Avdelningen Bidrag & Vuxenstöd Maria-Gamla stans stadsdelsförvaltning Handläggare: Kerstin Larsson Tfn: 08-508 12 305 Tjänsteutlåtande sid 1 (7) 2003-12-19 SDN 2004-01-22 Dnr 502-495/2003 ordningsnummer 2 Till stadsdelsnämnden Rapport om rörligt team Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner rapporten. BrittMarie Kyndel Stadsdelsdirektör Eva Hagberg Dyberg Chef Bidrag & Vuxenstöd Sammanfattning Förvaltningen lämnar i detta ärende en rapport över det rörliga teamets arbete under 2003. Förvaltningen föreslår nämnden att godkänna rapporten.
sid 2 (7) Ärendets beredning Detta ärende är berett inom avdelningen Bidrag & Vuxenstöd. Bakgrund Stadsdelsnämnden erhöll i ärendet Avstämning av budget 2003 0,7 mkr för ett rörligt team inom individ- och familjeomsorg. I verksamhetsplanen för år 2003 specificerades uppdragen för det rörliga teamet till följande: Arbeta för att förhindra vräkningar av psykiskt funktionshindrade i Maria - Gamla stans stadsdelsnämnds område Samverka med hyresvärdar, störningsjouren, landstingets psykiatri och brukarorganisationer kring psykiskt funktionshindrade i Maria - Gamla stans stadsdelsnämnds område Medverka vid uppsökande verksamhet för hemlösa (samarbete mellan stadsdelsförvaltningarna på Södermalm, polis och socialtjänstförvaltningens uppsökarenhet). Förvaltningens redovisning Organisation Det rörliga teamet har 2003 bestått av tre medarbetare inom avdelningen Bidragoch Vuxenstöds vuxenstödsenhet. En av medarbetarna är socialsekreterare och två är mentalskötare/boendestödjare. De tilldelade medlen har bekostat två heltidsanställningar (0,5 socialsekreterare och 1,5 mentalskötare/boendestödjare). Arbetssätt Under året har erfarenheter visat att det är främst två grunder som leder fram till hot om vräkning, dels störningar i boendet/sanitär olägenhet, dels hyresskulder. Störningar i boendet/ sanitär olägenhet Insatserna från det rörliga teamet avser endast psykiskt funktionshindrade personer i ålder 20 till 64 år. Genom att ha ett rörligt team finns förutsättningar för att kontakter snabbt kan etableras med både den som stör och med hyresvärdar när det gäller störningar i boendet. När information kommer till förvaltningen avseende störningar i boendet och/eller sanitär olägenhet överlämnas informationen direkt till det rörliga teamet. Om den enskilde ej har medel för att själv bekosta sanering om det råder sanitär olägenhet, ger det rörliga teamet stöd till den enskilde att ansöka om ekonomiskt bistånd från Bidragsenheten till saneringen. Det rörliga teamet har även praktiskt medverkat vid de saneringar som genomförts. Efter sanering ges bistånd i form av boendestöd till den psykiskt funktionshindrade.
sid 3 (7) Hyresskulder Bland personer som ej betalar sin hyra kan även finnas psykiskt funktionshindrade. Bidragsenheten är huvudansvariga för arbetet med hyresskulder. När socialsekreterare vid Bidragsenheten utreder personer med hyresskulder och konstaterar i utredningen att personen har långvarigt psykiskt funktionshinder, först då kopplas det rörliga teamet in. Ansvaret för handläggningen av själva hyresskulden ligger kvar inom Bidragsenheten eftersom frågan om hyresskulder ytterst är en ekonomifråga. Teamet har tagit fram arbetssätt vid anmälan om störning/sanitär olägenhet respektive vid anmälan om hyresskulder. Arbetssätten bygger på att teamet har blivit känt hos hyresvärdar, hos landstingets psykiatri och polisen samt att teamet har goda kontakter med samarbetspartners inom förvaltningen (Utredningsenheten inom avdelningen Barn och Ungdom samt Vuxenstödsenheten missbruk respektive socialpsykiatri och Bidragsenheten inom avdelningen Bidrag & Vuxenstöd). Därmed har det rörliga teamet snabbt fått information om störningar/sanitär olägenhet och/eller hyresskulder och har kunnat påbörja arbetet med att kontakta den enskilde för att ge stöd och insatser. Vid första kontakten och hembesök hos den enskilde deltar samtliga i det rörliga teamet. Vid följande kontakter deltar socialsekreteraren några tillfällen. Boendestödjarna i det rörliga teamet står för kontinuiteten. Boendestödjarna fortsätter arbeta uppsökande med den enskilde med syftet att motivera den enskilde till att ta emot stöd. När kontakt är etablerad och den enskilde accepterar stöd träder det reguljära boendestödet in. Uppföljning Arbetet inom det rörliga teamet har följts upp vid fem tillfällen under 2003. I maj, juni, augusti, oktober och november har det rörliga teamet träffats tillsammans med enhetschef och avdelningscontroller. Vid varje tillfälle har det rörliga teamet redogjort för hur många vräkningar som förhindrats genom insatser från teamet, hur det informerat andra om det rörliga teamet, hur teamet arbetat uppsökande, hur dokumentationen utvecklats, hur teamet förbättrar sina arbetssätt. Förhindrade vräkningar Sammantaget har 16 av 17 vräkningshotade fått behålla sin bostad.
