1(19) 2008-04-02 Referenser: Harald Svensson, 036/155113, 070/5539564 Bengt Johnsson, 036/155138 Lägesrapportering nr 11 Jordbrukets utveckling - Spannmålsodlingen ökar kraftigt mellan och 2008. Ökningen uppgår till ca 100 tusen hektar, vilket motsvarar 10 procent. Det är främst de vårsådda grödorna som ökar och då i synnerhet korn. Odlingen av spannmål ökar mest i jordbruksområdena i Götalands norra slättbygder samt i Svealands slättbygder. Även vallodlingen ökar under 2008. Hösten beslutade EU om att slopa kravet på obligatorisk träda. Den trädade arealen har minskat med nästan 50 procent. - Priserna på flera jordbruksprodukter har stigit kraftigt under det senaste året på de internationella marknaderna. Detta gäller särskilt spannmål och mejeriprodukter. Priserna på kött har däremot varit stabila. Indikationer från terminsmarknaderna tyder på att priserna på spannmål kan bli höga även under de närmaste 2-3 åren. - I Sverige har spannmålspriset för års skörd stigit till ca 2 kr/kg. De högre priserna under har påverkat lönsamheten positivt jämfört med 2006 och träda konkurrerar lönsamhetsmässigt i regel inte med odling. - Priset på mjölk har stigit kraftigt i Sverige under hösten efter att ha legat nästan konstant sedan hösten 2004. Även inom mjölkproduktionen har lönsamheten förbättrats jämfört med 2006, men förbättringen reduceras av att kostnaderna för foder har ökat. - Kostnaderna inom jordbruket har under loppet av ökat med 14 procent. - Förädlingsvärdet beräknas öka med 45 procent och företagsinkomsten med 35 procent mellan 2006 och. - Det s.k. bytesförhållandet mellan utvecklingen av producentpriserna och priserna på kostnadssidan har utvecklats förmånligt för Sverige mellan 2006 och jämfört med konkurrentländerna. Detta medför att det tapp som noterats under tidigare år i stort sett har tagits igen. - Uppgifter om antalet förprövade koplatser för mjölkproduktionen visar en uppgång med nästan 15 procent under jämfört med 2006. Ökningar har noterats under de tre senaste åren. Ökningar gäller också för andra djurslag, utom för slaktsvin och suggor. För slaktsvin och suggor noterades däremot en tydlig ökning mellan 2005 och 2006. - Under var antalet födda mjölkraskalvar 12 procent lägre än under 2004. Uppgifter om antalet inseminationer tyder på att antalet födda mjölkraskalvar kan bli högst lika många under första halvåret 2008 som under samma period. - Med början under våren har mjölkproduktionen minskat i högre takt än under de senaste åren. Minskningstakten har den senaste tiden uppgått till mellan 5 och 7 procent jämfört med ett år tidigare. - Under minskade slakten av storboskap med 2 procent. Minskningen av antalet kalvar indikerar en fortsatt minskning de närmaste åren. Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn: 036-15 50 00 vx, fax: 036-19 05 46 E-post: jordbruksverket@sjv.se, Internet: www.sjv.se
