Jordbruket om tio år. Hur påverkar omvärlden? Rapport 2008:12. Foto: Mats Pettersson

Transkript

1 Jordbruket om tio år Hur påverkar omvärlden? Rapport 2008:12 Foto: Mats Pettersson

2

3 Jordbruket om tio år Hur påverkar omvärlden? Referens Harald Svensson Bengt Johnsson

4

5 Innehåll 1 Sammanfattning Priserna Arealanvändningen Animalieproduktionen Frågeställningar Ett scenario Syfte och avgränsning Den hittillsvarande utvecklingen Arealanvändning och animalieproduktion Strukturutvecklingen Prisutvecklingen Produktionsvärde och förädlingsvärde Investeringar i maskiner och redskap samt byggnader Maskiner och redskap Byggnader för animalieproduktionen Pris- och kostnadsläge jämfört med andra länder Utrikeshandeln Konsumentnyttan Reformerna inom jordbrukspolitiken WTO Utvecklingen inom olika produktområden Spannmål och oljeväxter Socker Utvecklingen av antalet nötkreatur Omvärldsanalys Inledning Förändringar på världsmarknaden USDA:s och Fapri:s prognoser Prognos från EU-kommissionen Miljö- och landsbygdsfrågor Klimatförändringar Miljökvalitetsmålen Landsbygdspolitiken

6 4.4 Påverkan på svenskt jordbruk Exempel på faktorer som inte beaktas Scenarier för utvecklingen framöver i Sverige Enkätundersökning bland jordbrukare om framtidsplaner Beräkningar med ledning av ekonomiska modeller SASM CAPRI-modellen Sammanfattning Diskussion och slutsatser Bedömningen av 2003 års reform En möjlig utvecklingsväg En modell Olikheter mellan regioner Ett scenario

7 1 Sammanfattning Jordbruksverkets uppgift är att arbeta aktivt för en konkurrenskraftig och miljö- och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. I Jordbruksverkets uppdrag ingår att genom analyser aktivt följa utvecklingen inom näringen. Denna rapport, som har karaktären av ett diskussionsunderlag, är ett led i detta arbete. Förändringarna i det svenska jordbrukets omvärld är stora, kanske större än på mycket längre. Situationen nu är den att förändringar på marknaden har större verkningar än förändringar i politiken. Denna omsvängning är delvis en följd av den reform av EU:s gemensamma jordbrukspolitik som genomfördes i Sverige från Reformen innebar att de tidigare tillämpade areal- och djurrelaterade generella direktstöden frikopplades från produktionskrav, de ersattes med det s.k. gårdsstödet. Denna frikoppling medförde en kraftigt ändrad situation för jordbrukarna vid beslut med långsiktiga verkningar, t.ex. vid investeringar, men även vid beslut om det mera kortsiktiga handlandet. Jordbruksverkets bedömning var att produktionen, allt annat lika, skulle komma att falla som en konsekvens av reformen med mellan 10 och 25 procent beroende på produkt. Nu pågår en översyn av den nämnda jordbrukspolitiska reformen (hälsokontrollen). Det är nu oklart vilka förändringar som denna översyn kan komma att leda till. Exempel på möjliga förändringar är ytterligare frikoppling av direktstöd till jordbrukare och minskade ambitionsnivåer inom marknadsregleringen, som för övrigt har liten betydelse för prisbildningen nu. Sedan gårdsstödsreformen genomfördes har situationen på världsmarknaden för jordbruksprodukter förändrats radikalt. T.ex. har spannmålspriserna stigit starkt de två senaste åren och är just nu högre än på mycket länge, realt sett till och med högre än under de senaste 30 åren. Även priserna på mejeriprodukter är historiskt sett mycket höga. Prishöjningarna på världsmarknaden har slagit igenom i priserna till jordbrukarna i Sverige. Spannmålspriset (uttryckt som brödvete) har stigit från knappt 1 kr/kg för två år sedan till uppåt 2 kr/kg vid årsskiftet 2007/08. Motsvarande prishöjning på mjölken är från ca 2,75 kr/kg vid årsskiftet 2006/07 till ca 3,75 kr/kg vid årsskiftet 2007/08. Även priset på nötkött har stigit, men inte lika starkt. Priserna på övriga produkter har varit stabila, utom för sockerbetor där priset har fallit som en följd av EU:s sockerreform. I detta underlag görs en genomgång av bland annat strukturen inom jordbruket. Den är inte heltäckande, en koncentrering görs mot produktgrupperna spannmål och oljeväxter, samt mjölk och nötkött. De tendenser som redovisas för dessa produktgrupper är dock i många fall överförbara även till andra produktgrupper. I april 2008 publicerade LRF den årliga Lantbruksbarometern. Den visar att jordbrukarna upplever en tydligt förbättrad lönsamhet. Den förbättrade lönsamheten ses som en direkt följd av de högre priserna på spannmål och mjölk. Däremot är lönsamhetsnivån bekymmersam inom köttproduktionen. 1.1 Priserna Prisförändringarna kan sammanfattas med förändringar i indextal. I Sverige beräknas ett index för producentpriser (A-index). Som jämförelse kan ett motsvarande index redovisas för kostnadssidan (PM-index). Detta senare index visar prisutvecklingen för olika förnödenheter och tjänster, men också kostnadsutvecklingen på kapitalsidan, t.ex. för underhåll av byggnader och maskiner. I figuren nedan redovisas utvecklingen enligt dessa båda index sedan år De samlade producentpriserna var nästan oförändrade mellan 2000 och Mellan 2005 och 2007 registreras en ökning med ca 15 procent. De årliga prisökningarna på kost- 3

