Autonomipropositionens konsekvenser SUHF:s seminarium 21 juni 2010
6.1.2 Ökad frihet att utforma en intern organisation Frågeställning Lärosätena skall besluta om sin interna organisation utöver styrelse och rektor. Övervägande En analys av nuvarande beslutsoch delegationsordningar i relation till de nya högskoleförfattningarna krävs. För att kunna beakta studentinflytandet så som dtb det beskrivs i 6.1.4 614 bör beslutsstrukturerna ha en tydlighet. Behov av beslut För de flesta u/h krävs sannolikt aktiva beslut.
6.1.3 Vissa beslut kräver akademisk kompetens Styrelsen ska fatta beslut om riktlinjer för hur dessa beslut ska fattas. Grupp: hur utses, sammansättning? Enskild person hur utses? HF kommer sannolikt enbart reglera att det finns viss kompetens. Någon reglering kring organinte att vänta. Det finns behov av tydliga interna regler. Ja.
6.1.3 Vissa beslut kräver akademisk kompetens Typen av frågor som avses ligger i dag ofta inom ansvarområdet för en fakultetsnämnd eller ett särskilt organ. Varje u/h måste ta ställning till om organisationen ska bibehållas eller om det finns skäl att ändra. Aktivt beslut behövs sannolikt i bägge fallen.
6.1.3 Vissa beslut kräver akademisk kompetens Regeringen preciserar inte med avsikt vilka frågor få som ska beslutas i dessa sammanhang. Varje u/h måste överväga vilka få frågor de ev. organen ska beslut om Vilka frågor få en person kan besluta om? I vilka frågor ev. organ ska vara rådgivande i? Ja.
6.1.3 Vissa beslut kräver akademisk kompetens Vilken nivå ska besluta om inrättande av kurser, program samt fastställande av kursplaner? Varje u/h måste överväga frågan. Ja.
6.1.3 Vissa beslut kräver akademisk kompetens Vid vilken typ av beslut behövs inte vetenskaplig eller konstnärlig kompetens? Finns det beslut där det kan finnas skäl att öka inflytandet från andra personer? Propositionen ger uttryck för att styrelsen kan fatta beslut om undantag. Varje u/h måste överväga frågan. Ja.
6.1.3 Vissa beslut kräver akademisk kompetens Vetenskaplig eller konstnärlig kompetens likställs med dagens lektorskompetens. Detta uttrycker alltså en lägsta nivå. Lärosätet kan lägga nivån högre. Aktivt beslut måste fattas om nivån ska läggas högre.
6.1.3 Vissa beslut kräver akademisk kompetens Det finns möjlighet att utse ledamöter som inte har vetenskaplig el konstnärlig kompetens såväl lärare som annan personal som inte har disputerat el motsv. Varje u/h måste ta ställning till om och i vilka fall detta är aktuellt. Aktivt beslut måste fattas.
6.1.3 Vissa beslut kräver akademisk kompetens Propositionen poängterar att styrelsen inte ska ha närmare ansvar för utbildningens eller forskningens innehåll. Varje u/h måste se över sina resp. styrelsers arbetsordningar. Kan finnas behov av reviderade beslut.
6.1.4 Studenternas inflytande I RUT 93 konstaterades att när inte antalet studentrepr. ökar sannolikheten för att det blir en miniminivå av studentledamöter. Varje u/h måste diskutera hur studentinflytandet ska upprätthållas enl. propositionens intentioner. Ja.
6.2 En avreglerad organisation Propositionen ger u/h möjlighet att själva inrätta särskilda organ. Vissa u/h har s.k. bulor inom sin organisation; dessa kommer att upphöra att vara författningsreglerade. Behov av interna riklinjer måste diskuteras på berörda u/h. Ställning måste ta ställning till om dessa organ ska inrättas vid aktuellt/a lärosäte/n. Egen styrelse? Avvakta regeringens förordningsbeslut. Avvakta regeringens förordningsbeslut.
6.2 Rektor och rektors ställföreträdare Lärosätena beslutar själv hur rektors stf. ska utses och för vilken tid, kravprofil och benämning. Jämställdheten ska enl annan reglering beaktas. Varje u/h måste arbeta bt fram riktlinjer för tillsättning av rektors stf. och dess benämning. Ja, styrelsen måste ta ställning.
6.4 Krav på svenskt medborgarskap för rektor och styrelseledamöter u/h har sedan länge efterfrågat f t möjligheten att anställa rektor eller att kunna ha styrelseledamöter utan svenskt medborgarskap Avvakta riksdagens beslut.
