Innehåll: PM (13 sidor) Bilaga 1 (6 sidor) Kommentarer från SFS Bilaga 2 ( 7 sidor) PM med frågor från SUHF:s Arbetsgivargrupp

Transkript

1 Diskussionsunderlag för SUHF:s seminarium den 21 juni 2010 med anledning av propositionen En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor Innehåll: PM (13 sidor) Bilaga 1 (6 sidor) Kommentarer från SFS Bilaga 2 ( 7 sidor) PM med frågor från SUHF:s Arbetsgivargrupp

2 Uppdrag Vid Förbundsförsamlingen den 24 mars 2010 beslutades tillsätta en läsargrupp med anledning av propositionen En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 2009/10:149). Gruppen gavs i uppdrag att förbereda en gemensam diskussion om vilka av de föreslagna förändringarna som bäst hanteras enskilt och inom vilka områden gemensamma riklinjer (motsv.) är att föredra. Vidare beslutades att gruppen förtecknar de förändringar som kräver nya beslut vid varje enskilt lärosäte. Gruppen skall också förbereda en diskussion av hur frågan om ökad rekrytering som helhet bäst kan hanteras. SUHF:s presidium beslutade därefter att tillsätta en arbetsgrupp bestående av Karin Röding, sammankallande, Agneta Bladh, Ann Fust, Johannes Johansson, Einar Lauritzen och Anders Söderholm. SFS har utsett Klas-Herman Lundgren att ingå i gruppen. Bengt Karlsson har bistått gruppen i arbetet. Gruppen har samarbetat med SUHF:s Arbetsgivargrupp som också har ansvar för den del av rapporten som berör anställningar i högskolan. Gruppen har baserat sin rapport på ett kartläggningsarbete som bedrivits inom Uppsala universitet. SUHF har inbjudit samtliga medlemmar till ett seminarium den 21 juni 2010 där läsargruppens arbete kommer att vara utgångspunkt för diskussionerna. Mötet förväntas komma fram till vilka frågor som fortsättningsvis skall beredas enskilt på varje lärosäte och vilka som bör hanteras likartat efter gemensam SUHF-beredning. Beträffande befattningsfrågorna är det angeläget att det kan bli en gemensam linje för vilka frågor som skall drivas kollektivavtalsvägen. Gruppen fick också i uppdrag att bereda frågan kring hur lärosätena kan arbeta vidare med frågan om jämställd rekrytering i allmänhet och om antalet kvinnliga professorer i synnerhet. Denna del av uppdraget kommer att redovisas vid ett senare tillfälle dock senast under oktober månad Detta diskussionsunderlag har tagits fram av den arbetsgrupp som nämns ovan, med undantag för de delar som behandlar Kap 7: Läraranställningar vid universitet och högskolor för vilka Förbundets Arbetsgivargrupp ansvarar. Till underlaget finns två bilagor, en om studentinflytande från SFS och en diskussionspromemoria om läraranställningar från Arbetsgivargruppen. 1

3 Inledning Regeringens proposition En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor (prop.2009/10:149) lämnar ett stort utrymme för de statliga universiteten och högskolorna att inom ramen för nuvarande myndighetsform fatta en rad självständiga beslut avseende såväl den inre organisationen, anställningar i högskolan och regelverket kring utbildningar på grund-, avancerad- och forskarnivå. Skälen som regeringen framför i propositionen är bl.a. universitetens och högskolornas grundläggande uppgift att vara en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhällsutvecklingen samt regeringens bedömning att lärosätenas frihet och självbestämmande behöver öka för att Sverige ska kunna bedriva utbildning och forskning av internationellt konkurrenskraftig kvalitet. Universiteten och högskolorna har under en följd av år såväl kollektivt via SUHF som individuellt framfört behovet av ökad självständighet men också att regelverket anpassas till den stora spridning av lärosäten som finns i det svenska högskolesystemet - alltifrån mångfakultetsuniversitet till högskolor inom det konstnärliga området. Mångfalden av lärosäten med olika förutsättningar och behov ges med propositionens ambition möjlighet att anpassa bl.a. sin inre organisation till de behov som varje lärosäte har. Med detta sagt innebär det samtidigt ett omfattande reformeringsarbete på varje universitet och högskola. Det innebär att varje lärosäte måste göra en genomlysning av sin inre organisation och de olika lokala regelverk som i dag finns och därefter analysera om behov föreligger för att fatta nya mer omfattande beslut eller om smärre revideringar är tillräckligt. I vissa fall kommer inte nya beslut att behöva fattas avseende en förändrad organisation men arbetsordningar och besluts- och delegationsordningar kan ändå behöva revideras om dessa i sin nuvarande form hänvisar till regelverk som fr.o.m. 1 januari 2011 har upphört att gälla. De avregleringar som föranleds av regeringens förslag innebär att ett större ansvar, precis som sektorn länge önskat, läggs på varje universitet och högskola. Det ökade självbestämmandet gör dessutom att det blir än viktigare att de beslut som fattas görs transparent och att besluten samlas och görs tillgängliga. Det är med andra ord ett omfattande arbete som ligger framför högskolesektorn inom alla de områden som propositionen hanterar och detta underlag skall tjäna till att underlätta det lokala reformeringsarbetet. Riksdagsbehandlingen I Utbildningsutskottets betänkande 2009/10:UbU23 ( framgår bl.a.: Utskottet anser i likhet med regeringen att ökad handlingsfrihet är en förutsättning för att universitet och högskolor ska kunna bedriva sin verksamhet framgångsrikt i en internationell och konkurrensutsatt sektor. Att vidga det akademiska självstyret och ge lärosätena stärkt autonomi är väsentligt och blir ett bärande inslag.( ) Utskottet delar de överväganden och bedömningar som regeringen gjort om avregleringar i högskolans interna organisation. Avseende läraranställningar vid u/h konstaterar UbU: Utskottet håller med regeringen om att universitetens och högskolornas frihet och ansvar när det gäller läraranställningar bör öka. Syftet är att öka flexibiliteten i systemet så att lärosätena kan finna lösningar som passar deras förutsättningar och behov och som dessutom kan förändras i takt med förändringar i omvärlden. Med en ökad frihet följer också krav på ett ökat ansvarstagande men också större möjligheter till ett aktivt arbetsgivaransvar. Avseende de förslag om ekonomisk avreglering som ytterligare behöver utredas konstateras UbU: Utskottet delar därmed regeringens bedömningar att en översyn bör göras av det ekonomiska regelverket på en rad områden som berör områden som berör lärosätena. Avseende den partimotion ( som avslagits kan i korthet konstateras att oppositionen är positiv till en minskad detaljreglering av 2