8 nadssidan har varit jämnare och har sammantaget uppgått till närmare 30 procent under perioden Under 2007 var prishöjningarna påfallande höga för fodermedel. De redovisade indextalen avser årsgenomsnitt. Detta medför att de prishöjningar som inträffat på både intäkts- och kostnadssidan under loppet av 2007 inte fullt ut har slagit igenom i årsgenomsnitten. Detta medför att ett tänkt indextal för 2008, och förmodligen särskilt för PM-index, kommer att ligga högre än 2007 års beräknade indextal även om priserna under loppet av 2008 kommer att vara helt oförändrade PM-index A-index Figur 1.1. Utvecklingen av priserna på produktionsmedel (PM-index) och på försålda produkter (A-index), 2000=100 Källa: Jordbruksverket. Om vi blickar ca 10 år framåt visar bedömningar som gjorts av olika internationella aktörer att efterfrågan på jordbruksprodukter kommer att fortsätta att vara stark. Stark ekonomisk utveckling i världen i kombination med ökad befolkning medför att efterfrågan väntas öka. Särskilt framhålls efterfrågeökningen i Asien. Ökningar av utbudet, särskilt av produkter som kan antas gå i internationell handel, förutses ske främst i Sydamerika. Produktionen av bioenergi, framförallt etanol, har ökat kraftigt de senaste åren, men använder ändå en liten andel av jordbruksmarken. Mot slutet av prognosperioden väntas jordbruksprodukter för tillverkning av etanol avta eftersom nya råvaror som t.ex. skogsprodukter väntas börja användas i större utsträckning. Sammantaget räknar dessa aktörer med att priserna på jordbruksprodukter etableras på högre nivåer än vad som var fallet fram till för ett par år sedan. Vidare förutses livsmedelspriserna i konsumentledet öka snabbare än den allmänna prisutvecklingen. Stark efterfrågan på jordbruksprodukter från energisektorn väntas leda till stigande priser för spannmål och sojabönor. Ökat utbud av biprodukter från tillverkningen av vegetabiliska oljor väntas däremot leda till att priserna för sojamjöl faller. Priserna för gris- och fjäderfäkött beräknas öka i snabbare takt än för nötkött eftersom höga foderpriser drabbar gris- och fjäderfäproduktionen hårdare. Nötköttsproduktionen kan däremot dra nytta av ökat utbud av biprodukterna från etanoltillverkningen. Prisutvecklingen generellt på väntas dock vara lugn i förhållande till de långsiktiga prisförändringar som förutses för vegetabilier. Jämfört med den prisutveckling som gällt för jordbruksprodukter under den senaste tioårsperioden ligger de senast upprättade prognoserna på en betydligt högre nivå. Men jämfört med de priser som rått under det senaste året väntas dock ett visst prisfall men sett för hela prognosperioden väntas svagt stigande priser. Det är ett trendbrott mot den utveckling som gällt under lång tid på världsmarknaden med svagt fallande reala priser. 4

9 Majs, Fapri Majs, USDA Vete, Fapri Vete, USDA Soja, Fapri Soja, USDA / / / / / / / /1997 Figur 1.2. Prisutveckling för några vegetabilieprodukter enligt USDA:s och FAPRI:s prognoser, $/ton Källa: Egen sammanställning. De förutsägelser som görs för animalier visar i stort sett oförändrade världsmarknadspriser för nötkött, en uppåtgående trend för smör och att de nuvarande låga priserna för griskött inte förväntas bli bestående. Konsumentpriserna på livsmedel var i stort sett oförändrade mellan 2002 och Under 2007 ökade livsmedelspriserna i ungefär samma takt som den allmänna prisutvecklingen. Prisökningarna under 2007 torde delvis bero på de högre jordbrukspriserna, men troligen har de högre priserna på spannmål och mjölk endast delvis hunnit slå igenom i konsumentledet. Denna slutsats är särskilt uppenbar mot bakgrund av att de redovisade indextalen är årsgenomsnitt KPI totalt Livsmedel Jordbruksregler at Figur 1.3. Prisutvecklingen för livsmedel jämfört med utvecklingen av KPI totalt (index 2000=100) Källa: Statistiska centralbyrån och Jordbruksverket. 5

10 1.2 Arealanvändningen Sett över en längre period har åkerarealen minskat. Minskningen uppgår till ca 300 tusen hektar sedan Sedan 2000 har dock arealen varit i stort sett oförändrad. En viktig förklaring till att åkerarealen varit stabil under de senaste åren är övergången till gårdsstöd där i princip alla jordbruksmark är berättigad till stöd. Spannmålsarealen har minskat från drygt 1,6 miljoner hektar under första hälften av 1980-talet till beräknat ca 1,1 miljon hektar Oljeväxtodlingen har under samma period minskat med från ca 170 tusen hektar till knappt 100 tusen hektar. Arealen vall har däremot ökat med ca 200 tusen hektar. Arealen för övriga grödor har inte ändrats nämnvärt tal hektar Åkerareal Varav spannmål Figur 1.4. Åkerarealens utveckling Källa: Jordbruksverket. 1.3 Animalieproduktionen I samband med EU-inträdet tilldelades Sverige en mjölkkvot om 3,3 miljoner ton. Fram till och med 2001 låg den årliga produktionen nära det s.k. kvottaket. Från 2002 har emellertid produktionen minskat med någon procent per år. Under 2007 var dock minskningen betydligt större, 5 procent. Pressade priser till följd av EU:s reform av mjölksektorn i början av talet och frikoppling av mjölkstödet är viktiga förklaringar till att produktionen har minskat. Slakten av storboskap minskade som framgår av figuren med 5 procent under 2005 men stabiliserades under Under 2007 minskade produktionen med 3 procent. Priset till jordbrukaren har stigit kraftigt och ligger uppåt 20 procent högre än under Men den lönsamhetsförbättring som prisuppgången medför uppväger generellt sett inte de ökade foderkostnaderna och de borttagna djurbidragen. Priset på livkalvar har också varit stigande de senaste åren. Efter några års ökning av produktionen av griskött minskade den under 2005 och Minskningen under de två åren uppgick till cirka 10 procent. Under 2007 var produktionen lika hög som under Produktionen av kyckling har de senaste åren pendlat kring 100 miljoner kg. 6

11 I följande figur redovisas i sammanfattning förändringen av produktionen av nötkött (storboskap) och som jämförelse även av griskött och kyckling under perioden tal ton Svin Storboskap Kyckling Figur 1.5. Slakt av svin, storboskap och kyckling Källa: Jordbruksverket. 1.4 Frågeställningar Denna inledande mycket övergripande genomgång ger upphov till några centrala frågor som delvis fördjupas ytterligare i rapporten. 1. Jordbruksverket menade att produktionen av spannmål, nötkött och mjölk skulle minska som en följd av EU:s jordbruksreform som genomfördes i Sverige från De förutsättningar om priser, och därmed lönsamhetsnivå, som låg till grund för verkets bedömning har ändrats i grunden. I vilken utsträckning kan den bedömningen om minskad produktion behöva revideras? 2. Klimatfrågan har blivit mycket uppenbar under det senaste året. Förutsättningarna för produktion i olika delar av världen förväntas inte påverkas nämnvärt under det närmaste decenniet. Däremot kan efterfrågan påverkas som en direkt följd av den fokusering på de problem som jordbruksproduktionen kan förorsaka. En ytterligare möjlighet är att olika slag av regleringar inrättas för att minska avgången av klimatgaser från jordbruket. Kan man räkna med att förändringar av detta slag kommer att synbart påverka jordbruksproduktionens omfattning i Sverige? 3. Det finns bedömare på den internationella arean som varnar för tilltagande svårigheter att tillgodose en rimlig försörjning med livsmedel för betydande befolkningsgrupper i u-länder. Kommer sådana svårigheter att resultera i ett tryck mot att inrätta regleringar för att till exempel försöka bromsa prisutvecklingen? 7

