ELSÄK2000, v1.1, 2011-11-16 PM 1 (6) Horst Blüchert Generaldirektörens stab 08-508 905 51 2012-02-22 Dnr 12EV1004 Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 Elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 lyder: 6 Elinstallationsarbete får utföras endast av elinstallatör eller av yrkesman under överinseende av elinstallatör hos vilken yrkesmannen är anställd eller som är anställd i samma företag som yrkesmannen. Nedan finns en allmän beskrivning, en historisk återblick och svar på 6 frågor avseende 6. I slutet finns och en kortfattad beskrivning av de väsentliga ändringar som genom åren infördes i förordningen. Allmän beskrivning När man diskuterar paragrafens innebörd ur ett förvaltningsrättsligt perspektiv dvs. i samband med att vi utövar tillsyn och överväger om behörighetsbeviset ska återkallas är det viktigt att komma ihåg följande. Man måste skilja mellan den organisationsordning som varje verksamhet har och de kompetensregler som finns i elinstallatörsförordningen. Hur verksamheter organiseras och hur man inom en organisation leder och fördelar arbetet har ingen reglerad koppling till vem som får utföra elinstallationsarbete. Man måste även skilja på reglerna i elinstallatörsförordningen och de förvaltnings- samt straffrättsliga reglerna. Man ska inte heller blanda ihop dessa bestämmelser med principalansvaret dvs. ett företags ansvar för den eventuella skadeståndskyldighet som kan uppkomma när en anställd varit vållande till skadan. Behörigheter är personliga och inte på något sätt knutna till det företag man för tillfället är anställd på. Enligt 2 elinstallatörsförordningen (1990:806) är en elinstallatör en person som av Elsäkerhetsverket meddelats behörighet att utföra elinstallationsarbete i angiven omfattning. Det finns inga undantagsregler eller begränsningar till denna författningstext. En elinstallatör får i vilka sammanhang och i vilken organisation som helst utföra det elinstallationsarbete som behörighetsbeviset omfattar, både i privat och i yrkesmässig verksamhet. Det finns inte heller någon reglering som gör att man i vissa lägen kan undanta sig det ansvaret. Man kan därför inte kalla sig yrkesman och utföra elinstallationsarbete under någon annans E L S Ä K E R H E T S V E R K E T T E L 0550-851 00 E - P O S T registrator@elsakerhetsverket.se O R G. N R 202100-4466 Box 4, 681 21 Kristinehamn F A X 0550-851 01 W E B B www.elsakerhetsverket.se
2 (6) behörighet när man själv har en likadan behörighet för sådant elinstallationsarbete. Det har skett en samhällsutveckling där bemanningsbranschen blivit en stark faktor när det gäller att balansera arbetskraftsbehovet inom branschen. Det har lett till att personer med elkompetens hyrs ut av andra företag än de klassiska branschföretagen. Eftersom man i förordningen inte har definierat vad som avses med anställning och anställningsförhållande kan samtliga anställningsformer användas inom ramen för huvudregeln. Det blir således upp till aktörerna att tolka det kravet utifrån arbetsrättsliga bestämmelser. Historisk beskrivning om tillkomst och ändringar av 6 Den första bestämmelsen kom med Kungl. Maj:ts förordning Nr. 755 från 1919. Föreskrifterna finns i 2 som lyder: 2 Elektriskt installationsarbete må utföras endast av därtill behörig installatör eller under kontroll av sådan installatör. I statens offentliga utredningar nr. 1935:53, betänkande angående behörighet att utföra elektriskt installationsarbete m.m. från den 23 oktober 1935 kommenteras bestämmelsen från 1919 och dess ändring i 1939 på följande sätt på sida 60: Bestämmelse, avsedd att förhindra bulvanväsen. I en behörighetsförordning kan av fullt naturliga skäl icke uppställas den fordran, att den behörige installatören med nödvändighet personligen skall utföra allt elinstallationsarbete han åtagit sig. Däremot bör installatören uppenbarligen utöva ledningen av arbetet och vara ansvarig för huru detta utföres av de arbetare han anlitar. I gällande författning har detta emellertid uttryckts så, att installationsarbete även må utföras under kontroll av behörig installatör. Denna uppfattning har framkallat ett omfattande bulvansystem, mot vilket starka erinringar framförts vid de överläggningar sakkunniga haft med förefintliga organisationer. Enligt sakkunnigas åsikt måste en sådan tillämpning för framtiden förhindras, vilket torde kunna ske genom att gällande bestämmelse kompletteras med föreskrift om att vederbörande skall vara anställd hos behörig installatör eller i samma företag som sådan installatör. I Kungl. Maj:ts Kungörelse 1939 Nr 219 angående behörighet att vid elektriska starkströmsanläggningar utföra installationsarbete; 2 införs följande ändring av paragrafen. 1 1 mom. Installationsarbete må med de undantag, varom i 2 och 3 mom. sägs, utföras endast av därtill behörig installatör eller av yrkesman, vilken är anställd hos behörig installatör eller i samma företag som sådan installatör, under förutsättning tillika att yrkesmannen utför arbetet under kontroll av den behörige installatören.
