PROGNOS ARBETSMARKNAD STOCKHOLM

PROGNOS ARBETSMARKNAD STOCKHOLM 2008 2009

1 Innehållsförteckning Sid. Sammanfattning 2 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättning 3 Kraftig sysselsättningsuppgång sedan 2006 3 Positiv sysselsättningstrend mattas av 3 Antalet varslade bedöms öka 4 Minskning av lediga platser 5 Marknadsutvecklingen har varit svag de senaste sex månaderna 6 Och kommer att vara svag de kommande sex månaderna 7 Kapacitetsutnyttjandet av personal är högt 7 Bristen på arbetskraft upplevs fortfarande som stor 8 Utveckling inom näringsgrenar och yrken 10 Byggverksamhet 10 Industri 11 Handel och kommunikationer 11 Finans- och uppdragsverksamhet 12 Personliga och kulturella tjänster 13 Offentlig verksamhet 14 Utbudet av arbetskraft 17 Arbetskraften ökar men svagare 17 Stockholms län svarade för 45 % av landets befolkningstillväxt 17 Stockholms läns befolkning fortsätter att växa 18 Fler till högskolestudier men färre i vuxenutbildning 18 Ohälsotalet har minskat stadigt i länet 19 Arbetslöshet och programinsatser 20 Arbetslösheten börjar öka under 2009 20 Deltagare i program med aktivitetsstöd ökar 20 Även personer med subventionerat arbete ökar 21 Arbetslöshetens struktur 21 Utrikes födda och funktionshindrade utsatta på arbetsmarknaden 22 Äldres kompetens tas tillvara 22 Gymnasieutbildning är viktig för att kunna få arbete 23 Deltidsarbete en innofråga 23 Långtidsarbetslösheten har halverats 23 Fakta om prognosen 24 Definitioner 24 För ytterligare information om prognosen, kontakta utredare Helene Dahlström, telefon 010-487 26 15. Presskontakt: Michael Westman, telefon 010-487 08 58. Prognosen och ytterligare material om utvecklingen på arbetsmarknaden i Stockholms län, i andra län och i riket finns på arbetsformedlingen.se under Nyheter/fakta, under rubriken Rapporter, prognoser och publikationer.

2 Sammanfattning Viss inbromsning men Stockholm står starkt I stort sett samtliga branscher finns representerade i Stockholms län men andelen industriföretag är lägre än i riket för övrigt. Istället finns en hög andel företag inom privat tjänstenäring. Sysselsättningsutvecklingen där varit gynnsam men en avmattning är att vänta och detta kan då bli särskilt kännbart i Stockholm. Rollen som huvudstadsregion medför att länets arbetsmarknad i större utsträckning påverkas av den globaliserade ekonomin. Detta leder till att svängningarna är snabbare i regionen. Positiv sysselsättningstrend mattas av Efterfrågan på arbetskraft i Stockholms län har ökat kraftigt under några år men en avmattning kan noteras de senaste två artalen. Prognosen visar på att avmattningen fortsätter och antalet sysselsatta väntas öka marginellt fram till fjärde artalet 2008 för att sedan minska under 2009. Främst inom offentlig sektor ser vi ett minskat personalbehov. Vändningen sker dock från en hög nivå. Bedömningen bygger bland annat på resultaten från Arbetsförmedlingens intervjuundersökning som pekar på en dämpad efterfrågan på varor, tjänster och personal under prognosperioden. Att efterfrågan på arbetskraft fortfarande är stor visar sig genom att en tredjedel av arbetsgivarna inom näringslivet uppger att de upplever arbetskraftsbrist. Inom verkstadsindustrin är bristen mest påtaglig. Andra branscher med påtaglig brist är finans- och uppdragssektorn samt byggverksamheten. Utrikes födda och funktionshindrade är utsatta på arbetsmarknaden Antalet arbetslösa har minskat sedan 2006 och bedöms fortsätta att minska svagt fram till årsskiftet. Under 2009 väntas arbetslösheten börja öka. Stockholm tillhör de län som har den lägsta arbetslösheten i riket. Alla grupper har tagit del av det goda arbetsmarknadsläget men skillnaderna är stora. Utrikes födda och funktionshindrade är utsatta på arbetsmarknaden. Mest har arbetslösheten minskat för de som är 55 år och äldre. Drygt 30 procent av länets 20-åringar saknar avslutad gymnasieutbildning vilket blir ett långsiktigt problem då det är ett krav inom allt fler yrken idag. Som en följd av det goda arbetsmarknadsläget har långtidsarbetslösheten har halverats. Ytterliga en förklaring är att antalet deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin ökat kraftigt under året. Av samtliga nyanmälda lediga platser i landet under det första artalet 2008 fanns nästan en tredjedel i Stockholms län vilket ger en bild av storleken på Stockholms arbetsmarknad. Under årets första fyra månader har antalet nyanmälda platser minskat med 14 procent jämfört med samma period 2007. Det innebär ändå att drygt 5 000 lediga jobb anmäldes i veckan till arbetsförmedlingarna i länet. Den sammanfattande bedömningen är att platsinflödet kommer att minska under prognosperioden. Arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning, till exempel restaurangbiträden, lokalvårdare, tidningsdistributörer mm, har minskat betydligt. Däremot har antalet nyanmälda platser ökat kraftigt inom maskinoperatörs- och transportarbete.

3 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättning Konjunkturläget är osäkert men det mesta pekar på att sysselsättningstillväxten nått sin topp och arbetsmarknaden går in i ett lugnare skede. Tillväxten under 2008 väntas bli något under genomsnittet. Det resulterar i en tydlig inbromsning av sysselsättningstillväxten och den minskande arbetslösheten väntas plana ut för att börja öka något innan 2008 är slut. Kraftig sysselsättningsuppgång sedan 2006 Efterfrågan på arbetskraft i Stockholms län har ökat kraftigt de senaste åren och samtidigt har arbetslösheten minskat. Nedanstående diagram, baserat på SCB:s aktuella kortperiodiska sysselsättningsstatistik, visar på den kraftiga sysselsättningsuppgången som började redan det fjärde artalet 2005 och som fortsatt ända fram till första artalet 2008. Under perioden ökade antalet anställda med närmare 65 600 personer. Statistiken redovisar endast antalet anställda i länet och tar inte hänsyn till arbetspendlingen till och från länet. Diagram 1. Anställda enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik. Stockholms län, artal 1 1997 artal 1 2008, säsongs- och trendrensade värden. Källa: SCB 1 100 000 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 Positiv sysselsättningstrend mattas av Sysselsättningen, enligt AKU, i länet har ökat stadigt sedan år 2005 vid jämförelse med motsvarande artal året innan. Men en avmattning kan noteras de senaste två artalen. Mellan det första artalet i fjol och motsvarande artal i år ökade antalet sysselsatta i länet med 25 200 eller 2,6 procent till 1 000 500 personer. Männens andel av de sysselsatta utgjorde 52 procent och innornas 48 procent. Att arbetsgivare lyckats rekrytera trots bristen på arbetskraft inom flera yrken beror bland annat på att arbetskraften har ökat. En av förklaringarna är att en god konjunktur lockar fler personer till arbetsmarknaden.