sid 4 (7) Information till andra om det rörliga teamet Det rörliga teamet har lämnat information om teamet till Hyresvärdar (Olof Lindgren, Svenska Bostäder, Familjebostäder, Stockholmshem med flera) Magnus Ladulås Hotellhem Polisen Katarinahuset (chefer och medarbetare) Församlingarna i Maria Gamla stan stadsdelsnämnds område Personliga ombud Socialjouren Uppsökande arbete Det uppsökande arbetet har i huvudsak haft fokus på att kontakta hyresvärdar, landstingets psykiatri, polisen med flera med syfte att göra det rörliga teamet känt. Uppsökande arbete har också varit att ta kontakter med enskilda där teamet fått information om att personen/personerna riskerar att bli vräkta. Utveckling av dokumentation Varje insats riktad till den enskilde dokumenteras i stadens Paraplysystem. I det dagliga arbetet använder det rörliga teamet en gemensam kalender. Därmed kan teamet dokumentera antal besök och tidsåtgång. I kalendern antecknar även teamet problem som dyker upp vid insatser hos enskilda. Förbättring av arbetssätt Teamet har tätt samarbete och dagliga diskussioner kring uppkomna problem och de lösningar man har på problemen. Detta dokumenteras för att få kunskap om vilka lösningar/metoder som är bra och utvecklande. Under hösten hade det rörliga teamet haft en planeringsdag för att diskutera och utveckla sitt arbetssätt. Resultat Förhindrade vräkningar Under året har det rörliga teamet ar haft kontakt med 15 personer som hotats av vräkning. En person har avhysts 1. Två personer har haft kontakt med andra socialsekreterare som ej ingår i det rörliga teamet. Dessa socialsekreterare har fått stöd av det rörliga teamet i insatserna kring den enskilde. Totalt har 17 personer hotats av vräkning. Sammantaget har insatserna från det rörliga teamet lett till att 16 personer kunnat behålla sin bostad och sluppit vräkning. 1 Personen har sedan ett år bostad i en annan kommun, och fick stöd och hjälp av socialsekreterare med hantering av tillhörigheter, kontakter med kronofogde mm..
sid 5 (7) Tabell 1 Insatser kring enskilda från rörligt team Information från Antal personer Åtgärd Resultat Hyresvärd 1 Mariapol och boendestöd Hyresnämnd, bor kvar Hyresvärd 1 Boendestöd Bor kvar Hyresvärd 1 Samtal med socialsekreterare Bor kvar Hyresvärd 1 Möte med värden Bor kvar SOS 1 Pågående Bor kvar Hyresvärd 1 Pågående Bor kvar Hyresvärd 1 Pågående Bor kvar Hyresvärd 1 Samtal med socialsekreterare Bor kvar Kronofogden 1 Samtal med socialsekreterare Avhyst 1 Hyresvärd 1 Samtal med socialsekreterare Bor kvar SOS 1 Samtal med socialsekreterare Bor kvar Summa 15 Hyresvärd 1 Boendestöd Bor kvar Hyresvärd 1 Boendestöd Bor kvar Totalt 17 Genom snabba insatser och goda kontakter med hyresvärdar har det rörliga teamet medverkat till att minimera kostnader för stadsdelsnämnden. Alternativkostnaden för stadsdelsnämnden om de 16 hade blivit vräkta och därmed bostadslösa är cirka 3 mkr per år. Denna kostnad bygger på att boende på inackorderingshem/härbärgen eller liknande är cirka 500 kr/dygn. Om det är aktuellt med behandling kopplat till boendet ökar kostnaderna till det dubbla eller mer. Förutom kostnaderna (som kan bli långvariga och sträcka sig över flera år) innebär vräkning en försämrad levnadssituation för den enskilde. Utveckling Information om det rörliga teamet En förutsättning för att det rörliga teamet ska kunna ge insatser till enskilda som har svårigheter i sitt boende är bland annat att teamet är känt bland hyresvärdar, grannar och anhöriga. Det rörliga teamet har upparbetat kontakter med många hyresvärdar inom Maria Gamla stans stadsdelsförvaltning. Det teamet nu vill utveckla är att ge information om det rörliga teamet på stadens hemsida. 1 Personen har sedan ett år bostad i en annan kommun, och fick stöd och hjälp av socialsekreterare med hantering av tillhörigheter, kontakter med kronofogde mm..
