Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet Västmanlands län Sammanställt 2010-12-07
Data för länet Observationsdata Dagliga observationsdata från SMHIs väderstationer har interpolerats till ett regelbundet rutnät över länet med upplösningen 4 km. Medelvärden har därefter beräknats för länet. Årsvärden presenteras i stapeldiagram. Modelldata/scenariedata Beräkningarna av framtida klimatscenarier har gjorts med SMHIs regionala klimatmodell RCA3. Samtliga index är medelvärdesbildade över de gridrutor som täcker in länet. De regionala körningarna startar 1961. Detta görs för att få en 30-års kontrollperiod under slutet av 1900-talet att jämföra framtidsscenarierna mot. För utförligare beskrivning av klimatscenarier och indexberäkningar, se sidorna 23 och 24. 2
Årsmedeltemperatur C 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1961 1963 1965 ºC 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Det övre diagrammet visar observerade data från 1961-2009. Det nedre diagrammet visar beräknad 3
Temperatur - sommar C 18 17 16 15 14 13 12 11 10 1961 1963 1965 ºC 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Det övre diagrammet visar observerade data från 1961-2009. Det nedre diagrammet visar beräknad Sommar juni, juli, aug 4
Årets högsta dygnsmedeltemperatur C 27 26 25 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 1961 ºC 1963 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Det övre diagrammet visar observerade data från 1961-2009. Det nedre diagrammet visar beräknad 5
Temperatur vinter 1,0 0,0-1,0-2,0 Det övre diagrammet visar observerade data från 1961-2010. ºC -3,0-4,0-5,0-6,0-7,0-8,0-9,0-10,0 1962 1964 ºC 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Det nedre diagrammet visar beräknad Vinter dec, jan, feb 6
Vinterns lägsta dygnsmedeltemperatur Diagrammet visar observerade data från 1961-2010. Vinter dec, jan, feb 0-2 -4-6 -8-10 -12-14 -16-18 -20-22 -24-26 7 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 C
Nederbördssumma under året 1000 800 Det övre diagrammet visar observerade data från 1961-2009. mm 600 400 200 1961 % 1963 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Det nedre diagrammet visar beräknad 8
Nederbördssumma sommar mm 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1961 1963 1965 % 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Det övre diagrammet visar observerade data från 1961-2009. Det nedre diagrammet visar beräknad Sommar juni, juli, aug 9
Nederbördssumma vinter mm 250 200 150 100 50 0 1962 1964 1966 % 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Det övre diagrammet visar observerade data från 1961-2010. Det nedre diagrammet visar beräknad Vinter dec, jan, feb 10
Årets största dygnsnederbörd 60 55 50 45 Det övre diagrammet visar observerade data från 1961-2009. mm 40 35 30 25 20 15 10 1961 1963 1965 % 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Det nedre diagrammet visar beräknad 11
Antal dygn med minst 10 mm nederbörd Antal dygn Antal dygn 30 25 20 15 10 5 0 1961 1963 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Det övre diagrammet visar observerade data från 1961-2009. Det nedre diagrammet visar beräknad 12
Vegetationsperiodens längd 250 200 150 100 50 0 Diagrammet visar observerade data från 1961-2009. 13 1961 1963 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 Antal dagar 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009
Vegetationsperiodens start Dagnummer 140 120 100 80 60 40 20 0 1961 1963 1965 Antal dagar 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Det övre diagrammet visar observerade data från 1961-2009. Det nedre diagrammet visar beräknad 14
Vegetationsperiodens slut Dagnummer 350 340 330 320 310 300 290 280 270 260 250 1961 1963 1965 Antal dagar 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Det övre diagrammet visar observerade data från 1961-2009. Det nedre diagrammet visar beräknad 15
Graddagar - byggnaders uppvärmningsbehov 5000 4500 Diagrammet visar observerade data från 1961-2009. Graddagar 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 1961 1963 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Graddagar För varje dag beräknas skillnaden mellan +17 C och dygnsmedeltemperaturen. Vår, sommar och höst har solinstrålningen särskilt stor betydelse, varför graddagar då endast beräknas då dygnets medeltemperatur underskrider följande värden: april +12 C maj - juli +10 C augusti +11 C september +12 C oktober +13 C 16
Maximal byvind m/s Diagrammet visar beräknad 17
Längsta torrperioden Antal dagar Diagrammet visar beräknad 18
Största nederbördsmängd under en sjudagarsperiod mm/7 dagar Diagrammet visar beräknad 19
Antal dagar med kraftig nederbörd Antal dagar Diagrammet visar beräknad 20
Antal dagar med snötäcke Antal dagar Diagrammet visar beräknad 21