4 Tabell 1. Förändring av arbetskraft, sysselsatta och arbetslösa. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa Summa förändring av (Af:s intervjuundersökning och AF:s verksamhetsstatistik sysselsatta och arbetslösa annan sysselsättn. statistik) jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 20074 10 800 18 900-8 100 20084 7 000 6 700 300 Prognosen för resten av 2008 och 2009 visar på att avmattningen fortsätter. Antalet sysselsatta väntas öka marginellt med 6 700 personer för att under fjärde artalet 2008 uppgå till 1 004 000. Under 2009 börjar antalet sysselsatta att minska. Bedömningen bygger bland annat på resultaten från Arbetsförmedlingens intervjuundersökning som pekar på en mindre efterfrågan av varor, tjänster och personal under prognosperioden. Antalet sysselsatta med privata arbetsgivare väntas minska inom industrin men öka inom finansiell verksamhet och företagstjänster, handel och kommunikationer samt inom personliga och kulturella tjänster. För övriga branscher väntas antalet sysselsatta vara oförändrad. För offentliga arbetsgivare väntas en minskande sysselsättningsutveckling. Tabell 2. Sysselsättningsutveckling per näringsgren till artal 4 2008. Källa: Arbetsförmedlingen Näringsgren Förändring Privata arbetsgivare Byggverksamhet Industri Finansiell verksamhet och företagstjänster Handel och kommunikationer Personliga och kulturella tjänster samt renhållning Totalt privata arbetsgivare oförändrat minskande ökande ökande ökande öka Offentlig arbetsgivare Offentlig administration Utbildning och forskning Vård och omsorg Totalt offentlig arbetsgivare minskande minskande minskande minskande Total sysselsättningsutveckling för länet ökakande Antalet varslade bedöms öka Antalet personer som varslas om uppsägning är en viktig indikator på ekonomins och arbetsmarknadens utveckling. Men alla varsel leder inte alltid till uppsägning och kan heller inte alltid förklaras av konjunkturella faktorer. Varselnivåerna i länet har legat på mycket låga nivåer sedan 2006. Under första artalet 2008 varslades 1 900 personer om uppsägning vilket är en marginell nedgång vid jämförelse med motsvarande artal i fjol.

5 Diagram 2. Antal personer berörda av varsel i Stockholms län. Källa: Arbetsförmedlingen. 25 000 20 000 15 000 10 000 (t. o. m. april 2008) 5 000 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 En tvär vändning kom i april månad då antalet varslade ökade kraftigt och 1 300 personer varslades om uppsägning, vilket nästan är en fördubbling jämfört med april förra året. Flest varslades inom finansiell verksamhet, fastighets- och företagstjänster. Den vikande konjunkturen påverkar branscher som ligger tidigt i konjunkturcykeln till exempel privata tjänsteföretag. Mycket pekar på att antalet varslade kommer att öka under prognosperioden. Minskning av lediga platser En annan indikator på sysselsättningsutvecklingen är antalet lediga platser som anmäls till Arbetsförmedlingen. Rekordmånga lediga platser anmäldes till arbetsförmedlingarna i länet under 2007, totalt 293 300. Det är den högsta nivån på mer än 10 år och överträffar även toppnoteringen från 2006. De höga nivåerna är ett resultat av en bättre arbetsmarknad. Det visar även att fler arbetsgivare vänder sig till Arbetsförmedlingen som har utökat sin marknadsandel av de lediga platserna till att idag vara cirka 50 procent. Alla lediga jobb anmäls inte till Arbetsförmedlingen utan många jobb går via andra kanaler, som via företagens hemsidor, spontana ansökningar och kontakter. Denna gynnsamma utveckling har nu vänt. Under årets första fyra månader har 87 300 lediga platser anmälts vilket är en minskning med 14 procent jämfört med samma period 2007. Det innebär ändå att det anmäldes drygt 5 000 lediga jobb i veckan till arbetsförmedlingarna i länet. Den sammanfattande bedömningen är att platsinflödet kommer att minska under prognosperioden.

6 Diagram 3. Antal lediga platser med varaktighet längre än 10 dagar i Stockholms län. Säsongs- och trendrensade värden. Källa: Arbetsförmedlingen. 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 199201 199301 199401 199501 199601 199701 199801 199901 200001 200101 200201 200301 200401 200501 200601 200701 200801 Närmare 70 procent av alla anmälda lediga jobb hittills under året är en tillsvidareanställning, vilket är lika stor andel som under 2007. Flest jobb finns inom service-, omsorgs- och försäljningsyrken. Men det är här som nedgången av de nyanmälda jobben är störst. Många av jobben avser deltids- och timanställningar. Även arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning, till exempel restaurangbiträden, lokalvårdare, tidningsdistributörer mm, har minskat betydligt. Detta är en utveckling som pågått ett tag och hör ihop med strukturomvandlingen som medför att samhället blir allt mer kunskapsintensivt. Denna utveckling är extra tydlig i Stockholms län där tjänstesektorn har vuxit kraftigt. Däremot har antalet nyanmälda platser ökat kraftigt inom maskinoperatörs- och transportarbete. Där är också bristen på arbetskraft påtaglig. Av samtliga nyanmäla platser i landet under det första artalet 2008 fanns nästan en tredjedel i Stockholms län. Det ger en bild av storleken på länets arbetsmarknad. Marknadsutvecklingen har varit svag de senaste sex månaderna Det viktigaste bedömningsunderlaget i Arbetsförmedlingens prognos är den intervjuundersökning som genomförts av arbetsförmedlingarna i länet. Resultaten av vårens undersökning är tydlig - företagen i Stockholms län visar på en svagare efterfrågeutveckling, både de senaste sex månaderna och de kommande sex månaderna. Svaren från arbetsgivarna inom det privata näringslivet i Stockholms län visar att efterfrågan på varor och tjänster har varit svag de senaste sex månaderna. Nettotalet (andelen företag som svarat att efterfrågan ökar minus andel som svarar att efterfrågan minskar) är 30 jämfört med våren 2007 då nettotalet var 53. Tydligast har efterfrågeminskningen varit inom byggverksamhet där nettotalet är 15 jämfört med 49 för ett år sedan.

