Arkeologins källmaterial

Relevanta dokument
Kandidatkurs HT 16 Laborativ arkeologi, ARL 510

Lipidanalys av Neolitiska keramikskärvor från Glamilders, Åland.


Fornminnesföreningens program 2013

Mjölkkulturer under stenåldern, om spridning av mat och matkultur. Kerstin Lidén Arkeologiska Forskningslaboratoriet Stockholms universitet

Bilaga 11. Analys av lipider i jord och keramik Stockholms universitet

Bilaga 11. Analyser av organiska lämningar i keramik från Skeke Rasbo 669, Rasbo socken i Uppland. Uppdragsrapport Nr 181

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002

arkeologi Arkeologisk förundersökning & särskild undersökning En stridsyxeboplats i skuggan av åsen Neolitikum & äldre järnålder

Terminalen 1 Arkeologisk utredning steg 2

Redovisning av utförd arkeologisk undersökning

Kol-14 - ett strålande spårämne! Några tillämpningar i medicin och klimatforskning.

KROPPEN Kunskapskrav:

RAPPORTSAMMANSTÄLLNING

Keramik i Sydsverige. en handbok för arkeologer. red. Anders Lindahl Deborah Olausson Anne Carlie

Pagelsborg 6:1. Arkeologisk förundersökning. Bräkne-Hoby socken, Ronneby kommun. Blekinge museum rapport 2011:7 Björn Nilsson

Lokal examensbeskrivning

Pumpgrop i V.Vång Johannishus 1:2

Råbylund norra. Skåne, St. Råby socken, Lunds stad 2050 och Anna Lagergren-Olsson UV SYD RAPPORT 2002:9 NEOLITISK AKTIVITETESYTA VID VÅTMARK

Det förflutna människan i ett långtidsperspektiv

SCHAKTNINGSÖVERVAKNING VID HÖGRABACKEN

ARKEOLOGII NORR 8/9 1995/96

Dämba 279, Fårö socken, Gotland En osteologisk analys av två gravar

Stavgård. Arkeologisk förundersökning. Fornlämning 115, Stavgård 1:2 & 1:4, Allhelgona socken, Mjölby kommun, Östergötland. SAU rapport 2010:19

Tidslinje med rep. Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Att se helheten - Agrarlämningar, datering och undersökningsproblematik

Kemi Kunskapens användning

Vegetabilisk olja till industrikemikalier och bränsle

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ronny Smeds 2017 Dnr 164/15

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Föreläsning 21. Sammanfattning F21. 1) Introduktion 2) Upprening 3) Karaktärisering. 4) Beräkningskemi 5) Mer organisk kemi 6) Forskning

Naturorienterande ämnen

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Fornminnesföreningens program 2010

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Fäst vid keramik. En experimentell undersökning av lipidrester i keramik, med GC-MS-metod, efter nedbrytningsförsök.

Lokal examensbeskrivning

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Arkeologi I. Schema HT 2011 (30 högskolepoäng) Kursen består av följande moment (det är obligatorisk närvaro på samtliga moment):

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

Hur arbetar en arkeolog? Text: Annika Knarrström

Schaktningsövervakning i Hackefors

Gör en arkeologisk undersökning på skolan

UV SYD RAPPORT 2003:11 ARKEOLOGISK UTREDNING. Borgeby 17:85. Skåne, Borgeby socken, Borgeby 17:85 Fredrik Svanberg.

Arkeologi I (AR 1000) Schema HT 2019 (30 högskolepoäng)

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Meddelanden: Tvärvetenskap länkar bålplats till grav. Inledning. Gravarna i Norum

Förundersökningar vid Borgsmon, Objekt II och III

arkeologi Äventyr i En målarbok av Max Planck-Institutet för Vetenskapen om Människans Historia Denna bok tillhör: Namn

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Populärvetenskaplig sammanfattning av arkeologisk kursundersökning 2016 inom boplatsen Raä 433 i Säbrå socken.

