Innovationsutveckling i Norra Sverige - innehåller många perspektiv Underlag är framtaget i samverkan med Region Västerbotten och Länsstyrelsen i Norrbotten Utgångspunkter för diskussion/underlag för inspel till den svenska innovationsstrategin och som en grund till de regional innovationsstrategierna i Norrbottens län och Västerbottens län. Inledning Utgångspunkterna till inspelet till den svenska innovationsstrategin bygger på Regionala utvecklingsstrategin för hållbar framtid i Norrbotten 2020 (RUS) samt Regionala utvecklingsstrategin Västerbottens läns prioriteringar i det regionala tillväxtarbetet (RUS). Båda RUS dokumenten är övergripande strategidokument för att utveckla Norrbotten och Västerbotten. RUS:en är en del av EU:s och Sveriges strategier för hållbar tillväxt och är styrande för de mer operativa programmen. Som ett led i regionala utvecklingsarbetet genomför nu Region Västerbotten, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Regeringskansliet ett Regionalt innovationsdialogmöte den 2 februari 2012. Regionala innovationsdialogmötet syftar till att föra en dialog om hur Norra Sverige kan stimulera ett innovativt samhälle och vad regionens bidrag till ett strategiskt innovationsarbete i Sverige och Europa är. Dialogen utgår från ett regionalt och brett perspektiv om innovationer och innovationsprocesser nu och i framtiden. Resultat och slutsatser från dagen ska förutom att vara ett inspel till den nationella strategin även utgöra en grund för det fortsatta regionala arbetet med att ta fram en innovationsstrategi i våra båda län under 2012. Stärkt attraktionskraft Den demografiska utmaningen är en utmaning för hela Europa och inte minst för oss i norra Sverige. Vår glesa befolkning och stora landsbygd ställer särskilda krav på innovativa lösningar för att näringsliv och service kan behållas och utvecklas i hela regionen. För oss i norra Sverige innebär den demografiska utmaningen att arbeta för att obalansen i sammansättning mellan män och kvinnor liksom mellan äldre och unga utjämnas. Följden av dagens obalanser innebär att många kommuner karaktäriseras av ett underskott av kvinnor, en stor andel äldre, många som närmar sig pensionsåldern, problem att få generationsskiften i företag och att klara åtaganden inom välfärden med befintlig arbetskraft i lokalsamhället. Det är viktigt att regionen erbjuder en attraktiv livsmiljö och livskvalitet för sina invånare och också erbjuder en miljö som stimulerar inflyttning. Goda och attraktiva miljöer är också goda förutsättningar för att företag ska finnas kvar och nyetableringar ske. Norra Sverige är ett gott exempel på att det finns möjligheter att uppnå ekonomisk tillväxt långt från de stora stadsregionerna. Men regionen måste stärka sin attraktivitet för att locka unga, kvinnor och invandrare. Tillgång till arbetskraft med rätt kompetens, riskkapital och infrastruktur är avgörande för att norra Sverige ska kunna konkurrera på även på en global marknad. Därför är det viktigt att innovativa, kreativa miljöer skapas inom de starka områden som vårt näringsliv innehåller och 1
att initiativ och nya näringar understöds inte minst i nära samverkan mellan våra universitet, näringsliv och samhälle. Näringsliv i förändring Gruvdrift, skogsbruk och vattenkraft är alltjämt viktiga och världsledande näringar i norra Sverige som skapar betydande inkomster och utgör en styrka i ett globalt hänseende. Norrbottens län står för i det närmaste all produktion av järnmalm inom Europa och Västerbottens län för en stor del av produktionen av ädelmetaller. En tredjedel av landets skogsmark återfinns i de båda länen vilket bidrar med förnybar råvara till svensk skogsindustri. De båda länen svarar dessutom samtidigt för en stor andel av landets totala förnybara energiproduktion. Regionens tillgångar på naturresurser bidrar till att EU kan minska importen av naturresurser till värden som årligen uppgår till drygt 10 miljarder euro 1. För att utveckla industriproduktionen ytterligare och få en mer uthållig hållbar ekonomisk tillväxt förutsätts forskning och utbildning av hög kvalité. Det behövs fortsatta innovationer som bidrar till att stärka kunskapsbasen och konkurrenskraften i regionen. Regionens starka basindustri och tonvikt på råvaruexport medför idag relativt låga regionala förädlingsvärden vilket innebär att naturresurserna i norra Sverige främst genererar förmögenheter i övriga Sverige och i omvärlden. Därför måste innovationssystem utvecklas i regionen som också stimulerar vidareförädling av naturtillgångar och kringliggande serviceutveckling. Därmed skapas dynamik som binder samman