7 Tabell 3. Nettotal - andel privata arbetsgivare som angivit ökning respektive en minskning av efterfrågan på tjänsteproduktionen i förhållande till budget. Stockholms län. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6 till 12 mån framöver Näringsgren Vår -07 Höst -07 Vår -08 Vår -07 Höst -07 Vår -08 Vår -07 Höst -07 Vår -08 Byggverksamhet 49 43 15 47 27 29 34 24 18 Industri 55 47 33 63 37 42 56 46 43 Verstadsindustri 37 50 38 46 42 38 35 50 42 Finansiell verksamhet och företagstjänster 61 57 37 63 56 36 58 52 34 Handel och kommunikationer 53 53 31 55 51 37 55 52 40 Personliga och kulturella tjänster samt renhållning 43 42 17 49 49 47 46 50 39 Totalt 53 50 30 55 49 36 51 48 36..och kommer att vara svag de kommande sex månaderna Totalt för bedömningen av efterfrågan de kommande sex månaderna är nettotalet 36 och motsvarande i undersökningen för ett år sedan var 55. Samtliga branscher tror på en minskande efterfrågan på deras varor och tjänster. Men tydligast är försvagningen av marknadsutvecklingen inom finansiell verksamhet och företagstjänster där nettotalet sjunkit från 63 till 36 på ett år. Företagstjänster har varit drivande i den goda konjunktur som varit och när efterfrågan väntas minska gör den det från en hög nivå. Mest positiva inför framtiden är företagen inom personliga och kulturella tjänster som tror på en fortsatt efterfrågan av sina varor och tjänster. Även på längre sikt, 6 till 12 månader, är arbetsgivarna pessimistiska om marknadsutvecklingen. Diagram 4. Efterfrågan på varor och tjänster kommande 6 månader. Nettotal per bransch i Stockholms län. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. 70 60 Vår -07 Höst -07 Vår -08 50 40 30 20 10 0 Byggverksamhet Industri Verkstadsindustri Finansiell verksamhet och företagstjänster Handel och kommunikationer Personliga och kulturella tjänster Totalt Kapacitetsutnyttjandet av personal är högt Hur stora rekryteringarna blir framöver beror bland annat på hur högt företagens kapacitetsutnyttjande av personal är. Om kapacitetsutnyttjandet är lågt har företagen stora möjligheter att öka produktionen med befintliga resurser. Men om kapacitetsutnyttjandet däremot är högt utnyttjar företagen redan sina personalresurser till fullo och måste rekrytera ny personal för att kunna öka produktionen. I vårens undersökning framkommer att kapacitetsutnyttjandet är fortsatt högt.

Närmare 30 procent av företagen uppger att produktionen inte kan öka alls utan att nya rekryteringar är nödvändiga. Inom byggverksamheten svarar hälften av de tillfrågade företagen att så är fallet. För att öka sin produktion med 1 till 10 procent uppger hela 37 procent att de inte kan göra det utan att rekrytera personal, vilket är en ökning från hösten 2007 då motsvarande andelar var 33 procent. Tabell 4. Kapacitetsutnyttjande av personal per bransch i Stockholms län Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. 8 Näringsgren 0 procent 1-10 procent 11-20 procent 21-30 procent Över 30 procent Byggverksamhet 50% 30% 9% 4% 7% Industri 24% 34% 20% 10% 11% Verkstadsindustri 30% 41% 14% 7% 8% Finansiell verksamhet och företagstjänster 31% 36% 15% 8% 11% Handel och kommunikationer 21% 38% 19% 10% 13% Personliga och kulturella tjänster samt renhållning 21% 44% 18% 11% 7% Totalt 29% 37% 16% 8% 10% Bristen på arbetskraft upplevs fortfarande som stor Under de senaste åren har antalet yrken där det är brist på arbetskraft ökat. Det har lett till ett stort fokus på dessa yrken från Arbetsförmedlingens sida. Bland annat har flera branschråd bildats och rekryteringsträffar med fokus på dessa yrken hålls på arbetsförmedlingarna. Arbetskraftsbrist uppstår när efterfrågan på arbetskraft är större än utbudet. Sådant är fallet även när antalet sökande till en tjänst är för få, eller när arbetskraften inte har den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. Svårigheten att rekrytera kan bero på att de sökande saknar rätt utbildning eller relevant yrkeserfarenhet. Diagram 5. Andelen privata arbetsgivare som angett de upplevt arbetskraftsbrist de senaste sex månaderna. Stockholm län. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. % 40 35 30 25 20 15 10 26 24 20 17 11 14 13 19 22 30 32 34 33 5 0 V 2002 H 2002 V 2003 H 2003 V 2004 H 2004 V 2005 H 2005 V 2006 H 2006 V 2007 H 2007 V 2008 Period

I vårens undersökning uppgav 32 procent av arbetsgivarna inom näringslivet att de har haft svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Det är i nivå med höstens och vårens undersökningar och visar att bristen fortfarande är påtaglig. Inom verkstadsindustrin är bristsituationen mest påtaglig och 46 procent av arbetsgivarna har upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Andra branscher med påtaglig brist är finans- och uppdragssektorn samt byggverksamheten. Drygt 10 procent av företagen uppgav dold arbetskraftsbrist det vill säga att de inte ens försökt att rekrytera. Vanligast förekommande är detta inom bygg (21 %) och verkstadsindustri (15 %). 9 Tabell 5. Andelen företag inom det privata näringslivet som uppgivit arbetskraftsbrist i Stockholms län. Branschindelat. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning Näringsgren Våren 2007 Hösten 2007 Våren 2008 Byggverksamhet 48% 45% 38% Industri exkl verkstadsindustri 23% 31% 29% Verstadsindustri 37% 48% 46% Finansiell verksamhet och företagstjänster 37% 39% 40% Handel och kommunikationer 25% 26% 27% Personliga och kulturella tjänster samt renhållning 29% 36% 32% Summa 32% 34% 32% Inom offentlig sektor anger drygt en tredjedel av arbetsgivarna att de upplever brist på arbetskraft. I den kommunala verksamheten är bristen störst inom barnomsorgen och gymnasieskolan. Den vanligaste effekten av arbetskraftsbristen var att det tog längre tid för arbetsgivarna att rekrytera och att en del inte lyckats rekrytera någon personal. Den vanligaste konseensen av detta är att befintlig personal får arbeta mer, eller att man hyr in personal från rekryteringsföretag.