12 4. Den förväntade lönsamhetsnivån på vegetabilieområdet i relation till den förväntade lönsamhetsnivån på animalieområdet kan förväntas bli annorlunda framöver för Sverige. Sannolikt kommer den relativa lönsamheten på vegetabilieområdet bli bättre i jämförelse med animalieområdet. I takt med att skyddsnivåerna på sikt blir lägre kan länder med låga produktionskostnader försöka ta ytterligare marknadsandelar i länder med höga kostnader. I vilken grad kommer detta att påverka produktionen av såväl vegetabilier som animalier i Sverige under den närmaste 10-årsperioden? Denna frågeställning reser frågan om olika produktionsgrenars relativa konkurrenskraft jämfört med förhållandena i andra länder. 5. Om den slutsatsen dras att konkurrenskraften i delar av animaliesektorn är otillräcklig, kan detta i sin tur att medföra att jordbruket i skogsbygd och i norra Sverige kan komma att minska, samtidigt som det i många fall inte finns andra användningar för jordbruksmarken som är tillräckligt lönsamma. Jordbruksverket har konstaterat att odlingen av energigrödor kräver relativt bördig mark som dessutom är välarronderad. Det finns idag avsevärda arealer jordbruksmark eller mark som tidigare varit jordbruksmark som används mycket extensivt eller inte alls. Enligt beräkningar kan det röra sig om mer än 0,5 miljoner hektar. Vilka möjligheter finns det att ekonomiskt utnyttja denna mark bättre? Kan den skisserade utvecklingen komma att leda till svårigheter att uppnå såväl uppsatta miljömål som ekonomisk tillväxt på landsbygden? 6. En av de centrala målsättningarna inom de svenska miljökvalitetsmålen är att bevara betesmarkerna. Det registreras nu någon minskning av arealerna betesmarker. På vilket sätt påverkas denna utveckling av de ersättningsnivåer som tillämpas respektive vilka andra orsaker kan finnas, t.ex. i form av arrondering och andra strukturella orsaker? Under den senaste tiden har behovet av åtgärder för att minska växtnäringsläckaget till havet aktualiserats. Är det möjligt att hitta åtgärder som bibehåller dagens odling samtidigt som odlingen upprätthålls? 7. De svenska konsumenterna visar för åtminstone vissa produktslag en högre betalningsvilja för svenskproducerade livsmedel än för importerade livsmedel. Jordbruksverket har i en studie visat att de högre köttpriserna i konsumentledet för svenska produkter inte, eller i begränsad utsträckning vidareförs till konsumenterna. Har vi att räkna med samma situation framöver eller kommer en större del av priset att vidareföras till producenterna? 1.5 Ett scenario I tablån nedan redovisas tänkbara konsekvenser utifrån de förutsättningar som målats upp tidigare. Det bör observeras att varje slutsats som redovisas i tablån bygger på ett flertal förutsättningar. Kommer dessa förutsättningar inte att infrias, kommer konsekvenserna att bli annorlunda. Efter tablån förklaras konsekvenserna ytterligare. 8

13 Spannmål, oljeväxter och specialgrödor Permanenta bioenergigrödor** Mjölk Slättbygd Mellanbygd Skogsbygd Ökning.* Undanträngning av vall, träda och sockerbetor är möjlig. Nämnvärd omfattning inte sannolik.* Ev. minskning. Omfattningen beror ytterst på konkurrensförhållandet mellan spannmål och vall. Ökning i goda lägen för främst eget foder är möjlig. Möjligen på stora skiften nära tätorter. Ökning möjlig om tillräckligt många stora företag kan bildas. Nötkött *** Ev. minskning. Ev. minskning. Beror på utformningen av miljöersättningarna. Griskött, och kyckling *** Liten omfattning. Möjligen på stora skiften nära tätorter men skog är förmodligen mera närliggande. Sannolikt ingen nämnvärd ökning. Ev. minskning. Beror på utformningen av miljöersättningarna. Ev. minskning. Ev. minskning. Ev. minskning. Ägg **** Oförändrat. Oförändrat. Oförändrat. * Eventuella begränsningar till följd av beslut om radikala minskningar av växtnäringsläckaget till havet har inte beaktats. Detta skulle kunna medföra en ökning av odlingen på permanenta bioenergigrödor på bekostnad av spannmålsodlingen. ** Det antas att inga ytterligare särskilda stödåtgärder inrättas. För låg bördighet på tillgängliga arealer kan hindra utvecklingen. *** Utvecklingen av djursmittor i potentiella exportländer kan få stort genomslag. Kraftfulla förbättringar i dessa länder skulle på sikt kunna få stark påverkan. **** Förutsättningarna för handel antas förbli oförändrade. Ökade möjligheter till import skulle kunna få stark påverkan. Priserna på spannmål och oljeväxter förutsätts ligga kvar på en hög nivå, dock inte fullt så hög som dagens nivå. Odling av dessa produkter har en självklar plats i slättbygderna. Förutsättningarna för odling i de bördiga slättbygdsområdena särskilt i Götaland är goda även vid lägre lönsamhet än som gäller för närvarande. Skulle produktpriserna falla och de löpande kostnaderna öka, kan markvärdena komma att falla men detta behöver inte nämnvärt komma att påverka produktionens omfattning. Förutsättningarna är förmodligen goda även på många håll i mellanbygderna, särskilt om spannmålen används för foder i egen animalieproduktion. Spannmålsodling i skogsbygd kommer inte att öka nämnvärt. Ett viktigt skäl till detta är den teknik som finns tillgänglig kräver skiften som är större än de som i allmänhet finns i skogsbygder. En sannolik slutsats av detta resonemang, och som styrks av företagna modellberäkningar, är att den sammantagna odlade arealen med spannmål, oljeväxter, sockerbetor, potatis och andra specialgrödor inte ökar utöver den areal som odlades med dessa grödor i slutet av 1990-talet, nämligen 1,2-1,3 miljoner hektar. För att nå den nivå som gällde i början av talet, över 1,5 miljoner hektar, behöver arealer med sämre arrondering och lägre avkastning tas i anspråk. För att den odlingen skulle komma till stånd krävs inte minst en maskinpark anpassade till de arronderingsförhållanden som ofta gäller för den mark där spannmålsodlingen upphörde under mitten av 1980-talet och första hälften av 1990-talet. Lönsamheten i spannmålsodlingen i slättbygder och i viss mån i mellanbygder får återverkningar för vallodlingen via markpriserna. En utökning av mjölk- och nötköttsproduktionen i 9