Jordbruksverket 2008-04-02 2(19) Jordbruksverket följer kontinuerligt utvecklingen i jordbruket särskilt med hänsyn till bl.a. effekterna av 2003 års jordbruksreform. Rapporteringar har tidigare skett vid tio tillfällen. I denna rapportering av jordbrukets utveckling är tyngdpunkten lagd mot arealanvändningen under 2008, investeringarna i byggnader för animalieproduktionen och vissa internationella jämförelser. Därutöver redovisas, i enlighet med tidigare rapporteringar, också utvecklingen av produktion och priser i Sverige. Utvecklingen på de internationella marknaderna för vegetabilier Priserna för de flesta jordbruksprodukter har stigit på världsmarknaden under det senaste året. Det har slagits nya prisrekord för flera produkter. Prisutvecklingen har också kännetecknats av stora variationer på kort tid. Handeln på de stora amerikanska börserna har inte sällan fått avbrytas då toleransgränserna för dagliga prisvariationer har överskridits. Orsaken till prisrörelserna på marknaden är att det råder ett stramt försörjningsläge. Olämpligt väder har lett till skördebortfall i delar av världen. Sådana händelser inträffar mer eller mindre varje år och /08 års skörd av spannmål innebar inte någon katastrofskörd. Efterfrågan har ökat p.g.a. att god ekonomisk utveckling runt om i världen gjort att befolkningen i utvecklingsländerna fått möjlighet att efterfråga mer livsmedel och livsmedel av bättre kvalitet. Stark efterfrågan från bioenergimarknaden har också bidragit till att förbrukningen ökat. Dessa faktorer har tillsammans medfört att lagren historiskt sett är på en mycket låg nivå. Låga lagernivåer brukar vara en avgörande faktor för att utlösa prisstegringar och en nervositet på marknaden med snabba svängningar. Utsikterna inför 2008/09 pekar mot att odlingen kommer att öka runt om i världen. På norra halvklotet har odlingen av spannmål ökat med ca fem procent i flera av de viktiga produktionsområdena. Vädret har hittills varit relativt gynnsamt, men det är ännu för tidigt om att ha en uppfattning om hur det faktiska skördeutfallet kommer att bli. Trots att prognoserna för 2008/09 års skörd pekar mot en ökad kvantitet indikerar terminspriserna inte någon nämnvärd prissänkning inom de närmaste 2-3 åren.
Jordbruksverket 2008-04-02 3(19) 500 450 400 350 $/ton 300 250 200 Vete Majs 150 100 50 0 2008/2009 2004/2005 2000/2001 1996/1997 1992/1993 1988/1989 1984/1985 1980/1981 Figur 1 Prisutveckling samt terminspriser för vete och majs, dollar/ton Källa: IGC och CBOT Prognoser för den närmaste tioårsperioden, som lämnats under den senaste månaden från USDA och FAPRI, håller fast vid de prognoser som redan under fjolåret förutsåg stigande priser för jordbruksprodukter under den kommande tioårsperioden. Prisutvecklingen under de kommande åren skiljer sig från utvecklingen historiskt med fallande realpriser för jordbruksprodukter. Stark efterfrågan både från de traditionella marknaderna och från bioenergisektorn är de viktigaste förklaringarna till stigande priser. Höga spannmålspriser har också medfört att priserna för foder ökat kraftigt. Det är inte bara priserna för spannmålsbaserade fodermedel som ökat, utan även substitut som kan ersätta spannmål som t.ex. tapioka och biprodukter från livsmedelsindustrin. EU:s restriktioner för GMO-produkter medför att tillgången till fodermedel från världsmarknaden är begränsad. Det är i första hand majs från Brasilien och sorghum från USA som importeras. Pris- och kostnadsutvecklingen i Sverige Under har prisförändringarna varit ovanligt stora och vidare är utvecklingen olika både mellan olika produktslag på intäktssidan och olika kostnadsslag vad gäller insatsvaror. Följande figur visar hur avräkningsprisindex utvecklats för olika produkter under.