4 verksamheten och organisationen vid u/h, men att man menar att regeringen gått för långt när det gäller avreglering så att både rättssäkerheten och kvaliteten i utbildning och forskning riskeras. Vidare framgår i motionen att staten inte behöver detaljreglera hur befattningsstrukturen ska se ut. Däremot anser den röd-gröna alliansen att befordran ska finns kvar. Avseende den ekonomiska avregleringen anser oppositionen att det är förvånande att det i propositionen inte finns konkreta förslag om universitetens och högskolornas ökade ekonomiska frihet Rapporten följer propositionens disposition. Kap 5 Universitet och högskolor vägar till ökad frihet 5.1 Ökad frihet inom myndighetsformen Regeringens bedömning: Självbestämmandet för statliga universitet och högskolor bör öka inom ramen för myndighetsformen. Kap 6 Universitetens och högskolornas organisation Ökad frihet att utforma den interna organisationen Regeringens förslag: Ett universitet eller en högskola ska besluta om sin interna organisation om inte något annat är föreskrivet. När universitetet eller högskolan beslutar om sin organisation ska två bestämmelser om akademisk kompetens vid beslutsfattande och studentinflytande gälla. Bestämmelserna i högskolelagen om fakultetsnämnd och särskilda organ ska upphöra att gälla. Frågeställning Övervägande Behov av beslut Lärosätena skall besluta om sin interna organisation utöver styrelse och rektor. Oavsett om det är ett omfattande förändringsarbete som krävs eller om u/h beslutar sig för att inte reformera organisationen krävs en analys av nuvarande besluts- och delegationsordningar i relation till de nya högskoleförfattningarna. För att kunna beakta studentinflytandet så som det beskrivs i bör beslutsstrukturerna ha en tydlighet. För de flesta u/h krävs sannolikt aktiva beslut Vissa beslut kräver akademisk kompetens Regeringens förslag: Beslut ska fattas av personer med vetenskaplig eller konstnärlig kompetens, om besluten kräver en bedömning av 1. uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen, eller 2. organisation av eller kvalitet i såväl forskning som det konstnärliga utvecklingsarbetet. Om bedömningen ska göras av en grupp av personer, ska majoriteten av personerna i gruppen ha vetenskaplig eller konstnärlig kompetens. Styrelsen får dock besluta att en sådan majoritet inte behövs, om det finns särskilda skäl. 3

5 Frågeställning Övervägande Behov av beslut Styrelsen ska besluta om riktlinjer för hur denna typ av beslut ska fattas. Om beslut ska fattas av en grupp, ska styrelsen besluta om sammansättning och hur ledamöterna utses. Om beslut ska fattas av en person, bör det framgå hur personen utses. Typen av frågor som avses i regeringens förslag ligger i dag ofta inom ansvarsområdet för en fakultetsnämnd eller ett särskilt organ. HF kommer sannolikt enbart reglera att det finns viss kompetens hos dem som ska fatta beslutet/en. Någon reglering kring organ kommer således sannolikt inte att finnas. Det finns behov av tydliga interna regler. Varje u/h måste ta ställning till om organisationen ska bibehållas eller om det finns skäl att ändra. Ja. Aktivt beslut måste fattas. Regeringen preciserar inte, med avsikt, vilka frågor som ska beslutas i detta sammanhang. Exempel på frågor som nämns i propositionen är planering, samordning och uppföljning samt rådgivande och beredande uppgifter inför beslut av styrelse och rektor. Vilken nivå ska besluta om inrättande av kurser, program samt fastställande av kursplaner? Vid vilken typ av beslut behövs inte vetenskaplig eller konstnärlig kompetens? Finns det beslut där det kan finnas särskilda skäl att öka inflytande från andra personer? Varje u/h måste överväga vilka frågor de ev. organen ska besluta om, vilka frågor en ev. person ska besluta om samt i vilka frågor ev. organ ska vara rådgivande. Varje u/h måste överväga frågan. Propositionen ger uttryck också för att styrelsen kan fatta beslut om undantag om det finns särskilda skäl. Varje u/h måste ta ställning till om och när detta är aktuellt. Ja Ja. Ja. Vetenskaplig kompetens likställs som i dag med de krav som ställs för anställning som lektor. Detta uttrycker alltså en lägsta nivå. Konstnärlig kompetens skall på motsvarande sätt beaktas. Enligt propositionen finns möjlighet att utse personer som ledamöter utan vetenskaplig eller konstnärlig kompetens såväl lärare som annan personal som inte har disputerat eller har motsvarande konstnärlig kompetens. Det poängteras att det är viktigt att styrelsen inte har ett närmare ansvar för utbildningens och forskningens innehåll. Lärosätet kan lägga nivån högre. Varje u/h måste ta ställning till om och i vilka fall detta är aktuellt. Varje u/h måste se över sina resp. styrelsers arbetsordning. Aktivt beslut måste fattas om nivån ska läggas högre. Aktivt beslut måste fattas. Kan finnas behov av reviderade beslut. 4

