HJÄLMÖ Utbildningsmaterial och lärarhandledning

Relevanta dokument
BJÖRNÖ Utbildningsmaterial och lärarhandledning

GÅLÖ Utbildningsmaterial och lärarhandledning

Välkommen till Västergården på Hjälmö

RIDDERSHOLM Utbildningsmaterial och lärarhandledning

Allemansrätten på lätt svenska

Allemansrätten en unik möjlighet

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?

Svar till spelkorten

1. Vad är allemansrättens

Arbeta vidare i skolan

Skälåker INVENTERINGSRAPPORT. Haninge kommun. Naturen på lika villkor. Datum: 29/9 2016

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN

Allemansrätten paddling

Allemansrätten SVENSKA

Allemansrätten en unik möjlighet

Allemansrätten en unik möjlighet

JÄVERÖN EN SKÄRGÅRDSPÄRLA

SÖDRA HYN VANDRA I VACKERT NATURLANDSKAP

Allemansrätten SVENSKA

Lärarmaterial. Erik blir hjälte. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll: Eleverna tränar följande förmågor: Författare: Torsten Bengtsson

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

Frågesport om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

GÖTEBORGSUDDEN ANPASSAD VÄNERNATUR FÖR ALLA

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

Beslut för Älvsjöskogens naturreservat 11 (18)

SKOG OCH UNGDOM OCH ALLEMANSRÄTTEN. - Inte störa, inte förstöra -

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!

Välkommen till RIDDERSHOLMS NATURRESERVAT

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda

Skogen + Naturen på hösten. Åk 4

Minifakta om djurungar på landet

Havsnära öar och avlägsna fiskeplatser

MITT I NATUREN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i naturen i Universeums utställning Vattnets väg på plan 4.

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

VOICES PROJEKTET FÖR UNGDOMAR I SKÄRGÅRDEN UNGA SKA HÖRAS PÅ LIKA VILLKOR

Minifakta om djurungar vid vatten

skärgårdsstiftelsens pärlor

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN NIKLASDALS LÖVSKOG

Författare: Can. Kapitel1

Stenåldern. * Från ca år fkr till ca 2000 år fkr *

NYGÅRDSKÄLLAN VANDRA TILL NATURLIG KÄLLA

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Upptäck Sverige Lgr 11

Tara är barnskötare YLVA HEROU ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

Hur mycket jord behöver vi?

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Minifakta om dinosaurier

Stenåldern SIDAN 1 Lärarmaterial

Författare: Helena Karlsson

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

RÄVEN TECKEN SOM STÖD FAKTA OM RÄVEN

HITTA NEMO. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Hitta Nemo i Universeums utställning Akvariehallen på plan 4.

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Facit Spra kva gen B tester

Utveckling och hållbarhet på Åland

HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT

Äger du ett gammalt träd?

Slut ögonen och lyssna några minuter på alla ljud du kan höra i din omgivning. Vilka är de?

Sinnenas stig GNESTA

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Språkstart NO Facit. NO för nyanlända. Hans Persson

VÄGVISAREN SAMARBETSÖVNINGAR. SYFTE Att träna på samarbete och lyhördhet. Att hjälpa varandra.

Lässtrategier för att avkoda och förstå olika texter. Sökläsning och läsning mellan raderna. (SV åk 7 9)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Grönt friluftsliv. Introduktion. Idrott och hälsa 1. Kunskapskrav: Här får du som lärare välja vilka kunskapskrav du/ni tolkar in.

Östersjön - ett evolutionärt experiment

på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

KLARÄLVSDELTAT FANTASTISKT FRILUFTSLIV PÅ PROMENADAVSTÅND

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Leo och olyckan Lärarmaterial

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Torsten Bengtsson

Välkommen ut i naturen

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

Minifakta om djurungar i staden

Stenarnas mångfald. 1. Djurkort. 2. Sortering. 3. Karta. 4. Stensamlingar

Efter att jag byggt mitt bo är jag väldigt hungrig, efter långt slit märker jag att det inte finns något på stranden så jag hugger mer material så

Filip och tunneln. Bygg upp intresset för boken med hjälp av en inledande övning innan klassen/eleven får bekanta sig med själva boken.

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5

"Magiska" tankar kring berättelsen Tankecoaching till dig som vuxen

Naturskola. Lärande är individuellt, på det vis att vi alla lär olika.

Fyra filmer om allemansrätten

SKOGEN I SKOLAN. Innehåll KUNSKAP OM SKOG FÖR LÄRARE OCH ELEVER

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Boris flyttar in ULF SINDT

Projekt/tema arbete Svea Montessori förskola Lilla avd.

Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Grön Flagg

SBR Lotta Fabricius Preben Kristiansen

Transkript:

HJÄLMÖ Utbildningsmaterial och lärarhandledning www.skargardsstiftelsen.se

Innehåll Sida Välkommen till utbildningsplats Hjälmö 4 Aktiviteter 6 Min dag på Hjälmö 7 Tips för en lyckad dag! 8 Förslag på upplägg för er dag på Hjälmö 9 Arbetet på Hjälmö Lantbruk 10 Lek och använd dina sinnen 14 Naturreservat och allemansrätten 16 Östersjöns beskyddare 18 Vi har tagit hjälp av elever och pedagoger 19 Besök våra andra utbildningsplatser 22 Om Skärgårdsstiftelsen Skärgårdsstiftelsen äger och förvaltar 40 områden från Örskär i norr till Landsort i söder där stiftelsen bedriver natur- och kulturbyggnadsvård. Dessa 12 000 hektar, ungefär 12 procent av Stockholms skärgård förvaltar stiftelsen för att alla ska få möjligheter till rekreation och fina vistelser i skärgården. Områden som på det sättet kan hållas öppna för alla. Skärgårdsstiftelsen ska bevara skärgårdens naturvärden och egenart, vilket bland annat innebär att bevara odlingslandskapet på våra marker genom betesdrift och åkerbruk. Vi värnar om miljön genom bland annat ett aktivt naturvårdsarbete, skärgårdsmajor och kompostering. Projektledare: Sandra Löfgren Redaktör: Ludvig Myrenberg Formgivare: Romdahl Design Foto: Sören Colbing, Ulla Tillgren, Sandra Löfgren, Anders Bouvin Tryck: Elanders År: 2016 Tack till: Referensskolor med lärare och elever från: Al Azharskolan, Framstegsskolan, Mellansjöskolan, Metapontumskolan, Ormkärrskolan, Riksäpplet, Rodengymnasiet språkintroduktion, SFI Botkyrka Tumba, Skarpnäcks grundsärskola, Svartbäcken grundsärskola, Södermalms grundsärskola, Trädgårdsstadsskolan, Tunaskolan, Vistaskolan, Rådmansö skola, Kullsvedsskolan. Organisationer och verksamheter: Miljöverkstan i Haninge, DHB Östra, FUB Stockholm, RBU Stockholm, Habilitering och Hälsa, Laterna Vox, Gålö Havsbad, Fritidsbyn Kapellskäret. Hjälpsamma personer: Jenny Järvholm, Hanna Bergström, Mowlid Halene, Anders Aronsson, Catharina Österman, Gunnar Lodin, Sara Lindh, Lill Schierman, Per Schierman, Sara Hallén, Robert Tranefalk, Doris Larsson, Ulla Tillgren. Personal som bidragit med fakta, bild och stöd: Katarina Westerberg, Anna Ehn, Karin Strandfager, Cecilia Wibjörn, Gunnar Hjertstrand, Erik Aspsson, Anna Björkman, Karen Andersson, Lill och Per Schierman. 2 UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN

Upplev skärgården med dina sinnen. Skriv ett eget brev till framtiden. Lägg ditt brev i kistan. Kistan är begravd vid det fallna trädet på den stora stigen. Jag har faktiskt gjort ett stort X på trädet för att det ska vara lätt att hitta. Med näsan i blåstången...... så hoppas jag att du och din grupp vill upptäcka Stockholms skärgård via våra utbildningsplatser. Här ute bland kobbar och skär får ni uppleva mystik, natur, havet, växter och spännande historia. Ta del av vätterosens berättelse i Riddersholm och testa hur ramslöken smakar. Lyssna på Doris berättelse om hur det var att växa upp i Ramsviken, Björnö för 80 år sedan, då hon åkte pulka i ett handfat på vintern. Gå i Ediths fotspår på Gålö och upplev de konstverk och väsen som finns längs vägen, skriv ett brev och lämna till framtidens ungdomar. Låt dig inspireras av skärgårdsjordbruket på Hjälmö, hur det fungerar på gården och vad man gör för att öka den biologiska mångfalden och bevara den unika miljön. Sätt dig gärna på en klippa och ät din matsäck, det brukar vara det bästa av allt. Alla platser erbjuder en stig, skyltning, läromedel, lånelåda, välkomsthälsningar på olika språk och digitalt stöd på plats (LaGuide). Kom ut och upptäck, upplev och njut! Skärgårdshälsningar, Sandra Löfgren LaGuide Digitalt stöd på plats Alla utbildningsplatser har ett lokalt nätverk, LaGuide, som man kan koppla upp sin mobiltelefon till. På LaGuide kan du ta del av filmklipp, berättelser och platsinformation. Till exempel finns enklare välkomstfilmer på olika språk där ungdomar berättar om skärgården och saker att tänka på när man besöker skärgården. Du kan även besöka LaGuide från internet på: www.laguide.se/hjalmo Utbildningsmaterial på webben Som ett stöd till aktiviteterna på plats finns ett utbildningsmaterial som riktar sig till elever i årskurserna 4 9. Utbildningsmaterialet består av det här häftet samt stöd för uppgifter och övningar som laddas ner från webbsidan. Materialet på webben innehåller bland annat stödmallar, faktastöd och kopplingar till kursplaner för både grundskola och grundsärskola. www.skargardsstiftelsen.se, sökord: utbildningsplats skärgården BREVET FRÅN EDITH Nedskrivet 12 augusti 1894 av Edith Andersson 14 år på gården Frönäs, Gålö. ELEVBLAD, BILAGA 2 FAKTABLAD OM ÖSTERSJÖN OCH BLÅSTÅNGEN Östersjön är ett känsligt hav Alla djur och växter i havet ingår i det man brukar kalla en näringsväv eller ekosystem. Det betyder att alla djur och växter behövs, alla är beroende av varandra, ingen är onödig. Det är så det fungerar in naturen, och så det har fungerat i miljontals år. ELEVBLAD, BILAGA 7 Ägg och spermier förenas och söker en bra klippa att växa på. Sakta växer sedan upp från en liten groddplanta till en ståtlig tångruska. Får den växa i från kan de leva kvar på samma ställe under 50 år. År 1894 Hej Mitt namn är Edith Andersson och jag är 14 år. Jag flyttade hit till Gålö för fyra år sedan, år 1890. Det här brevet skriver jag till dig som lever i framtiden. Jag vill att du ska få veta hur mycket jag tycker om skärgården och Gålö. Den här ön har förändrat mitt liv! Om något förändras i havet, till exempel att en sorts fisk försvinner, så påverkas också en massa andra växter och djur. Andra växter och djur påverkas, kanske kommer de också att försvinna eftersom de var beroende av fiskens uppgift. I Östersjöns är näringsväven enkel jämfört med andra hav. Det finns inte så många djur och växter som trivs i Östersjöns bräckta vatten (en blandning av sött och salt vatten). Det finns bara några få arter inom varje grupp (exempelvis betare, filtrerare eller rovdjur), det gör att Östersjöns växter och djur inte tål lika mycket som andra hav. Om en art försvinner av någon anledning, är det inte säkert att det finns en någon som kan fylla dess funktion. Blåstång och torsk är två exempel på arter som minskat kraftigt, det har påverkat andra växter och djur. Blåstången hem åt många I Östersjön är Blåstången havets skog. Blåstången är hem åt många av Östersjöns växter och smådjur. I blåstången trivs tångräkor och tångmärlor, musslor, havstulpaner och många, många fler. Tången är ett bra gömställe, här tar många småkryp skydd mot fiender. Det gör blåstången till en perfekt lekplats och barnkammare för smådjur. Blåstången är faktiskt den miljö i Östersjön som innehåller flest olika sorters arter. I Östersjön har vi just nu alldeles för mycket näringsämnen och det är vi människor som har sett till att det blivit så. Vi brukar säga att Östersjön är övergödd, När jag var 8 år dog min mamma och jag blev helt förtvivlad. Det fanns ingen som tog hand om mig. Jag bodde på gatan i Stockholm och tiggde mat, det var hemskt. Men en dag år 1890, träffade jag en farbror som sa att jag skulle bli adopterad och få ett nytt hem, på Gålö. Här fick jag bo hos en familj på Frönäs gård. I början var Lär känna blåstången Blåstången känner du igen på dess mörkgröna färg och de luftblåsor som den har för att hålla sig upprätt i vattnet. jag mycket rädd, men mina nya föräldrar var snälla och omtänksamma. För första gången på länge blev jag mätt, det var en fantastisk känsla. Här upptäckte jag skärgården. Den är underbar: vild, härlig, ren och äkta. Nu är jag ute bland kobbar och skär, i skogen och på havet nästan varje dag. Jag älskar det. Tänk att det kan finnas något så fint. Jag vill att allt det här fina ska finnas kvar, även för alla som lever efter mig. Jag skriver det här brevet och hoppas att någon läser det i framtiden. Jag är så glad att just du har hittat brevet Jag skulle vilja att du hjälper mig med några saker. Undersök skärgårdsnaturen. Den trivs bäst på klippor och i lugnare vatten. Blåstången är Östersjöns vanligaste alg och den spelar en viktig roll för massor av andra växter och djur i Östersjön. Därför kallas den ibland för Östersjöns räddare. Blåstångens kärleksliv i månskenet Blåstången ät till viss del som oss människor, det finns honplantor och hanplantor. Honorna bär på ägg och hanarna bär på spermier. Ägg och spermier finns i de knottriga topparna som du kan hitta på blåstången. Under stilla kvällar i maj och juni då fullmånen lyser blir blåstången kär. Blåstången känner av månens dragningskraft. Då släpper tångplantorna ut sina miljarder små ägg och spermier i en vajande dans. De tunga äggen dalar långsamt ner mot botten tätt följd av de simmande spermierna. det som händer är att vattnet blir grumligt och då får blåstången inte tillräckligt med ljus för att växa. Istället trivs fintrådiga alger jättebra och de breder ut sig över de klippor som blåstången vill sitta på. Ibland växer de fintrådiga algerna till och med på blåstången, det tycker inte blåstången om. Det blir mörkt och skuggigt och då kan den inte växa som den ska. Vad kan du göra för att Blåstången i Östersjön ska må bra? Här kommer några tips! Sluta kissa i vattnet! Kiss innehåller jättemycket näring, den mängd som en person kissar under ett dygn ger gödning till ett kilo fintrådiga alger! Köp miljömärkta varor i butiken, så att mindre gifter och näringsämnen kommer ut i vårt hav. Hjälp till att hålla rent. Sopa för Östersjön! Ta dig ut vid full och nymåne i maj och juni och skrubba ren en klippa i vattenbrynet från fintrådiga alger, då hjälper du tångens ägg att hitta en boplats. Ta reda på hur Östersjön mår. 10 16 UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN 3