3 (6) Paragrafens utformning kommenteras på följande sätt i den special motivering till förslag till förordning. Sida 82: 2 av förslaget innehåller liksom 2 i 1919 års förordning den grundläggande bestämmelsen om att särskild behörighet erfordras för utförande av installationsarbete utom i vissa undantagsfall. Meddelandet av sådan behörighet tillkommer enligt förslaget fortfarande kommerskollegium, som utgör den nuvarande tillsynsmyndigheten. Huvudregeln återfinnes mom. 1, undantagen i mom. 2 och 3. 2 mom. 1. Varken i gällande bestämmelser eller i sakkunnigas förslag förutsattes emellertid ovillkorligen, att den, som utför installationsarbete, personligen innehar ett av kommerskollegium utfärdat behörighetsbevis. I 1919 års förordning är detta utryckt så, att installationsarbete må utföras endast av behörig installatör eller under kontroll av sådan installatör. Härvid må erinras om att i det författningsförslag, som låg till grund för 1919 års förordning, fanns intaget ett direkt stadgande om att med installatör skulle förstås sådan person, som utövade ledningen av installationsarbetets utförande. Beträffande nämnda definition, vilken icke kom att inflyta i författningen, framhölls i motiveringen, att i ordet installatör icke inlagts den betydelsen, att denne skulle vara närvarande på arbetsplatsen eller ens hava avlagt besök därstädes, enär sådant finge överlämnas till installatörens eget bedömande. Däremot förklarades, att installatören givetvis ansvarade för arbetarnas åtgöranden. Gällande föreskrift torde starkare än nyssnämnda förberedande förslag framhäva den behörige installatörens skyldighet att utöva uppsikt över arbetet. Men även i den lydelse bestämmelsen har synes icke tillräckligt tydligt hava kommit till uttryck, vad som därmed avses, nämligen att den behörige installatören skall hava ansvaret för arbetet. För att förebygga ett kringgående av bestämmelsen hava de sakkunniga i sitt förslag intagit ett villkor av innehåll att yrkesman, som icke själv innehar behörighet, får utföra installationsarbete, endast om han är anställd hos behörig installatör eller i samma företag som sådan installatör, varjämte fordran på att arbetet skall utföras under kontroll av denne kvarstår. Med förordningen från 1975 får bestämmelsen om kontroll av yrkesmännen en egen paragraf, 3. Innehållet i 2 står sig till dagens förordning, visserligen med språkliga anpassningar, men med samma materiella innehåll.
4 (6) Frågor och svar: 1. Varför kan inte en elinstallatör ha personal som arbetar under dennes överinseende som också innehar samma behörighet? Svar: Det är naturligtvis så att varje verksamhet själv bestämmer hur arbetet ska ledas och fördelas. Även om det finns en behörig elinstallatör i ett företag finns det inga regler i elinstallatörsförordningen som ställer krav på att denne organisatoriskt ska leda och fördelar elinstallationsarbetet. Hur elinstallationsarbetet ska ledas och fördelas bestäms ytterst av företagsledningen. Företagsledningen kan således faktiskt låta någon utan behörighet leda och fördela arbetet då detta förhållande inte regleras i förordningen eller i verkets föreskrifter. Det finns åtskilliga exempel på företag där elinstallatören inte ingår i arbetsledningen. Bestämmelserna i förordningens 3 anger endast vad som är elinstallationsarbete och vem som får göra det. Förordningen omfattar personer med formell kompetens (elinstallatörer) och personer utan formell kompetens (yrkesmän). Yrkesmannens rätt att utföra elinstallationsarbete uppstår genom anställningsförhållandet och att någon med formell kompetens (elinstallatör) utövar överinseende över denne. Finns inte dessa förutsättningar får en person utan formell kompetens inte utföra något elinstallationsarbete bortsett från de undantag som regleras i 3 i verkets föreskrifter (ELSÄK-FS 2007:2 och 2010:4). Det framgår inte av bestämmelserna att en elinstallatör kan ha överinseende över andra elinstallatörer. Det kan mycket väl vara så att det i en verksamhet endast finns behöriga elinstallatörer och inga yrkesmän. Vissa företag kräver till exempel att de som anställs har behörighet i syfte att försäkra sig om en viss kunskapsnivå. Det är möjligt att företaget i ett sådant fall har en organisationsordning där en av de behöriga personerna leder och fördelar elinstallationsarbetet. Något överinseende är i sådana fall inte aktuellt, det behövs ju inte i en verksamhet där alla har samma formella kompetens. 2. Gäller det alla behörighetstyper eller kan till exempel en BB1-behörighet arbeta under överinseende av en allmän behörighet? Svar: För den del av elinstallationsarbetet som inte omfattas av de befogenheter som följer med en viss behörighet blir personen yrkesman. En person med BB1 blir yrkesman för elinstallationsarbeten över BB1 nivån. 3. Begreppet yrkesman är inte definierad i förordningen, vad är det som hindrar att en elinstallatör innefattas under yrkesman?