6 6.1.4 Studenternas inflytande Regeringens förslag: Studenterna ska ha rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vem som utser representanter för studenterna. Regeringens bedömning: Studenterna bör ha rätt att vara representerade med minst tre ledamöter, om de beslut som kräver en bedömning av dels uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen, dels organisation av eller kvalitet i såväl forskningen som det konstnärliga utvecklingsarbetet ska fattas av en grupp av personer. Antalet studentrepresentanter i en sådan grupp bör dock få vara lägre om det finns särskilda skäl med hänsyn till antalet personer i gruppen. För övriga beslutande och beredande grupper bör inget minsta antal studentrepresentanter föreskrivas. Om beslut ska fattas eller beredning genomföras av en enda person, bör liksom i dag information lämnas till och samråd ske med studentrepresentant i god tid före beslut respektive slutförande av beredningen. SFS har sammanfattat sina synpunkter i bilaga 1. Frågeställning Övervägande Behov av beslut I RUT-93 konstaterades att när inte antalet studentrepresentanter regleras för ett organ ökar sannolikheten för att det blir en miniminivå av studentledamöter. I propositionen står: Vidare vill regeringen betona att det bör vara naturligt för ett lärosäte att inte låta rätten till deltagande i en grupp vara avhängig av vilka frågor som behandlas i gruppen vid olika tillfällen. Varje u/h måste diskutera hur studentinflytandet kan upprätthållas. Ja. Övergripande kommentar Det kan konstateras att det finns ett stort antal gällande lokala beslut med bärighet på organisationsfrågorna. Varje lärosäte måste överväga i vilken utsträckning som förändringarna i högskolelagen medför behov av förändringar i dessa. Efter riksdagens beslut om propositionen kommer regeringen att återkomma med ändringar i högskoleförordningen. Varje lärosäte måste ta ställning till vilken betydelse dessa kan få för de organisatoriska frågorna. 6.2 En avreglerad organisation Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska inte längre ha möjlighet att meddela föreskrifter om försöksverksamhet som avviker från organisatoriska bestämmelser i högskolelagen. Regeringens bedömning: Universitet och högskolor bör själva få besluta om organisationen för sådan verksamhet som i dag bedrivs i form av s.k. särskilda inrättningar. 5

7 Frågeställning Övervägande Behov av beslut Propositionen ger u/h möjlighet att inrätta särskilda organ. Vissa u/h har inom sin organisation organ med särskild reglering s.k. bulor; dessa kommer att upphöra som särskilda inrättningar. Behov av interna riktlinjer måste diskuteras på berörda u/h. Ställning måste tas till om dessa organ skall inrättas vid aktuellt lärosäte eller i förekommande fall vara gemensamt med andra u/h om inrättningen har ett särskilt nationellt intresse. Hur skall det gå till och skall de ha egna styrelser? Avvakta regeringens förordningsbeslut. Avvakta regeringens förordningbeslut. 6.3 Rektor och rektors ställföreträdare Regeringens bedömning: För anställning som rektor bör det i förordning ställas krav på kompetens motsvarande professor och lektor. Rektor bör ha en ställföreträdare som tjänstgör i rektors ställe när han eller hon inte är i tjänst. Samma behörighetskrav bör gälla för ställföreträdaren som för rektor. Bestämmelser i förordning om prorektor bör upphöra att gälla. Frågeställning Övervägande Behov av beslut Rektor skall ha samma akademiska kompetens som i dagens regelverk och beslutsgången skall vara den samma. Däremot skall det inte regleras att administrativ skicklighet ska beaktas. Lärosätena beslutar själv i vilken ordning rektors ställföreträdare ska utses och för vilken tid samt kravprofil och ev. särskild benämning. Enligt annan reglering ska jämställdhetsaspekten beaktas vid anställning av ledande personer vid u/h. Varje u/h kan själv i sina kravprofiler lyfta fram administrativ skicklighet eller ledningskompetens i kravprofilen. Varje u/h måste arbeta fram riktlinjer för tillsättning av rektors ställföreträdare och dess benämning. Ja. Ja. 6.4 Krav på svenskt medborgarskap för rektor och styrelseledamöter Regeringen har lämnat förslag i propositionen En reformerad grundlag (prop. 2009/10:80). Frågeställning Övervägande Behov av beslut u/h har sedan länge efterfrågat möjligheten att anställa rektorer och att ha styrelseledamöter utan svenskt medborgarskap. Avvakta riksdagens beslut. 6

8 6.5 Gemensamma beslutsorgan Regeringens bedömning: Möjligheten att skapa gemensamma beslutsorgan för statliga universitet och högskolor bör utredas. Det bör också utredas hur statliga universitet och högskolor och enskilda utbildningsanordnare kan samverka på liknande sätt. Frågeställning Övervägande Behov av beslut Behovet av att skapa gemensamma beslutsorgan för statliga universitet och högskolor är stort, men också gemensamma organ mellan statliga lärosäten och enskilda utbildningsanordnare. Denna fråga avser regeringen att återkomma till. SUHF bör aktivt verka för att detta arbete kommer tillstånd och att de behov som finns hos medlemmarna tillgodoses i en kommande utredning. 6.6 Genomförande Regeringens förslag: De nya bestämmelserna om högskolans interna organisation i 2 kap. högskolelagen ska träda i kraft den 1 januari Bestämmelsen om försöksverksamhet i 5 kap. högskolelagen ska upphöra att gälla fr.o.m. den 1 januari Kap 7 Läraranställningar vid universitet och högskolor För detta avsnitt ansvara Förbundets Arbetsgivargrupp. Resonemangen utvecklas i bilaga Lärarkategorier Regeringens förslag: För utbildning och forskning ska det finnas professorer och lektorer anställda som lärare vid universitet och högskolor. Professor ska vara den främsta anställningen som lärare. En professor som anställs för adjungering vid en högskola ska ha benämningen adjungerad professor. Regeringens bedömning: Universitet och högskolor bör, utöver professorer och lektorer, själva få bestämma vilka kategorier av lärare som bör anställas vid lärosätet. Frågeställning Övervägande Behov av beslut Samverkan o m befattnings struktur och anställnings processer är värdefull men de strategiska behoven kan vara olika vid olika u/h Hur bör lärar-/forskarkarriären utformas? Bör det finnas ett enda karriärspår? Bör de olika karriärstegen ha samma benämning vid alla u/h? Viktigt att identifiera balanspunkten i enskilda frågor mellan sa m- verkan för gemensamma lösningar och anpassning till enskilda u/hs strategiska behov Se bilaga 2, s 3-4 Överenskommelse om en sådan hållning inför det fortsatta arbetet Överenskommelse om ett spår assistant professorassociate professorprofessor som kan föregås av post- 7

