Inledning Skånes livsmedelsstrategi anger inriktningen för en hållbar utveckling. Det handlar om vår hälsa, vår miljö och vår konkurrenskraft. Region Skåne har samordnat arbetet med att ta fram en regional livsmedelsstrategi tillsammans med Länsstyrelsen Skåne, LRF Skåne, SLU Alnarp, Kristianstad Högskola, Lunds universitet, Krinova Incubator & Science Park, Livsmedelsakademin, Smaka på Skåne och Tourism in Skåne. Dessa aktörer ställer sig gemensamt bakom inriktningen för denna strategi. Här finns både en bred och specialiserad kompetens. Under ett år har gruppen arbetat med fokus på och prioritering av utmaningar, behov och möjligheter. Livsmedelssektorn och verksamheter med koppling till den (till exempel logistik- och förpackningsindustrin) Skånes kommuner, Visita och många andra har deltagit i sex dialogmöten om en livsmedelsstrategi för Skåne. Denna dialog bygger strategin på. Syftet med en gemensam livsmedelsstrategi för Skåne är att stärka och utveckla livsmedelssystemet samtidigt som Skånes miljö och ekosystem bevaras och utvecklas. I grunden handlar det om att stärka både tillgång och efterfrågan på högkvalitativa och hållbara livsmedel för att möjliggöra en god livskvalitet i hela Skåne. Tillgång till arbete, god hälsa och en frisk miljö är avgörande. En ökad produktion behöver ske med miljön i fokus. Konkurrenskraftiga och lönsamma företag behöver vara attraktiva för både inhemska och utländska investerare. Ett lönsamt livsmedelssystem behövs för jobbskapande och integration, som bidrar till att hela regionen kan växa. Dialogen som förts under 2016 har gått ut på att skapa en gemensam bild av de utmaningar som Skåne står inför. Utifrån dem är en gemensam målbild formulerad, med gemensamma ställningstaganden. Skånes regionala livsmedelsstrategi är uppdelad i fem delar: 1) Målbild 2) Ställningstaganden och delstrategier 3) Förutsättningar och indikatorer 4) Handslag om målbilden för strategin 5) Definitioner Handlingsplaner arbetas fram av respektive aktör i samverkan med varandra så att en helhet skapas. Effekterna av strategin följs upp i samband med den årliga uppföljning som görs av Region Skåne för att mäta Skånes utveckling.
Målbild och ställningstaganden Målbild: Smart mat driver det öppna och livskraftiga Skåne Smart mat driver det öppna och livskraftiga Skåne är en målbild, som tar avstamp i dialogen med skånska livsmedelsaktörer, och tar sikte långt förbi strategins slutdatum 2030. Smart mat är mat som bidrar till att lösa hälso- och hållbarhetsproblem, och som ständigt följer med i teknik- och kunskapsutvecklingen. Vad som är smart är omvärldsberoende, och kommer att betyda olika saker vid olika tidpunkter. Skånes regionala utvecklingsstrategi Det öppna Skåne 2030 är en av grunderna för Skånes livsmedelsstrategi. Det öppna Skåne syftar både till det öppna landskapet, och till ett livskraftigt Skåne som välkomnar nya idéer, influenser och människor. Ett hållbart livsmedelssystem är basen för detta. Året är 2030 Skåne är spjutspetsen för det cirkulära livsmedelssystemet med ambitionen att minimera matsvinnet och att vår mat förpackas i förnybara material. Hälsa, hållbarhet och konkurrenskraft är centrala delar. Skåne har en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion. Produktionen har ett relativt litet behov av importerade insatsvaror, ligger på en hög nivå och bidrar till Sveriges självförsörjning. Skånes livsmedelssystem är smart, kunskapen är stor, och tekniken utvecklas hela tiden liksom systemet i sig. Vi har ett Skåne som drar till sig besökare, arbetskraft med spetskompetens inom livsmedel samt det kapital som behövs för att aldrig behöva sluta investera i smart mat. Skåne är befolkat av en mångfald av kunniga och engagerade matproffs och amatörer. Vi har en matregion, som kännetecknas av hög innovationskraft, hög nivå på utvecklingsarbete och samarbete i livsmedelssystemet som stimulerar matinnovationer. Vi är attraktiva i Sverige och i utlandet. Livsmedels- och måltidsbranschen är ett självklart och medvetet karriärval när människor funderar på sin sysselsättning. I Skåne är den offentliga måltiden föregångare för den närproducerade och miljövänliga maten. Måltiden inom den offentliga verksamheten är en nyttig smakupplevelse för ung som gammal. Maten kommer in tidigt i barnens värld. De får kunskap om var maten kommer ifrån och de komplexa samband som finns för mat. Genom att vi har börjat med barnen har vi utvecklat en kunskap och ett förtroende för den skånska livsmedelsproduktionen. Vi har invånare som är stolta över och positivt inställda till våra livsmedelsverksamheter. Med andra ord, världens kunnigaste ambassadörer för matregionen Skåne. Fyra ställningstaganden: 1. I Skåne ska matens värde vara högt