14 dessa områden är därför inte sannolik. Nya fodergrödor som majs skulle dock gynna mjölkproduktion i de bästa odlingslägena. Förutsättningarna i skogsbygd är ofta besvärliga. I norra Sverige är vegetationsperioden kort och generellt gäller att arronderingen i dessa områden medför högre kostnader än vid god arrondering. Alternativen till annan markanvändning än för odling av grovfoder saknas i många fall. Det kan nämnas att 2008 års spannmålsodling i de fem nordligaste länen utgör knappt fyra procent av landets totala spannmålsareal. Totalt används nu cirka 2 procent av den svenska åkerarealen för energiproduktion (under förutsättning av Agroetanol använder 150 tusen ton spannmål och att Lantmännens rapsdieselfabrik i Karlshamn är i drift). Om dessa anläggningar inte används 2008 blir användningen ca 20 tuden hektar. Inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik ges ett arealstöd på 45 euro/hektar för grödor som odlas för energiändamål. I Sverige har intresset för energigrödor stagnerat. Detta beror givetvis på att lönsamheten i spannmåls- och oljeväxtodlingen bedöms gynnsam. Skogsplantering, med snabbväxande arter såsom hybridasp och poppel, kan komma att ske i viss utsträckning och det uppstår tillräcklig efterfrågan för bränsle. Troligtvis kommer sådan plantering att ske främst på marker som idag inte används alls eller mycket extensivt. Strukturen hos jordbruksföretag som bedriver mjölk- och nötköttsproduktion är ofta sådan att det är svårt att ordna goda arbetsförhållanden. Om man jämför med andra verksamheter där närvaro krävs mer eller mindre kontinuerligt visar det sig att det kanske krävs åtminstone tre personer som är verksamma i företaget. Få animalieföretag är så stora. Det bortses då här från mikroföretag med till exempel några nötkreatur där företagaren har sin huvudsakliga verksamhet utanför jordbruksföretaget. Jordbruket i Sverige är glest. Detta medför också att transportkostnaderna i områden med glest jordbruk blir högre både ifråga om förnödenheter som transporteras till jordbruksföretaget och produkter som transporteras från jordbruksföretaget. I en enkät till mjölkproducenter som invandrat till Sverige framfördes även att ett bekymmer är att det är glest även bland servicefunktioner såsom reparatörer och andra hantverkare. Konsumtionen av nötkött och kyckling har ökat starkt under den senaste 10-årsperioden. För båda produktslagen har nettoimporten ökat starkt. Efterfrågeökningen inom landet har alltså inte kunnat pareras med ökat utbud. Detta kan vara en god indikation på att konkurrenskraften kan vara svag för dessa produktionsgrenar och att fortsatta förluster av marknadsandelar kan befaras. Samverkande faktorer i denna utveckling förefaller vara kostnadsläget i Sverige, att jordbrukarna inte i tillräcklig grad får del av konsumenternas högre betalningsvilja för svenska produkter och att smittskyddsläget är sådant att import även från avlägsna delar av världen är möjlig. Ytterligare lättnader ifråga om möjligheterna till import från länder utanför EU framstår i ett längre perspektiv som sannolika. Sett i ett par decenniers perspektiv har även produktionen av griskött minskat. Emellertid är inte importandelen så hög som för nötkött. Situationen inom grisköttsproduktionen ser nu besvärlig ut. En parallell till situationen inom nötkötts- och kycklingsektorerna kan göras, men att utvecklingen är förskjuten några år i tiden. Om man gör denna parallell skulle alltså en fortsatt minskning av grisköttsproduktionen kunna inträffa. För att mjölkproduktionen skulle få en stark utveckling torde krävas en stark strukturutveckling i riktning mot företag som är så stora att de kräver kanske två-tre verksamma personer för att tillräckligt attraktiva arbetstidsförhållanden ska kunna uppnås. Ytterligare ett problem kan vara tillgången till kompetent arbetskraft. 10