Jordbruksverket 2008-04-02 4(19) 80 60 40 20 0-20 Sockerbetor Nötkreatur Fjäderfä Svin Ägg Oljeväxtfrö Mjölk Vete Summa Figur 2 Utveckling av A-index i Sverige för olika produkter, december jämfört med december 2006, procent Källa: Jordbruksverket Figur 3 visar på motsvarande sätt hur kostnaderna i jordbruket utvecklats under det senaste året. 40 30 20 10 0 SUMMA Gödnings- och jordbättringsmedel Djurfoder Utsäde Energi- och smörjmedel Ekonomibyggnader Underhåll av byggnader Underhåll av utrustning Maskiner och redskap Växtskydds- och bekämpningsmedel Veterinärkostnader Figur 3 Utveckling av PM-index i Sverige för olika produktionsmedel, december jämfört med december 2006, procent Källa: Jordbruksverket
Jordbruksverket 2008-04-02 5(19) Jämförelser av bytesförhållandet mellan olika länders jordbruk Utvecklingen för det svenska jordbruket kan jämföras med utvecklingen för andra länders jordbruk med hjälp av internationell statistik, och där utvecklingen av jordbruket i viktigare konkurrentländer inom EU är av särskilt intresse. Det är svårt att invändningsfritt göra sådana jämförelser. Ett sätt som utnyttjas här är att direkt utgå från uppgifter som redovisas av EU:s gemensamma statistikorgan Eurostat 1. Uppgifter som kan betraktas som säkra och jämförbara mellan länder utgörs bl.a. av mätningar av prisutvecklingen i de olika länderna. Det s.k. bytesförhållandet avser förhållandet mellan utvecklingen av producentpriserna och prisutvecklingen på kostnadssidan. En uppfattning om utvecklingen av detta bytesförhållande fås i figur 4 genom att jämföra utvecklingen för Sverige med utvecklingen för de redovisade konkurrentländerna. Olikheter mellan länder i prisutvecklingen kan på sikt leda till förändringar i den relativa lönsamheten mellan länder och därigenom på sikt påverka intresset för att driva jordbruk. Detta gäller givetvis såväl utvecklingen av priserna som jordbrukarna erhåller för sina produkter som utvecklingen av priserna som jordbrukarna betalar för olika insatsvaror. I figuren redovisas hur priserna har utvecklats i Sverige och för några viktigare konkurrentländer. För att göra framställningen mera överskådlig har ett genomsnitt 2 beräknats för dessa konkurrentländer. De länder som ingått i genomsnittsberäkningen är Danmark, Tyskland, Frankrike, Irland, Nederländerna, Finland och Storbritannien. Vad gäller utvecklingen från år 1996 av producentpriserna har dessa fallit i samtliga jämförelseländer. Utvecklingen i Sverige överensstämmer med utvecklingen av genomsnittet enligt de jämförda länderna. Det reala 3 prisfallet i Sverige har varit 11 procent mot 15 procent som är genomsnittet för de jämförda länderna. Störst prisfall, ca 25 procent, noteras för Danmark och Storbritannien. Lägst prisfall, ca 5 procent, noteras för Tyskland och Nederländerna. Vad sedan gäller utvecklingen av priserna för olika produktionsmedel har dessa realt sett ökat i Sverige med 11 procent, vilket är en mera oförmånlig utveckling än hos något av de jämförda länderna. Irland och Storbritannien hade den mest förmånliga utvecklingen (där priserna realt sett har fallit ett par procent) och Finland den minst förmånliga utvecklingen (+8 procent) av de jämförda länderna. Som framgår av figuren har priserna för insatsvaror fortsatt att utvecklas ungefär som tidigare, både för Sverige och sammanvägt för de studerade konkurrentlän- 1 Enligt den metodik användes i Jordbruksverkets rapport Hur går det för svenskt jordbruk en jämförelse med några konkurrentländer (2003:7). 2 Ovägt genomsnitt utan att beakta att de olika länderna har olika tyngd. Invändningar kan riktas mot varje sådan metod för vägning av länderna i förhållande till varandra. Eftersom ingen metod kan sägas vara bättre än en annan har ett ovägt genomsnitt använts. 3 Med realt menas här att uppgifterna för respektive land har korrigerats för utvecklingen av landets konsumentprisindex (KPI).
Jordbruksverket 2008-04-02 6(19) derna. Utvecklingen av producentpriserna visar dock en radikalt annorlunda utveckling under jämfört med tidigare år. Att utvecklingen för Sverige varit så gynnsam jämfört med konkurrentländerna beror troligen på att sammansättningen av de använda indexen varierar mellan länderna. Spannmål och mjölk torde sammantaget svara för en större andel av de totala intäkterna i Sverige än i de jämförda länderna. Priserna på spannmål och mjölk har ju ökat starkt under jämfört med andra jordbruksprodukter. Det blir därför naturligt att utvecklingen för Sverige blir mera gynnsam än för de andra länderna. Den positiva utvecklingen för Sverige under medför att det tapp som tidigare noterats nästan varje år nu i stort sett blivit återtaget. En något sämre utveckling under perioden 1996- än för Sverige noteras för Danmark och Finland och en något bättre utveckling noteras för Tyskland och Nederländerna. Det måste påpekas att den jämförelsevis positiva utveckling som noteras för Sverige i viss mån kan bero på att prisförändringar kan ha uppstått i olika länder vid något olika tidpunkter och att prisförändringar därför kan ha fått olika starkt genomslag i redovisade årsgenomsnitt. 110 105 100 95 Sverige, p-priser, realt 90 85 80 75 70 65 60 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Konkurrentländer, p- priser, realt Sverige, insatspriser, realt Konkurrentländer, insatspriser, realt Figur 4 Den reala utvecklingen av producentpriser och priser på insatsvaror i Sverige och i några konkurrentländer (1996=100) Källa: Eurostat De indexserier som legat till grund för redovisningen beaktar enbart rent prismässiga förändringar. Därför ingår inte förändringar gällande t.ex. arealersättning och andra stöd som inte är direkt knutna till priset. Däremot ingår de rena prisstöd som tillämpas. På kostnadssidan beaktas inte t.ex. återbetalningar för dieselskatten.