Arkeologisk schaktningsövervakning för anläggande av infiltrationsanläggning på fastigheten Fullerö 17:13, Uppsala stad, Uppsala kommun, Uppsala län

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

Hälsoaspekter - mer än tallriksmodellen

Boplats och åker intill Toketorp

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

En stockbåt i sjön. En stockbåt i sjön Skiren. Arkeologisk besiktning. Uppland Österåkers kommun. Mikael Fredholm

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Boplats vid Waldorfskolan i Söderköping

Rester av en boplats

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

Marielund 3:2. Särskild utredning. Nättraby socken, Karlskrona kommun. Blekinge museum rapport 2013:22 Arwo Pajusi

Utbyggnad av Ostkustbanan genom Gamla Uppsala

Boplatslämning i Ramkvilla

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Jordvärme vid Vreta kloster

Norrstens verksamhetsområde

Mästaren och hans lärling, ett hantverk lärs genom. Kunskapen bevaras i och uttrycks genom kroppen

Stenåldern. * Från ca år fkr till ca 2000 år fkr *

Eriksbergs industriområde

Från Örtavägen till Bataljonsgatan

Kabeldragning vid Väversunda

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Gärdslätt Västergård 2:13

Rapport 2014:7. Mansdala 3:13. Vä socken, Kristianstads kommun. Arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson

Byte av VA-ledningar i Stora Kyrkogatan, Köping

Afrika- i svältens spår

Lärare: Jimmy Pettersson. 1. Materia

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Referat från IRUG Barcelona mars. 10 th Biennial International Conference of the Infrared and Raman Users Group

JOURNAL OF SWEDISH ANTIQUARIAN RESEARCH

Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder?

Stenåldersboplats i trädgård

Gotlands Museum. RAÄ Såpsjudaren 4 Terra Nova, Visby Gotland. Länsstyrelsen Gotlands län dnr Gunilla Wickman-Nydolf 2015

Härdar i Berg Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2013:81. Arkeologisk förundersökning

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Kemi 2. Planering VT2016

Höör väster, Område A och del av B

Fiberdragning i Viby och Veta

Stenålder vid Lönndalsvägen

SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

FIBERKABEL FÖRBI GRAVHÖG I HEMLINGBY

Transkript:

214-12-8 Vad forskningslaboratorier lär oss om förhistoriska jägar- och samlargrupper Sven Isaksson Arkeologiska forskningslaboratoriet Arkeologins källmaterial Föremål Avbildningar Anläggningar, Lager Ben Växtfossil Människan Arkeologins dilemma Eftersträvad population Arkeologiska slutledningsprinciper. Undersökt population Statistiskt urval & statistiska slutledningsprinciper Prov 1 Arkeologiskt prov 1

214-12-8 Arkeologins dilemma Det som fanns det som finns kvar (Burenhult, 1982. Arkeologi i Sverige) lika vetenskapssyn Ideografisk Förklara och förstå enskilda, individuella sammanhang eller unika företeelser och händelser Nomotetisk Söker allmänna lagbundenheter, ställer frågor som kan generaliseras och ge generellt giltiga teorier (Lübcke (red) 1988 Filosofilexikonet) Vetenskaplig metod Metod Kunskapsväg Planerat framgångssätt för uppnåendet eller rättfärdigande av kunskap (Patel & Davidson 211 Forskningsmetodikens grunder) 2