9 Bör det finnas andra läraranställningar som inte in- går i karriärspåret? Se bilaga 2 s 4-5. Genom propositionen ingår redan adj professor och gästprofessor. Om tidsbegränsning ska komma till stånd gm nat. kollektivavtal måste ytterligare läraranställningar definieras doktor. Skall le k- torsanställningen ingå i den karriären? Inga överenskommelser behövs utöver vad som erfordras för avtal om t idsbegränsning. 7.5 Behörighet, bedömningsgrunder och befordran Regeringens förslag: Regeringen meddelar föreskrifter om de behörighetskrav och bedömningsgrunder som ska gälla vid anställning av professorer och lektorer. Riksdagens tidigare ställningstagande om att en tillsvidareanställd lektor som är behörig att anställas som professor ska anställas som professor ska inte längre gälla. Regeringens bedömning: Det bör inte längre i förordning ställas krav vid anställning av lektorer att han eller hon har genomgått en högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt ha förvärvat motsvarande kunskaper. Universitet och högskolor bör, utöver de bedömningsgrunder som regeringen föreskriver, själva få besluta om de bedömningsgrunder som bör gälla vid anställning av professorer och lektorer. Universitet och högskolor bör också själva få besluta om de behörighetskrav och bedömningsgrunder som bör gälla vid anställning av andra lärare än professorer och lektorer. Universitet och högskolor bör själva få besluta om vilka möjligheter till befordran som bör finnas för de lärare som är anställda vid lärosätet. Frågeställning Övervägande Behov av beslut Bör högskolepedagogisk utbildning utgöra ett behörighetskrav och i så fall till vilka läraranställningar? Bör en reko mmendation formuleras avs e- ende bedömningsgrunder för anställningar i karriärspåret och för ev anställningar utanför detta? Bör befordran mellan olika anställningar vara en rättighet eller en mö jlighet för läraren eller över huvud taget inte förekomma? Oklart om det kan göras till ett behörighetskrav för professor och för lektor. Tveksamt om det är lämpligt att ställa upp det för postdoktor och assistant professor. God pedagogisk förmåga viktig i all utbildning Sannolikt av nationellt intresse att huvuddragen i bedömningsgrunderna för de tre anställningarna i karriärspåret (och för lektorsanställningen om den inte är en del av spåret) omfattas av en rekommendation från SUHF Det nya arbetstidsavtalet har avdramatiserat innebörden av en befordran. Fortfarande finns dock seglivade förställningar av vad en befordran skall leda till ifråga om lön och arbetsuppgif- Överenskommelse inte nödvändig Rekommendation bör beslutas vid Förbundsförsamlingens möte i oktober Överenskommelse inte nödvändig och sannolikt svår att träffa 8

10 ter 7.6 Anställningsförfarandet Regeringens bedömning: Kvinnor och män bör vara jämställt representerade bland de som deltar i beredningen av ärenden som rör anställning av lärare. Som grund för rekryteringsförfarandet bör det finnas en kravprofil. Vid anställning av professor bör ett sakkunnigutlåtande om de sökandes skic k- lighet hämtas in, om det inte är uppenbarligen obehövligt för en prövning av skickligheten. En professor bör kunna kallas till en anställning utan någon föregående information om en ledig anställning som professor. Frågeställning Övervägande Behov av beslut Bör (delar av) anställningsprocessen omfattas av en rekommendation från SUHF Rekryteringsprocesserna kan vara stadda i stark förändring. Den legitimitet som användningen av sakkunniga skapar kan vara av värde att skydda men samtidigt utveckla formerna för. Rekommendation bör övervägas och ev fastställas i oktober 7.7 Tidsbegränsade anställningar Regeringens bedömning: Lärare inom konstnärlig verksamhet, adjungerad professor och gästprofessor bör även fortsatt kunna anställas på viss tid enligt de särskilda reglerna om tidsbegränsade anställningar i högskoleförordningen. Övriga tidsbegränsade anställningar som regleras i högskoleförordningen bör utgå. En tidsbegränsad anställning som adjungerad professor bör inte längre vara begränsad till en tid om sex år. Förordningen om anställningar beslutade av forskningsråd bör upphävas. Frågeställning Övervägande Behov av beslut Bör kollektivavtal tillskapas som ersättning för de tids begränsningsregler i HF som nu försvinner Svårt att se att verksamheten kan fås att fungera utan sådant kollektivavtal. Hemställan om förhandling bör ges in till AgV Styrelsen bör ge in en sådan hemställan i september avseende assistant professor, adj lärare, gästlärare o timlärare 9

11 7.8 Anpassningar till gällande allmänna arbetsrättsliga regelverk Regeringens bedömning: Vissa av bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd om förfaranden och påföljder vid regelöverträdelser bör gälla även för anställningar som grundar sig på högskoleförordningen. 7.9 Genomförande Regeringens förslag: De nya bestämmelserna om professorer och andra lärare i högskolelagen ska träda i kraft den 1 januari Övergripande kommentarer kring frågorna om läraranställningar Det är viktigt är att det sker en samverkan med övriga inom högskolesektorn. Beslut om lärarkategorier (7.4) kommer att behöva hållas samman och ställning måste tas till i vilken omfattning och på vilket sätt denna samordning bör ske. Vissa frågor kommer att förhandlas centralt via Arbetsgivarverket genom kollektiv avtal. Kap 8 Andra avregleringar 8.1 Minskad detaljreglering av utbildningen Regeringens bedömning: Vissa grundläggande bestämmelser om utbildningen bör finnas kvar i de förordningar som ansluter till högskolelagen. I övrigt bör detaljregleringen av utbildningen minska. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå - kommentar Fortsatt kommer reglering att ske av examensordningar, nivåindelningen, gemensam examen, examination, rätt till kursbevis och examensbevis samt tillgodoräknande. Det kommer att föreskrivas att det ska finnas kursplaner och utbildningsplaner. Inför arbetet med högskoleförordningen överväger regeringen om även innehållet ska föreskrivas och i vilken utsträckning. Frågeställning Övervägande Behov av beslut Av rättssäkerhetsskäl som t.ex. vid tillgodoräknande är det av vikt, om regleringen av dessa frågor tas bort, bör det ske en nationell samverkan kring kurs- och utbildningsplaner. Upprättande av interna bestämmelser kommer att behövas. Se även kap Avvakta regeringens HF-beslut. Beroende av regleringen i HF bör nationell samverkan övervägas. 10