Jordbruksverket 2008-04-02 7(19) Produktionsvärde och förädlingsvärde Jordbrukets ekonomiska resultat så som det mäts med den s.k. sektorskalkylen framgår av tabellen. Minskningen av produktionsvärdet mellan 2004 och 2005 var kraftig. Detta förklaras främst med omläggningen av jordbrukspolitiken från direktersättningar för grödor och djur till det frikopplade gårdsstödet. 2004 2005 2006 (prog.) Vegetabilieproduktionens värde 18,3 15,3 14,6 20,4 Animalieproduktionens värde 21,5 20,0 20,3 20,2 Övriga intäkter 4,5 5,5 5,6 5,8 = Totalt produktionsvärde 44,3 40,8 40,6 46,4 - Kostnader inkl. kapitalförslitning -36,2-37,0-36,9-41,1 = Förädlingsvärde 8,0 3,8 3,6 5,3 + Övriga produktionssubventioner 3,7 8,4 8,6 9,0 - Löner, arrenden m.m. -7,0-6,4-6,4-6,5 = Företagsinkomst 4,7 5,8 5,8 7,8 Tabell 1. Ekonomisk kalkyl för hela jordbrukssektorn, miljarder kr Källa: Jordbruksverket Ökningen av vegetabilieproduktionens värde beror både på att skörden blev bättre under jämfört med 2006 och på bättre priser. Uppgifterna för är prognoser, inte heller uppgifterna för 2006 är helt definitiva. En post i beräkningarna som är osäker är kostnaderna inom jordbrukssektorn. I kalkylen har satts in en ökning med ca 4 miljarder kr. Denna ökning består av en prismässig del på ca 8 procent och en volymmässig del på ca 3 procent. Den prismässiga delen är relativt säker medan den volymmässiga är mera osäker. En ytterligare faktor som förklarar utvecklingen av förädlingsvärdet är att mjölkbidraget frikopplades från och att det beloppet därmed flyttas från animalieproduktionens värde till övriga produktionssubventioner. Med de uppgifter som finns nu beräknas förädlingsvärdet ha ökat med 45 procent mellan 2006 och medan företagsinkomsten beräknas ha ökat med 35 procent. Den beräknade företagsinkomsten är känslig för förändringar på intäkts- och kostnadssidan eftersom det är en restpost som är liten i förhållande till intäkter och kostnader och varierar därför kraftigt mellan åren. T.ex. uppgick den under 2001 till 6,1 miljarder kr, 2002 till 5,8 miljarder kr och 2003 till 5,7 miljarder kr. Förprövning av stallplatser Det finns nu uppgifter om omfattningen av förprövningarna under. Förprövningarna kan vara en indikator på det långsiktiga intresset för djurhållning. Som framgår av figuren har antalet platser som berörts av förprövning ökat under 2005- jämfört med 2003 och 2004 och är tillbaka på den nivå som gällde under 2001 och 2002. Antalet förprövade platser 2006 och för respektive djurslag
Jordbruksverket 2008-04-02 8(19) motsvarar 5 respektive 6 procent av antalet mjölkkor, 6 respektive 7 procent av antalet dikor och 4 respektive 5 procent av antalet övriga nötkreatur. Dessa procenttal är en indikation på hur fort beståndet av platser i byggnaderna byts ut, eller om det finns tendenser till utökning eller minskning av antalet platser. För en mjölkkoplats kan livslängden för en koplats anges till högst 20 år, vilket innebär en nybyggnadstakt om minst 5 procent för att vidmakthålla antalet platser. Antalet stallar för mjölkproduktion som har förprövats uppgick under till ca 260. Detta är någon minskning jämfört med förra året. Om det totala antalet platser som berörts av förprövning ställs i relation till antalet stallar blir antalet platser per stall ca 80 under. Under åren 2001 till 2006 var motsvarande siffra runt 60. 50 000 40 000 30 000 20 000 Mjölkkor Dikor Övriga nöt 10 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Figur 5 Antal platser för nötkreatur som berörts av förprövning 2001- I den följande figuren redovisas den länsvisa fördelningen av antalet förprövade platser för mjölkkor i förhållande till fördelningen av mjölkkorna. T.ex. innebär detta att om stapeln för andelen förprövade platser i ett län är högre än stapeln för andelen djur, att det är jämförelsevis många förprövade platser i förhållande till antalet djur. En tendens förefaller vara att intresset för investeringar är förhållandevis stort i Halland samt i Västernorrlands och Jämtlands län, men på en betydligt lägre nivå. För att inte tillfälligheter ska spela för stor roll grundas beräkningarna på genomsnitt för perioden 2006 och.