6.5 Gemensamma beslutsorgan u/h har sedan länge efterfrågat möjligheten att skapa gemensamma organ, men även mellan statliga u/h och enskilda högskolor. Regeringen avser att återkomma. SUHF bör aktivt verka för att detta arbete kommer igång
8.1. Minskad detaljreglering av utbildningen Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Av rättssärhetsskäl som t.ex.vid tillgodoräknande om regleringen tas bort att dtk det sker en nationell samverkan kring kurs och utbildningsplaner Upprättande av interna bestämmelser kommer att behövas. Se även kap. 6.1.2. Avvakta regeringens beslut. Nationell samverkan via SUHF beroende på HF:s utformning
8.1. Minskad detaljreglering av utbildningen Utbildning på forskarnivå Ja Avvakta regerings beslut avseende HF. Nationella rekommendationer och riktlinjer via SUHF beroende på HF:s utformning. För doktoranderna bör hanteras i de lokala l regelverken t.ex.: byte av handledare, rättssäkerhet äk t avseende studieplaner och vem som kan fatta beslut om avskiljande. Varje u/h med foutb rättigheter måste se över sina interna regler och riktlinjer Nti Nationella riktlinjer bör övervägas
8.1. Minskad detaljreglering av utbildningen Utbildning på forskarnivå II Kraven på handledar utbildning och högskolepedagogisk g utbildning tas bort. Regelverket kring disputation och betygsnämnd ändras. Varje u/h med foutb rättigheter måste se över sina interna regler och riktlinjer Ja
8.1. Minskad detaljreglering av utbildningen Utbildning på forskarnivå II Kraven på handledar utbildning och högskolepedagogisk g utbildning tas bort. Regelverket kring disputation och betygsnämnd ändras. Varje u/h med foutb rättigheter måste se över sina interna regler och riktlinjer Ja
9 Vissa eoo ekonomiska safrågor Vissa av punkterna under kap 9 är av stor vikt för u/h för att regeringens ambition om ökad autonomi ska uppnås. SUHF bör aktivt arbeta bt för att frågorna omhändertas i enl med vad som framgår av propositionen.
10. 3 Uppföljning och kvalitetskontroll Nya bestämmelser i FÅB (2000:605) som innebär en redovisning av uppgifter uttryckt i volym och kostnad/prestation innebär ett betydande merarbete inom sektorn. Varje u/h och SUHF måste aktivt arbeta för att få ett undantag till stånd för u/h.
Kap 7 Läraranställningar vid universitet och högskolor
7.4 Lärarkategorier (I) Lär Samverkan om befattningsstruktur och anställningsprocesser är men de strategiska behoven kan vara olika vid olika u/h Viktigt att identifiera balanspunkten i enskilda frågor mellan samverkan för gemensamma lösningar och anpassning till enskilda u/hs strategiska behov Överenskommelse om en sådan hållning inför det fortsatta arbetet
7.4 Lärarkategorier (II) Lär Hur bör lärar /forskarkarriären utformas? Bör det finnas ett enda karriärspår? Bör de olika karriärstegen ha samma benämning vid alla u/h Se bilaga 2, s 3 4 Överenskommelse om ett spår assistant prof associate prof prof som kan föregås av postdoktor. Skall lektorsanställning ingå i den karriären?
7.4 Lärarkategorier (III) Lär Bör det finnas andra lärar anställningar som inte ingår i karriärspåret Se bilaga 2, s 4 5. Genom prop ingår redan adj prof och gästprof. Om tidsbegränsning ska komma till stånd gm nationella kollektivavtal måste ytterligare läraranställningar definieras Inga överenskommelser behövs utöver vad som erfordras för avtal om tidsbegränsning
7.5 Behörighet, bedömningsgrunder och befordran (I) Lär Bör högskoleped. utbildning utgöra ett behörighetskrav och i så fall till vilka läraranställningar? Oklart om det kan göras till behörighetskrav för professor och för lektor. Tveksamt om det är lämpligt att ställa upp det för postdoktor och ass prof. God pedagogisk förmåga viktig i all utbildning Överenskommelse inte nödvändig
7.5 Behörighet, bedömningsgrunder och befordran (II) Lär Bör en rekommendation formuleras avseende bedömningsgrunder för anställningar i karriärspåret och för ev anst utanför detta? Sannolikt av nationellt intresse att huvuddragen i bedömningsgrunderna för de tre anst i karriärspåret (o för lektorsanst om den inte ärendel av spåret innefattas av rek från SUHF Rek bör beslutas vid FF möte i okt
7.5 Behörighet, bedömningsgrunder och befordran (III) Lär Frågeställning Bör befordran mellan olika anställningar vara enrättighet eller en möjlighet för läraren eller överhuvudtaget inte förekomma Övervägande Det nya arbetstidsavtalet har avdramatiserat innebörden av en befordran. Fortfarande finns dock seglivade föreställningar av vad en befordran skall leda till i fråga om lön och arbetsuppgifter. Behov av beslut Överenskommelse inte nödvändig och sannolikt svår att täff träffa
7.6 Anställningsförfarandet Lär Bör(delar av) anställningsprocess en omfattas ftt av en rekommendation från SUHF? Rekryteringsprocesserna kan vara stadda tdd i stark förändring. Den legitimitet som användning av sakkunniga skapar kan vara av värde att skydda men samtidigt utveckla formerna för. Rekommendation bör övervägas och ev fastställas vid FF i oktober
7.7 Tidsbegränsade anställningar Lär Bör kollektivavtal tillskapas som ersättning för de tidsbegränsnings regler i HF som nu försvinner Svårt att se att verksamheten kan fås att fungera utan sådant kollektivavtal. Hemställan om förhandling bör ges in till AgV SUHF bör inge en sådan hemställan i sept avseende ass prof, adj lärare, gästlärare o timlärare
Vdftt Vad fattar vi beslut om? Enskilt och efter gemensamma linjer? Hur kommer vi vidare?