15 Säkerligen är konsumenternas preferenser starka för huvuddelen av konsumtionsmjölkssortimentet. Undantag från denna slutsats verkar gälla för t.ex. yoghurt. Det är tveksamt om preferenserna är lika starka för huvuddelen av ostsortimentet. Om detta resonemang visar sig vara giltigt, blir det således i praktiken inte möjligt att hålla ett nämnvärt högre producentpris än i andra länder och produktiviteten blir helt avgörande för konkurrenskraften. Beräkningar med ekonomiska modeller visar genomgående en stark minskning av antalet dikor. Samtidigt kan det observeras att utvecklingen så som den kan läsas ut i statistiken visar en ökning. Frikopplingen av merparten av djurbidragen ledde till en försämring av kalkylerna för produktionsgrenen. En förklaring till de motstridiga uppgifterna kan vara att man i modellerna inte lyckas fånga upp de verkliga kostnaderna för produktionen. En central fråga är på vilket sätt omvärldsförändringarna på sikt kommer att påverka landskapet och särskilt hävden av betesmarkerna. All betesmark har tillgång till det frikopplade gårdsstödet. Enligt verkets analyser gynnas betesmarker med låg avkastning i förhållande till marker med hög avkastning, eftersom det krävs fler djur på de högavkastande markerna för att klara kravet på betning och tillgången på betesdjur bedöms minska. Vallodling gynnas i förhållande till spannmålsodling av 2003 års reform men utvecklingen av världsmarknadspriserna ger en motsatt effekt. Den pågående strukturomvandlingen inom mjölkproduktionen medför att mjölkgårdarna totalt sett minskar sin insats för betesmarkerna. Dikorna har en central betydelse för antalet betande djur men har fått försämrad lönsamhet genom reformen. Detta gäller också för får. Såväl antalet dikor som får har ökat de senaste åren, förmodligen som en konsekvens av stöd till betesmarker och färre kalvar från mjölkproduktionen. Bland annat mot bakgrund av utvecklingen av djurantalet och antalet jordbrukare som håller nötkreatur, finns det en risk för att det på sikt kommer att bli svårt att upprätthålla de målsättningar som finns om skötseln av betesmarkerna. I områden med sämre förutsättningar för jordbruk är sannolikt denna risk större. Av avgörande betydelse blir om djuren i så hög utsträckning som möjligt utnyttjas för att beta på dessa marker. De ersättningsformer som finns i det nu påbörjade landsbygdsutvecklingsprogrammet liknar väl, gällande både villkor och ersättningsnivåer, de ersättningsformer som funnits i det tidigare programmet. Exempel på ersättningsformer är för att säkra hävden av betesmarker och för att upprätthålla jordbruket i norra Sverige. Djurhållning är en förutsättning för flera av dessa stödformer. En generell observation är att anslutningen under 2007 till olika miljöersättningar m.m. (axel 2 miljö och landskap) antingen är oförändrad eller avtagande jämfört med Målen har nåtts för tre ersättningsformer, kompensationsbidrag, minskat kväveläckage och etablering av skyddszoner. Utnyttjandegraden för bevarande av betesmarker och slåtterängar, arealen för ekologisk produktion samt natur- och kulturmiljöer är tydligt under målet och i vissa fall avtagande i jämförelse med förra programmet. Det finns faktorer som talar för att det framöver kan bli svårt att vända trenden så att anslutningen når upp till målen. Inte minst talar den snabba strukturutvecklingen för företag med nötkreatur och att lönsamheten, särskilt inom nötköttssektorn, är låg. Dock kan en förbättrad lönsamhet inom mjölksektorn bidra till att vända utvecklingen. Men samtidigt kan högre priser på spannmål och mjölk bidra till att intresset för hävd av betesmarker och natur- och kulturmiljöer minskar. Striktare krav gällande gårdsstödet kan också bidra till ett minskat intresse för särskilt betesmarksstödet. De två polerna Ett försök att sammanfatta resultaten så förenklat som genom två motstående poler är givetvis inte invändningsfritt. Invändningarna kan till exempel vara: - Gårdsstödet används för att förstärka den löpande verksamheten. Det är troligt att många 11

16 jordbrukare ser gårdsstödet som ett bidrag till driften utöver vad som strikt kan motsvara för att uppfylla tvärvillkoren. Därför behöver produktionen inte påverkas nämnvärt i dessa företag förrän större investeringar ska göras samtidigt som det framstår som sannolikt att reglerna för gårdsstödet kommer att förändras påtagligt inom de närmaste åren efter investeringen. - Miljöersättningarna och regionalstöden uppmuntrar till fortsatt verksamhet. Det kan mycket väl vara så men utvecklingen de senaste åren visar en stagnerande anslutning och för vissa stödformer en minskning. - Ersättningsbeloppen för miljöersättningarna och regionalstöden kan komma att justeras. - Konsumenternas intresse för närproducerat ökar. Detta kan hänga samman med ökat intresse för till exempel ekologiska produkter samt energi- och klimataspekter. - De prisskillnader mellan svensk och importerad vara som mätts upp för kött kan i större utsträckning komma att vidareföras till konsumenterna. 1. Spannmål, oljeväxter och flera specialgrödor odlas i hög grad i bördiga områden i slättbygd där det dessutom är lätt att anpassa strukturen till de förutsättningar som finns ifråga om teknik m.m. Internationella bedömningar pekar vidare på att goda priser kan komma att gälla det närmaste decenniet jämfört med åren fram till Mjölk- och nötköttsproduktion bedrivs i hög grad i mellan- och skogsbygd. Arronderingsförhållandena medför att det många gånger blir svårt att ordna företag som är så stora att de sysselsätter två-tre personer. Ifråga om prisutvecklingen visar de internationella bedömningarna att det inte går att räkna med en så god utveckling för mjölk och nötkött som för till exempel spannmål. Den konkreta slutsatsen av denna jämförelse blir därför att risken är uppenbar för en fortsatt tudelning av det svenska jordbruket. Att uppnå en tillräcklig lönsamhet blir en utmaning särskilt i animalieproduktionen. För att jordbruket särskilt i skogsbygd ska fortsätta att bidra till ekonomisk tillväxt för landet och producera kollektiva nyttigheter krävs ett intensivt arbete för att organisera företag som ger goda arbetsförhållanden och har en god produktivitet. 12

17 2 Syfte och avgränsning Förändringar i omvärlden kommer att påverka jordbruket på flera sätt. Syftet med detta diskussionsunderlag är att peka på vilka förändringar som kan komma att påverka jordbruket och vilka verkningar detta skulle kunna få, kanske i ett tioårsperspektiv. Ett antal prognoser redovisas. Flera internationella aktörer försöker förutsäga prisutvecklingen framöver på världsmarknaden. Dessutom redovisas modellberäkningar som gjorts i Sverige för att belysa olika alternativa scenarier. I detta diskussionsunderlag är istället tonvikten lagd på att försöka identifiera de viktiga faktorer som kan komma att påverka jordbruket framöver, framför att försöka göra en exakt kvantitativ bedömning av hur stor verkan förändringen hos en viss faktor kan komma att ge. Det är alltså här främst frågan om riktningar. Många av de förändrade omvärldsfaktorer är dessutom av det slaget att det är mycket svårt att försöka förutsäga styrkan hos dem, och ännu svårare är det att förutsäga verkningarna för jordbruket. Tonvikten är lagd vid produktionen av jordbruksprodukter och att förändringar i miljön här har en liten plats. T.ex. diskuteras inte eventuella förändringar i ambitionsnivåer för miljömålen. 13