12 Utbildning på forskarnivå - kommentar Bestämmelse om rätt till handledning för doktorander och andra resurser finns kvar. Följdändringar i det nationella regelverket sker mot bakgrund av att reglering av fakultetsnämnder tas bort. Bestämmelser om handledarutbildning och högskolepedagogisk utbildning för doktorander tas bort. Reducering görs avseende detaljbestämmelserna om studieplaner, disputation och betygsnämnder. För den individuella studieplanen bör anges att den ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden samt tidsplan. För disputation bör anges att det för doktorsexamen krävs en godkänd doktorsavhandling. Den ska ha försvarats muntligen vid en offentlig disputation och det ska finnas en opponent. En ny bestämmelse är att det vid betygssättningen av avhandlingen bör delta minst en person som inte är verksam vid det aktuella lärosätet. Universitet och högskolor får utöver detta meddela föreskrifter. SFS doktorandkommittés synpunkter redovisas i länken Frågeställning Övervägande Behov av beslut För de forskarstuderande finns det några frågor som särskilt bör hanteras i de interna bestämmelserna t.ex.: byte av handledare, rättssäkerhetsaspekter avseende studieplanerna och vem/vilket organ som kan fatta beslut om avskiljande. Kraven på handledarutbildning och högskolepedagogisk utbildning tas bort. Regelverket kring disputation och betygsnämnd ändras. Varje u/h med forskarutbildningsrättigheter måste se över sina interna regler och riktlinjer. Nationella rekommendationer och riktlinjer framtagna av SUHF bör övervägas. Varje u/h med forskarutbildningsrättigheter måste se över sina interna regler och riktlinjer. Varje u/h med forskarutbildningsrättigheter måste se över sina interna regler och riktlinjer. Ja. Bevaka regeringsbeslut avseende HF. Ja. Ja. 8.2 Uppdragsutbildning Regeringens bedömning: Universitet och högskolor bör på uppdrag av myndigheter få anordna uppdragsutbildning även för andra än anställda hos uppdragsgivaren. 8.3 Upplysningsbestämmelser Regeringens förslag: Upplysningsbestämmelser om diskrimineringslagen (2008:567) i 1 kap 5 a högskolelagen om motsvarande upplysningsbestämmelse i 3 a lagen om tillstånd att utfärda vissa examina upphör att gälla. Regeringens bedömning: Bestämmelser som upplyser om innehållet i eller hänvisar till andra författningar eller innebär en dubbelreglering bör så långt som möjligt utgå ur högskoleförordningen och övriga förordningar som ansluter till högskolan. Bestämmelsen om redovisning i årsredovisningen av studentinflytandet utgår med hänvisning till de nya bestämmelserna om instruktionsenlig redovisning i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. 11

13 Kap 9 Vissa ekonomiska frågor Översyn kommer att ske enligt följande bedömningar: Möjligheterna för universitet och högskolor att ta emot donationsegendom utan regeringens tillstånd bör ses över i syfte att underlätta sådan verksamhet. Universitet och högskolor bör få finansiera anläggningstillgångar genom lån i Riksgäldskontoret eller bidrag eller genom en blandning av dessa finansieringsformer. Hur detta kan genomföras bör ses över. Förutsättningarna för universitet och högskolor att delta i olika former av samverkansprojekt såväl nationellt som internationellt bör förbättras. Möjligheten för universitet och högskolor att utan regeringens medgivande använda statens medel eller övriga tillgångar till att bilda bolag, stiftelser, föreningar eller liknande rättssubjekt för icke-kommersiell verksamhet bör ses över. Även möjligheten för lärosätena att utan regeringens tillstånd använda statens medel eller övriga tillgångar till att förvärva aktier eller andelar eller göra kapitaltillskott i sådana rättssubjekt för icke-kommersiell verksamhet bör ses över. Frågan om kapitaltillskott till holdingbolag som är knutna till universitet och högskolor bör ses över när det gäller möjligheten för lärosätena att kunna föra donationsmedel vidare till sådana bolag. Möjligheterna för universitet och högskolor att kunna ta emot utdelning från holdingbolag som är knutna till lärosäten bör ses över. Utgångspunkten bör vara att mottagna medel bör kunna användas i lärosätenas forsknings-, utbildnings- eller innovationsverksamhet. Vissa universitet och högskolor bör få möjlighet att upplåta lägenheter för bostadsändamål till alla studenter. Genomförandet av detta bör ses över. Möjligheten för universitet och högskolor att ta ut avgifter för vissa verksamheter bör ses över. Utgångspunkten bör vara att universitet och högskolor bör få ta ut avgifter av andra än studenter för verksamhet som bedrivs inom ramen för lärosätenas kärnverksamheter utbildning och forskning. Lärosätena bör även få disponera avgiftsinkomsterna som uppkommer i sådan verksamhet. Det bör inte längre finnas ett krav på att universitet och högskolor ska samråda med Ekonomistyrningsverket om de avgifter för frivilligt efterfrågade varor och tjänster som läros ä- tena tar ut eller avser att ta ut. Det bör i stället ses över på vilket sätt en granskning av lärosätenas avgiftssättning kan ske i efterhand. Möjligheten att undanta universitet och högskolor från kravet på att redovisa förslag till regeringen om disposition av över- och underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten bör ses över. Frågeställning Övervägande Behov av beslut Vissa av de ovanstående punkterna är av stor vikt att de får en lösning för att regeringens ambitioner att ge u/h ökad autonomi faktiskt realiseras. SUHF bör aktivt arbeta för att frågorna omhändertas i enlighet med vad som framgår av propositionen. Kap 10 Mål, uppföljning och kvalitetskontroll 10.1 Verksamhetsanpassad resultatstyrning Regeringens bedömning: Antal mål och återrapporteringskrav i regleringsbrevet för universitet och högskolor bör begränsas. 12

14 10.2 Mål för antal examina på grundnivå och avancerad nivå Regeringens bedömning: Universitet och högskolor bör få ett större ansvar att själva dimensionera utbildningarna. Det bör därför inte längre anges mål för antal examina. Kommentar Det kan noteras att inget sägs om mål för doktorsexamina Uppföljning och kvalitetskontroll Regeringens bedömning: Redovisningen av universitet och högskolors resultat bör ske utifrån de uppgifter som lärosätena har enligt högskolelagen och till lagen anslutande förordningar. Mål och återrapporteringskrav i regleringsbrevet bör vara ett komplement till de uppgifter som anges i högskolelagen och förordningarna. Kommentar Högskoleverkets uppdrag kommer att förtydligas med huvuduppgifterna utvärdering och tillsyn. Detta sker genom förordning. Då kan även HSVs föreskriftsrätt på högskolans område komma att behandlas. Frågeställning Övervägande Behov av beslut Nya bestämmelser i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag som innebär en redovisning av resultaten av de instruktionsenliga uppgifterna uttryckt i volym och kostnad per prestation innebär ett omfattande merarbete inom sektorn. Varje lärosäte och SUHF måste aktivt arbeta för att få ett undantag till stånd för u/h. Ett nationellt arbete har redan inletts. 13