Båtbrygga 1,5 km till Utbildningsplats skärgården Utbildningsplats Hjälmö Utbildningsplats skärgården stig LaGuide, information i mobilen Sopbod/TC Information Västergårdens byggnader Gästbrygga Mot båtbryggan ca 1500 m ca 1000 m BONDGÅRD ca 600 m LOGEN ca 300 m LaGuide Information i mobilen 0 100 200 m Välkommen till Utbildningsplats Hjälmö Varmt välkomna till oss på Hjälmö, vi som driver gården heter Lill och Per Schierman. Vi är jordbruksarrendatorer och tillsammans med våra djur bevarar vi kulturlandskapet och gynnar den biologiska mångfalden. OBS! Besök till Hjälmö måste bokas i förväg! Vi guidar er runt bland byggnader och visar vår verksamhet och djur. VÄLKOMNA! Det börjar redan på båtresan ut Utbildningsplats Hjälmö ligger vid Västergården på ön Hjälmö. Hit tar du dig bara via båt. Använd resan till att prata om och förbereda ert besök. Väl framme vid bryggan möter Lill eller Per Schierman er för den guidade dagen. Västergården är den naturliga platsen för matsäck, samling och diskussion. Vid logen hittar ni också Wi-Fi punkten LaGuide. www.laguide.se/hjalmo Denna broschyr syftar till att förmedla till barn i grundskoleålder hur skärgårdsjordbruket fungerar på Hjälmö. Materialet fokuserar på hur Hjälmö Lantbruk arbetar samt hur de sköter naturvården åt Skärgårdsstiftelsen och bör inte stå som grund för hur alla jordbruk fungerar. Målet är att barn och unga ska ta del av samarbetet mellan människor och djur i arbetet kring naturvård med syfte att behålla och öka kulturvärden. På Hjälmö tas en avgift ut med anledning av att guide måste finnas med vid besöket. 4 UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN

Att ta sig dit Utbildningsplats Hjälmö ligger i mellanskärgården i Värmdö kommun. Alla besök till Hjälmö måste förbokas hos Lill Schierman på Hjälmö. Tel 070-377 5748 eller maila till lill.schierman@skargardsstiftelsen.se. Tillgänglighet För personer med nedsatt rörelseförmåga behöver man känna till att det är kraftig lutning på promenadsträckan mellan bryggan och logen. Stigarna runt ön är inte anpassade för rullstol. Har du frågor eller vill se bild på stig samt höra om lutning vänligen kontakta Skärgårdsstiftelsen. Hörselnedsättning För personer med nedsatt hörselförmåga eller som behöver tecken som stöd finns delar av materialet översatt till teckenspråk på våra LaGuide. Gå in på www.laguide.se/hjalmo Nedsatt synförmåga Personer med nedsatt synförmåga kan använda sig av sina läsprogram för att ta del av pdf-material på webben. Kläder och matsäck Att hålla sig varm och torr är viktigt för ett bra besök. När elever undersöker naturen nära genom att t.ex. stå på knä blir de lätt blöta. Uppmana eleverna att ta med sig extra kläder och använd gärna stövlar under dagen. På Hjälmö finns det djur, för de elever som har allergier behöver man komma ihåg att ta med sig mediciner. Medhavd matsäck kan ätas i Bon. Lill avgör vad som är bäst för just ert besök. Så tar du dig till Hjälmö Anmäl ditt besök till Hjälmö Det är viktigt att ni anmäler ert besökt till: lill.schierman@skargardsstiftelsen.se 08-123 125 33, 070-377 57 48 Båt Waxholmsbåt avgår från Boda brygga, Waxholm och Strömkajen. Båten ansluter till SL-bussar. Båtresan från Boda tar cirka 30 minuter, och från Waxholm tar det cirka 1 timme och 30 minuter. Från Strömkajen i Stockholm tar resan ca 2 timmar och 45 min. Mer information om aktuella tider: www.waxholmsbolaget.se Ombord på Waxholmsbåtarna finns det cafeteria och toaletter. Hjälp oss att hålla rent. Minimera skräpet från matsäcken, undvik juiceförpackningar med sugrör. Prata gärna med eleverna om skräp och förpackningar innan besöket. Buss För smidig resa med många deltagare till och från Utbildningsplatserna rekommenderar vi att ni hyr en buss. Då bestämmer ni själva över tider och upphämtning samt avlämningsplats. Kontakta Skärgårdsstiftelsen för information om bussar. Vi har ett samar bete med Håbo buss som lämnar 10 procents rabatt på bussresan. Kontakta Håbo buss och uppge kod skärgårdsstiftelsen så får klassen rabatt på resan till de olika utbildningsplatserna. Planera resan till Boda eller Waxholm via SL: www.sl.se UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN 5