den lokala och regionala tillväxtpolitiken och även utvecklar tjänster som tillhandahålls av både kvinnor och män. Det finns alltså behov av ökade insatser för att skapa flera tjänsteproducerande företag i regionen så att tillväxten inom tjänstesektorn utvecklas och befolkningen ökar i regionen. Jordbruk, gröna näringar och turism är också viktiga näringar i norra Sverige. Upplevelseindustrin och de kulturella och kreativa näringarna utgör exempel på branscher som på nya sätt vidareförädlar länets natur och kulturresurser samtidigt som den bidrar till att stärka tjänstenäringens andel av regionens ekonomi. Frågan om kulturens och de kreativa näringarnas betydelse för ökad sysselsättning och tillväxt står också högt på dagordningen i Sverige och inom EU. Norra Sverige måste tillvarata tillväxtpotentialer i de mellanstora företagen och i företags generationsskiften samt i idé- och företagsavknoppning från stora företag och från offentlig sektor. Vi måste stimulera näringslivets eget ansvarstagande i lokala och regionala utvecklingsprocesser. Men vi måste även stötta de företag som vill utveckla nätverk och ingå i kluster samt medverka till att företagen kan bredda och fördjupar sitt engagemang på marknader nationellt och internationellt. Forskning och Innovation Forskningens betydelse för innovationsutvecklingen är grundläggande. Regionens universitet och forskningsinstitut 2 måste utveckla vetenskaplig spetskompetens samtidigt som incitament 1 Thomas Westerberg et, al. (2008), Analys av Norrbottniska och Västerbottniska naturtillgångars betydelse för en hållbar tillväxt, WSP Analys och Strategi 2 I Norrbotten och Västerbotten finns det ett antal forskningsinstitut, exempel på sådana är Swerea Mefos och Interactive Institute finns i Piteå och Umeå. 2
utvecklas för att t ex underlätta rörligheten bland forskare över nationsgränserna. Unga begåvade forskare bör ges stöd och inkubatorer och riskkapital stärkas. Nationella meriteringssystem som jämställer tredje uppdraget med utbildning och forskning bör även utvecklas. Kort sagt handlar det om att utveckla en innovations- och forskarinfrastruktur av bästa klass. I flaggskeppet Innovation Union inom Europa 2020 strategin anges Smart Specialisering som en viktig politisk logik och koncept för innovationspolitiken. Regionerna förutsätts göra analys av tillgångarna i regionen för att undvika onödigt dubbelarbete och splittring. Strategier för smart specialisering kan säkra en effektivare användning av offentliga medel och stimulera privata investeringar. De kan hjälpa regionen att satsa sina resurser på ett fåtal viktiga prioriteringar snarare än sprida ut investeringarna på olika områden och sektorer. Den bygger även på ett starkt partnerskap mellan företag, offentliga organ och institutioner. För norra Sverige är det därför viktigt att kraftsamla kring sådana innovativa miljöer som har möjlighet att konkurrera på en global arena. Likaså är det viktigt att kompetensområdena inom våra samlade forsknings- och utbildningsmiljöer ges en prioriterande ställning vid beslut om utvecklandet av innovativa miljöer i norra Sverige. De områden som fokuseras i kommissionen förslag till nytt ramprogram för forskning och innovation (Horisont 2020) har också stor överensstämmelse med de prioriteringar för Norra Sveriges näringsliv som tagits fram och med de forskningsområden som Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Luleå tekniska universitet prioriterar och forskningsinstituten. Utifrån regionens styrkeområden är det även positivt att uppmärksamhet getts till den råvaruorienterade ansatsen i Horisont-programmet. Regionen kan uppvisa sådana forskningsområden som mycket väl svarar upp mot de stora samhälleliga utmaningarna som beskrivs i Horisont 2020 och bidrar därmed till ett mervärde för hela Europa. Vår glest befolkade del av Europa har även bidragit till framtagandet av innovativa produkter och tjänster. Forskning och innovation i offentlig service exempelvis e-hälsa har stor betydelse för invånarna i norra Sverige, tjänster och produkter som kan komma till del för alla invånare inom EU. Inom hälso- och sjukvården finns etablerade Innovationsslussar i de två nordligaste länen som tar tillvara personalens egen innovationskraft och möjliggöra lanseringar på marknaden. Likaså öppnas hälso- och sjukvården samt kommunala omsorgen för innovatörer utifrån att utveckla produkter som kan komma till praktisk användning för att förbättra verksamhetsinnehållet inom dessa områden. Likaså utvecklas nya utbud inom E-handel företrädelsevis på landsbygden som kan få stor betydelse för att säkerställa