2. Skåne ska leda vägen till ett hållbart livsmedelssystem 3. I Skåne ska kunskapen om mat främjas 4. Det ska vara lätt för skåningen att känna stolthet över maten Ställningstagandena bygger på dialogen om en skånsk livsmedelsstrategi, visar inriktningen och syftar till att vi ska uppnå målbilden. Varje ställningstagande summeras i delstrategier i punktform. Delstrategierna framhåller hur vi ska agera för att flytta fram positionerna för Skånes livsmedelssystem. 1. I Skåne ska matens värde vara högt Företagarna som producerar, förädlar och säljer Skånes livsmedel behöver förutsättningar för att kunna ta betalt för sina råvaror och produkter. Det gäller även de mervärden som de skapar. Dessa förutsättningar behöver vara bättre än vad de är idag. Lönsamhet i hela livsmedelskedjan är en grundförutsättning för en hållbar utveckling. I Sverige och Skåne är livsmedel producerade med ett högt kvalitets- och säkerhetsfokus. Stor hänsyn tas till miljö och djurvälfärd. Genom att verka för samhällets positiva inställning till och förtroende för den skånska livsmedelsproduktionen finns det god potential för att öka konkurrenskraften för skånsk mat. Dels genom att produktionen baseras på det som är unikt för Skåne, dels genom att skapa incitament för konsumenter att betala för mat av hög kvalitet. Den skånska matens värde kan synliggöras genom hållbara och konkurrenskraftigt marknadsmässiga villkor. Därför måste företagarna ges möjlighet att bygga upp och driva sina verksamheter på sådana villkor. Idag är det möjligt i offentliga upphandlingar att köpa importerad mat som producerats med lägre krav än vad som är lagstadgat för svensk produktion, vilket slår ut sysselsättningen i svenska företag. Vi bör verka för att livsmedel som säljs och upphandlas i Sverige uppfyller svenska krav, och för att EUs krav höjs i enlighet med svenska. Detta kräver ökad kunskap hos offentliga upphandlare. Skånsk primärproduktion och livsmedelsindustri är tätt sammanlänkade. De råvaror som odlas och produceras i Skåne behövs till den lokala industrin för att den ska kunna tillverka och förädla sina produkter. Detta innebär att en stor del av livsmedelsindustrin i Skåne kommer att tvingas lägga ner om råvaruproduktionen försvinner. Utöver att maten som produceras skapar underlag för livsmedelsindustrin regionalt medför den ett nationellt värde. Att sysselsättningen ökar inom produktionen, och resten av livsmedelssystemet, ligger i hela samhällets intresse. Lokala näringar så som butiker, verkstäder, hantverkare med mera, håller landsbygden levande. En livsmedelsproduktion håller landskapen
öppna och bevarar den biologiska mångfalden. Sysselsättning genererar skatteintäkter, hälsa och en god livskvalitet. Vi ska: agera för att stärka lönsamhet i hela livsmedelskedjan som en förutsättning för en hållbar utveckling agera för jämlika och hållbara konkurrensvillkor agera för att det ska vara lätt att identifiera den skånska matens ursprung skapa förutsättningar för att livsmedelsnäringen ligger nära till hands när människor funderar på och vill starta och driva företag i Skåne stödja innovationskraft och affärsutveckling bidra till att förändra attityder, så att värdet av den skånska maten och drycken vad gäller sysselsättning, hälsa, miljö och lönsamhet hamnar i fokus 2. Skåne ska leda vägen till ett hållbart livsmedelssystem För att säkra livsmedelsproduktionen och hantera olika miljö- och klimatutmaningar ska samhället vila på förnybara biologiska resurser och en kretsloppsorienterad ekonomi. Här spelar livsmedelssystemets olika aktörer en grundläggande roll. Skånes livsmedelsaktörer ska investera i, bevara mångfald och vara flexibla, eftersom förutsättningarna förändras hela tiden. Det förutsätter att aktörerna arbetar hållbart utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala perspektiv. Verksamheter, aktörer och