10 Utveckling inom näringsgrenar och yrken Privat varuproduktion Byggverksamhet Branschen är indelat i mark- och grundarbeten, bygg- och anläggning, slutbehandling av byggnader samt uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare. I Stockholm finns 6 procent sysselsatta inom byggverksamhet vilket är nästan samma andel som i riket som helhet. Antalet sysselsatta inom branschen har ökat stadigt sedan början av 2006. Under det första artalet 2008 var i genomsnitt 58 000 personer sysselsatta här. Sysselsättningen väntas vara oförändrad fram till det fjärde artalet 2008 för att öka något under 2009. Ett mellanår för byggbranschen Den kraftiga tillväxten från 2007 har klingat av men bygg- och anläggningsindustrin går mycket bra. Många bedömare karaktäriserar 2008 som ett mellanår för byggbranschen. Året började med en nedgång för påbörjade bostäder medan övrigt byggande och infrastrukturen låg ar på en hög nivå. Nu ser det ut som den väntade avmattningen kommit av sig. Det har blivit lättare att sälja bostäder säger byggbolagen, men det tar längre tid. Påbörjade byggprojekt totalt i Stockholms län ligger under 2007 års nivåer och bedöms sluta på mellan 30 till 35 miljarder kronor. År 2007 påbörjades projekt för 36 miljarder. Arbetsförmedlingen bedömer att bygginvesteringarna kommer att avta ytterligare under innevarande år med en viss uppgång under 2009. Uppgången 2009 är främst på grund av satsningar som Swedbank Arena (nationalstadion i Solna) med kringbebyggelse som affärer, kontor och bostäder. Men även bygget av ett nytt universitetssjukhus lokaliserat till Karolinska sjukhusområdet i Solna, som beräknas komma igång under 2009. Efterfrågan på varor och tjänster bedöms minska Stockholms byggarbetsmarknad bedöms som het men inte överhettad och de flesta med utbildning som hantverkare och ingenjörer får arbete. Det är fortfarande mycket svårt att hitta personal och så kommer det att vara året ut. Medelåldern både bland tjänstemän och arbetare är hög, men särskilt bland tjänstemän. Fram till 2015 kommer mellan 40 till 50 procent av de nu verksamma ingenjörerna att ha gått i pension. Enligt Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökningen har förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster minskat betydligt de senaste sex månaderna. Branschen är den mest pessimistiska av alla och nettotalet sjönk från 49 våren 2007 till 15 våren 2008. Efterfrågan på varor och tjänster de kommande sex månaderna bedöms också minska. I Arbetsförmedlingens undersökning svarar arbetsgivarna att yrkeskategorier det råder brist på är bland annat driftchefer byggverksamhet, ingenjörer och tekniker, murare, inredningssnickare, VVS-montörer samt övriga byggnadshantverkare.

Industri Branschen består av verkstadsindustri, energiproduktion, mineralutvinning samt övrig tillverkningsindustri. I Stockholms län finns en mindre andel, 7 procent, sysselsatta inom industrin jämfört med hela 15 procent i riket som helhet. Under det första artalet 2008 var i genomsnitt 71 000 personer sysselsatta inom tillverkningsindustrin i länet och därav 31 000 inom verkstadsindustrin. Inom verkstadsindustrin har sysselsättningsutvecklingen varit mera gynnsam än för industrin i övrigt de senaste artalen. Sysselsättningen inom industrin väntas vara svagt minskande fram till fjärde artalet 2008 och denna utveckling väntas fortgå även under 2009. 11 Verkstadsindustrin har stor brist på utbildad arbetskraft Sysselsättningen inom industrin i länet har sjunkit de senaste åren. Det är bland annat ett resultat av den strukturomvandling som sker på Stockholms arbetsmarknad där industriproduktionen sjunker och tjänsteproduktionen ökar. Enligt Stockholms Handelskammares barometer har utvecklingen inom industrin i Stockholms län varit positiv. Detta mycket beroende på en kraftigt ökad orderingång på exportmarknaden. Den globala ekonomin och den internationella marknaden påverkar svensk tillverkningsindustri. Särskilt de globalt fokuserade stockholmsföretagen med koncentration inom telekom och läkemedel. Enligt Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökningen har förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster minskat betydligt de senaste sex månaderna. Utvecklingen inom verkstadsindustrin har dock varit mera positiv. Förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster de kommande sex månaderna har sjunkit enligt arbetsgivarna inom industrin. Verkstadsindustrin är dock mera positiv och nettotalet är 38 medan motsvarande för övrig industri är 33. Verkstadsindustrin upplever den största arbetskraftsbristen, enligt 46 procent av arbetsgivarna inom branschen. Bristen gäller yrken som systemerare och programmerare samt civilingenjörer med inriktning elektronik och teleteknik, maskin och övrigt. Vidare yrken som företagssäljare, svetsare och smeder, elmontörer och verktygsoperatörer. Privat tjänsteproduktion Handel och kommunikationer Inom branschen handel och kommunikationer ingår detaljhandeln, partihandeln, handel med motorfordon, transport samt post- och telekommunikation. En femtedel av samtliga sysselsatta i Stockholms län finns inom denna sektor vilket är en något högre andel än i riket som helhet. Under det första artalet 2008 var i genomsnitt 202 000 personer sysselsatta inom handel och kommunikation. Sysselsättningsutvecklingen inom branschen har varit gynnsam de senaste åren. Sysselsättningen väntas öka något fram till fjärde artalet 2008 för att sedan vara på en oförändrad nivå under 2009. Splittrad bild inom handeln Enligt Stockholms Handelskammarens barometer är tillväxttakten för handeln i Stockholms län så gott som oförändrad under det första artalet 2008. Delbranscherna inom handeln utvecklas dock olika. Sällanköpsvaruhandeln försvagas ytterligare och inom handeln med motorfordon sjunker försäljningsvolymen avsevärt, vilket inte har hänt sedan början av 2005.