såväl en kommersiell som offentlig service där få människor idag bor. Begreppet innovation och dess betydelse för Västerbotten och Norrbotten Begreppet innovation har breddats från att tidigare omfattat tekniska produkter och processer till att nu även inbegripa tjänster, upplevelser, organisationssätt, marknadsföring och hur man tar sig an sociala utmaningar tillsammans. Innovationer uppstår där olika aktörer samarbetar och interagerar. Såväl kvinnor som män utvecklar innovationer både i offentlig och privat verksamhet. Innovationer kan, men behöver inte, vara baserade på forskning. Det kan exempelvis vara sociala innovationer och samhällsentreprenörskap som är initiativ för att förbättra det som inte fungerar eller saknas i samhällsbygget. Innovationer drivs ofta i skärningspunkten mellan privat, offentlig och ideell sektor. Begreppet innefattar även kommersialisering av varor och tjänster. 3
Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet uppstår i tillämpning, användning och spridning av en innovation. Det värde som skapas kan vara ekonomiskt, socialt och/eller miljömässigt. En innovation kan vara En ny vara eller tjänst En ny process eller metod för att producera en vara eller tjänst Ett nytt sätt att organisera arbetet, affärsverksamheten eller relationerna med externa aktörer En ny marknad eller nya sätt att nå och kommunicera med kunder och användare på marknaderna Nya kompetenser, resurser eller material 3 Förhållningssätt i ett innovationssystem En innovation är en förändring, en förbättring eller en nyhet till skillnad från det kontinuerliga, dagliga förbättringsarbetet. Det handlar om att bryta mönster och göra nya saker, eller att göra gamla saker på ett nytt sätt. För att en innovation framgångsrikt och hållbart ska kunna genomföras krävs att det dagliga förbättringsarbetet fungerar. Först då kan innovationer omsättas i rutiner och bli tillgängliga för alla som behöver dem. Innovationer skapas av människor. För att skapa en innovation måste en eller flera människor våga, vilja, kunna och få tänka nytt. Innovation är att kombinera gamla sanningar på nya sätt, ofta som en idé sprungen ur mötet mellan de eller det som är olika. För att innovationer skall uppstå måste den omgivande miljön således vara tillåtande. Omgivningen måste tillåta att människor ibland gör fel, men den måste också tillåta att människor lyckas - oberoende av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Det spelar ingen roll hur bra innovationssystem vi har om vi inte också har individer som vägrar att inse att något egentligen är omöjligt 4 För att skapa förutsättningar i ett innovationsarbete framhålls vikten av ledarskap, ansvar och attityd, men är också en ansats till att skapa riktlinjer för regionens system av stödjande aktörer på innovationsområdet. För att långsiktigt skapa ett starkt och tillväxtdrivande regionalt innovationssystem krävs samarbete och en gemensam innovationsstrategi. Från europisk och nationell nivå är det tydligt att det i framtiden kommer att ställas krav på tydlighet, fokusering och sammanhang. Det är samtidigt viktigt att den styrning som utövas över innovationssystemet inte blir hämmande för detsamma. Innovation är en produkt av fria tankar, kreativitet och skaparglädje, där man också måste hitta en marknad som betalar för varorna och tjänsterna. Samtidigt är det viktigt att en regions satsningar är fokuserade på vissa områden och läggs i ett sammanhang, och inte är splittrade. Regional tillväxt kräver fokusering på vissa områden och att det finns en öppenhet och lyhördhet mot nya idéer och människor. Man kan inte planera framtiden, framtiden är inte förutsägbar 5. Därför är det viktigt att man ständigt omprövar fokusområden och arbetssätt i en strategi. 3 http://www.regeringen.se/sb/d/14440/a/170341 4 Vinnova nytt nr 4 oktober 2011, sidan 13 5 Göran Lindqvist Örjan & Sölvell organising clusters for innovation: lessons from city regions in Europe Sid 50, 4
