Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2002 Rapport 2004:7 Foto: Mats Pettersson
Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2002 Statistikenheten 2004-04-19 Referens Monica Eidstedt Ulf Svensson Christina Wikberger
Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Direktkonsumtionen av livsmedel... 3 1.2 Totalkonsumtionen av livsmedel... 3 1.3 Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen... 3 2 Livsmedelskonsumtionens utveckling... 5 2.1 Mjöl, bröd och spannmålsprodukter... 6 2.2 Kött och köttvaror... 7 2.3 Fisk, kräftdjur och blötdjur... 7 2.4 Mejeriprodukter och matfett... 8 2.5 Köksväxter, frukter och bär... 9 2.6 Övriga livsmedel och drycker... 11 3 Kostens näringsinnehåll... 15 3.1 Energi... 15 3.2 Protein... 19 3.3 Fett... 20 3.4 Kolhydrater... 21 3.5 A-vitamin... 22 3.6 C-vitamin... 23 3.7 Järn... 24 3.8 Kalcium... 25 3.9 Tiamin... 26 3.10 Kostfibrer... 27 3.11 Alkohol... 28 3.12 Kostens näringstäthet... 28 4 Fakta om statistiken... 29 4.1 Definitioner och beräkningsmetoder... 29 4.2 Beräkningsunderlag... 30 4.3 Statistikens tillförlitlighet... 31 4.3.1 Tillförlitlighet i stora drag... 31 4.3.2 Utrikeshandelsstatistiken och Industrins varuproduktion... 31 4.3.3 Råvaror för vidareförädling av livsmedel... 32 4.3.4 Förändringar i konsumtionsmönster... 32 4.3.5 Totalkonsumtionen... 33 1
4.3.6 Kostens näringsinnehåll... 33 4.4 Bra att veta... 33 4.4.1 Bakgrund till konsumtionsberäkningarna... 33 4.4.2 Översyn av beräkningarna... 34 4.5 Elektronisk publicering... 35 5 Direktkonsumtionen av livsmedel m.m. i Sverige 1960-2002... 37 Tabell 5.1a Bröd och spannmålsprodukter, miljoner kg... 38 Tabell 5.1b Bröd och spannmålsprodukter, kg per person och år... 39 Tabell 5.2a Kött och köttvaror, miljoner kg... 40 Tabell 5.2b Kött och köttvaror, kg per person och år... 41 Tabell 5.3a Fisk, kräftdjur och blötdjur, miljoner kg... 42 Tabell 5.3b Fisk, kräftdjur och blötdjur, kg per person och år... 43 Tabell 5.4a Mjölk, grädde, ost, ägg och matfett, miljoner kg... 44 Tabell 5.4b Mjölk, grädde, ost, ägg och matfett, kg per person och år... 45 Tabell 5.5a Köksväxter, miljoner kg... 46 Tabell 5.5b Köksväxter, kg per person och år... 47 Tabell 5.6a Frukter och bär m.m., miljoner kg... 48 Tabell 5.6b Frukter och bär m.m., kg per person och år... 49 Tabell 5.7a Potatis, potatisprodukter, socker, sirap, kaffe, te och kakao, miljoner kg... 50 Tabell 5.7b Potatis, potatisprodukter, socker, sirap, kaffe, te och kakao, kg per person och år... 51 Tabell 5.8a Andra livsmedel, malt- och läskedrycker, mineralvatten samt alkoholhaltiga drycker, miljoner kg... 52 Tabell 5.8b Andra livsmedel, malt- och läskedrycker, mineralvatten samt alkoholhaltiga drycker, kg per person och år... 53 6 Totalkonsumtionen av livsmedel i Sverige 1950-2002... 55 6.1 Totalkonsumtionen av vissa varor, miljoner kg... 55 6.2 Totalkonsumtionen av vissa varor, kilo eller liter per person och år... 57 2
