu'en, af aman. KNUT BOBLIN; 4. Ueber dio Transpiration der Ilnlophyten, af kand. O RoSENBEllG. Profession i VäxtbiOlOgi i Upsala Grosshandlare FU.VNS KiMPh i Stockholm har d 6 nov. 1897 skänkt Upsala Universitet 150000 kr för att möjliggöra upprättandet vid detsamma af en e. o. profession i växtbiologi med villkor att till dess förste iunehafvarc ntnämnes doe. lektorn vid Ultima laiidtlirnksinstitut dr. Å. X. LINDSTRÖM. Anslag. Styrelsen för Lars Hiertas Minne har d. 28 nov. beviljat ett anslag af 7000 kr. för utförande af en hydrologisk undersökning af norra atlantens öfre rörliga vattenlager. Mos Frans Svanström & C:o Stockholm Myntgatan 1, kan erhållas: Grått blompreasningspapper formal 350x415 mm Pris pr ris 3, Hvitt,. 360X445,..,10 Herbariepapper N:<> 8. hvit färgton 240x400, 4 11, blå.. 285x4(55.,.,.. 7,50 13, hvlt., 2*5x405,..,.... 9,75 Obs De båda sistnämnda sorterna användas vid liiksmusei Botaniska afdelning. Innehåll. Botaniska sektionen af naturvetenskapliga sällskapet i Upsala, s. '253. MURBKCK, S., 0m vegetativ embryobildning lios flertalet Alcbeinillor orb den förklaring ofver formbeståndigbeten inom slägtet, som densamma innebar, s. 273. Tow, R., Förteckning öfver parasitsvampar, iakttagna i trakten kring Jönköping, s. 237. Literatnrofvcrsigt s. 252. Smärre notiser s. 278. Lund,Bcrlingska Boktryckeri och Stilgjuten-Akl iol>olii K et,,: '/ 12 18!)7,