samhälle ska kunna hantera störningar, allt ifrån naturkatastrofer till ändrade produktionsvillkor, och samtidigt utvecklas. Det bygger på samarbete inom livsmedelsbranschen, men också med andra branscher. Med en variation av människor, grödor, djur, ägarformer och distributionsmodeller minskar sårbarheten i systemet. Det är nödvändigt att stärka Skånes och Sveriges självförsörjning, innovationskraft och investera i lokal ekonomi. På så vis skapar vi ett resilient livsmedelssystem. Livsmedelsrelaterat avfall och svinn ska nyttjas som resurser i ett omlopp, som inkluderar både stad och landsbygd. Skåne har goda förutsättningar för att restflöden av biologiskt material återförs till land- och vattenbaserad produktion och säkerställer olika ekosystemtjänster, inklusive rent vatten. All samhällsutveckling och produktion bygger på ekosystemens produktion av varor, tjänster och livsuppehållande funktioner. Grundförutsättningen för att ha en livskraftig livsmedelsindustri i Skåne är att behålla och värna åkermarken som en värdefull resurs i framtiden. Innovation ska bidra till att fasa ut miljö- och hälsofarliga kemikalier ur livsmedelssystemet. Företag och samhällsaktörer ska tillsammans leda utvecklingen mot att ickebiologiskt material, till exempel produktionsutrustning och livsmedelsförpackningar, designas för återanvändning. Innovationer,
genomtänkt samhällsplanering, nya samarbeten och affärsmöjligheter behövs. Vi ser framför oss en ny form av industrialisering - ett paradigmskifte som skapar nya jobb. Vi ska ha en god anpassningsförmåga och skapa ett livsmedelssystem som grundas på förnybara biologiska resurser som sluter kretsloppen skapa förutsättningar för sysselsättning, innovation och nya affärsmodeller kännetecknas av ett starkt regionalt samarbete ta tillvara och utveckla kompetens, såväl befintlig som nytillkommen, småskalig som storskalig, och akademisk som hantverksmässig 3. I Skåne ska kunskapen om mat främjas Kunskap kännetecknar människans strävan att överleva och skaffa sig ett bättre liv, både individuellt och kollektivt. Medvetna mat- och måltidsval kan betyda mycket för den personliga hälsan och välbefinnandet, och en hållbar utveckling på ett globalt plan. Kunskap om mat- och måltidskulturer, om hur mat och dryck produceras och förädlas, om hur den påverkar oss själva och vår planet, ska vara tillgänglig för alla. Flera olika kunskapsformer är av betydelse i livsmedelssystemet - det handlar om att veta och kunna välja att vara en klok konsument och producent. Forskning och utveckling är centrala i kunskapsutvecklingen och genererar konkurrensfördelar i form av innovationer och kompetens. Skånsk livsmedels- och måltidsforskning och -utbildning är bred och framstående på flera områden. För att maximera nyttan ska forskningsresultat nå ut till Sverige, Europa och världen. Det behöver vi skapa förutsättningar för genom regionala, målgruppsanpassade satsningar och internationella samarbeten. Barnen är morgondagens medvetna konsumenter. De ska tidigt få möta maten utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Potentialen i att lära via mat och måltider bör tas tillvara inom samtliga skolformer. Den offentligt finansierade måltiden är en kraft för att nå ut med kunskap om det vi äter och dricker till breda samhällsgrupper. Genom att göra innovativa upphandlingar kan den offentliga verksamheten bjuda in fler och både stora och små aktörer att nå ut med sina produkter. Mer forskning om lokal ekonomi behövs, det vill säga ekonomi som får pengar att snurra även i ett lokalt kretslopp. Arbetstillfällen och tillväxt behöver skapas i hela Skåne, bland annat genom produktion och konsumtion av lokala livsmedel. Utöver det krävs ökade medel till den specialiserade forskning som redan bedrivs på Skånes lärosäten samt relevanta utbildningar. Biotronen vid SLU