15 Handläggare: Klas-Herman Lundgren Datum: Dnr: PU3-12/0910 Kortfattade kommentarer från SFS gällande autonomipropositionen & SUHF Denna bilaga förtydligar vissa områden i SUHFs underlag ur ett studentperspektiv. Många av skrivelserna nedan återfinns även i SUHFs underlag, men detta underlag tjänar i sådana fall som ett förtydligande. Kommentarer har inte getts på de delar av SUHFs rapport som hanterats av arbetsgivargruppen (del 7) Ökad frihet att utforma den interna organisationen SFS vill framföra att det är viktigt att beslutsstrukturerna även i fortsättningen är tydliga, bland annat för att säkra (studentinflytandet). Ett bra inflytande som fungerar väl kräver även i framtiden tydliga beslutsstrukturer och god kännedom för studentrepresentanterna om vilka beslut som tas var. Ett informationsbehov gällande detta finns också. Gällande ytterligare åsikter om olika organ, se SFS remissvar nedan Studenternas inflytande SFS vill framhålla att det är viktigt att studenter har rätt att vara representerade i ett organ oavsett vilken fråga som behandlas. Det finns en risk, som SFS också nämnde i vårt remissvar, att studenterna endast skulle få närvara i det beslutande organet när vissa frågor behandlas. Idag har studenterna rätt att vara med i organ som fattar beslut som har betydelse för studenterna. Det finns en mening i propositionen som stödjer att detta fortsatt ska gälla, men som lätt glöms av och inte återkommer; "Vidare vill regeringen betona att det bör vara naturligt för ett lärosäte att inte låta rätten till deltagande i en grupp vara avhängig av vilka frågor som behandlas i gruppen vid olika tillfällen." Det är värt att påpeka att regeringen faktiskt anser det angeläget att andelen studentrepresentanter i praktiken inte blir lägre än vad som är fallet i dag. Där tycker SFS att även SUHF kan ha rekommendationer om detta och inte endast lämna det till lärosätenas interna diskussioner. För studenternas del skulle det också bli tämligen egendomligt om olika praxis för inflytandet skulle börja gälla vid olika lärosäten. Propositionens skrivelse Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vem som utser representanter för studenterna anser vi för övrigt är mycket vag. 8.1 Minskad detaljreglering av utbildningen SFS ser med tillfredställelse att SUHF under denna punkt lyft det SFS ser som viktigast. Se SFS remissvar nedan för att finna förtydliganden, speciellt gällande att SFS bestämt avstyrker att överlämna åt lärosätena att enskilt helt utforma kurs- och utbildningsplaner. 1

16 Gällande forskarutbildningen ser SFS det rimligt med nationella rekommendationer och riktlinjer från SUHF gällande t.ex. rätt till byte av handledare och förlängning av handledartiden pga. studentfackligt arbete. SFS ser även gärna någon form av riktlinjer om att doktorandernas handledare ska ha adekvat utbildning, möjlighet till högskolepedagogiska kurser samt att det sker någon rekommendation gällande avskiljande av doktorander från handledningsresurser. Allt detta beroende på formen för högskoleförordningen (för utförligare kommentarer se 9. Vissa ekonomiska frågor SFS vill lyfta vikten av att diskutera hur studentinflytandet ska se ut för eventuella gemensamma beslutsorgan lärosäten emellan, samt för framtida samverkansprojekt. Vad gäller regeringens ståndpunkt att antal mål och återrapporteringskrav i regleringsbrevet för u/h bör begränsas menar SFS att det, efter kårobligatoriets avskaffande, bör vara synnerligen viktigt att lärosätena även fortsättningsvis rapporterar om deras arbete med studentinflytande. Nedan följer SFS remissvar gällande propositionen. SFS remissvar angående Förslag till ökad organisatorisk frihet för statliga universitet och högskolor, m.m. (U2010/222/UH) Inledning SFS ser med tillfredsställelse att promemorian lyfter fram att studenters rättsäkerhet är något oerhört viktigt att värna om. Efter att ha detaljstuderat promemorian måste SFS dock konstatera att promemorians förslag innehåller några allvarliga hot mot denna. SFS befarar också att studentinflytandet kan komma att försvagas om promemorians förslag genomförs på det sätt som föreslås. SFS anser att det är ytterst svårt att få en övergripande bild av det kommande förslaget utifrån promemorian, då många viktiga områden inte berörs i dokumentet men i den tidigare utredningen, eller berörs flyktigt. Detta är djupt beklagligt. SFS vill även påpeka att förändringar av de slag som föreslås inte kan utföras utan väsentligt tillförda resurser. Redan i dagsläget har resurserna till den högre utbildningen urholkats avsevärt sedan början på 90-talet. Att i ett ansträngt ekonomiskt läge genomföra organisationsförändringar av föreslagen natur utan ökade resurser skulle slå hårt mot utbildningskvaliteten. 2