hmm, mycket sten här - måste vara stenålder 214-12-8 bservationen Grundläggande i empiriska vetenskaper Direkt observation intuitivt mer pålitlig än teorier Direkt observation intuitivt mer pålitlig än signaler från tekniskt avancerade instrument All observation är intresseinriktad och sammanhangsberoende Direkta observationer är inte så direkta Störningar Filtreringar Transformationer Många felkällor även vid direkt observation därför kan observationer med komplicerad teknik bli säkrare än med blotta ögat (Hansson 211 Skapa vetande) Tolkning Tolkning består i att känna igen lagrade schabloner snarare än att bygga upp nya enheter från sinnesorganens rådata Alla tolkningsmöjligheter gås inte igenom, man håller bara på tills man hittar en som är tillräckligt bra; man satisfierar snarare än optimerar En spänd förväntan innebär att en bestämd sak läggs överst i stapel varför den förväntade tolkningen lätt kan utlösas. (Hansson 211 Skapa vetande) Tekniker - skaffa & bearbeta information Inventering, Prospektering, Utgrävning, etc. (artefakt, ekofakt, anläggning, lager, matris, kontext, lokal) Geofysisk- & geokemisk prospektering Blanketter, Matriser och Listor Anteckningsbok / Fältjournal / Dagbok Undersökningsteknik Plan- & sektionsritningar Fotografering Inmätningar Digital registrering (Tassie & wens 21 Standards of Archaeological Excavation) 3

214-12-8 Tekniker - skaffa & bearbeta information Emissionsspektroskopi ES, ICP-AES, XRF, NAA Absorptionsspektroskopi AAS, IR, UV-Vis., Raman Diffraktionsspektrometri XRD Kromatografi TLC, GC, HPLC, SPE Masspektrometri EA, TIMS, AMS,GCMS, ICP-MS, ZooMS Biologiska och biomolekylära tekniker Immunologiska, adna, Dendro, Makro, Etc. (Pollard et al. 211 Analytical Chemistry in Archaeology) (Brown & Brown 211 Biomolecular Archaeology) Laborativa tekniker Historik 17-talet, första kemiska analyserna av arkeologiskt material 1896, första fysiska analyserna 1949 14 C-metoden för datering 195-talet, Många nya analystekniker inom kemi, fysik, biologi mm 197-talet, Successiv ökning av applikationer inom arkeologi 1985, Analyser av organiskt material slår igenom Biomolekylär arkeologi Laborativa tekniker PRSPEKTERING DATERING KARAKTERISERING 4

214-12-8 Datering Att fästa en händelse vid en tidsaxel Men vilken händelse? Den händelse som en teknisk metod daterar är inte alltid den samma som den arkeologen vill datera Kosmisk strålning 14 C-metoden 14 N 14 C xidation Fotosyntes 14 C 2+H 2 14 CH 2 + 2 14 C 2 14 C 14 N T 1/2 57 år 14 C 2 i lösning, Karbonat, bikarbonat Fotosyntes 14 C 2+H 2 14 CH 2 + 2 Datering 5

214-12-8 Karakterisering Ursprungsort Biologiskt ursprung Teknologi Människan Levnadsförhållande och klimat Ursprungsort Flintans proveniens 7% av okända flintyxor identifierade enkom med spårämnen Tillsammans med arkeologiska data, t ex kontext och datering, identifieras 95% Biologiskt ursprung H CH3 CH3 H CH3 CH3 Kolesterol Stigmasterol Detta görs genom att i en organisk lämning påvisa kemiska egenskaper som har sin unika motsvarighet i ett nutida naturligt material, vilket sannolikt kan ha använts under förhistorien. 6

214-12-8 Teknologi Människan Diet C- och N-isotoper, spårelement Amningsmönster Könsbestämning Släktskap N-isotoper steologi, adna adna Migration adna, S- och - isotoper, spårelement Levnadsförhållande och klimat Sjukdomar Klimat Växtlighet, regionalt Växtlighet, lokalt steologi, adna -isotoper Pollenanalys Växtfossil, organisk geokemi 7