Arbetssätt Förmågan att leverera och tillgodogöra sig innovationer påverkar i ökande grad välfärdsutvecklingen. Den förmågan är idag globalt konkurrensutsatt. Rörlighet och förändring, positiv eller negativ, sker snabbt. Innovation leder till tillväxt som leder till välfärd - en utveckling som sker på bekostnad av de regioner eller länder som inte har förmågan att långsiktigt driva fram innovationer. En av förutsättningarna för att utveckla innovationsmiljöer är att forskningen förstärks, vilket ökar möjligheterna till utveckling av strategiskt vitala områden för näringslivet, samt att forskningsresultaten omvandlas till varor och tjänster, som i sin tur kommersialiseras. För att uppnå detta krävs sålunda att mål och strategier utvecklas utifrån ett Triple-Helixsamarbete och Kunskapstriangel 6 perspektiv. Företrädare för näringslivet, universitetet och den offentliga sektorn kan tillsammans stärka den regionala utvecklingen och innovationskraften i regionen. Smart tillväxt innebär att kunskap och innovation stärks som drivkrafter för en framtida tillväxt. Ett sätt att göra detta är att vi förbättrar kvaliteten på utbildning, stärker forskningsinsatser, främjar innovation och kunskapsöverföring, utnyttjar informationsoch kommunikationsteknik fullt ut och ser till att innovativa idéer kan omvandlas till nya produkter, tjänster och arbetstillfällen. Innovationer och innovationssystem också kan utvecklas av enskilda entreprenörer och innovatörer som i samverkan med kunskapsbaserade resurser och riskkapital på ett verksamt sätt kan bidra till regionens utveckling. Också denna typ av innovationer och innovativ samverkan behöver uppmärksammas som ett verktyg för regionens framtida utveckling. Det är också viktigt att stötta de mindre entreprenörerna och uppmuntra entreprenöriella förhållningssätt. Nya arbetssätt och metoder bör främjas som i sig innebär utveckling av innovationsverktyg. Arbetssätt och metoder som främjar en öppenhet mellan olika områden ger möjlighet att finna innovationer i skärningspunkterna mellan olika fokus och teknikområden, ett exempel på detta är projektet Process-it. Förslag till fokusområden Regionens resurser för att stödja och stimulera innovation är begränsade. Det är därför nödvändigt med en fokusering dvs. en smart specialisering. Förslag till fokusområden för Norrbotten och Västerbotten, ytterligare områden kan tillkomma under arbetsgång: 1 Teknik- och tjänsteutveckling inom basindustrin De stora högteknologiska basindustrierna är själva inte en primär målgrupp för inspel till den svenska innovationsstrategin men det är samarbeten mellan basindustri/processindustri och övriga företag, framför allt regionens verkstadsindustri och IKT (Informations-och kommunikationsteknik) företag, som är målgruppen. Hållbart naturresursutnyttjande i kombination med ledande informations - och kommunikationsteknik -utveckling där spetsforskning går hand i hand med industri gör exempelvis att norra Sverige idag är världsledande inom högteknologisk processindustri inom såväl gruv-, mineral- och skogsnäring. 6 Idén om "kunskapstriangeln" handlar om samverkan mellan utbildning, forskning och innovation på alla nivåer och inom alla relevanta verksamheter bland annat genom partnerskap mellan universitet och näringsliv inklusive kunskapsuppbyggande institutioner. 5
Utvecklingsområden är skogs- och träteknik samt gruv- och mineralteknik men även andra områden med koppling till basindustrin t.ex. digital teknik, industriell design, skogsskötsel, växt- och skogsbioteknik, processteknik, marknadsföring, entreprenad, underhåll och service. Regionen har genom sin råvarutillgång, industri samt forsknings- och utvecklingskompetens unika tillväxtförutsättningar. Inom regionen eftersträvas en position på den internationella marknaden för framtida träbyggnadsteknik och kretsloppsanpassade byggsystem. 2 Innovationer inom Hälso- och sjukvård/life science I regionen finns en högklassig forskning och utveckling inom medicinsk cell- och molekylärbiologi, samt en väl utvecklad IT med inriktning mot bioteknik och medicinsk teknik som stöd. Den internationellt sett starka forskningen inom området stärks ytterligare genom starka centrumutbildningar samt närheten till forskning och medicinutbildning inom regionen. Här finns även en av världens främsta forskningsmiljöer inom life science området, ett gemensamt forskningscenter för framförallt områdena växt- och skogsbioteknik. Teknikutveckling och tjänsteutveckling i både privat och offentlig verksamhet med koppling till hälso- och sjukvård är ett tillväxtområde med stor nationell och internationell utvecklingspotential. Industrin inom läkemedel, bioteknik och medicinteknik utvecklas i hög grad genom kontinuerlig kontakt med vetenskaplig forskning. 