18 14

19 3 Den hittillsvarande utvecklingen Utvecklingen inom sektorn beskrivs här på i huvudsak två olika sätt, produktionsutvecklingen och arealanvändningen samt den ekonomiska utvecklingen. 3.1 Arealanvändning och animalieproduktion Den största grödgruppen har varit spannmål under de senaste decennierna. Första hälften av 1980-talet odlades det spannmål på drygt 1,5 miljoner hektar, alltså drygt halva åkerarealen. Sedan mitten av 1980-talet har arealen minskat från ca 1,5 miljoner hektar till 1,0 miljoner hektar under Mellan 2004 och 2007 minskade arealen starkt till följd av förändringarna inom jordbrukspolitiken och mot bakgrund av den lönsamhet som gällde då. Preliminära beräkningar tyder på att spannmålsarealen under 2008 har ökat med 100 tusen hektar. Den kraftiga prisökningen under de senaste två åren torde vara den huvudsakliga förklaringen. Spannmålsodling har delvis bytts ut mot ökad vallodling, men också mot mera träda. Ökningen av träda är delvis en effekt av den trädesplikt som har gällt sedan EU-inträdet och fram till och med Emellertid är trädesplikten endast till en del är en förklaring till den ökade trädan. Otillräcklig lönsamhet är en annan viktig förklaring. 1 Mot bakgrund av att antalet nötkreatur har minskat samtidigt som arealen vall har ökat kan den slutsatsen dras att intensiteten i användningen vallen har minskat successivt. För 2008 förväntas den registrerade arealen träda minska. Minskningen beror i hög grad på att trädesplikten satts till noll under året och att lönsamheten i odlingen av de flesta grödor ökat kraftigt. Åkerarealen har minskat med ca 300 tusen hektar sedan Variation har också förekommit i odlingen av andra grödgrupper, till exempel oljeväxter, men odlingen av dessa grödor är liten jämfört med spannmål och vall tal hektar Åkerareal Varav spannmål p Figur 3.1. Åkerarealens utveckling Källa: Jordbruksverket 1 Källa: Effekterna av den obligatoriska trädan. Jordbruksverket (ännu inte publicerad) 15

20 Sett i ett mycket långt tidsperspektiv har avkastningen för olika grödor ökat starkt. I ett sekelperspektiv uppgår ökningstakten till runt en procent per år. Den snabba avkastningsökningen under perioden närmast efter andra världskriget torde i hög grad bero på ökad användning av mineralgödselmedel. Sett i ett kort tidsperspektiv, t.ex. från 2000, har normskörden för olika grödor varit i stort sett oförändrad. Den lägre takten i förändringen av avkastningen kan bero en allmän extensifiering till följd av låg lönsamhet och ökad ekologisk produktion Kg/ha Höstvete Korn / / / / / / / / / / /05 Figur 3.2. Utvecklingen av hektarskördarna för höstvete och korn, kg/ha uttryckt som femårsmedelvärden Källa: Jordbruksverket. En stark utveckling noteras också inom mjölkproduktionen genom kontinuerligt ökad produktion av mjölk per ko. Inom köttproduktion visar sig produktivitetsförändringarna bland annat genom minskad åtgång av foder per producerat kilo kött. I samband med EU-inträdet tilldelades Sverige en mjölkkvot om 3,3 miljoner ton. Fram till och med 2001 låg den årliga produktionen nära det s.k. kvottaket. Från 2002 har emellertid produktionen minskat. Särskilt stark var minskningen under 2007, 5 procent. En förklaring till den starka minskningen under 2007 är de sänkta stödpriserna på mejeriprodukter som delvis växlades över i ett mjölkbidrag. Detta mjölkbidrag frikopplades från innehav av mjölkkvot i början av De starkt höjda mjölkpriserna under hösten 2007 har ännu inte slagit igenom i ökad produktion. 16

21 tal ton Figur 3.3. Produktionen av mjölk Källa: Jordbruksverket. Slakten av gris har varierat mera än slakten av andra djurslag. Slakten minskade starkt under 2000, men återhämtade sig inte nämnvärt åren efter. De senaste tre åren uppvisar också en viss minskning av slakten. Slakten av storboskap har varit förhållandevis konstant, men en viss minskning märks under de senaste åren. Slakten av kyckling har mer än fördubblats mellan 1980 och De senaste åren har slakten av kyckling varit ungefär oförändrad tal ton Svin Storboskap Kyckling Figur 3.4. Slakt av svin, storboskap och kyckling, 1000-tal ton Källa: Jordbruksverket. Konsumtionen av nötkött har ökat från 199 tusen ton 2000 till 232 tusen ton 2007, vilket innebär att nettoimporten ökat från 50 till 100 tusen ton. Konsumtionen av griskött har varit i stort sett oförändrad sedan mitten av 1990-talet. Andel importerat griskött har dock ökat då den svenska produktionen minskat. Konsumtionen av får- och lamm har nästan fördubblats sedan mitten av 1990-talet. Liksom för övriga köttslag har importens andel ökat. Bland mejeriprodukterna minskar konsumtionen svagt för färska flytande produkter medan konsumtion- 17

22 en av smör minskar kraftigt. Konsumtionen av ost ökar, konsumtionsökningen täcks främst genom ökad import. Konsumtionen av fjäderfäkött har i stort sett fördubblats under den senaste tioårsperioden, den inhemska produktionen har ökat något men merparten av konsumtionsökningen täcks genom import. 3.2 Strukturutvecklingen Takten i strukturutvecklingen, mätt som förändring av antal företag, är svår att uppskatta eftersom gårdsstödsreformen inneburit att en del företag har delats upp och att det tillkommit nya ofta mindre företag, till exempel hästföretag. För företag med mjölkkor har takten i strukturutvecklingen varit hög, 6-8 procent per år. Som en effekt av frikopplingen av mjölkbidraget blev minskningen stor mellan 2006 och 2997, ca 12 procent (motsvarar ca 1000 företag). Antalet mjölkföretag minskar snabbare i norra Sverige än i södra Sverige. Med norra Sverige avses här Norrland och Svealands skogsbygder. En trolig orsak till ökningen av åkerarealen är införandet av stödrätter inom gårdsstödssystemet, det vill säga att reglerna är så utformade att ytterligare arealer kan bli berättigande för stöd jämfört med åren före Antalet mjölkkor har minskade med 5 procent under Minskningen var ungefär lika stark i norra Sverige som i landet i sin helhet. Riket Riket Riket N + Ssk* N + Ssk* Åkerareal -0,4-0,2-0,2-0,9-0,6 0,6 Antal företag -2,5-2,0 1,7 (avser till 2005) Antal mjölkkor Antal företag med mjölkkor N + Ssk* ,4-2,8 3,2 (avser till 2005) -2,4-0,9-2,1-3,0-1,1-3,2-6,5-3,8-7,5-6,8-4,6-8,5 Tabell 3.1. Förändring av åkerareal med mera för perioderna och , årlig förändring i procent Källa: Lantbruksregistret, Jordbruksverket och SCB. * Avser Norrland och Svealands skogsbygder Antalet företag med mjölkkor minskade från 26 tusen 1990 till 8500 år 2005, alltså en minskning ned till 1/3-del av antalet Antal företag med svin och höns har minskat särskilt starkt jämfört med företag med nötkreatur. Minskningen av antalet företag med få djur är i- ögonenfallande särskilt för företag med svin och höns. 18