Bilförsäljningen påverkas vanligtvis tidigt av konjunktursvängningar. Dagligvaruhandeln står för den starkaste konjunkturen inom handeln totalt. Kraftigt ökade försäljningspriser tillsammans med ökade energipriser utpekas som starka hot mot Riksbankens inflationsmål. Konjunkturen för partihandeln stärks och noterar en stabil utveckling med ökad försäljning, stigande försäljningspriser och bättre lönsamhet. Partihandeln utgör grossistledet mellan industrin produktion och detaljhandelns försäljning. Det gör partihandeln relativt konjunkturkänslig och beroende både av industrins utveckling och hushållens konsumtion. Inom handel är deltidsarbete mycket vanligt. Det gör att arbetsgivarna får en flexibel personalstyrka som kan arbeta under de timmarna som behoven är störst och även arbeta flera timmar om det behövs. Från och med april 2008 begränsas deltidsarbetslösas möjlighet att kunna få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen till max 75 dagar. Det är i dagsläget osäkert vilken effekt detta kan få för antalet anställda i branschen. 12 Enligt TransportGruppens indikator för april har en viss återhämtning skett efter förra artalets stora nedgång i transportnäringens optimism, som var den största sedan mätningarna påbörjades i juli 2006. Den allt svagare dollarn har inneburit att världsmarknadspriset på olja har skjutit i höjden vilket direkt påverkar transportnäringen. Transportnäringen är starkt beroende av utvecklingen inom andra branscher. Ett ökat byggande ökar efterfrågan på lastbilstransporter och en fortsatt ökad konsumtion ökar behovet av varutransporter. Enligt Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökningen har förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster minskat betydligt de senaste sex månaderna. Även förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster de kommande sex månaderna har sjunkit, från 55 våren 2007 till 37 våren 2008. I Arbetsförmedlingens undersökning svarar arbetsgivarna att yrkeskategorier det råder brist på är främst förare och fordonsmekaniker. Men även företagssäljare och försäljare till fackhandel, resebyråtjänstemän, lagerpersonal, redovisningsekonomer och ekonomiassistenter efterfrågas. Finans- och uppdragsverksamhet Till finans- och uppdragsverksamhet hör bank-, finans-, och försäkringsverksamhet liksom fastighets- och uthyrningsverksamhet samt dataverksamhet och andra företagstjänster. En fjärdedel av samtliga sysselsatta i Stockholms län finns inom denna sektor, vilket är betydligt högre andel än i riket som helhet med 16 procent. Under det första artalet 2008 var i genomsnitt 255 000 personer sysselsatta inom finans- och uppdragsverksamhet. Utvecklingen inom branschen har varit gynnsam de senaste åren och sysselsättningen förväntas öka fram till fjärde artalet 2008. Under 2009 väntas antalet sysselsatta börja minska. Förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster har sjunkit Branschen är stor i Stockholms län. Enligt Stockholms Handelskammarens barometer har konjunkturen för uppdragsverksamheten försvagats något.

Det är ändå fortsatt stark ökning av efterfrågan på tjänster vilket bedöms bibehållas framöver. Konfidensindikatorn för databranschen ökar men stockholmsföretagen noterar sämre resultat än riket som helhet. I april månad varslades många om uppsägning inom fastighets- och företagstjänster i länet. Den vikande konjunkturen påverkar branscher som ligger tidigt i konjunkturcykeln till exempel privata tjänsteföretag. Det är ofta konsulter som företagen kan spara in på. Motsvarande utveckling är tydlig i Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning där förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster har minskat betydligt de senaste sex månaderna. Förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster de kommande sex månaderna har sjunkit mest av alla branscher, från 63 våren 2007 till 33 våren 2008. Bemanningsföretagen verkar inom nya yrkesområden Den största delbranschen inom uppdragssektorn är andra företagstjänster. Där erbjuds tjänster inom olika områden som lokalvård, teknik, revision och juridik samt personaluthyrning och bevakning. Enligt Almega som presenterade utvecklingen för årets första artal så fortsätter bemanningsföretagen att öka för fjortonde artalet i rad. I Stockholms län som är den region som står för den största andel av den totala omsättningen, drygt en tredjedel, ökade omsättningen med 16 procent jämfört med samma artal 2007. Därmed har länet åter tagit fart efter en svacka under förra året. Sammantaget stärker branschen ytterligare sin centrala arbetsmarknadsroll genom att verka i alltfler sektorer och branscher. Flera företag har talat om satsningar inom nya yrkesområden som kabinpersonal, journalister, brevbärare, jurister, bevakning, restaurangpersonal och lärare. En ny utmaning är det samarbete med andra arbetsmarknadsaktörer som öppnats genom Arbetsförmedlingens upphandlingar av kompletterande aktörer. I Arbetsförmedlingens undersökning svarar arbetsgivarna att yrkeskategorier det råder brist på är främst systemerare och programmerare, Men även företags- och redovisningsekonomer, försäkrings- och banktjänstemän samt väktare. 13 Personliga och kulturella tjänster Till personliga och kulturella tjänster hör hotell- och restaurangbranschen samt renhållning, intresseorganisationer, rekreation, kultur och sport. Elva procent av samtliga sysselsatta i Stockholms län finns inom denna sektor vilket är något högre andel än för riket som helhet, åtta procent. Under det första artalet 2008 var i genomsnitt 106 000 personer sysselsatta här. Sysselsättningsutvecklingen inom branschen har varit svagt positiv de senaste åren och väntas fortsätta öka fram till sista artalet 2008. Under 2009 bedöms antalet sysselsatta börja minska. Stockholms hotellmarknad är glödhet De personliga tjänsterna har gynnats av hushållens goda tider. Enligt Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR) var den ekonomiska tillväxten under 2007 mycket stark för hotell- och restaurangbranschen. Den genomsnittliga hotellbeläggningen var den högsta på över 30 år. Den utländska konsumtionen i Sverige (turistexporten) ökade med 10 procent. Omsättningen på fristående