3 Test- och övningsverksamhet Test- och övningsverksamheten är ett område med stor tillväxtpotential där regionens naturliga förutsättningar, i kombination med kompetens och teknikhöjd, utgör konkurrensfördelar. I regionen finns unika möjligheter att bedriva test- och övningsverksamhet med tillgång till stora arealer som är glest befolkade, stabilt vinterklimat med snö, mörker och torr kyla, ren luft, midnattssol, fritt luftrum, infrastruktur etc. Branschen som innefattar bil- och komponenttestverksamhet har under senaste åren uppvisat en snabb utveckling. Det finns goda möjligheter att expandera testverksamhet till andra branscher som flyg och rymdindustrin, tåg, mobil kommunikation samt militär övnings- och testverksamhet. Sådan testverksamhet kan komma att omfatta både civil och militär prövning av material, system och personal samt övning och utbildning. Ett annat viktigt område med koppling till testverksamhet är rymdverksamhet. Regionen är den enda region i EU som innefattar samtliga följande områden; raketuppskjutningar, satellitteknik, rymdvetenskap, rymdtillämpningar och användartjänster. 4 Energi och miljöteknik (Clean-tech) Clean-tech i regionen är stark, inte minsta tack vare den stora tillgången på vattenkraft och skog. De satsningar på vattenkraft som görs i regionen innebär att kunskaperna inom säkerhet och effektivisering stärks och att potentialen för branschbreddning genom utveckling av ny teknik, nya företag och nya arbetstillfällen tillvaratas. Övergången till förnybara energikällor ger jord- och skogsbrukets satsningar på produktion av bioenergi helt nya möjligheter till tillväxt. För ökad regional konkurrenskraft krävs insatser som främjar en trygg, kostnadseffektiv och hållbar energianvändning och energiförsörjning baserat på förnybara energikällor. Det är viktigt att utveckla nödvändig kunskap och teknik 6
för att använda förnybara energikällor och effektivisering av industriprocesser och energianvändning. 5 Kunskapsintensiva tjänstenäringar Digitala tjänster handlar om utveckling och implementering av nya produkter och tillämpningar samt system för breddad IT-användning - i syfte att dels utveckla tillgängligheten till vård, omsorg och utbildning i glest befolkade områden, dels stimulera företagande, innovationsutveckling och samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Satsningar på ny teknik och innovationssystem i kunskapsbaserade segment ger möjligheter till utveckling av kvalificerade tjänster. Det finns exempelvis en stor potential att utveckla e-hälsa, ett område där regionen redan ligger väldigt långt framme internationellt sett. Det ger en grund för en god och likvärdig hälso- och sjukvård, likväl som en grund för företag att utveckla konkurrenskraftiga produkter och tjänster. Innovativa lösningar inom detta område kan också ge lösningar för våra demografiska utmaningar. 6 Upplevelsenäring/kreativa näringar Turism, upplevelser och kreativa näringar är tillväxtområden med stora förutsättningar att utvecklas och bidra till en ökad regional konkurrenskraft och sysselsättning. Den natur, kultur och historia som finns i regionen, i kombination med bra kommunikationer, säkerhet och stabilitet, ger goda möjligheter att skapa produkter och upplevelser av hög kvalitet. En ökad tillväxt ger möjligheter för entreprenörskap och nyföretagande, till exempel för små företag på landsbygden och inom det samiska kultur- och näringslivet. Det behöver också göras insatser för att utveckla ett mångsidigt kultur- och fritidsutbud samt andra verksamheter med stark koppling till turism och upplevelser. Skapande verksamhet och kulturella upplevelser stärker människors identitet och bidrar till att locka både boende och besökare. Kulturella tjänster och kreativa näringar som t ex design, arkitektur, musik, film och dans har en ökande efterfrågan och en positiv roll för regional utveckling, dels på grund av sin egen tillväxtpotential, dels till följd av kopplingar till andra verksamheter såsom besöksnäring med transporter, hotell, restauranger, handel med mera. Förutsättningarna för att ytterligare utveckla de kreativa näringarna är mycket goda med hjälp av de resurser och drivkrafter som finns i regionen, inte minst hos regionens ungdomar. Utveckling av samisk turistnäring, som sker med utgångspunkt från den samiska befolkningens förutsättningar och behov, kan stimulera till ökat entreprenörskap i regionen. Kombination av ny teknik, forskning och innovationskraft främjar utvecklingen av nya affärsidéer, vilket ger goda möjligheter för turism, upplevelser och kreativa näringar att vara konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv. Avslutning Dessa ovanstående områden är förslag till regionens fokusområden och stödjepunkter och beskriver hur Norra Sverige kan bidra till EU:s tillväxt. Än en gång måste man betona att man inte kan planera framtiden, eftersom framtiden inte är förutsägbar. Det är därför viktigt att man ständigt mäter, utvärderar och omprövar smart spe- 7
cialisering (dvs. fokusering på områden) samt arbetssätt i en strategi, annars riskerar strategin att bli en bromskloss för framtiden. 8