Alnarp är en forskningsanläggning i världsklass för avancerad växtforskning. Materialforskningsanläggningarna Max IV och ESS i Lund är storskaliga investeringar, som ger status till Sverige och Europa. Dessa anläggningar är världsledande satsningar, med tillämpningar på processoptimering, förpacknings- och livsmedelssäkerhetsområden med mera. Med ett ökat samarbete mellan livsmedelssektorn och andra delar av samhället möjliggörs ett system som är innovativt, motståndskraftigt och har en förmåga att återhämta sig. Livsmedelsaktörerna och andra parter behöver fler mötesplatser, digitala och fysiska, samt snabb kunskapsöverföring. Medvetet arbete med utbildning och livslångt lärande, stimulerande, kreativa arbeten och tydliga karriärvägar ska leda till att det i Skåne är mycket attraktivt att arbeta med livsmedel inom alla delar av systemet. Vi ska: tillgängliggöra kompetens, kunskapsöverföring och utvecklingsresurser så att Skånes invånare oavsett bakgrund, kön, ålder och erfarenhet ser och tar sig an möjligheterna inom livsmedelsområdet utveckla forskning och utbildning inom alla delar av livsmedelssystemet från jord till bord verka för att mat och dryck används som pedagogiskt verktyg i skola och omsorg för att locka barn och äldre till bättre mat- och dryckesvanor som är lustfyllda och inspirerande säkerställa att skola, sjukvård och omsorg blir arenor för ett medvetet arbete med hållbar, närproducerad och hälsosam mat och dryck - därigenom görs den offentliga sektorn till motor för innovation, utveckling och tillväxt av tjänster och produkter kopplade till mat och dryck 4. Det ska vara lätt för skåningen att känna stolthet över maten Skåne ska vara ett öppet och inkluderande matlandskap, för alla invånare, gamla som nya, för besökare och gäster. En förutsättning för att kunna vara välkomnande är att invånarna i Skåne ska vara trygga och stolta över sin bakgrund, och den plats vi finns och verkar på. Stoltheten i den skånska maten och drycken börjar i berättelsen om skånsk mat och dryck. Berättelsen om människorna i Skåne, om råvaror, jord och produktionsmetoder; om passionen för äkthet, odlingslandskapet, och respekten för jordens och traktens betingelser. Den handlar om tradition och historia, speglingar av tid, förutsättningar och förtroendet för de människor som jobbar i det skånska livsmedelssystemet. Den handlar om gränsöverskridande mångfald och impulser, som ständigt utvecklar och definierar vad skånsk mat är. Kunskapen om den nya tekniken och det
biologiska systemet är en förutsättning för att kommunicera de unika värden som den skånska livsmedelsproduktionen har att berätta. Den skånska maten speglar Skånes mångfald. Från traditionell skånsk husmanskost och mathantverk till Sveriges bästa falafel och stjärnkrogars avsmakningsmenyer med närproducerade råvaror. Från det småskaligt producerade till den lokalt förankrade industrin. Vi ska: agera för att barn och unga lär sig om mat och livsmedels ursprung dra nytta av Skånes internationella befolkning och profil profilera Skåne som ett internationellt föredöme och stärka den internationella tillgängligheten där Skåne fortsatt rankas högt som ett besöksmål för maten arbeta för att den skånska maten blir en mötesplats i samhället
Definitioner Ekosystem Alla levande varelser och den livsmiljö som finns inom ett visst område bildar tillsammans ett ekologiskt system. (Nationalencyklopedin). Hållbar utveckling Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. (Brundtlandrapporten). Innovation Innovation är den entreprenöriella process som ger en idé ett värde. (Internationell innovationsstrategi, Region Skåne). Livsmedelssystem Med livsmedelssystemet avses användning av naturresurser, kapital och arbete för råvaruproduktion, förädling och distribution av livsmedel, samt livsmedelskonsumtion och återvinning av restprodukter, samt det juridiska och politiska sammanhang det finns i. (Lunds universitet och SLU). Resiliens Ett systems långsiktiga förmåga att klara av oförutsedda förändringar, att återhämta sig och vidareutvecklas. (Stockholm Resilience Centre). Smart mat I vår gemensamma strategi används ordet smart mat. Med smart mat menar vi bra mat, produkter med mervärden som ger hälsa och en hållbar livsmedelsproduktion. I den smarta maten använder vi bra råvaror och adderar den senaste forskningen. Smart mat är mat med ett ursprung, producerad i Skåne av stolta företag, stora eller små. Smart mat är smarta livsmedelssystem. Det vill säga mat som transporteras på ett miljövänligt sätt, har rätt förpackningar och använder den senaste tekniken, är uppkopplad mot nya branscher och som vi lätt kan handla. Smart mat är helt enkelt ett totalt smart livsmedelssystem. (Projektgruppen, En livsmedelsstrategi för Skåne)