17 1. Kurs- och utbildningsplaner SFS avstyrker bestämt promemorians förslag att överlämna åt lärosätena att utforma kurs- och utbildningsplaner. Kraven på kurs- och utbildningsplaners utformning har funnits sedan längre. Inte ens vid avregleringen 1993 ändrades förutsättningarna för dessa. Varför regeringen nu vill göra ändringar är obegripligt och motiveras inte av att lärosätena skulle bli mer självständiga. Kurs- och utbildningsplaner är oerhört viktiga stöttepelare för studenten och kursansvariga i högskolan. Eftersom SFS ofta har kontakt med medlemskårer som hjälper studenter som kommit i kläm vet vi att en ofullständig kurs- eller utbildningsplan gör att grundläggande värden såsom rättsäkerhet, förutsägbarhet och trygghet för studenterna sätts ur spel. Att låta kursplanernas utformning vara upp till varje lärosäte skulle vidare försvåra för studenternas rörlighet då det skulle bli svårare att jämföra kursernas innehåll med varandra och att göra tillgodoräknanden. Redan idag är det svårt för studenter att byta lärosäte mitt i programutbildningar och det behöver därför bli enklare, inte svårare. SFS vill lyfta att lärandemål och jämförbarhet är en oerhört viktig del i Bolognaprocessen och att regeringens förslag att ta bort regleringen av innehållet i kursplaner skulle innebära ett steg bakåt i det avseendet. Det vore otidsenligt och omotiverat. Inte heller kan SFS i promemorians förslag se vad den rättsliga statusen för kurs- och utbildningsplaner skulle bli om lärosätena beslutade om dessa. Det är av yttersta vikt att kurs- och utbildningsplaner är rättsligt bindande för högskolorna, och alltså föreskrifter. Studenter måste kunna hävda sina rättigheter genom anmälningar till statliga tillsynsorgan. För vad gäller särskilda kommentarer om studieplaner för doktorander, se under punkt Antalet studentrepresentanter I promemorian finns inte något förslag på att studentrepresentationen ska minska. Det konstateras att en huvudregel om rätt till representation med tre ledamöter i sådana grupper som avses i föreslagna 2 kap 6 2 st bör finnas kvar i förordning. SFS tillstyrker förslaget men skulle vilja se att regeringen på ett tydligare sätt garanterar att studentinflytandet inte försvagas genom vissa andra förändringar som föreslås i promemorian. Vi utvecklar argumentationen för det nedan. I promemorian antas att de nya organisationsmöjligheterna i vissa fall kommer att ge upphov till att beslut fattas i grupper av personer som är så litet till antalet där det skulle vara orimligt att studenterna representerades av tre ledamöter. SFS föreslår att studenterna ska ha rätt till minst två representanter i sådana organ. På så sätt undviker man att lärosätet förordar att endast en representant får delta. SFS anser att en ensam studentrepresentant endast i extrema undantagsfall ska behöva representera studenternas åsikt. I Studentinflytande inom högskolan (Ds 1998:51) beskriver arbetsgruppen att studenternas åsikter många gånger inte tas på allvar av 3

18 högskolan och att studentrepresentanterna genom sitt underläge gentemot högskolan kan ha svårt att nå fram med vad de anser vara studentrepresentanternas rättigheter (s.11 f.). SFS kan konstatera att våra medlemskårer vittnar om att situationen inte har förändrats. Vidare vill SFS att regeringen i den kommande propositionen exemplifierar vad en liten grupp innebär, till exempel en grupp bestående av fem representanter eller färre. I Prop. 1999/2000:28 (s. 24 ff.) redogörs för resultatet av 1993 års universitets- och högskolereform. I propositionen hänvisas till den utredning som följde upp högskolereformen (RUT-93) där utredarna såg vad resultatet blev när regleringen om hur många studentrepresentanter som skulle finnas i organ som behandlar utbildningsfrågor togs bort. Några lärosäten hade minskat antalet studentrepresentanter till så få som möjligt, konstaterar utredarna. SFS anser att uppföljningen påvisar ett möjligt scenario för vad som skulle kunna hända om det utan riktlinjer överlåts till lärosätena och studentrepresentanterna i samverkan att komma överens om antalet representanter i mindre grupper. SFS menar att studentinflytandet i regel fungerar betydligt bättre när beslut fattas av en grupp där studenter är representerade, än i de fall där beslut fattas av en ensam beslutsfattare och där samråd med studentrepresentant ska ske. 3. Studenters representation i organ När studenterna och lärosätet ska avgöra i vilka fall studentrepresentation ska finnas anser SFS att det har betydelse om det avgörs med fokus på vilka organ studenter ska sitta i eller med fokus på vilka frågor som rör utbildningen och studenternas situation. I dagens HL 2 kap 6 står det att Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade i fakultetsnämnden och Studenterna har rätt att vara representerade i sådana organ, medan promemorians förslag lyder Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Enligt den nuvarande formuleringen har studenterna rätt till representation i ett organ oavsett vilken fråga som avhandlas. I promemorian föreslås att en regel för studentrepresentanter för sådana grupper som föreslås i 2 kap. 6 2 st, bör finnas kvar i förordning. SFS tillstyrker förslaget men anser att en sådan regel i så fall bör finnas kvar i högskolelagen, förslagsvis i 2 kap Högskolans årsredovisning Promemorians uppfattning är att HL 1 kap. 4 a tillsammans med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag beskriver att högskolan ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv. SFS ställer sig tveksamt till att innebörden verkligen blir exakt densamma och menar att paragrafen bör stå kvar i högskoleförordningen. I annat fall bör promemorians resonemang finnas med i propositionen för att säkerställa att tolkningen blir gällande. SFS anser dock att det finns starka argument för att regler om studentinflytande bör finnas samlade i högskolelagen och högskoleförordningen. På så sätt blir reglerna enklare att överblicka vilket ger studentrepresentanterna bättre möjligheter att 4