sid 6 (7) Kritiska punkter och brister Under år 2003 har det rörliga teamet noterat kritiska punkter och brister i stödet till psykiskt funktionshindrade såväl från kommunen som från landstingets psykiatri. Uppdragen för kommunen respektive landstinget är olika, vilket delvis medfört problem i ansvaret för stödet till den enskilde. Det råder också olika kulturer inom kommunen respektive landstinget i förhållningssättet med att ge stöd till de psykiskt funktionshindrade. Skyddsnät En av de frågor som måste lösas är hur skyddsnätet kring den psykiskt funktionshindrade ska byggas upp så att både landstinget och kommunen kan ta ansvar. Exempel: Det rörliga teamet har under året gett stöd till enskilda så att de får behålla sitt boende, boendestöd har funnits för personer, men boendestöd är frivilligt. Det rörliga teamet har under året sett att några psykiskt funktionshindrade på eget initiativ har slutat medicinera, ej släppt in boendestöd och efter en tid har sanitär olägenhet uppstått på nytt. Landstingets psykiatri ger stödet med medicinering till den psykiskt funktionshindrade men har inte ansvar för boendet. Det rörliga teamet kan konstatera att landstingets kontaktpersoner för den enskilde har inte slagit larm till kommunen när den psykiskt funktionshindrade slutat medicinera trots att det är väl känt att boendet snabbt förslummas utan stöd i vardagen. Hyresvärdar har kontaktat det rörliga teamet när psykiskt funktionshindrade riskerat vräkning på grund av sanitär olägenhet. Exempel: I flera fall har landstingets psykiatri haft kontakt med den psykiskt funktionshindrade när det gäller medicinering och kontaktpersonerna har också känt till den misär som rått i boendet hos personen. Trots det har landstingets personal inte slagit larm till kommunen. Kommunen har ansvar för boendet men det är omöjligt att känna till enskilda personers levnadsförhållanden om ingen slår larm. Ett argument som det rörliga teamet fått är att det råder sekretess mellan landsting och kommun. Det är positivt att landstingets psykiatri/kontaktpersonen för den enskilde psykiskt funktionshindrade har varit med vid hembesök när saneringar har varit aktuella. Rutiner inom förvaltningen När den psykiskt funktionshindrade haft boendestöd och bedöms klara sin vardag glesas boendestödet ut till en gång per månad eller ännu glesare. Stadsdelsförvaltningens hemtjänst hjälper till med exempelvis städning. Att ta emot hemtjänst är frivilligt för den enskilde. Övergången till hemtjänst är en kritisk faktor. Många psykiskt funktionshindrade har svårigheter med relationer och är rädda för främlingar vilket ibland medfört att hemtjänsten inte släppts in. Exempel: Det har under året hänt att några psykiskt funktionshindrade inte släppt in hemtjänsten bland annat därför att det ständigt varit olika personer som kommit för att ge hjälp. Det rörliga teamet har därför utarbetat en rutin med
regelbundna kontakter med psykiskt funktionshindrade som varit och är aktuella. Det innebär att teamet får kännedom om när hemtjänsten inte släppts in. ABCDE sid 7 (7) Problemet är hur det rörliga teamet ska kunna släppa kontakterna med den psykiskt funktionshindrade, men att denne ändå ska kunna ha ett skyddsnät. Det har visat sig att flera av de personer som under året varit aktuella hos det rörliga teamet redan är kända. Flera av dem har tidigare haft kontakt med socialsekreterare, beviljats boendestöd och hemtjänst med stödet har runnit ut i sanden av olika skäl. Här gäller det att utveckla rutiner så att den psykiskt funktionshindrade får ett långsiktigt stöd och hjälp i vardagen så att behov av sanering inte uppstår och att personen inte heller riskerar att avhysas från sitt boende. Kompetensutveckling Inom Stockholms stad finns stadens Kompetensfond. En möjlighet att förbättra stödet för de psykiskt funktionshindrade som behöver stöd, (men inte så många nya personer som ger detta stöd), skulle kunna vara att kompetensutveckla ett antal vårdbiträden inom stadsdelsförvaltningen hemtjänst kring hur man arbetar hemma hos personer med psykiskt funktionshinder. En sådan grupp skulle bli specialister och kunna bli kända av de psykiskt funktionshindrade som beviljas hemtjänst. Denna idé har det rörliga teamet ännu inte hunnit diskutera med utförarverksamheten inom stadsdelsförvaltningen, men ser det som en möjlighet i arbetet med att förstärka skyddsnätet kring de psykiskt funktionshindrade som bor inom stadsdelsnämndens område. -------