5 (6) Svar: Begreppet yrkesman är inte definierat men elinstallatören är det. En elinstallatör kan inte bli en yrkesman för de arbeten som den har behörighet för. 4. Om jag är anställd som elektriker på ett elinstallationsföretag där någon redan är behörig installatör och jag själv vill läsa in behörighet men inte använda den i min anställning, blir jag automatiskt behörig för allt mitt elinstallationsarbete den dag då min behörighet träder i kraft? Svar: Ja, har du behörighet har du formell kompetens för det elinstallationsarbete som beviset omfattar och får utföra elinstallationsarbete. Är du anställd som vaktmästare och inte utför elinstallationsarbetet i din anställning finns det inget elinstallationsarbete för oss att utöva tillsyn över och då är de förvaltningsrättsliga bestämmelserna inte tillämpliga. Även om du har behörighet och är anställd för att utföra elinstallationsarbete finns det ingen reglerad skyldighet för dig att ha överinseende över yrkesmän, det är en fråga mellan dig och din företagsledning. Kom ihåg att skilja mellan de förvaltningsrättsliga reglerna och de straffrättsliga. Verket kan återkalla en behörighet även om en person inte straffrättsligt kan dömas för ett eventuellt brott och omvänt. Man ska inte heller blanda ihop dessa bestämmelser med principalansvaret dvs. företagets ansvar för den eventuella skadeståndskyldighet som kan uppkomma vid bristande elinstallationsarbete som har vållat person- eller sakskada. 5. Vad händer om jag som yrkesman inte meddelar till min behörige installatör att jag fått/har behörighet? Svar: Ingenting. Det finns inget reglerat informationskrav. Behörigheter för elinstallationsarbete är personliga. Det är en fråga mellan dig och företagsledningen. 6. Kan jag avsäga min behörighet? Svar: Nej, det finns ingen sådan regel i författningen. Det innebär att behörigheten gäller till det datum som anges på beviset. På samma sätt finns det ingen regel i författningen som ger den behörige själv möjlighet att inskränka den egna behörigheten. Däremot bestämmer du själv om och i vilken omfattning du utnyttjar din behörighet.
6 (6) Väsentliga ändringar i förordningen 1939 införs yrkesmannen i förordningen och bestämmelsen, om vem som får utföra elinstallationsarbete, ändras till att yrkesmän som utför elinstallationsarbete under kontroll av den behörige ska vara anställda i samma företag. Vidare införs statliga regler för entreprenörsväsendet som Elverken (dagens elnätsföretagen) hade infört långt före behörighetssystemets tillkomst. Begreppet starkströmsanläggning ersätter elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring. 1975 anpassas de bestämmelser som reglera kompetenskraven i förordningen, behörighetsklasserna och Statens industriverk utfärdar 1976 tillämpningsbestämmelser till förordningen. Tillämpningsbestämmelserna innehåller bland annat en kompletterande lista av behörighetskrävande arbeten samt första gången bestämmelser om undantag från anställningskravet. 1990 överförs bestämmelserna om behörighetsklasserna och de kompetenskrav som ställs för att erhålla behörighet till Statens energiverks föreskrifter. Även de bestämmelserna som är kvar från entreprenörsväsendet flyttas till energiverkets föreskrifter och moderniseras.