23 Mjölkkor Alla med nötkreatur Med får Med suggor och galtar 8000 (avser 1995) 1800 Slaktsvin 8300 (avser 1995) 2300 Höns (exkl. kycklingar) (avser företag med minst 200 höns) Tabell 3.2. Antal företag med husdjur 1990 och 2005 Källa: Jordbruksverket. Företagen har blivit större och takten i denna storleksrationalisering går olika fort i olika delar av landet. Som ett exempel kan tas utvecklingen av det genomsnittliga antalet mjölkkor vid mjölkföretag. Den utan jämförelse kraftigaste förändringen står Götalands södra slättbygder (Gss) för med en ökning från 41 till 64 kor (55 procent) på 5 år. Betydligt långsammare är takten i till exempel Svealands slättbygder (Ss) där ökningen varit knappt 20 procent. Motsvarande bild framträder också om istället utvecklingen inom spannmålsodlingen jämförs. Förutsatt att större enheter ger lägre enhetskostnader, och mycket talar för det, stärker alltså en redan stark region sin position jämfört med andra områden Genomsnitt 2000 Genomsnitt 2007 Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Landet Figur 3.5. Utvecklingen av storleken på nötkreatursbesättningarna i Sverige mellan 2000 och 2007 Källa: Jordbruksverket. 19

24 Genomsnitt 2000 Genomsnitt Gss Gmb Gns Ss Gsk Ssk Nn Summa Figur 3.6. Utvecklingen av storleken på mjölkkobesättningarna i Sverige mellan 2000 och 2007 Källa: Jordbruksverket. I nedanstående två figurer redovisas hur odlingen av spannmål har utvecklats mellan 2004 och Gårdsstödsreformen tillsammans med låg lönsamhet medförde att odlingen minskade 2005 och Förbättrade utsikter inför 2007 medförde att 2006 års areal kunde upprätthållas. Under 2008 har det skett en ökning av odlingen totalt för landet som innebär att arealen nästan är återställd vid 2004 års nivå. Regionalt finns det däremot betydande olikheter. Odlingen har ökat något i de län där huvuddelen av odlingen sker. I Smålandslänen, Värmland, Dalarna och i Norrlandslänen är det i flera fall betydande minskningar som har skett. Ifråga om antalet födda kalvar noteras tydliga minskningar i hela landet mellan 2004 och Goda möjligheter att anordna rationella företag kan i vissa län ha medfört att minskningen stannar på en låg nivå. Det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige kan också ha bidragit till att minskningstakten kunnat hållas nere i de två nordligaste länen. 20

25 10% 5% 0% -5% -10% -15% Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland VästraGötaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Landet -20% -25% -30% -35% Figur 3.7. Utvecklingen av spannmålsodlingen mellan 2004 och 2008 (prel.), procent Källa: Jordbruksverket. 0% -5% Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland VästraGötaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Landet -10% -15% -20% -25% Figur 3.8. Utvecklingen av antalet födda mjölkraskalvar mellan 2004 och 2007, procent Källa: Jordbruksverket. 3.3 Prisutvecklingen Prisförändringar kan sammanfattas med förändringar i indextal. I Sverige beräknas ett index för producentpriser (A-index). Som jämförelse kan ett motsvarande index redovisas för kostnadssidan (PM-index). Detta senare index visar prisutvecklingen för olika förnödenheter och tjänster, men också kostnadsutvecklingen på kapitalsidan, t.ex. för underhåll av byggnader 21

26 och maskiner. I figuren nedan redovisas utvecklingen enligt dessa båda index sedan år De samlade producentpriserna var nästan oförändrade mellan 2000 och Mellan 2005 och 2007 registreras en ökning med ca 15 procent. De årliga prisökningarna på kostnadssidan har varit jämnare och har sammantaget uppgått till närmare 30 procent under perioden Under 2007 var prishöjningarna påfallande höga för fodermedel. De redovisade indextalen avser årsgenomsnitt. Detta medför att de prishöjningar som inträffat på både intäkts- och kostnadssidan under loppet av 2007 inte fullt ut har slagit igenom i årsgenomsnitten. Detta medför att ett tänkt indextal för 2008, och förmodligen särskilt för PM-index, kommer att ligga högre än 2007 års beräknade indextal även om priserna under loppet av 2008 kommer att vara helt oförändrade PM-index A-index Figur 3.9. Utvecklingen av priserna på produktionsmedel (PM-index) och på försålda produkter (A-index), 2000=100 Källa: Jordbruksverket. Såväl mark- som arrendepriser har ökat markant sedan EU-inträdet. Tillgängliga uppgifter om priserna för jordbruksmark visar att ökningstakten har varit högre de allra senaste åren. Mellan 2004 och 2005 var ökningen i genomsnitt för hela landet minst 23 procent. Procentuellt sett var ökningen störst i de norra delarna av landet där priserna i genomsnitt är lägre. Prisökningarna fortsatte under Men under 2006 var prisökningen störst i de bördiga jordbruksområdena. Den genomsnittliga prisökningen för hela landet uppgick till 10 procent, i slättbygderna i södra Götaland var den 30 procent. Det genomsnittliga priset för jordbruksmark i Sverige beräknades år 2006 till 34 tusen kr per hektar, vilket är drygt tre gånger så högt som Priset var högst i Götalands södra slättbygder med 89 tusen kr per hektar och lägst i övre Norrland med knappt 7 tusen kr per hektar. En orsak till att priserna för jordbruksmark steg mellan åren 2004 och 2005 bedöms vara 2003 års reform av jordbrukspolitiken och att det frikopplade stödet kan ha kapitaliserats i högre markvärden. Prisökningen mellan 2005 och 2006 kan förmodligen hänföras till förväntade högre priser på främst spannmål. Även det allmänna ekonomiska läget med låga räntor torde ha varit gynnsam för prisutvecklingen. De prisökningar som noterats visar att risken för kapitalisering av gårdsstödet och höjda vegetabiliepriser är uppenbar och som kan påverka lönsamheten negativt. 22