19 hävda sina rättigheter och gör att det inte behövs större juridiska kunskaper för att hitta och tolka vad som gäller. SFS tolkar promemorian som att inte hela HF 1 kap. 7 b föreslås tas bort och att stycke 2 står kvar orörd. Det skulle i annat fall innebära att följande passus skulle försvinna: En studentkår vid högskolan har rätt att i anslutning till årsredovisningen lämna en redogörelse för kårens syn på högskolans utveckling och resultat. Högskolan ska lämna kårens redogörelse till regeringen samtidigt med årsredovisningen. Det finns som sagt inget resonemang i promemorian som säger att stycket ska tas bort men SFS vill ändå uppmärksamma att det är oerhört viktigt att rättigheten står kvar i högskoleförordningen. 5. Ökad frihet för den interna organisationen SFS tillstyrker att lärosätena kvarstår som statliga myndigheter. SFS vill se att det stadgas att det på varje lärosäte ska finnas minst ett organ som är kollegialt sammansatt och som har ett övergripande ansvar för utbildnings- och forskningsfrågor samt fördelning av resurser. I rapporten Studentinflytande inom högskolan (Ds 1998:51), som ledde fram till ändringar för studentinflytande genom Propositionen 1999/2000:28, redovisade arbetsgruppen konsekvensen av att avskaffa institutionsstyrelserna ur ett studentinflytandeperspektiv. Rapporten framhåller följande: En konsekvens av detta förslag är att i de fall där högskolan har avskaffat institutionsstyrelserna blir högskolan tvungen att inrätta något formellt organ för dessa frågor. Vi anser att det är på fakultets- och institutionsnivå eller motsvarande som det formella studentinflytandet är viktigast för studenterna (s. 22). Vi vill framhålla att det är SFS medlemskårers erfarenhet att det är oerhört viktigt att det finns ett fungerande studentinflytande på fakultets- och institutionsnivå. Det skapar tydlighet om var beslutsfattandet sker. 6. Konsekvenser för forskarutbildningen I promemorian saknas helt en konsekvensanalys ifråga om vilka effekter ett avskaffande av fakultetsnämnderna skulle få för forskarnivån. En av fakultetsnämndernas huvuduppgifter idag är att ha ansvar för utbildning på forskarnivå. I samband med förslaget att ta bort bestämmelserna om fakultetsnämnderna försvinner även de bestämmelser som ålägger fakultetsnämnden vissa ansvarsuppgifter ifråga om forskarnivån. SFS är ytterst oroade över att detta riskerar leda till att viktiga beslut gällande forskarnivån kommer att fattas för nära doktoranderna, till exempel av handledare eller handledarkollegium. Idag är det exempelvis nödvändigt att beslut om att avskilja en doktorand från handledningsresurser fattas av fakultetsnämnden och beslutet går inte heller att delegera. Bestämmelsen innebär ett värnande av doktorandernas rättigheter. SFS menar det även i fortsättningen måste finnas organ som ansvarar för att bevaka forskarutbildningen på en mer övergripande nivå än institutionerna. 5

20 6.1 Studieplaner SFS tycker att det är bra att promemorian lyfter fram att det är viktigt för doktorandens studieplan att den ska innehålla högskolans och doktorandens åtaganden samt tidsplan för doktorandens utbildning, och att det ska stå kvar i högskoleförordningen. SFS anser dock att även de andra regleringarna av vad studieplanen ska innehålla bör stå kvar i högskoleförordningen. Redan idag finns det brister i hur studieplanerna hanteras och används på lärosätena. En avreglering av studieplanernas innehåll riskerar att ytterligare förstärka dessa brister. Individuella studieplaner fyller idag en viktig funktion i att fastslå både studentens och handledarens ansvar och skyldigheter, eftersom forskarutbildningen till skillnad från lägre nivåer inte kan ha en tydlig kursplan eller kursvärdering. 6.2 Handledarutbildning och högskolepedagogisk utbildning för doktorander SFS avstyrker att bestämmelserna om handledarutbildning och högskolepedagogisk utbildning för doktorander tas bort. Likaså bör inte kravet på att anordna utbildning av handledare i 6 kap 32 tas bort ur högskoleförordningen. God handledning är en förutsättning för framgångsrika forskarstudier. SFS anser att handledarutbildning ska vara ett krav för att få handleda doktorander. Även doktorander bör erbjudas handledarutbildning för sin framtida karriär och för de fall de handleder grundutbildningsstudenter i uppsatsarbeten. Högskolepedagogisk utbildning för doktorander är viktig. Dels för de fall då doktorander undervisar, dels för att doktorander ska meritera sig för fortsatt karriär inom högskolan. SFS vill i övrigt påminna om att kravet på pedagogisk skicklighet för anställningar som lektor och adjunkt är ett enormt viktigt kriterium för att studenterna ska få hög utbildningskvalitet. Det är ett krav som under inga omständigheter får försvinna. Det bör tvärt om utökas till att gälla för professorstjänst också. 7. Studentkårens rätt att använda undervisningslokaler SFS vill slutligen lyfta vikten av att HF 1 kap 13 står kvar oförändrad. Tillgång till lokaler för sammankomster är en viktig rättighet för studentrepresentanter. 6

21 SUHF:s Arbetsgivargrupp PM Bilaga 2 Universitetsdirektör Curt Karlsson Läraranställningar vid universitet och högskolor frågor med anledning av den s.k. autonomipropositionen (En akademi i tiden ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 2009/10:149) Inledning Autonomipropositionen behandlar i sitt sjunde kapitel läraranställningarna vid universitet och högskolor och gör det med utgångspunkt i befattningsutredningens betänkande och remissyt t- randena över detta men också i alliansregeringens strävan att ta ytterligare steg i riktning mot ökad autonomi. Den särskilda autonomiutredningens förslag med en längre gående avreglering av läraranställningarna har därför också vägts in i propositionen. I propositionen redovisas explicita förslag till ändringar i högskolelagen (HL), vilket ju är nödvändigt, eftersom det ankommer på riksdagen att besluta om ändringar i lag. Regeringen anger också, ibland med stor tydlighet, ibland med mindre, vilka förändringar som man avser att fatta beslut om i fråga om regler i högskoleförordningen (HF). De konkreta besluten om ändringar i HF fattas av regeringen, sedan riksdagen godkänt de beskrivna riktlinjerna. Huvudförslagen i propositionen en sammanfattning Propositionen innefattar, med reservation för att regeringen inte kan sägas ha bundit sig för alla detaljer, följande förändringar i rubricerade avseende: 1. UH får själva bestämma vilka kategorier av lärare som skall kunna anställas vid resp. lärosäte utöver professorer (inkl. adjungerade professorer och gästprofessorer) och lektorer. Förslaget innebär att frågan om hur lärar/forskarkarriären typiskt sett ska se ut överlämnas till UH, dock att professor (utan förled) definieras som den högsta lärarbefattningen och således slutpunkten i karriären. 2. Alla bestämmelser om fördelningen av arbetsuppgifter på olika kategorier av lärare utmönstras ur HL och HF. Arbetsledningen ankommer i sin helhet på arbetsgivaren inom ramen för generella författningar, kollektivavtal och enskilda avtal. 3. Regeringen meddelar föreskrifter om de behörighetskrav och bedömningsgrunder som ska gälla vid anställning som professor och lektor. Man kommer härvid inte att ange att en lektor måste ha genomgått högskolepedagogisk utbildning. UH får besluta om kompletterande bedömningsgrunder vid anställning som professor och lektor, utöver dem som regeringen fas t- ställt, och kan också ställa krav på högskolepedagogisk utbildning. UH får besluta om de be- 1