Aktiviteter Utbildningsplats Hjälmö består av olika aktiviteter som gör det möjligt att ta del av skärgårdsjordbruket på olika sätt. Allt material finns att ladda ner från webben. Välj tillsammans med eleverna vilka uppgifter ni vill göra. Min dag på Hjälmö (sidan 7) Använd listan med aktiviteter och kartan, den ger en bra översikt över utbildningsplatsen och visar några av aktiviteterna som kan utföras under dagen. Målet med besöket är att deltagarna ska förstå vad som behövs för att driva en gård i skärgården och vad resultatet blir. Naturvård (sidan 10 11) Här får eleven ta del av hur bonden och djuren tillsammans sköter naturvården på Hjälmö och öar intill. Djuren är viktiga arbetare för att Skärgårdsstiftelsen ska kunna bedriva naturvård och utan deras hjälp skulle människan inte hinna med. Dessa områden kommer ni att besöka Gården Vad är det som verkligen kännetecknar en gård, och hur ser bondens år ut på Hjälmö? Vad behövs för att den ska fungera, vem gör vad och när gör man det? Här blir deltagarna varse om alla komponenter som behövs för att driva en gård. Vilka byggnader som behövs, vilka maskiner som används, vilka djur som bor här och hur människorna arbetar för att driva hela arbetet. Betesmark Eleverna får lära sig om hur djuren på ett skärgårdsjordbruk hjälper till med att sköta naturvården på öarna, hur de håller ängar, stränder och skogar öppna. De får lära sig kopplingen mellan att djuren betar, öppet landskap och biologisk mångfald. Djuren från Hjälmö betar på 8 olika öar, hur kommer de dit och hur ska man som besökare förhålla sig till ett djur när man möter dem i en hage eller på en ö? Skogen Vad kännetecknar en skog på en ö i skärgården? Finns där bara träd eller gömmer det sig något mer i skogarna som man inte alltid tänker på? Är skogen betad av gårdens djur och hur ser man i så fall det? Här får deltagarna ta del av det som kännetecknar en skärgårdsskog. Arbeta vidare i skolan Vi rekommenderar att ni arbetar vidare i skolan med elevernas upptäckter och upplevelser från besöket. Det fördjupar lärandet och gör det möjligt att bearbeta och arbeta vidare med upplevelser och intryck från dagen. Det finns förslag på arbetsuppgifter kopplade till ämnen och kursplaner (biologi, svenska, historia, bild, geografi samt idrott och hälsa) som kan göras i skolan efter besöket. Utbildningsmaterialet finns att hämta på www.skargardsstiftelsen.se, sökord: Utbildningsplats skärgården. 6 UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN

Min dag på Hjälmö Här är några av de saker du kan göra på Hjälmö. Sätt ett kryss i rutan för de saker du har gjort. Gården Skogen Leta rätt på var fåren bor Ta reda på var korna bor Titta på maskinerna Prata med bonden Förstå hur jag ska bete mig mot djuren Lära mig 4 olika träd vid namn Lära mig om betad skog Undersöka vad som kännetecknar en skog Åker Ta reda på hur Hjälmö tar hem vinterfoder till djuren Undersöka och hitta minst 5 olika insekter vid åker Lista ut vad kor och får äter Logen Gå in i logen och titta på utställningen Lösa frågesporten i LaGuide Skärgårdsjordbruket Förstå hur naturvården på Hjälmö fungerar Förstå vad biologisk mångfald betyder Fundera på vad jag själv kan göra för att öka biologisk mångfald Lek och sinnen (alla stationer) De här sinnena har jag använt idag: Syn Hörsel Lukt Smak Känsel Betesmarker Ta reda på hur betesmark ser ut Ta reda på vilka djur som betar här Förstå hur djuren kommer till olika öar Östersjöns beskyddare Genomföra uppdraget Mot båtbryggan, 1,5 km Bon START ca 1500 m Aktivitetsängen LaGuide Information i mobilen BONDGÅRD Logen ca 300 m ca 1000 m ca 600 m Landstigningsplats djurtransporter Avstånd från start Till stig mot gårdsplanen 300 m Till landstigningsplats djurtransporter, ca 600 m Till aktivitetsängen, ca 1000 m Till Bon, ca 1500 m UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN 7

Tips för en lyckad dag! Goda förberedelser är en av nycklarna till en lyckad dag i skärgården, var en återkommande kommentar från de pedagoger vi arbetade tillsammans med. Utbildningsmaterialet är framtaget för att ge stöd och hjälp att förbereda, genomföra och arbeta vidare med besöket på Hjälmö. 1. Bestäm vad ni vill få ut av besöket Gör ett urval av aktiviteter och bestäm vad ni vill få ut av besöket. Bläddra igenom materialet, titta på kartan över utbildningsplatsen, aktiviteterna, stäm av mot kopplingarna till kursplanen. Välj hur ni vill arbeta med eleverna, vilka ämnen ni vill fokusera på och vilket tema ni vill arbeta mer med. Har man många elever kan man givetvis dela upp det så att olika elever/grupper gör olika saker. Kanske behöver ni göra anpassningar och tillägg för att tillgodose alla elevgrupper. 2. Planera och anpassa arbetet Gör en plan över vad ni vill göra och hur ni vill lägga upp arbetet. Planera, diskutera och gör de anpassningar som behövs. Vad behöver vi förbereda? (t.ex. gruppindelning, boka resa, förberedelser m.m.) Vilka aktiviteter ska vi genomföra under besöket? Hur ska vi arbeta vidare när vi kommer tillbaka till skolan? I materialet finns några förslag på hur ni kan förbereda respektive aktivitet. Använd gärna information och material från webbsidan och LaGuide. 3. Samtala om besöket Att informera eleverna om besöket och förtydliga syftet är viktigt för att skapa förförståelse och mening. Informera om syftet med besöket. Vad ska vi göra där? Vad behöver vi ta med oss? Hur tar vi oss dit? Vad behöver vi göra inför besöket? Vad ska vi lära oss? Hur ska vi arbeta med aktiviteterna på platsen? Vad ska göras på skolan före och efter? Vad vet du om skärgården? Vad känner du till om Östersjön? Vad är ett naturreservat? Vad tror du att du kommer att få se, uppleva och lära dig på Hjälmö? Är det något speciellt du vill lära dig mer om? Hur tror du en bondgård på en skärgårdsö fungerar? Material för fältstudier Aktiviterna på Hjälmö förutsätter att man är bra klädd och gärna har gummistövlar. För att undersöka platsen rekommenderar vi att ni har med er t.ex. luppar, fältböcker och en ryggsäck att bära allt i. Vi erbjuder er att låna följande material på plats: Fjärilshåv Luppar Fältböcker om insekter Fältböcker om Östersjön Kikare Mini-akvarier att samla och kika på insekter i Använd underlaget Min dag på Hjälmö och gör tillsammans ett upplägg för dagen. 4. Inventera förkunskaper och förväntningar Det är bra att utgå från elevernas förkunskaper och erfarenheter. Här är några stödfrågor för inventering. 8 UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN

Förslag på upplägg för er dag på Hjälmö 1. Båtresan dit Vad kan du om Hjälmö och skärgårdsjordbruket? Ett bra tips är att låta eleverna diskutera några av de frågor som nämnts tidigare. Frågorna handlar om saker de kommer att få uppleva under dagen (se sid 8). 2. Aktiviteter I skärgårdsjordbruket behövs flera delar När ni kommer fram med båten möter Lill eller Per er och tar er med på en promenad till Västergården. I Bon lämnas packning och matsäck och Lill håller en genomgång av dagen. Därefter blir det besök hos djuren på gården, lunch samt aktiviteter. Målsättningen med aktiviteterna är att eleverna ska få kunskap om och förståelse för vad skärgårdsjordbruket på Hjälmö innebär och vad som görs för att behålla och bevara denna unika kulturmiljö. Samlingsplats logen. Eleverna delas in i grupper och får sedan i uppgift att besöka olika miljöer här på Hjälmö. Syftet är att de ska lära sig mer om varje miljö för att förstå att alla miljöer behövs för att skärgårdsjordbruket ska fungera. Besöka miljöer. De miljöer som eleverna besöker är skogen, åkern, gården, betesmarker och logen. Använd underlaget Min dag på Hjälmö och gör utvalda aktiviteter. Anteckna, fota och samtala kring miljöernas likhet och skillnad. Sammanfatta och diskutera. När de har besökt miljöerna återsamlas klassen i logen. Där får de i uppgift att tillsammans diskutera vad som behövs för att bedriva ett skärgårdsjordbruk. Fria aktiviteter. Avslutningsvis arbetar eleverna vidare med olika uppgifter och aktiviteter i och kring logen, det kan handla om att ta reda på mer om Hjälmös historia och verksamhet med hjälp av utställningen, lyssna via LaGuide på fakta om hur Östersjön fungerar eller göra frågesporten. Hemfärd. En stund innan hemfärd avslutas dagen, klassen samlas för avgång mot båtbryggan. På hemvägen kan eleverna sammanfatta dagen. Arbeta vidare i skolan. Vi uppmuntrar er att arbeta vidare efter besöket i skolan med hjälp av föreslagna aktiviteter och underlag. Dessa är kopplade till olika ämnen i kursplanen. UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN 9

Arbetet på Hjälmö Lantbruk Hej, det är jag som är bonden! Tillsammans med mina får, kor, vall hundar, höns och familj sköter vi natur vården och bondgården här på Hjälmö året runt. Vi har våra maskiner och byggnader till hjälp, och såklart båtar så vi kan åka mellan öarna. 10 UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN

Så här fungerar det Fåren och korna äter gräs och sly och har det bra. När de äter rensar de samtidigt i skog och mark åt mig. Jag hade inte klarat arbetet utan mina djur, familj och min gård. Vi människor sågar träd, bygger hus och ser framförallt till att djuren har det bra. Vi tar in foder till vintern så djuren ska ha mat när det är snö på marken. Tillsammans sköter vi naturvård och då blir resultatet att marken här hålls öppen för besökare, vi kan sälja kött och skinn till besökare, fjärilar och bin blir glada och kan mumsa på blommorna som växer där djuren varit. Var rädd om naturen och bli en naturhjälte du också! Hälsningar Bonden! Illustration Anna Björkman Ordlista Hö Ensilage Halm Loge Åker Foder Vall Betesmark Betes ö Dynga Tacka Bagge Lamm Ko Tjur Stut Kviga Ungdjur Kalv Nötkreatur Djurfärjan Råmjölk Juver Torrt gräs, mat till djuren Vita plastbollar med konserverat gräs Halm är strået som är kvar när man tagit bort kornet, t.ex. vete (som man gör mjöl av). Djurets madrass vintertid. På logen förvarades förr i tiden t.ex. halm och spannmål. Här odlas foder till djuren. Man kan även odla t.ex. potatis. På Hjälmö odlas vall som används till hö och ensilage. Mat till djur Gräs Här betar djuren, det kan t.ex. vara skog och gamla ängsmarker. De betar även på åkern efter Lill och Per har tagit foder där. Unikt för skärgårdsdjur djuren betar på strandängar, i skog och gamla ängar. På Hjälmö går djuren fritt på öarna medan människornas tomter är inhägnade. För att komma till öarna åker djuren båt. Bajs från djuren (ej människan) Mamma-fåret Pappa-fåret Bebis-fåret Mamma-kossa Pappa-tjuren En kastrerad tjur (kan inte göra kalvar). Tonårsko som inte fött någon kalv än. Tonårsdjur Ko-bebisen Kor som ska bli kött till människan Båten som djuren åker med till öarna Den mjölk som kossan eller tackan har i juvret första dygnet efter kalvens/ lammets födelse. Den är jätte viktig för kalvens/lammets överlevnad. Djurens tuttar Maskinhall Här förvaras maskiner som används på gården Fårhus Här bor fåren vintertid Lösdriftsladugård Här bor korna i sina boxar och kan gå omkring utan att vara uppbundna. Vallhund Hundens jobb är att fösa ihop alla djuren (t.ex. får) i en flock. På Hjälmö finns två vallhundar som jobbar. De hjälper till när fåren ska flyttas. Dräktig Ett djur som är gravid. UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN 11

Året på Hjälmö januari februari mars april maj juni VACCIN Under vinterhalvåret pysslar man om djuren som bor i djurstallarna, de får vaccin, man mockar dynga och ger dem fodret från sommarens skörd. Det är också på vintern bonden passar på att laga saker och bygga nytt. Från februari till april får korna sina kalvar. En bondgård sköts som ett företag, därför är det även mycket administration året om. I mars bygger man lammboxar till lammen som föds i april. På våren förbereder man för att så småningom släppa ut djuren på bete, man lagar stängsel och kör ut djuren till betesöarna. Man harvar åkrar, sätter potatis, städar byggnader och tittar till stigar på ön så att de är fina när besökarna kommer. Mitt år januari februari mars april maj juni Skriv vad du som naturhjälte kan göra: Skriv vad du som naturhjälte kan göra: Mata fåglarna på vintern. Kika efter djurspår i snön, vilka djur har gått där? Fundera över vilka träd och buskar som har löv kvar och vilka som inte har det. Tips! På våren kan du lära dig om fridlysta blommor och lyssna på fåglarna, känner du igen några? 12 UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN

juli augusti september oktober november december På sommaren har bonden daglig tillsyn av betesöarna, man tittar till djuren. Ibland flyttar man dem mellan öarna. På sommaren skördar man hö och ensilage som djuren ska äta på vintern. Man tar emot besökare i gårdsbutiken och på logen. Det är även mycket arbete med att måla och underhålla byggnader och maskiner. I oktober ställs djurhallarna i ordning och djuren börjar att komma hem från betesöarna. Bonden arbetar med naturvård, röjer, hugger ved, eldar m.m. Fåren klipps, en del djur säljs och slaktas. Dynga sprids på åkrarna. I november parar tackor och baggar sig. Båtarna ska tas upp och det förbereds inför vintern. Nu ska även kommande år planeras. juli augusti september oktober november december Skriv vad du som naturhjälte kan göra: Skriv vad du som naturhjälte kan göra: Tips! Om du besöker öar med djur kan du hjälpa bonden att se till djuren, och rapportera till bonden om du ser något konstigt. Tips! På hösten kan du äta frukt och bär från naturen. Lukta på mossa, beskriv hur den doftar. UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN 13