Jordbruksverket 2008-04-02 9(19) 20% 15% 10% Andel förprövat Andel mjölkkor 5% 0% Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland Västra Halland Skåne Blekinge Gotland Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Södermansland Uppsala Stockholm Figur 6 Andelar av förprövade mjölkkoplatser i förhållande till andelar av mjölkkor, procent Antalet platser för suggor och slaktsvin som berörts av förprövningar ökade kraftigt mellan 2005 och 2006 från låga nivåer. För har siffrorna åter fallit något. För övriga svin visar siffrorna ökningar de senaste åren. Antalet platser för får och getter som förprövats har varit stabilt de senaste åren efter en stark ökning från 2003. Förprövade platser för hästar ligger på en lägre nivå än 2001 och 2002. 50 000 40 000 30 000 20 000 Suggor Slaktsvin Övriga svin Hästar Får och getter 10 000 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Figur 7 Antal platser för svin, hästar samt får och getter som berörts av förprövning 2001-
Jordbruksverket 2008-04-02 10(19) Vegetabilieproduktionen Arealanvändningen 2008 Stora prisförändringar under det senaste året samt beslut om slopad trädesplikt har lett till avsevärda förändringar i åkerarealens användning. Med ledning av preliminära uppgifter från de ansökningar som jordbrukarna lämnat för gårdsstöd 2008 framgår att spannmålsodlingen ökar kraftigt mellan och 2008. Ökningen uppgår till ca 100 tusen hektar. Det är främst de vårsådda grödorna som ökar och då i synnerhet korn. Arealerna av de höstsådda spannmålsgrödorna är i stort sett oförändrade jämfört med fjolåret. Olämplig väderlek under hösten försvårade sådden särskilt i de södra och västra delarna av landet. Mycket höga producentpriser på spannmål under innevarande år och prognoser om fortsatt höga priser även under kommande året samt slopad trädesplikt är de viktigaste skälen till att odlingen ökat. 2008 års odling kommer att bli den största sedan 2004, dvs. innan gårdsstödsreformen infördes. Oljeväxtarealen beräknas öka svagt jämfört med fjolåret. De höstsådda oljeväxterna beräknas öka medan de vårsådda grödorna minskar. Förhållandevis stora prisökningar för spannmålen torde vara förklaringen till att våroljeväxterna minskar. Vallodlingen ökar även under 2008 vilket är svårt att förklara av marknadsmässiga skäl. Eventuellt skulle dyrare spannmål leda till att mjölk- och nötköttsproducenter ökar vallandelen i foderstaterna. Det totala antalet nötkreatur fortsätter däremot att minska. En möjlig förklaring är att jordbrukare kan anse att det är mera fördelaktigt att redovisa en del arealer som vall, men som i praktiken inte används som vall utan för träda. Bland övriga grödor märks en minskning för sockerbetor med ca tio procent vilket kan förklaras med det omstruktureringsprogram inom EU som innebär att sockerproduktionen ska minska. Odlingen av potatis minskar något. Intresset för att odla energigrödor har inte ökat jämfört med. Arealerna som används för bl.a. salix och hampa är oförändrade eller har minskat. Odlingen av rörflen har ökat något. Hösten beslutade EU att slopa kravet på obligatorisk träda. I Sverige uppgick den obligatoriska trädan till ca 120 tusen hektar under varav ca 20 tusen hektar användes för odling av energigrödor. Utöver den obligatoriska trädan valde jordbrukarna i Sverige att låta ytterligare ca 175 tusen hektar förbli obrukade. Totalt anmäldes ca 275 tusen hektar som träda. Uppgifterna för 2008 visar att trädan har minskat kraftigt till ca 145 tusen hektar. Det innebär att den trädade arealen har minskat med nästan 50 procent. Betesmarkerna verkar minska med 5 procent jämfört med fjolåret.
