Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Relevanta dokument
Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

48 p G: 29 p VG: 38 p

Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till!

Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Kursplanen i matematik grundskolan

Förslag den 25 september Matematik

Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan

Vilken kursplanskompetens behöver rektor?

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Lokal studieplan matematik åk 1-3

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Matematik i informellt lärande på fritidshem. Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten

Kursplan Grundläggande matematik

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Kursplanen i ämnet matematik

Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Lokal pedagogisk planering

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Inledning. Polydronmaterialet. Tio områden. Lgr11-koppling

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Kursplan för Matematik

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Bee-Bot & Blue-Bot Räkna

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Har du inte räknat färdigt än? Vad är matematik? Var och hur används matematik? Vad är matematikkunnande? Varför ska vi lära oss matematik?

Arbetsområde: Jag får spel

Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

ARBETSPLAN MATEMATIK

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Statens skolverks författningssamling

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

Innehållsförteckning kopieringsunderlag kapitel 1

DET CENTRALA INNEHÅLLET

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Bedömning för lärande i matematik

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Extramaterial till Start Matematik

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Bedömning för lärande i matematik

Per Berggren och Maria Lindroth

Pedagogisk planering i matematik

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Inlärningsnivåer i matema0k och en varierad undervisning

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Vad är algoritmer? Lektionen handlar om att få en grundläggande förståelse för vad en algoritm är. Vad är algoritmer?

Transkript:

Ma F-3 I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 5 hp Studenter i lärarprogrammet Ma F-3 I (11F322) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15-04-29 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal poäng på tentamen: För att få respektive betyg krävs: 31 p G: Alla rätt på del A samt 19 p på del B VG: Alla rätt på del A samt 25 p på del B Allmänna anvisningar: Rättningstiden är som längst tre veckor Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad. Lycka till! Ansvarig lärare: Monica Rundgren Telefonnummer: Tel: 033-435 43 94 0730-571925

OBS! Alla svar ska motiveras (visa uträkningarna). Bara svar = 0p Del A: Grundläggande del som kräver alla rätt 1. Beräkna 67. 58 2. Beräkna 286 14 3. Beräkna 5-2 3 + 9/3 4. a) Beräkna kvoten av 2/6 och 1/2 b) Beräkna summan av 2/4 och 1/3 5. Namnge följande figurer 1

OBS! Alla svar ska motiveras (visa uträkningarna). Bara svar = 0p Del B 6. a. Beräkna 127 + 28 + 132 med skriftlig huvudräkning på två olika sätt. b. Visa 513 288 med skriftlig huvudräkning med metoderna likatilläggsmetoden och uppräkning. 7. Lös division 3103 med 5 a. Trappan b. Liggande stolen c. Värmlandsmodellen (Liggande stolen med ett långt decimaltecken) d. Analysera de tre modellerna. Rangordan dem utifrån brister. Börja med den som har störst brister. Motivera. 8. Lös 15 25 med tre valfria metoder. (3p) 9. a. Lös (-2) (- 5) med glasstenar. (1p) b. Lös 2 - (-3) med bilar (1p) 10. Utgå från ett vardagsproblem till 3 5 och lös problemet sedan med tre representaionsformer. 11. Beskriv två övningar inom rumsuppfattning som har till syfte att träna taluppfattning. Motivera kopplingarna. 2

12. Förklara skillnaderna mellan följande begrepp (2p) a. Tal och siffror b. Bråk och division 13. Använd chokladkakemodellen för att beräkna (2p) a. 2 1 + 5 4 b. 2 1 4 3 14. Beräkna i basen fem. (2p) a. 123 fem + 234 fem b. 212 fem - 14 fem 15. Beskriv starten av taluppfattning i årskurs 1. Beskrivningen ska innehålla tre övningar i en tydlig progression. Använd gärna Lgr 11 (bilaga 1). 3

Lgr 11 Matematik Bilaga 1 3.5 MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser. Syfte Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans. Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. 4

Centralt innehåll I årskurs 1 3 Taluppfattning och tals användning Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur de kan användas för att ange antal och ordning. Hur positionssystemet kan användas för att beskriva naturliga tal. Symboler för tal och symbolernas utveckling i några olika kulturer genom historien. Del av helhet och del av antal. Hur delarna kan benämnas och uttryckas som enkla bråk samt hur enkla bråk förhåller sig till naturliga tal. Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer. De fyra räknesättens egenskaper och samband samt användning i olika situationer. Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning och vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer. Rimlighetsbedömning vid enkla beräkningar och uppskattningar. Algebra Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. Geometri Grundläggande geometriska objekt, däribland punkter, linjer, sträckor, fyrhörningar, trianglar, cirklar, klot, koner, cylindrar och rätblock samt deras inbördes relationer. Grundläggande geometriska egenskaper hos dessa objekt. Konstruktion av geometriska objekt. Skala vid enkel förstoring och förminskning. Vanliga lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge i rummet. Symmetri, till exempel i bilder och i naturen, och hur symmetri kan konstrueras. Jämförelser och uppskattningar av matematiska storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med vanliga nutida och äldre måttenheter. Sannolikhet och statistik Slumpmässiga händelser i experiment och spel. Enkla tabeller och diagram och hur de kan användas för att sortera data och beskriva resultat från enkla undersökningar. Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning i enkla situationer. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån enkla vardagliga situationer. 5