Lek och använd dina sinnen Lekar om allemansrätten 1. Vad kan du om allemansrätten/ naturreservat? Eleverna ställer sig på ett led. En ledare läser upp påståenden om allemansrätten och/eller naturreservat (t.ex. Får man tälta i skogen en natt utan att fråga ägaren om lov? ). Tror man att svaret är ja springer man åt höger, tror man att det är fel springer man åt vänster. Ledaren går igenom rätt svar och sen ställer alla sig på led i mitten igen varpå ledaren läser nästa fråga. Använd gärna faktabladet om allemansrätten och naturreservatet som underlag. Tips på övningar från Miljöverkstan i Haninge kommun i samarbete med Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län FOTO: HENRIK LARSSON, AZOTE BILDBYRÅ Gå som en myra Eleverna delas in i grupper om tre. Nu ska de få gå som en myra tillsammans. De ska bilda midjan på myran, där benen sitter, så de får gå tätt i ledet. 1. Stå på led och håll händerna på varandras axlar. 2. Börja gå: Första och sista person börjar att gå med höger ben, samtidigt som personen i mitten börjar med vänster ben. Sen växlar de och person 1+3 går med vänster ben fram och person 2 med höger ben. Gå framåt! Använd frågesporten i LaGuide som digitalt faktastöd på plats. 2. Charader allemansrätten Dela in eleverna i grupper om tre eller fyra i varje. Varje grupp får i uppdrag att dramatisera något man får eller inte får göra enligt allemansrätten. Dela ut så att alla grupper får olika saker att visa, till exempel fiska med metspö i havet. De andra grupperna gissar vilken regel som gestaltas och om det är något man får eller inte får göra. Lyssna på olika sätt Övningen startar om vid varje nytt lyssnarfokus, ingen bedömning sker. Efter varje övning berättar man vad man hört och summerar gruppens samlade ljud. 1. Slut ögonen och lyssna långt bort, sätt upp ett finger för varje ljud du uppfattar. Vad hörde du? Samtala lågmält om alla ljud gruppen uppfattade. 2. Slut ögonen och koppla bort ljuden du nyss hört långt bort. Lyssna nära dig nu, sätt upp ett finger för varje ljud du uppfattar i din närhet. Vad hörde du? Samtala lågmält om alla ljud gruppen uppfattade. 3. Lyssna inuti dig själv, koppla bort alla ljud runtomkring dig, vad hör du? Sätt upp ett finger för dina inre ljud. Vad hör du inne i dig själv? Samtala lågmält om alla ljud gruppen uppfattade. 14 UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN

Den levande kameran Arbeta två och två. Den ena personen är kameran och blundar. Den andra leder kameran till tre olika platser och tar ett foto på varje. Uppmana eleverna att vara varsamma med varandra och skapa trygghet för den som blundar. Gå iväg och ta tre olika bilder, kameramannen leder fram till en plats och säger Klick! Kameran öppnar då ögonen i någon sekund och blundar sedan. Upprepa max tre gånger. Led sedan kameran till ursprungsplatsen. Kameran får öppna ögonen och ska sedan leda kameramannen tillbaka till de platser där fotona togs. Reflektera: Hur kändes det att vara kamera? Hur upplevde kameran att öppna ögonen så kort (vanligt är att färger upplevs starka)? Syftet är att bli uppmärksam på vad vi ser. Låt eleverna enskilt välja något föremål. Para ihop dem två och två. Låt dem sitta/stå med ryggen mot varandra och beskriva sina föremål, egenskaper, hur de känns, med en mening i taget (alternativt ställa ja eller nejfrågor). Sedan gissar de varandras föremål. Blunda och beskriv ett träd Jobba två och två, led kompisen fram till två olika träd. Låt personen blundande känna på barken, blad och grenar. Led tillbaka till utgångsposition och låt den som blundade hitta tillbaka till trädet eller beskriva hur det kändes och vilket träd denne tror att det är. Mitt skärgårdsfönster Fotografera ditt skärgårdsfönster, använd dina fingrar eller en ram. Den här aktiviteten förutsätter att eleven har tillgång till digitalkamera/mobilkamera. Ett annat alternativ är att teckna. Samtala kring vilka vyer de valt, och detaljer de fått med. Vad är det för känsla bilden skapar? Känsel Den här aktiviteten handlar om att använda känseln. Välj ett föremål som eleven tycker förknippas med skärgården. Det kan vara olika saker som de finner längs vägen. Var noga med att påpeka att man inte får ta fridlysta växter eller grenar och bark från levande träd. Respekt för naturen är viktigt. Följ ett kvalster Ligg på mage på en klippa och titta rakt ner på klippan. Det tar kanske tre minuter innan den dyker upp. Du ska hålla utkik efter en röd prick som rör sig. Det är ett kvalster. Kan du se den och räkna benen? Har den 6 ben är det en insekt, har den 8 ben är det ett spindeldjur. Vad är kvalstret? (Ett spindeldjur.) Ligg still med huvudet och följ med ögonen det lilla kvalstret. Luppa tallen Ta en lupp och gå fram till en tall. Sätt luppen på barken och kika riktigt nära. Vad ser du? Vilka kryp går där? Bara vara Vad säger eken? Alla samlas runt en ek, lägg eller sätt dig ner och blunda. Lyssna inuti dig själv. Vad säger eken till dig? Kika upp i trädkronan. Njut! UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN 15