Jordbruksverket 2008-04-02 11(19) 1200 1000 1 000-tal ha 800 600 400 Snitt 2001-2005 2006 2008 200 0 Spannmål Oljeväxter Vall Träda Figur 8 Arealfördelning på de viktigaste grödgrupperna 2001-2008 Källa: Jordbruksverket Jämfört med har odlingen av spannmål ökat i samtliga län och trädan har minskat i samtliga län. Regionalt har odlingen av spannmål ökat mest, uttryckt i antal hektar, i de stora jordbruksområdena i Götalands norra slättbygder samt i Svealands slättbygder. Arealökningen för spannmål är mindre i södra Sverige där höstoljeväxterna gått starkt framåt. Trädan har minskat kraftigt i de bästa jordbruksområdena i södra Sverige. I vissa län återstår endast 25-30 procent av trädan jämfört med.
Jordbruksverket 2008-04-02 12(19) 250 200 1000-tal hektar 150 100 50 2008 0 Norrbotten Västerbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Dalarna Västmanland Örebro Värmland VästraGötaland Halland Skåne Blekinge Gotland Kalmar Kronoberg Jönköping Östergötland Södermanland Uppsala Stockholm Figur 9 Spannmålsarealen jämfört med 2008 fördelat per län De prisnoteringar för stödrätter som finns tillgängliga visar våren 2008 priser som ligger i nivå med stödrättsvärdet, dvs. att priset motsvarar ungefär ett års utbetalning. Under 2005 och 2006 låg priset på samma nivå. Den omsättning som sker via den allmänna marknadsplatsen, Stödrättsbörsen 4, är emellertid liten och de uppnådda priser som noteras där måste tolkas försiktigt. Skördeutsikter inför 2008/09 Vid normal hektaravkastning, dvs. genomsnittlig avkastning för den senaste femårsperioden, ger årets spannmålsareal en total skörd på ca 5,2 miljoner ton. Förbrukningen av spannmål i Sverige under 2008/09 är i nuläget svår att beräkna eftersom fortsatt höga priser kan leda till mindre konsumtion. Det är främst förbrukningen i energisektorn som kan komma att minska men även i animaliesektorn. Hittills har ca 150 tusen ton spannmål per år förbrukats för tillverkning av etanol. Inför 2008/09 har kapaciteten i etanolindustrin byggts ut till ca 500 tusen ton. Skulle etanolindustrin förbruka de mänger som motsvarar den tekniska kapaciteten kommer spannmålsöverskottet i Sverige för 2008/09 att uppgå till ca 0,7 miljoner ton. Kommer etanolproduktionen däremot att upphöra inför 2008/09 ökar överskottet till ca 1,2 miljoner ton. Prisutvecklingen för spannmål Priserna på spannmål har stigit i Sverige från hösten 2006 i linje med den prisstegring som har noterats på den internationella marknaden. 4 Källa: www.stodrattsborsen.se
Jordbruksverket 2008-04-02 13(19) 210 190 Kr/100 kg 170 150 130 110 2002/2003 2003/2004 2004/2005 2005/2006 2006/ /2008 90 70 aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul Figur 10 Utvecklingen av avräkningspriset för höstvete Utvecklingen av antalet nötkreatur Antalet mjölkkor har minskat med ca 2 procent per år under 2005 och 2006, men under blev minskningen 5 procent. Samtidigt har antalet kor för uteslutande köttproduktion ökat 5. 600 500 Tusental 400 300 200 2004 2005 2006 100 0 Mjölkkor Övriga kor Kvigor, tjurar och stutar Kalvar under 1 år Figur 11 Utvecklingen av antalet nötkreatur 5 Antalet kor uteslutande för köttproduktion torde vara något underskattat och antalet mjölkkor i samma grad något överskattat. Det är inte känt om avvikelsen har ändrats över tiden.