1 Inledning I denna rapport redovisas Jordbruksverkets beräkningar av konsumerade kvantiteter 1 livsmedel i landet t.o.m. år 2002. Redovisade uppgifter för år 2002 är preliminära. Konsumtionsberäkningarnas tillförlitlighet varierar från vara till vara. Kvaliteten i det underlag som används är varierande. Under åren har översyner av och förändringar i underlag och metoder för beräkningarna genomförts ett flertal gånger. Rådet till användarna av statistiken är därför att tolka förändringar mellan enskilda år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga konsumtionsutvecklingen (se avsnitt 4.3 och 4.4). Konsumtionsberäkningarna redovisas på följande sätt: Direktkonsumtion av livsmedel Totalkonsumtion av livsmedel Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen 1.1 Direktkonsumtionen av livsmedel Med direktkonsumtion avses: de totala leveranserna av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll producenternas hemmaförbrukning (den s.k. naturakonsumtionen) De konsumerade kvantiteterna redovisas, så långt beräkningsunderlaget tillåter, i den form som produkterna når konsumenten, d.v.s. som jordbruksprodukter, halvfabrikat, djupfrysta varor och färdiglagad mat. Uppgifterna avser i princip varornas nettovikter (exkl. emballage) vid leveransen till den slutlige konsumenten. 1.2 Totalkonsumtionen av livsmedel Med totalkonsumtion avses den totala åtgången av olika råvaror för humankonsumtion. Detta innebär att totalkonsumtionen innefattar: direktkonsumtionen av olika livsmedel av råvarukaraktär de råvaror och halvfabrikat som livsmedelsindustrin förbrukar under redovisningsperioden för att tillverka livsmedel av högre förädlingsgrad Råvaruinnehållet i importerade förädlade livsmedel ingår i beräkningarna medan råvaruinnehållet i exporterade produkter exkluderas. 1.3 Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen Uppgifterna om kostens näringsinnehåll beräknas av Livsmedelsverket. Beräkningarna baseras dels på Jordbruksverkets beräkningar av direktkonsumtionen dels på en vid Livsmedelsverket utvecklad databas över livsmedel. 1 Fram t.o.m. redovisningsår 1999 innefattade beräkningarna av direktkonsumtionen både de konsumerade kvantiteterna av livsmedel samt ett till detaljhandelspris uppskattat värde av konsumtionen. Fr.o.m. redovisningsår 2000 innefattas enbart beräkningarna över de konsumerade kvantiteterna. 3
2 Livsmedelskonsumtionens utveckling I diagram 2.1 redovisas totalkonsumtionen av vissa varor 2002 uttryckt i kg (alt. liter) per person och år. För att se utvecklingen de senaste åren redovisas även uppgifter för 1995 och 2001. I avsnitten 2.1 till 2.6 redovisas resultaten av Jordbruksverkets beräkningar av direkt- och totalkonsumtionen av vissa grupper av livsmedel i form av diagram. Redovisningen avser kg eller liter per person och år (s.k. per capita konsumtion). Utöver diagrammen redovisas i vissa fall även tabeller som visar hur stor del av en råvara (t.ex. socker) som beräknas konsumeras direkt och hur stor del som konsumeras i förädlade produkter. Detaljerade uppgifter om konsumtionen av enskilda varor redovisas i tabeller i kapitel 5 och 6. Uppgifterna för år 2002 är preliminära och kan komma att revideras vid kommande års beräkningar. För en mer utförlig beskrivning av beräkningsmetoder, beräkningsunderlag och statistikens tillförlitlighet hänvisas till avsnitten 4.1 4.3. Per capita konsumtionen har beräknats utifrån medelantalet personer i landet