Naturreservat och allemansrätten Inom naturreservat, nationalparker samt inom djur- och växtskyddsområden finns föreskrifter som begränsar allemansrätten. Föreskrifterna är anpassade för att bevara de naturvärden som finns inom respektive reservat eller skyddsområde och kan inverka på allemansrätten på lite olika sätt, men det finns några regler som gäller överallt. Generella regler för naturreservat Olika regler gäller för olika naturreservat. Nedan följer några generella regler som du behöver ta hänsyn till överallt: Akta träd, buskar och andra växter. Plocka inte orkidéer eller andra fridlysta växter. Lämna berghällar, block och stenar orörda. Gå inte för nära fågelbon eller ungar. Skada inte ormar, kräl- och groddjur. Besök inte fågel- och sälskyddsområden under tider då tillträdesförbud råder. Håll alltid hunden kopplad. Gör inte upp eld och passa noga kök och grill för eldfaran. Det är absolut förbjudet att lägga engångsgrillar i soporna! Vid många av stiftelsens sopmajor finns särskilda runda plåtkärl märkta med För engångsgrillar. Där ska dessa grillar läggas. Stör inte andra med radio, cd-spelare, musikinstrument eller liknande. Tälta eller förtöj båten högst två dygn vid samma strand. Stannar du längre måste du ha tillsynsmannens tillstånd (särskilda regler gäller på Grinda, Utö och Landsort). Många hus inom reservaten är privata. Gå inte in på tomter eller till hus och bryggor. Respektera lantbruken. Trampa inte i åkrar och stäng grindar efter dig. OBS! Allemansrätten gäller inte om du är i ett naturreservat, då är det hårdare regler. Allemansrätten Allemansrätten bygger på att vi alla tar ansvar, och tar hand om vår natur. Du får gå och cykla nästan överallt. Även på privata vägar, men inte nära hus, genom trädgårdar, planteringar eller odlad mark. Du får bo i tält en natt, fråga markägaren om du vill bo fler nätter. Men inte köra bil, moped eller motorcykel i naturen, på stigar eller motionsspår. Du får äta matsäck och titta på fåglar och blommor. Men inte skräpa ner. Ta med dig burkar, plast och annat skräp som kan skada människor och djur. Du får bada, åka båt och gå iland längs kust och öar, men inte nära hus på någons tomt. Du får plocka blommor, bär och svamp. Men du får inte ta eller skada träd och buskar, eller ta frukt eller grönsaker från någons trädgård eller åker. Du får fiska längs med kusten och i de stora sjöarna. Men du får inte fiska i mindre sjöar, då behöver du fiskekort. Du får göra upp en liten eld, men elda inte direkt på berget (för då spricker det) eller om det är torrt och eldningsförbud (sommaren). Du får ta med dig hund i skog och mark, men de får inte vara lösa mellan 1 mars och 20 augusti. 16 UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN

Kom ihåg! Det är andra regler i ett naturreservat än i allemansrätten. Respektera djur och natur. Det är förbjudet att bryta grenar och kvistar för att exempelvis elda eller leka med. Respektera fågelskydd och lämna alltid fåglar och deras bon ifred. Tälta bara där det står att man får. Promenera i reser vatet. Inga fordon får vara här, lämna dem på parkeringen. Fiska gärna med handredskap (exempelvis metspö). Kom ihåg att respektera fiskeregler och eventuella fiskeförbud, läs på skyltar vad som gäller just där du är. Håll alltid husdjur kopplade. TA HAND OM DITT SKRÄP! Lämna aldrig kvar skräp i naturen eftersom det skadar miljön, djur och oss. UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN 17

Ni är utvalda! Det betyder att ni är några att räkna med. Jag har nämligen ett viktigt uppdrag åt er. Östersjön och skärgårdsnaturen behöver Beskyddare, vårt innanhav är i fara. Alltför många människor skräpar ner, smutsar ner och kissar i havet. Östersjön och alla som bor där mår dåligt av det och orkar snart inte mer. En Beskyddare har kunskap om havet och om hur man kan hjälpa till. Ett av Beskyddarens viktigaste uppdrag är att sprida sina kunskaper vidare. Kom ihåg, att när ni ska få vuxna att lära sig något nytt eller ändra sina beteenden så måste ni vara listiga, det går inte alltid att bara berätta det. För att Östersjön och naturen runt omkring ska må bra behöver vi er hjälp. Åk till Utbildningsplats skärgården. När ni är där vill jag att ni undersöker naturen och vattnet. 18 UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN

Uppdraget! Läs mer om Östersjöns beskyddare på www.skargardsstiftelsen.se, sökord: utbildningsplats skärgården, och ladda ner pdf. Hur ser det ut med blåstången, finns det mycket? Eller är allt dött? Skriv om ni tycker det är många eller få tång- ruskor som ser levande ut. Här intill är en bild på hur blås tång sitter fast på en sten. Viktigt att du låter den vara kvar, annars dör både tången och alla som bor där i. SKRIV NER DINA UPPTÄCKTER: Anteckna era observationer: vilka insekter ni sett, vilka djur ni funnit i vattnet, vilka fåglar ni observerat och vilka träd ni ser. Skriv ner vilka djur ni hittade när ni håvade i havet. Det är viktigt att ni använder korrekta namn. Jag hoppas ni hittar minst 4 olika djur. Vilka insekter hittar ni i skogen? För att vi ska känna oss trygga hoppas jag ni hittar minst 10 olika insekter. Insekter, särskilt bin, är väldigt viktiga för mänsklighetens överlevnad. Skriv ner alla insekter ni hittat. Vilka fåglar ser eller hör ni? Kika på min skylt om vilka fåglar som ska finnas i skärgården, skriv ner de ni sett eller hört. Använd gärna kikare så ni ser bra. Skriv ner vilka trädslag ni ser. Träden är bo städer för många insekter och fåglar så jag hoppas ni finner många olika träd. Scanna QR-koden med din mobil eller surfplatta och följ instruktionerna. Till sist skriver ni ner vilka åtgärder ni har gjort. Nu hänger det på er, följ mina instruktioner så vi blir fler beskyddare av Östersjön. VIKTIGT! Trollen längs stigarna är mina vänner och vaktar skärgården åt mig. Om ni är där kvällstid så kommer ni se deras ögon i mörkret, leta efter dem med ficklampan så förstår ni. Adjöss och lycka till! UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN 19

Vi har tagit hjälp av elever och pedagoger Innehållet i utbildningsplatserna har arbetats fram med hjälp av över 500 elever och 20 pedagoger. Vi har satt samman övningar och aktiviteter som gör det möjligt för barn i olika åldrar och med olika förutsättningar att uppleva och lära sig mer om skärgården. Många elever har påpekat hur viktigt det är att ha roligt och få göra något på riktigt. Att få leka sig fram till kunskap och förståelse har varit ett starkt önskemål från dem. Kan man verkligen äta det här? ELEVER, VISTASKOLAN, HUDDINGE Utbildningsplats skärgården uppmuntrar till att arbeta aktivt och med alla sinnen. Ungdomarna får känna, klämma, se, lukta, lyssna och fundera över både dåtid, nutid och framtid. Det blir andra förutsättningar för eleverna när vi kommer ut. SPECIALPEDAGOG, TRÄDGÅRDSSTADSSKOLAN TULLINGE Pedagoger från olika skolor har varit viktiga inspiratörer för materialet. Alla är överens om att barn kan visa kunskaper och färdigheter utomhus som inte syns i en traditionell skolform. Naturen är en utmärkt plats att arbeta med språket! PEDAGOG RODENGYMNASIET Pedagoger som arbetar med ensamkommande flyktingbarn ser många fördelar med att låta dem träna på att möta och närma sig naturen och att de får lära sig om den unika allemansrätten. Här känner jag mig fri MAKDA TADASSE, ORMKÄRRSKOLAN Tänk på! Man får inte ta upp den blåstång som sitter fast då dödar man den. 20 UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN

Ålands Hav Arholma Idö Lidö L Lid Li id Norrtälje RIDDERSHOLM Utbildningsplats skärgården Utbildningsplats skärgården består av fyra utbildningsplatser, tre ligger på fastlandet: Riddersholm i Norrtälje, Björnö på Ingarö, Gålö i Haninge samt en på skärgårdsön Hjälmö. Vidinge Norrpada Röder Stensholmen Målet med projektet är att ge barn och ungdomar i Stockholms län bättre möjligheter att ta del av skärgårdsnaturen och de upplevelser och rekreation den kan ge. Fejan Salskären Själbottna Östra Lagnö Särsö Kallskär Finnhamn Kålgårdsön Skarv Fredlarna Svenska Högarna Hälsingholmarna Möja-Björndalen Grinda Gillöga HJÄLMÖMöjaLådna skärgården Gällnö Stockholm Grönskär BJÖRNÖ E4 Uvön Nämdö L. Husarn Boskapsön Rögrund Jungfruskär GÅLÖ Sandböte Långviksskär Biskopsön Fjärdlång Nås med bil/buss Nås med reguljär båt Nås med egen båt eller båttaxi Häringe Hammersta Utö NYNÄSHAMN Käring boda Huvudskär Ålö-Rånö Nåttarö Järflotta Östersjön 0 10 20 km Gunnarstenarna Landsort UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN 21

Besök våra andra utbildningsplatser Utbildningsplats skärgården består av fyra utbildningsplatser, tre ligger på fastlandet: Riddersholm i Norrtälje, Björnö på Ingarö, Gålö i Haninge samt en på skärgårdsön Hjälmö (se även karta s. 21). Utbildningsplats Gålö Östersjön Blåstångsudden Gålö havsbad & camping Upptäck kulturskogen Utbildningsplats skärgården stig ca 1 km LaGuide, information i mobilen LaGuide Information i mobilen Ängen Ljunglöfs ruin Sinnenas udde Turistinformation Restaurang Kafé Kiosk Start Kista med brev från Edith 0 100 200 m Parkering Toalett Sopbod/TC BÅTHAMN Badplats Gålö Utbildningsplats Gålö ligger söder om Stockholm vid Gålö havsbad. Utbildningsplatsen ger dig en inblick i Gålös historia, du kan också få lära dig att gå som en myra, leta efter Ljunglöfs ruin och troll samt undersöka vad som finns i Östersjön. Besök gärna www.laguide.se/galo och läs mer om platsen. 22 UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN

E18 1 Riddersholms gård Gullvivevägen Väderkvarn Fiskarängsvägen Utbildningsplats skärgården stig 1. Vandrarhem 2. Camping 3. Hembygdsgård 4. Kapellskärsudden 5. Estoniakorset 6. Hällristning 7. Ryssgräs 8. Stuga 24 9. Gästhamn M. Klapperstensfält Privata hus Vandrarhem 1 km vandrarhem camping Utbildningsplats Riddersholm 9 Långövägen 2 Kapellskärs Camping, Fiskarängsvägen 8 Skälholmen Campingen, 900 meter 8 Riddans väg START M E18 Start Skälholmen 2,8 km Långövägen Klapperstensfält Sladdstyckets väg Kapellskär hamn 3 Ångbåtsvägen 6 5 7 4 0 100 200 m Riddersholm Utbildningsplats Riddersholm ligger längs med kusten söder om stora hamnen i Kapellskär. Där får du genom en skärgårdsvandring stifta bekantskap med en mängd unika växter och blommor samt möjlighet att uppleva den stor slagna skärgården ute på udden Skälholmen. Besök gärna www.laguide.se/riddersholm och läs mer om platsen. Tältplats/Camping Sopbod/Torrtoalett Toalett Parkering Badplats Gästhamn LaGuide Information i mobilen Skälholmen Björnö Utbildningsplatsen ligger i Ramsviken längst ute på Björnö. Där får du lära känna Doris och får reda på hur det var att leva i skärgården förr i tiden. Gör en jämförande fältstudie genom att undersöka fynd från närliggande sjö med djur och växter från Östersjön. I Ramsviken finns stora ytor för upptäckter, lekar och gemensamma aktiviteter. Besök gärna www.laguide.se/bjorno och läs mer om platsen. Utbildningsplats skärgården stig Orange stig Doris stuga LaGuide, information i mobilen Utbildningsplats Björnö BONDGÅRD START TROLL SKOG 1,5 km till Ramsviken NORR VIKEN Sopbod/TC Tillgänglighetsanpassad TC Parkering Badplats Småängsvägen BÅTHAMN VÄGBOM 2 RAMSVIKS TRÄSK RAMSVIKEN Information 0,9 km till vägbom 1 Skärgårdstiftelsens hus Privata hus Småängsvägen Torpe- Infjärden VÄGBOM 1 1,7 km till vägbom 2 MUNKBRON Småängsviken 0,6 km till vägskäl 1,4 km orange stig BUSS BJÖRNÖ NATURRESERVAT Björkviksvägen MULLESTIG UTKIKSTORN BJÖRKVIKS BRYGGA SNORKELLED Östersjön 0 100 200 300 400 500 m UTBILDNINGSPLATS SKÄRGÅRDEN 23

Utbildningsplats skärgården Hur jobbar kor, får och människor på gården och öarna för att sköta naturvården? Vilka maskiner har man och varför klipper man fåren egentligen? Det och mycket annat kan du och din klass ta reda på tack vare Utbildningsplats skärgården, Skärgårdsstiftelsens projekt i samarbete med Arvsfonden. Utbildningsplats skärgården vänder sig till alla barn oavsett ålder, kunskap, språk eller fysisk förutsättning. Vi erbjuder studiematerial med kopplingar till läroplanen för årskurs 4-9. Materialet är lätt att anpassa till andra åldrar. Naturreservaten på Gålö, Riddersholm och Björnö nås lätt med kommunala färdmedel, till Hjälmö åker man Waxholmsbåt. Välkommen att boka in din grupp/klass: kansliet@skargardsstiftelsen.se eller 08-123 124 00. Utbildningsmaterialet består av det här häftet samt stöd för uppgifter och övningar som laddas ner från www.skargardsstiftelsen.se, sökord: Utbildningsplats Hjälmö. LaGuide Digitalt stöd på plats Alla utbildningsplatser har en lokalt sluten Wifi-punkt, LaGuide, som man kan koppla upp sin mobiltelefon till. På LaGuide kan du ta del av filmklipp, berättelser och platsinformation. Välkomstfilmer på olika språk finns som berättar om skärgården och saker att tänka på som besökare. Du kan även besöka LaGuide från internet på: www.laguide.se/hjalmo Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län, Box 7669, 103 94 Stockholm Besöksadress: Svensksundsvägen 5, Skeppsholmen Tel: 08-123 124 00, kansliet@skargardsstiftelsen.se, www.skargardsstiftelsen.se