Jordbruksverket 2008-04-02 14(19) Intresset för fortsatt mjölkproduktion 6 kan indikeras genom att följa utvecklingen av antalet födda kalvar. Enligt de uppgifter som kan hämtas från nötkreatursregistret (CDB) uppgick antalet födda mjölkraskalvar både under 2005 och 2006 till ca 333 tusen (-6 procent jämfört med 2004). Den löpande inrapporteringen till nötkreatursregistret släpar efter något. Den siffra som redovisas för januari 2008 har därför justerats för den eftersläpning som registrerats tidigare år. Siffrorna för visar en förhållandevis stor minskning, 6 procent, jämfört med föregående år för mjölkraskalvarna (12 procent jämfört med 2004). Med ledning av uppgifter om antalet semineringar förefaller antalet födda mjölkraskalvar under första halvåret 2008 bli högst i samma storleksordning som under samma period. 10% 5% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec -5% -10% 2006 2008-15% -20% -25% Figur 12 Förändring av antalet födda mjölkraskalvar enligt nötkreatursregistret (CDB), procent jämfört med 2004 Utvecklingen mellan olika län är skiljer sig åt avsevärt. T.ex. är förändringen relativt måttlig i Upplands, Kalmar, Gotlands, Skåne och Hallands län. Men även i Västerbotten och Norrbottens län är minskning måttlig. Kraftiga minskningar noteras däremot i området från norra Svealand och upp till nedre Norrland. Men även i Stockholms, Södermanlands, Kronobergs och Blekinge län noteras kraftiga minskningar. Om jämförelsen istället görs med alla födda kalvar som grund förefaller olikheterna mellan olika län inte vara fullt lika stor. En bidragande orsak till detta är att totalt sett blir minskningen inte lika stor. 6 Uppgifter om förprövningarna, som är en indikation på utvecklingen av investeringarna i byggnader, har redovisats tidigare i denna rapport.
Jordbruksverket 2008-04-02 15(19) 0% -5% Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland VästraGötaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Landet -10% -15% -20% -25% Figur 13 Förändring av antalet födda mjölkraskalvar mellan 2004 och efter län, procent Utvecklingen av mjölkproduktionen Mönstret mellan åren är mycket stabilt, stor invägning under våren och lägre under hösten. Vidare kan det konstateras att det varit minskningar av produktionen de senaste åren. Under 2005 minskade produktionen jämfört med året innan med 2 procent och under 2006 med 1 procent. Denna trend fortsatte under de första månaderna av, men från april redovisas mera omfattande minskningar. För hela blir minskningen 5 procent jämfört med 2006 och uppgick under till knappt 3 miljoner ton. Uppgifter från EU-kommissionen visar att mjölkinvägningen har ökat under i ungefär hälften av medlemsländerna. Bland viktigare länder kan nämnas Tyskland med en ökning med 2 procent, Nederländerna med 1 procent och Danmark med 0,5 procent. Bland viktigare länder i vår närhet som har minskat kan nämnas Finland och Storbritannien med 2 procent. Inget annat medlemsland visade så stor minskning som Sverige.