H H H H3 C H3 C H3 C H H 1% 73 H 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 R 117 132 H + Si R M + -15 313 M + 328 m/z CH 2 + H 2 C 117 313 132 Si Si 73 + 7 FRNT INLET (S/SL) Mode: Pulse Spltless Temp: 325 325 Preasure: 17,2 17,2 214-12-8 Biomolekylär arkeologi CH3 CH3 H H CH3 CH3 CH3 CH3 Biomolekylär arkeologi lätt material flotterar 1,4 mm 1, mm,5 mm flotteringszon med sil ingående vatten Sållsats Flotteringskärl Analys av biomolekyler MS GC 1% Fettsyror Mjukgörare från plastpåse Monoacylglyceroler Labkontamination Diacylglyceroler Triacylglyceroler 1. 15. 2. 25. 3. 35. 4. 8

CH3 Si Si Si 214-12-8 Terrestriska animalier (T) C8 [RC] + ion 127 C12 [RC] + ion 183 C1 [RC] + ion 155 C14 [RC] + ion 211 C16 [RC] + ion 239 C18 [RC] + ion 267 1 % T48 1 % C16: T46 C18: Ion 117 characteristic of TMS derivatives of alkanoic acids T5 T44 T52 C14: C2: 8. 1. 12. 14. 16. 18. 2. 22. 24. 26. 28. T42 (T4 ) 3. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. Si Ion 129, Ion 329 and Ion 368 characteristic of TMS ethers of Cholesterol 1 % 129.1 329.3 368.4 85. 458.4 255.2 22.6 22.7 22.8 22.9 23. 23.1 23.2 23.3 23.4 23.5 23.6 23.7 23.8 23.9 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 291.1 Växter (V) 439.4 1 % C16: Ion 117 characteristic of TMS derivatives of alkanoic acids 75. 57.1 13.1 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 C18: 1. 12. 14. 16. 18. 2. 22. 24. 26. 28. 1 % 129.1 357.2 396.3 Ion 129, Ion 357 and Ion 396 characteristic of TMS ethers of b-sitosterol 486.4 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 24. 24.2 24.4 24.6 24.8 25. 25.2 25.4 25.6 25.8 1 % C16: Akvatiska animalier (A) C16 [M-15] + ion 35 of w-(o-alkylphenyl)alkanoic acid TMS Ion 117 characteristic of TMS derivatives of alkanoic acids 1% 14. 15. 16. 17. 18. 19. 2. 21. 22. C14: C18: 1% C18 [M-15] + ion 333 of w-(o-alkylphenyl)alkanoic acid TMS C2: 8. 1. 12. 14. 16. 18. 2. 22. 24. 26. 28. Ion 117 characteristic of TMS of alkanoic acids 1) [M-15] + Ion 313 of the isoprenoic acid 4, 8, 12-TMTD 2) [M-15] + Ion 369 of the isoprenoic acid 3, 7, 11, 15-TMHD 14. 15. 16. 17. 18. 19. 2. 21. 22. C2 [M-15] + ion 361 of w-(o-alkylphenyl)alkanoic acid TMS 1% 2) 14. 15. 16. 17. 18. 19. 2. 21. 22. 1) 1% C22 [M-15] + ion 389 of w-(o-alkylphenyl)alkanoic acid TMS 12. 12.5 13. 13.5 14. 14.5 15. 15.5 16. 16.5 17. 17.5 Si 14. 15. 16. 17. 18. 19. 2. 21. 22. 9

214-12-8 GC C IRMS d 13 C C16: -34-22 -32-3 -28-26 -24-22 -24 Tamgris Marin fisk d 13 C C18: -26-28 -3 Vildsvin -32-34 -36 (Craig et al. 27. Archaeometry) GC C IRMS d 13 C C16: D (d 13 C C18: -d 13 C C16:) - -2-4 -6-8 -4 Icke idisslare Idisslare Mejeriprodukter Insjöfisk -3-2 Tamgris Marin fisk Vildsvin Människans diet Medel för flera år innan död (ben) 13±2,5 år (M3) 3±1 år (M1) 7,5±2 år (M2) 1

d 214-12-8 Människans diet 15 12 15 N 9 Båtgrav Svin Häst 6 Nöt Ströming -23-22 -21-2 -19-18 Torsk d 13 C Efter Lidén et al 1997, Arvidsson 1999, Kalmö 23 Människans diet (Lidén & Eriksson 213) Människans diet 11