27 3.4 Produktionsvärde och förädlingsvärde Jordbrukets ekonomiska resultat enligt sektorskalkylen framgår av tabell x. Enligt reglerna för redovisning av produktionsvärdet ingår så kallade produktrelaterade direktersättningar enligt den gemensamma jordbrukspolitiken i värdet för respektive produkt (bland annat de tidigare tillämpade arealstöden). Övriga direktersättningar benämns produktionsrelaterade direktersättningar och utgörs av bland annat miljöersättningar, extensifieringsbidrag, kompensationsbidrag och gårdsstödet. På detta sätt tydliggörs på vilket sätt 2003 års jordbruksreform har påverkat jordbrukssektorn. Minskningen av produktionsvärdet mellan 2004 och 2006 var 13 procent. Minskningen kan till stor del förklaras med att huvuddelen av de generella direktstöden ersatts med det frikopplade gårdsstödet men också med att främst spannmålsproduktionen föll. Dessa förändringar av produktionsvärdet förklarar också att förädlingsvärdet minskade från ca 8 miljarder kr 2004 till knappt 4 miljarder kr 2005 och För 2007 beräknas förädlingsvärdet öka beroende på att värdet på vegetabilieproduktionen ökar. Inom animalieproduktionen har mjölkproduktionen minskat, samtidigt som priset på mjölk ökat under året. Emellertid ökar också kostnaderna, vilket kraftigt begränsar ökningen av förädlingsvärdet. Det ökade förädlingsvärdet medför också att företagsinkomsten ökar mellan 2006 och 2007 med runt 2 miljarder kr (prog.) Vegetabilieproduktionens värde 18,3 15,3 14,6 20,4 Animalieproduktionens värde 21,5 20,0 20,3 20,2 Övriga intäkter 4,5 5,5 5,6 5,8 = Totalt produktionsvärde 44,3 40,8 40,6 46,4 - Kostnader inkl. kapitalförslitning -36,2-37,0-36,9-41,1 = Förädlingsvärde 8,0 3,8 3,6 5,3 + Övriga produktionssubventioner 3,7 8,4 8,6 9,0 - Löner, arrenden m.m. -7,0-6,4-6,4-6,5 = Företagsinkomst 4,7 5,8 5,8 7,8 Tabell 3.3. Ekonomisk kalkyl för hela jordbrukssektorn, miljarder kr Källa: Jordbruksverket 23

28 3.5 Investeringar i maskiner och redskap samt byggnader Maskiner och redskap Sedan mitten av 1970-talet har jordbrukets investeringar trendmässigt minskat räknat i fasta priser. Under omställningsåren i början av 1990-talet sjönk investeringarna markant med procent per år under 1990 och 1991 och med procent under 1992 och Den neråtgående trenden bröts i mitten av 1990-talet. Under 2005 uppgick investeringarna i maskiner och redskap till drygt 4,8 miljarder kronor. Officiella uppgifter för senare år föreligger ännu inte. Bland de olika slagen av maskiner och redskap noteras tydliga ökningar för grupperna transport och lastning samt för stallutrustning. För 2004 och 2005 ligger nivån för investeringarna inom gruppen transport och lastning 50 procent över genomsnittet för åren Stallutrustning har ökat ännu mer. Investeringarna i mjölkningsutrustning har däremot minskat de senaste åren. Om 2004 och 2005 jämförs med nivån under åren visar det sig att de årliga investeringarna har halverats. Även investeringarna i redskap för jordbearbetning har minskat, men inte lika starkt (-20 procent). De minskade investeringarna i redskap för jordbearbetning kan åtminstone delvis bero på ändrade jordbruksmetoder. Investeringarna i övriga slag av maskiner har inte ändrats nämnvärt. Detta gäller även traktorer, som inte redovisas i figuren. Investeringarna i traktorer uppgick under 2005 till 1850 milj. kr. I figur 3.10 redovisas utvecklingen av investeringarna för några grupper av maskiner och redskap Redskap för jordbearbetning Redskap för sådd och spridning Redskap för skörd och tröskning Transport och lastning Utrustning för mjölkning Stallutrustning Figur 3.10 Investeringar i olika slag av maskiner och redskap, milj. kr Källa: Jordbruksverket. 24

29 3.5.2 Byggnader för animalieproduktionen Djurskyddsgranskning, s.k. förprövningar, av planerade byggnationer görs av länsstyrelserna. Uppgifter om förprövningarna kan vara en indikator på det långsiktiga intresset för djurhållning. Som framgår av figuren har antalet platser som berörts av förprövning ökat under jämfört med 2003 och 2004 och är tillbaka på den nivå som gällde under 2001 och Antalet förprövade platser 2006 och 2007 för respektive djurslag motsvarar 5 respektive 6 procent av antalet mjölkkor, 6 respektive 7 procent av antalet dikor och 4 respektive 5 procent av antalet övriga nötkreatur. Dessa procenttal är en indikation på hur fort beståndet av platser i byggnaderna byts ut, eller om det finns tendenser till utökning eller minskning av antalet platser. För en mjölkkoplats kan livslängden för en koplats anges till högst 20 år, vilket innebär en nybyggnadstakt om minst 5 procent för att vidmakthålla antalet platser. Antalet stallar för mjölkproduktion som har förprövats uppgick under 2007 till ca 260. Detta är någon minskning jämfört med förra året. Om det totala antalet platser som berörts av förprövning ställs i relation till antalet stallar blir antalet platser per stall ca 80 under Under åren 2001 till 2006 var motsvarande siffra runt Mjölkkor Dikor Övriga nöt Figur Antal platser för nötkreatur som berörts av förprövning Källa: Jordbruksverket. En tendens förefaller vara att intresset för investeringar är förhållandevis stort i Halland samt i Västernorrlands och Jämtlands län, men på en betydligt lägre nivå. Antalet platser för suggor och slaktsvin som berörts av förprövningar ökade kraftigt mellan 2005 och 2006 från låga nivåer. För 2007 har siffrorna åter fallit något. För övriga svin visar siffrorna ökningar de senaste åren. Antalet platser för får och getter som förprövats har varit stabilt de senaste åren efter en stark ökning från Förprövade platser för hästar ligger på en lägre nivå än 2001 och