Jordbruksverket 2008-04-02 16(19) 300 290 1000-tal ton 280 270 260 250 240 2003 2004 2005 2006 2008 2008 (prel) 230 220 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 14 Invägning av mjölk vid mejeri Prisutvecklingen i Sverige Till följd av det goda läget på världsmarknaden för bl.a. mejeriprodukter påverkar EU:s stödpriser för närvarande inte prissättningen inom EU. Balansläget inom EU är vidare gynnsamt. I figur 15 redovisas utvecklingen av avräkningspriset för mjölk. Som framgår av figuren föll priset under 2004 från nästan 3 kr/kg till drygt 2,80 kr/kg. Mjölkpriset till producent i Sverige var trots stödprissänkningar i stort sett oförändrat runt 2,80 kr/kg under 2005, 2006 och tidigt under. Under hösten har priserna stigit starkt och uppgick i januari 2008 till ca 3,70 kr/kg. 380 360 Kr/100 kg 340 320 300 280 260 2003 2004 2005 2006 2008 240 220 200 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 15 Avräkningspris för mjölk
Jordbruksverket 2008-04-02 17(19) Sedan mjölkbidraget frikopplades från mjölkkvoten har priserna på mjölkkvot varit mycket lågt, några ören per kg kvot. Betydligt högre kvotpriser noteras enligt EU-kommissionen t.ex. i Danmark (motsvarande ca 60 eurocent) och Nederländerna (70-80 eurocent). Kvotpriset i Storbritannien ligger på ungefär samma nivå som i Sverige. I samtliga nämnda länder finns marknadsprissättning på mjölkkvot. Nötkött m.m. I figur 16 redovisas utvecklingen av slakten av storboskap. Slakten av storboskap under 2005 och 2006 blev 5 procent lägre än under 2004. Under minskade slakten med 2 procent jämfört med 2006. 1000-tal ton 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2003 2004 2005 2006 2008 Figur 16 Slakt av storboskap Under 2005 föll antalet födda kalvar med 4 procent jämfört med 2004 för att sedan öka med 2 procent mellan 2005 och 2006. Under har antalet födda kalvar minskat med 4 procent. Det är därför troligt att det kommer att bli en fallande tendens i slakten av storboskap de närmaste åren. Denna fallande tendens kan brytas först ett par år efter att antalet födda kalvar har börjat öka. Prisutvecklingen Som indikator för prisutvecklingen har här valts prisutvecklingen för tjurar. Priset har legat stabilt mellan 22 och 24 kr per kilo sedan början av 2005.
Jordbruksverket 2008-04-02 18(19) 2600 2400 2200 Kr/100 kg 2000 1800 1600 1400 1200 1000 2003 2004 2005 2006 2008 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 17 Avräkningspris för tjurar Priset på livkalvar kan vara en indikator på jordbrukarnas intresse för köttproduktion. Priset steg under första halvåret 2006 men föll under andra halvåret tillbaka mot de nivåer som gällde tidigt under året. Priset under har varit stigande och har sedan i maj legat i paritet med de högsta priserna de senaste åren. En orsak till de högre priserna kan vara att antalet födda kalvar har minskat. 2500 Kr/100 kg 2000 1500 1000 2003 2004 2005 2006 2008 500 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 18 Pris på livkalvar Totalt föddes under 2003 och 2004 ca 555 tusen kalvar per år. Under 2005 och 2006 uppgick antalet till ca 535 tusen per år. Under uppgick antalet till drygt 510 tusen vilket är en minskning med 5 procent jämfört med året innan. Som redovisats tidigare har antalet mjölkraskalvar minskat, samtidigt har summan av köttras- och blandraskalvar varit i nästan oförändrat. Orsaken till de höga siffrorna
Jordbruksverket 2008-04-02 19(19) i mars och april är att huvuddelen av köttras- och blandraskalvarna föds under februari maj. Samtidigt föds det jämförelsevis få mjölkraskalvar under maj juni. 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 Summa 2005 Summa 2006 Summa Summa 2008 20000 10000 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 19 Fördelningen under året av födda kalvar Källa: Jordbruksverket Efter att ha minskat 2005 och 2006 ökade totala antalet svin. Enligt djurräkningen ökade antalet slaktsvin inkl. smågrisar med 1,5 %. Uppgifter över produktionen av griskött under visar att den är i nivå med förra årets. Priserna på slaktsvin var under ca 2 procent lägre än året innan. Grisköttsproduktionen påverkas av de kraftigt höjda priserna på spannmål och proteinfodermedel. Foderkostnaden är den klart tyngsta kostnadsposten i kalkylen för grisuppfödning.