214-12-8 Människans ursprung Modern Ca 4 BP Jordbrukare Ca 1 BP Neanderthal Ca 4 BP September 214 Människans ursprung Ancient north Eurasians November 214 Western huntergatherers Early European farmers European origins seem to be much more complex than most people thought Kostenki 14, Kostenki- Borshchevo, sydvästra Ryssland, ca 37 BP Trattbägar Ertebölle Kongemose Maglemose -39 BC 39-54 BC 54-64 BC 64-9 BC Ahrensburg 9-15 BC Jägare, fiskare och samlare Bromme 15-12 BC 12

214-12-8 Tyresta Topp 85 (Isaksson, S. 21) 75 m.ö.h. eller ca 76 f.kr. (Pettersson & Wikell 26) Tyresta Topp 85 13

214-12-8 Tyresta Topp 85 Akvatiskt fettsyramönster C16-22 w-(o-alkylfenyl)fettsyror Kortkedjiga (C7-12) dikarboxylsyror Akvatiska isopenoida fettsyror Tyresta Topp 85 Motala 11-9 BP 14

214-12-8 De första kokkärlen Keramikkärlssteknologin (Gibbs & Jordan 213) De första kokkärlen (Gibbs & Jordan 213) 15

214-12-8 Jomon (Craig et al. 213) Ta prover på keramik Gods (magring och lera) Ytbehandling Dekor Form Storlek Kontext Ingredienser Kolhydrater Socker, stärkelse, etc. Tämligen vattenlösligt Proteiner Kött, ost, bönor etc. Varierande löslighet i vatten Fetter, oljor (Lipider) Fettväv, mejeri, nötter, frön, etc. Låg löslighet i vatten 16

214-12-8 Kokkonst Vegetabilier Fisk/marint Animalier GC-C-IRMS d 13 C C16: -34-22 -32-3 -28-26 -24-22 -24 Domestic pig Marine fish d 13 C C18: -26-28 -3 Wild boar -32-34 -36 (Craig et al. 27. Archaeometry) Jomon akvatiskt dominerar (Craig et al. 213) 17

214-12-8 Keramikkärlssteknologin (Gibbs & Jordan 213) Tidig kärlanvändning i Finland (Cramp et al. 214) Jordbrukets införande TRB north group (Müller-Wille 1999, with modifications) 18

214-12-8 19

214-12-8 fragment av trattbägare påträffat i våtmarken Tidigneolitiska trattbägare med fettrester från mjölk. C8 [RC] + ion 127 C1 [RC] + ion 155 C12 [RC] + ion 183 C14 [RC] + ion 211 C16 [RC] + ion 239 C18 [RC] + ion 267 1 % T5 T48 T52 T46 T54 T42 T44 3. 31. 32. 33. 34. 35. 36. 37. Tidigneolitiska trattbägare med fettrester från mjölk. Icke idisslare D (d 13 C C18: d 13 CC16:) Idisslare Mejeriprodukter d 13 C C16: 2