Antal dagar med nollgenomgångar Antal dagar Diagrammet visar beräknad Nollgenomgångar under dygnet uppfylls följande kriterier: mintemperaturen < -1ºC maxtemperaturen > +1ºC 22
Klimatscenarier i analysen Beräkningarna av framtida klimatscenarier har gjorts med SMHIs regionala klimatmodell RCA3 1. Modellen har använts för ett område som täcker in större delen av Europa och en del av Nordatlanten 2. Eftersom atmosfären och klimatsystemet är globalt måste den regionala modellen få information om vad som händer utanför beräkningsområdet från en global klimatmodell. Till det har använts data från ECHAM4/OPYC3, som är en global klimatmodell utvecklad vid Max-Planck-Institutet för meteorologi i Hamburg. Den globala modellen har startats med ett klimat som är representativt för år 1860 och körts fram till 1900-talets slut med rekonstruerade halter av växthusgaser och aerosolpartiklar i atmosfären. Därigenom fångas den långsiktiga ökningen av den globala medeltemperaturen in. Eftersom initialtillståndet är dåligt känt och klimatsystemet icke-linjärt betyder det också att internt genererade fluktuationer, med tidsskalor på upp till något tiotals år, inte nödvändigtvis är i fas med det observerade klimatet. Den här typen av kortare fluktuationer brukar kallas naturlig variabilitet. Klimatmodellerna kan simulera naturlig variabilitet men det är alltså viktigt att komma ihåg att ett klimatscenario inte måste utvecklas exakt i takt med klimatet. Det är alltså inte meningsfullt att jämföra enstaka år (eller kortare perioder på upp till något decennium) i en enstaka klimatsimulering mot observationer 3. Man får istället koncentrera sig på mer långsiktiga trender och jämföra skillnader mellan längre perioder. De regionala körningarna startar 1961. Detta görs för att få en 30-års kontrollperiod under slutet av 1900-talet att jämföra framtidsscenarierna mot. Från år 1991 och fram till år 2100 har två olika utsläppsscenarier från FNs klimatpanel (IPCC) använts. Dessa kallas A2 respektive B2, där A2 ger större klimatpåverkan än B2 4. Resultaten från klimatscenarierna som presenteras i bilderna är löpande 10-årsmedelvärden för de båda scenarierna där den gröna linjen representerar A2-scenariet och den röda B2. De två svarta linjerna är på motsvarande sätt löpande 10-års maxvärden respektive minimivärden. Dessa är med för att ge en bild av mellanårsvariabiliteten i tidsserierna. Alla kurvorna visar anomalier, dvs. avvikelser, från medelvärdet för kontrollperioden 1961-1990. 1 http://www.smhi.se/forskning/forskningsomraden/klimatforskning/rca-1.404 2 Figur finns på http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/hur-fungerar-en-klimatmodell-1.470 3 Se artikel på sid 4-8 i http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.2923!rcnews_may_2009.pdf 4 En utförligare genomgång av dessa simuleringar finns här http://www.smhi.se/publikationer/a-140-year-simulation-of-european-climate-with-the-new-version-of-the-rossby-centre-regional-atmospheric-climate-model-rca3-1.2107 23
Indexberäkningar Några index är beräknade över hela året, andra för delar av året och ytterligare andra för enskilda fasta säsonger. I fallet med fasta säsonger så används här tremånaderssäsongerna vinter (december, januari, februari) och sommar (juni, juli, augusti). Samtliga index är medelvärdesbildade över de gridrutor som täcker in de olika länen. En utförlig beskrivning av indexen som presenteras här finns i rapporten http://www.smhi.se/publikationer/climate-indices-for-vulnerabilityassessments-1.2097 De index som presenteras här är: Årsmedeltemperatur resp. sommar/vintermedeltemperatur. Beräknas som medelvärdet av alla temperaturer vart 3e timme under hela året eller tremånaderssäsong. Årets högsta dygnsmedeltemperatur. Först räknas dygnsmedelvärden ut baserat på temperaturen vart 3e timme, därefter tas årets maxvärde fram. Nederbördssumma för året/sommar/vinter. Årets största dygnsnederbörd. Nederbördssumman för respektive dag under ett år räknas först ut, därefter väljs den högsta ut. Största nederbördsmängd under en sjudagarsperiod. Nederbördssumman för alla sammanhängande sjudagarsperioder beräknas först ut, därefter väljs den högsta ut. Antal dygn med minst 10 mm nederbörd. Längsta torrperioden. Beräknar längsta sammanhängande perioden av antal dagar då nederbörden under varje dag understigit 1 mm. Maximal byvind. Här anges högsta värdet under ett år baserat på alla tidssteg i modellen (30 minuter). Vegetationsperiodens start/slut. Med vegetationsperiod menas de dagar på året då dygnets medeltemperatur når över 5 C. För att ta bort enstaka milda vinterdagar så har kriterier använts så att vegetationsperioden startar (slutar) den första (sista) dagen i den första (sista) sammanhängande perioden med minst 4 dagar över 5 C. Antal dagar med snötäcke. Antal dagar med nollgenomgångar - Antal dygn där följande kriterier uppfylls : mintemperaturen < -1ºC och maxtemperaturen > +1ºC. 24