restauranger ökade med 10 procent under 2007. En stark utveckling, men den måste tolkas med viss försiktighet. Orsaken till det är personalliggaren som infördes i januari 2007. Skatteverket bedömer att personalliggaren har haft en preventiv effekt på användandet av svart arbetskraft och därmed på den svarta omsättningen i branschen. Stockholms hotellmarknad var glödhet under 2007 och hade en hög omsättningstillväxt. Enligt SHR är restaurangföretagens förväntningar på efterfrågan fortsatt positiv för 2008. Enligt Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning har efterfrågan på tjänster minskat kraftigt de senaste sex månaderna, från 43 till 17. Förväntningarna om efterfrågan på varor och tjänster de kommande sex månaderna är dock mera positiv. Förväntningarna var 49 våren 2007 och är 47 våren 2008. I Arbetsförmedlingens undersökning svarar arbetsgivarna att de yrkeskategorier där det är störst brist på personal är kockar och kokerskor, hovmästare, servitörer och bartendrar, receptionister, frisörer och hudterapeuter. 14 Offentlig verksamhet Till offentlig verksamhet hör offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjuård samt sociala tjänster. Cirka 30 procent av samtliga sysselsatta i Stockholms län finns inom denna sektor vilket är en något lägre andel än för riket som helhet som är 34 procent. Under det första artalet 2008 var i genomsnitt 304 000 personer sysselsatta här. Sysselsättningsutvecklingen har varit negativ senaste artalen och sysselsättningen väntas fortsätta minska under prognosperioden. Efterfrågan på tjänsteproduktionen är låg De offentliga arbetsgivarna är mycket viktiga för länets arbetsmarknad. I likhet med övriga tjänstesektorn har efterfrågan dämpats under det senaste halvåret. Den negativa trenden är dock kraftigare än för övriga branscher. I vårens intervjuer utrycker 15 procent av de verksamheter vi intervjuat att de har övertalig personal i relation till budget. Övertaligheten är tydligast inom offentlig administration och utbildningsområdet. Till offentlig administration hör statlig verksamhet och övrig kommunal verksamhet. Tabell 6. Nettotal - andel offentliga arbetsgivare som angivit ökning respektive en minskning av efterfrågan på tjänsteproduktionen i förhållande till budget. Stockholms län. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6 till 12 mån framöver Näringsgren Vår -07 Höst -07 Vår -08 Vår -07 Höst -07 Vår -08 Vår -07 Höst -07 Vår -08 Forskning och utbildning 13 3 14 7 9-4 5 14-4 Hälso- och sjuård 25 38 9 21 29 9 13 29 14 Offentlig administration 20 8 25 20 21 24 12 16 28 Totalt 18 10 18 14 16 9 9 17 11 I vår nyligen genomförda intervjuundersökning uttrycker verksamheterna inom offentlig sektor att efterfrågan på deras tjänsteproduktion varit fortsatt lågt det senaste halvåret. Nettotalet är 18, vilket är en oförändrad nivå från våren 2007. Hälso- och sjuård är mest negativ. Förväntningarna om efterfrågan på tjänsteproduktionen de kommande sex månaderna än mera negativ med nettotal 9. Även på längre sikt, de kommande 6 till 12 månaderna, är förväntningarna låga.

Privata aktörer inom utbildning och hälso- och sjuård är mera positiva om efterfrågeutvecklingen det kommande halvåret och nettotalet är 29 för hälso- och sjuård och 22 för utbildning. Förväntningarna om efterfrågan på tjänsteproduktionen de kommande sex månaderna är högre för hälso- och sjuård med nettotal 37 men väldigt negativt för utbildning med nettotal -17 våren 2008. Men på längre sikt är de mer positiva. 15 Brist på alificerad arbetskraft Under det senaste halvåret har 43 procent av arbetsgivarna inom offentlig verksamhet upplevt arbetskraftsbrist. Rekryteringsproblemen är mest utbrett inom hälso- och sjuården för vissa specialiteter som specialsjuksköterskor till intensivvård, operation, röntgen och anestesi. När det gäller läkare är de svårrekryterade specialiteterna främst allmänmedicin och psykiatri men även anestesi, radiologi och patologi. Även tandvården uppger problem med att rekrytera erfarna tandläkare. Övriga yrkeskategorier det råder brist på är främst förskolelärare och fritidspedagoger men även gymnasielärare i yrkesämnen och domare. Privata arbetsgivare inom vård och omsorg upplever ingen större arbetskraftsbrist enligt vår enkätundersökning. Tabell 7. Andelen offentliga arbetsgivare som uppgivit arbetskraftsbrist i Stockholms län. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning. Näringsgren Hösten 2006 Våren 2007 Hösten 2007 Våren 2008 Forskning och utbildning 38% 31% 41% 40% Hälso- och sjuård 67% 62% 52% 65% Offentlig administration 23% 27% 23% 29% Summa 42% 38% 38% 43% Befolkningsstrukturen påverkar arbetskraftsbehovet Kommuner och landsting har gynnats av de senaste årens kraftiga ekonomiska återhämtning. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) väntas det ekonomiska resultatet för kommuner och landsting försämras något i år men är fortfarande på en god nivå. Läget är dock bättre för kommunerna än för landstingen. Kostnaderna ökar genom att hälso- och sjuården kan göra mer med nya behandlingsmetoder och nya och dyrare mediciner. Det kommande åren försämras resultaten snabbt och landstingen får stora underskott. Befolkningsstrukturen i länet har stor påverkan på arbetskraftsbehovet inom offentlig verksamhet. Barnafödandet i länet har ökat vilket medfört ett ökat behov av personal i förskolan. Däremot minskar antalet grundskole- och högstadieelever de närmaste åren medan antalet gymnasieungdomar når en topp under 2008 då de stora barnkullarna födda omkring 1990 lämnar gymnasieskolan. Inom vården är personalbehovet störst för personer som är äldre än 80 år och den gruppen väntas inte öka de närmaste åren. Bristen på förskollärare medför större barngrupper Stockholms stad är länets största arbetsgivare inom vård och omsorg, barnomsorg och skola med 41 000 anställda. Antalet anställda väntas inte öka det kommande året men ersättningsrekryteringar pågår ständigt. Äldre- samt handikappomsorgen är konkurrensutsatt och det är därför svårt att bedöma utvecklingen. På grund av

hög medelålder inom yrket uppstår det rekryteringsbehov de närmaste åren av bland annat fler biståndshandläggare, enhetschefer samt sjuksköterskor till natten. Barngrupperna på förskolan har ökat i antal och det råder fortsatt stor brist på förskollärare. För att klara detta så internutbildar man erfarna barnskötare. Effekterna av bristen blir att barngrupperna blir större. Genom förändringar i demografin så blir det färre elever i grundskolan och två skolor har fått stänga inom Stockholm stad. Grundskolan är den del av skolan som sysselsätter störst andel av lärarkåren och detta i kombination med konkurrensen från friskolor kan skapa övertalighet. Gymnasiereformens satsning på natur-, teknik,- och matematikämnen kan skapa ett rekryteringsbehov av lärare inom dessa ämnen där befintliga lärarna dessutom har en hög medelålder. Skolorna har ansträngd ekonomi och det kan leda till en minskning av yrkesgrupper som studievägledare, kuratorer och bibliotekarier. Inom övrig verksamhet väntar kommande pensionsavgångar som på sikt kan leda till arbetskraftsbrist inom yrken som fastighetsekonom, anläggningsingenjör, byggprojektledare, behandlingsassistenter och socialsekreterare. Inom Stockholms läns landsting arbetade 45 400 personer den sista december 2007. De flesta av dem inom hälso- och sjuård inklusive tandvård. Tillgången på lediga platser är i stort sett i balans med efterfrågan. Antalet anställda bedöms minska marginellt under prognosperioden. Minskningen beror på i vilken takt och omfattning privatiseringar sker. Andelen som är 60 år eller äldre fortsätter att öka och är nu över 11 procent. Det innebär att närmare 5 000 medarbetare går i pension de närmaste fem åren och det kommer att påverka rekryteringsbehovet framöver. 16