214-12-8 Tidigneolitiska trattbägare med marina fettrester 1 % C16: C16 [M-15] + ion 35 of w-(o-alkylphenyl)alkanoic acid TMS 1% Ion 117 characteristic of TMS derivatives of alkanoic acids 14. 15. 16. 17. 18. 19. 2. 21. 22. C18 [M-15] + ion 333 of w-(o-alkylphenyl)alkanoic acid TMS 1% C14: C18: 14. 15. 16. 17. 18. 19. 2. 21. 22. C2: 8. 1. 12. 14. 16. 18. 2. 22. 24. 26. 28. 1% C2 [M-15] + ion 361 of w-(o-alkylphenyl)alkanoic acid TMS Ion 117 characteristic of TMS of alkanoic acids 1) [M-15] + Ion 313 of the isoprenoic acid 4, 8, 12-TMTD 2) [M-15] + Ion 369 of the isoprenoic acid 3, 7, 11, 15-TMHD 14. 15. 16. 17. 18. 19. 2. 21. 22. C22 [M-15] + ion 389 of w-(o-alkylphenyl)alkanoic acid TMS 1% 2) 14. 15. 16. 17. 18. 19. 2. 21. 22. 1) 12. 12.5 13. 13.5 14. 14.5 15. 15.5 16. 16.5 17. 17.5 Gropkeramisk kultur Gropkeramisk diet (Fornander et al. 29, Eriksson et al. 28) 21

Time 214-12-8 Gropkeramisk Kärlanvändning 19 % 32 % 7 % (Brorson, Isaksson & Stenbäck 27) Gropkeramisk Kärlanvändning TN II MN A MN B / SN AT AV A TV T ATV V E Gropkeramisk Kärlanvändning GC C IRMS -15 d 13 C C16: -35-3 -25-2 -15-2 d 13 C C18: -25-3 Korsnäs Stensborg -35-4 (Dimc, in prep.) 22

TID Aquatic / Terrestrial Animal 214-12-8 Kärlanvändningens neolitiska evolution (Isaksson et al. in prep.) TN / TN I: TRB Tidiga Jordbrukare TN II: GRK Kustfuragörer MN A GRK - - MN B GRK - - BÅ/ ÄJÅ BÅ/ÄJÅ Etablerade Jordbrukare TN/TN I (n=127) Kärlanvändningens neolitiska evolution 21,8 TN II (n=36) 9,5 MN A (n=8) 8,3 MN B / SN (n=87) Euklidiskt avstånd TN II MN A TN/TN I MN B / SN BÅ / ÄJÅ, TN/TN I TN II 21,8, MN A 14,5 9,5, MN B / SN 8,6 16,1 8,3, BÅ / ÄJÅ 11,6 2,1 12,3 7,8, 7,8 BÅ / ÄJÅ (n=97) Diet & Kärlanvändning 5 4 3 2 1 4 35 3 25 2 cal. BC. 15 23

Aquatic / Terrestrial Animal 214-12-8 Diet & Kärlanvändning 5 EN II 4 3 2 MN A 1 MN B / LN EN / EN I 4 35 3 25 2 cal. BC. BA / EIA GC C IRMS -15 d 13 C C16: -35-3 -25-2 -15-2 Korsnäs -25-3 Stensborg Skogsmossen Resmo Runsbäck -35-4 Vendel en sen GRK-lokal 24

D (d 13 C C18: d 13 C C16: ) D (d 13 C C18: d 13 C C16: ) 214-12-8 Vendel en sen GRK-lokal -15 d 13 C C16: -35-3 -25-2 -15-2 -25-3 Korsnäs Stensborg Skogsmossen Resmo Runsbäck Vendel -35-4 Vendel en sen GRK-lokal 3, d 13 C C16: -35-3 -25-2 -15 Icke idisslare, -3, -6, Idisslare Mejeri Stensborg Skogsmossen Resmo Runsbäck Vendel -9, Nibble en lokal från sen Bronsålder 3, d 13 C C16: -35-3 -25-2 -15 Icke idisslare, -3, -6, Idisslare Mejeri Stensborg Skogsmossen Resmo Runsbäck Nibble -9, 25

214-12-8 Laborativa tekniker Vetenskapssyn vetenskaplig metod analysteknik Hjälper till vid observation för att: Hitta fornlämningar Datera händelser Ta reda på var saker kommer ifrån Hur de är tillverkade Hur de använts Hur människor haft det kort sagt Sätta lite kött på benen Sven Isaksson Tack för uppmärksamheten! 26