17 Utbudet av arbetskraft Arbetskraften ökar men svagare Arbetskraften definieras här som sysselsatta från SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) och arbetslösa från Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik. Utbudet av arbetskraft påverkas främst av befolkningsförändringar men också av antalet studerande, ohälsan samt arbetskraftsdeltagande i olika demografiska grupper. Antalet personer i arbetskraften inom Stockholms län har ökat sedan andra artalet 2006. I slutet av första artalet 2008 uppgick arbetskraften till 1 026 500 personer, vilket är en ökning med 1,8 procent vid jämförelse med motsvarande artal förra året. Arbetsförmedlingen bedömer att utbudet av arbetskraft ökar svagt med 6 700 personer från artal fyra 2007 till artal fyra 2008. Under 2009 bedöms arbetskraften att öka svagt. Tabell 8. Arbetskraftens utveckling 2 2005 1 2008 samt prognos fram till 4 2008. Stockholms län Källa: Arbetsförmedlingen. Arbetskraften Period Antal Diff. % 2005 2 988 796 2005 3 998 787 2005 4 996 244 2006 1 989 556 2006 2 998 136 0,9 2006 3 1 022 698 2,4 2006 4 1 017 137 2,1 2007 1 1 008 670 1,9 2007 2 1 012 599 1,4 2007 3 1 037 514 1,4 2007 4 1 027 974 1,1 2008 1 1 026 500 1,8 Prognos 2008 2 1 029 000 1,6 2008 3 1 042 000 0,4 2008 4 1 035 000 0,7 Stockholms län svarade för 45 procent av landets befolkningstillväxt Den starka befolkningstillväxten i Stockholms län håller i sig och under 2007 ökade befolkningen enligt SCB med 31 400 personer, en ökning med 1,6 procent jämfört med 2006. Ökningen var högre 2007 än den var 2006 då den låg på 28 200 personer. I landet för övrigt ökade befolkningen under 2007 med 38 300 eller 0,5 procent under samma period. Det betyder att Stockholms län svarade för drygt 45 procent av landets befolkningstillväxt. Antal inflyttningar till länet var 67 600 samtidigt som antal utflyttningar från länet var 47 800. Flyttnettot blev därmed 19 800 personer vilket fördelade sig på 5 000

från övriga Sverige och hela 14 700 från utlandet. De flesta som flyttade till Stockholms län bosatte sig i Stockholms stad men alla kommuner i länet ökade sin folkmängd. Flyttningsnettot för Stockholms stad bestod framförallt av inflyttare från utlandet och övriga Sverige. Nacka och Värmdö fick inflyttare från det egna länet i hög grad medan Södertälje och Botkyrka fick inflyttare från utlandet. En faktor som påverkar utbudet av arbetskraft är om befolkningsökningen består av stor invandring då nyanlända invandrare ofta har svårt att omedelbart etablera sig på arbetsmarknaden och därför har ett relativt lågt deltagande i arbetskraften. En väl fungerande integration är en nödvändighet bland annat för att trygga arbetskraftsförsörjningen på sikt. Utmärkande för Stockholmsregionen är att det sker en stor inflyttning i åldern 20 till 34 år vilket ger ett bidrag till antalet personer i yrkesverksam ålder. Flyttar fler personer till Stockholm än vad som flyttar ut kommer skillnaden i andelen i yrkesverksam ålder (16-64 år) att öka mellan huvudstadsregionen och övriga regioner. 18 Stockholms läns befolkning fortsätter att växa Enlig befolkningsprognos för perioden 2007 2016 från Regionplane- och trafikkontoret (RTK) beräknas folkmängden i länet att öka från 1 949 500 till 2 146 000 personer. Vilket är en årlig ökning med 22 800 personer eller 1,2 procent. Antalet inflyttningar från utlandet förväntas ligga på en relativt hög nivå med i genomsnitt 24 000 inflyttningar per år. Befolkningen i förvärvsaktiv ålder har ökat under en längre tid och fortsätter att växa kraftigt. Antalet barn 0 13 år förväntas öka vilket även kan förväntas i åldersgrupperna 20-31 år, 36-37 år, 42-57 år, 64-80 år, samt 87 år och äldre. Antal personer i övriga åldersklasser förväntas minska. Det kommer att leda till att bland annat antalet nybörjare till högskolan ökar under 2008 och 2009. Samtidigt minskar då tillskottet till arbetskraften. Fler till högskolestudier men färre i vuxenutbildning Länets högskolor svarar för en femtedel av högskoleutbildningen i Sverige enligt RTK:s Rapport 9:2007. Stockholms universitet är länets största lärosäte med drygt 23 000 helårsstuderande eller 40 procent av alla studerande i länet år 2005. Kungliga Tekniska högskolan KTH är näst störst med 12 400. Enligt statistik från Verket för högskoleservice (VHS) har närmare 292 400 personer sökt till höstens universitets- och högskoleutbildningar i landet. Det är en ökning med 33 100 personer eller 13 procent jämfört med höstterminen 2007. Antalet internationella sökande bland dem har ökat kraftigt från 4 500 hösten 2007 till 21 700 hösten 2008. Bedömningen är att antalet högskolestuderande kommer att öka även i Stockholms län. Det leder till en viss minskning av arbetskraften då många av dessa personer söker sig till utbildning istället för annan sysselsättning.

Den kommunala vuxenutbildningen i länet har minskat kraftigt det senaste året. Arbetsförmedlingens intervjuer med kommunerna i länet visar på att antalet vuxenstuderande fortsätter att minska och därmed ger ett litet tillskott till arbetskraften nästa år. Ohälsotalet har minskat stadigt i länet En del av dem som står utanför arbetskraften gör det på grund av sjukskrivning. Personer som är långtidssjukskrivna eller har sjuk- och aktivitetsersättning ingår inte i arbetskraften. I slutet av april fanns 95 000 personer med sjuk- och aktivitetsersättning i länet och av dessa fick 71 000 hel ersättning. Under de senaste åren har antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning minskat marginellt. Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjuårdsförsäkringen under en 12-månadersperiod. I Stockholms län har ohälsotalet minskat stadigt sedan 2004 och var 32 i mars. Detta är betydligt lägre än ohälsotalet för hela landet, 37,7. I första hand beror nedgången på att antalet sjukfall minskar. Nedgång av sjukfrånvaron brukar hänga ihop med god sysselsättningsutveckling. Försäkringskassans mål är att ohälsotalet ska ligga under 37 dagar som genomsnitt för riket i slutet av 2008. Vår bedömning är att ohälsotalet kommer att vara ganska oförändrat under prognosperioden. 19

20 Arbetslöshet och programinsatser Arbetslösheten börjar öka under 2009 Efter att ha uppvisat en relativt stabil nivå under 2004 och 2005 började arbetslösheten i länet att sjunka 2006. Som en följd av det goda arbetsmarknadsläget har antalet arbetslösa därefter fortsatt att minska även under innevarande år. Under prognosperioden väntas minskningen av arbetslösheten avta allt mera för att i slutet av 2008 börja öka svagt. Under år 2009 väntas arbetslösheten öka. Stockholm tillhör de län som har den lägsta arbetslösheten i riket Tabell 9. Antalet arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd, 1 2006 1 2008 samt prognos fram till 2009 4. Stockholms län Källa: Arbetsförmedlingen A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Period Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 20061 39 156 11 610 10 558 20062 37 836 11 783 11 308 20063 40 698 11 386 11 446 20064 33 737 11 550 12 053 20071 33 370-14,8% 8 414-27,5% 11 368 7,7% 20072 29 699-21,5% 7 114-39,6% 10 924-3,4% 20073 30 014-26,3% 6 773-40,5% 10 465-8,6% 20074 25 674-23,9% 8 180-29,2% 10 380-13,9% 20081 26 000-22,1% 8 503 1,1% 10 036-11,7% Prognos 20082 25 000-15,8% 9 200 29,3% 10 036-8,1% 20083 28 000-6,7% 8 500 25,5% 10 100-3,5% 20084 26 000 1,3% 9 000 10,0% 10 200-1,7% Deltagare i program med aktivitetsstöd ökar Till program med aktivitetsstöd hör bl.a. Arbetsmarknadsutbildning, Stöd till start av näringsverksamhet, Praktik, Jobbgaranti för ungdomar samt Jobb- och utvecklingsgarantin. Under 2007 sjönk antalet deltagare i program, som följd av att anslagna medel minskat. Arbetsförmedlingen bedömer att antalet deltagare ökar något igen under 2008 och 2009. Den största gruppen med aktivitetsstöd är deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin som infördes i juli 2007. Den omfattade i april månad 5 000 deltagare. Programmet är en insats riktad till arbetssökande som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid och inte längre har rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Jobbgaranti för ungdomar som infördes i december 2007 har 580 deltagare. Tillsammans har de båda garantierna 5 700 deltagare vilket är 61 procent av de sökande i program med aktivitetsstöd. Andelen deltagare beräknas öka under 2008.

Diagram 6. Antalet arbetslösa och personer med aktivitetsstöd. Stockholms län, 1 1997 1 2008. Säsongs- och trendrensade värden. Källa: Arbetsförmedlingen 21 70 000 60 000 50 000 Arbetslösa 40 000 30 000 Aktivitetsstöd 20 000 10 000 0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Även personer med ett subventionerat arbete ökar Sedan andra artalet 2007 har antalet personer med ett subventionerat arbete minskat stadigt. I slutet av april månad hade 1 900 personer någon form av anställningsstöd. Bland annat 900 i så kallade Plusjobb som ska fasas ut till årsskiftet. Till gruppen sökande som har arbete med stöd räknas också deltagare i Arbetsförmedlingens särskilda insatser för funktionshindrade. I april månad fanns 8 100 personer i insatser för funktionshindrade varav 6 400 hade lönebidragsanställning och antalet beräknas öka svagt under 2009. Diagram 7. Antalet personer som har arbete med stöd. Stockholms län, 1 1997 1 2008. Säsongs- och trendrensade värden. Källa: Arbetsförmedlingen 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Arbetslöshetens struktur Eftersom antalet arbetslösa påverkas av tillgången till programmedel ger en sammanslagning av arbetslösa och i program med aktivitetsstöd en bättre bild av läget på arbetsmarknaden. Totalt har andelen arbetslösa och sökande som har aktivitetsstöd minskat från 3,4 procent av befolkningen 16-64 år till 2,7 procent

vid jämförelse med första artalet 2007 och 2008. Alla grupper har tagit del av det goda arbetsmarknadsläget men skillnaderna är stora. 22 Tabell 10. Arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Antal och andelar av respektive befolkningsgrupp (16-64 år) samt procentuella förändring av antalet. Kvartalsgenomsnitt, första artalet 2008 och första artalet 2007. Källa: Arbetsförmedlingen 2008 artal 1 2007 artal 1 Förändring Sökandegrupp Antal Andel Antal Andel Procent Samtliga 35 454 2,7% 42 763 3,4% -17,1% Kvinnor 16 640 2,6% 20 211 3,2% -17,7% Män 18 815 2,9% 22 553 3,5% -16,6% 18-24 år 3 922 2,4% 4 612 3,0% -15,0% 25-34 år 8 740 3,0% 10 748 3,7% -18,7% 35-44 år 9 375 3,0% 11 310 3,7% -17,1% 45-54 år 7 592 3,1% 8 853 3,6% -14,2% 55-64 år 5 751 2,4% 7 213 3,0% -20,3% Födda i Sverige 18 886 1,9% 24 953 2,5% -24,3% Utrikesfödda 16 569 5,4% 17 810 6,0% -7,0% Utrikes födda och funktionshindrade är utsatta på arbetsmarknaden Utrikes födda har en mera utsatt situation på arbetsmarknaden i länet än inrikes födda. De har inte på långa vägar gynnats av det goda arbetsmarknadsläget i samma utsträckning som inrikes födda. Andelen i arbetslöshet eller aktivitetsstöd i förhållande till befolkningen är mer än dubbelt så stor som för inrikes födda. Så var det också för ett år sedan. Av samtliga bakgrundsfaktorer är det födelseland som har den starkaste effekten på arbetslösheten. Personer som är funktionshindrade har många gånger svårare att hävda sig i konkurrensen med andra arbetssökande. Det totala antalet inskrivna arbetssökande med funktionshinder på arbetsförmedlingarna i Stockholms län har ökat mycket långsamt men stadigt sedan flera år. Andelen funktionshindrade inskrivna som arbetslösa och med aktivitetsstöd har minskat med 3 procent under första artalet 2008. Motsvarande minskning för personer utan funktionshinder är 19 procent. Närmare 45 procent hade ett arbete med stöd särskilt riktade till funktionshindrade. Äldres kompetens tas tillvara Arbetslösheten har minskat i alla åldersgrupper men mest har den minskat i åldersgruppen 55 år och äldre. En förklaring till detta kan vara att efterfrågan på arbetskraft nu varat så länge att den kompetens och erfarenhet dessa personer har tas tillvara i högre utsträckning. För ungdomar 18-24 år var minskningen mindre med 15 procent men ungdomsarbetslösheten i Stockholms län är lägst i landet. Vid jämförelse med dessa åldersgrupper som andel av befolkningen har de lägst arbetslöshet.