respektive år. Uppgifter om folkmängd har hämtats från den officiella befolkningsstatistiken. De befolkningstal som använts redovisas i tabellerna i kapitel 5 och 6. Vid beräkningarna har samma befolkningstal använts för alla produkter. Diagram 2.1 Totalkonsumtion av vissa varor 1980, 1990 och 2002, kg (alt. liter) per person och år Mjöl o gryn Kött o fläsk Mjölk Grädde, Ost o ägg Matfett Köksväxter 1980 1990 2002 Frukter o bär Potatis Socker o sirap Kaffe o te 0 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 5
2.1 Mjöl, bröd och spannmålsprodukter Diagram 2.1.1 Direktkonsumtion av mjöl, bröd och spannmålsprodukter, kg per person och år Kg 60 50 40 30 20 10 0 60 65 70 75 80 85 90 95 00 Mjöl och gryn Konditorivaror Hårt och mjukt matbröd Pasta Diagram 2.1.2 Totalkonsumtion av mjöl och gryn, kg per person och år Kg 80 70 60 50 40 30 20 10 0 65 70 75 80 85 90 95 00 Vetemjöl Rågmjöl Mjöl och gryn, totalt Övrigt mjöl o gryn Tabell 2.1.1 Fördelning av den totala konsumtionen av mjöl och gryn, kg per person och år 1950 1960 1970 1980 1990 1995 2000 2001 2002 prel. Direktkonsumtion av 23,1 17,5 21,0 22,0 21,3 18,5 18,1 18,7 mjöl och gryn Gryn- och mjölinnehåll i 47,6 43,2 42,6 46,7 46,8 56,9 55,1 55,0 förädlade produkter Totalkonsumtion 86,4 70,7 60,7 63,6 68,7 68,1 75,4 73,2 73,7 6
2.2 Kött och köttvaror Diagram 2.2.1 Totalkonsumtion av kött, kg per person och år Kg 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 65 70 75 80 85 90 95 00 Gris Nöt och kalv Fjäderfä Summa kött 2.3 Fisk, kräftdjur och blötdjur Diagram 2.3.1 Direktkonsumtion av vissa fiskprodukter, kg per person och år Kg 14 12 10 8 6 4 2 0 60 65 70 75 80 85 90 95 00 Konserverad eller beredd fisk, kräft- eller blötdjur Fryst, filead fisk Färsk fisk, färska kräft- och blötdjur 7
2.4 Mejeriprodukter och matfett Diagram 2.4.1 Direktkonsumtion av mjölk, liter per person och år Liter 140 120 100 80 60 40 20 0 60 65 70 75 80 85 90 95 00 Direktförs. och hemmaförbr. Lättmjölk samt minimjölk <1,0 % Mellanmjölk m.m. 1,0-2,0 % Standardmjölk >2,0 % Diagram 2.4.2 Direktkonsumtion av syrade produkter, liter per person och år Liter 25 20 15 10 5 0 60 65 70 75 80 85 90 95 00 Lättfil m.m. <1,0 % Filmjölk 3,0 % Övriga syrade produkter Diagram 2.4.3 Totalkonsumtion av mjölkprodukter, liter resp. kg per person och år Liter/Kg 200 150 100 50 0 65 70 75 80 85 90 95 00 Konsumtionsmjölk Syrade produkter Grädde Ost 8
Diagram 2.4.4 Totalkonsumtion av matfett, kg per person och år Kg 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 65 70 75 80 85 90 95 00 Smör Hushållsmargarin och Bregott Lättmargarin 2.5 Köksväxter, frukter och bär Diagram 2.5.1 Direktkonsumtion av frukt, kg per person och år Kg 30 25 20 15 10 5 0 60 65 70 75 80 85 90 95 00 Färska citrusfrukter Marknadsförda äpplen och päron Färska bananer, meloner och övriga frukter 9
Diagram 2.5.2 Direktkonsumtion av rotfrukter och färska köksväxter, kg per person och år Kg 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 60 65 70 75 80 85 90 95 00 Rotfrukter Färska köksväxter Diagram 2.5.3 Totalkonsumtion av köksväxter, frukter och bär, kg per person och år Kg 70 60 50 40 30 20 10 0 65 70 75 80 85 90 95 00 Köksväxter, färska och frysta Frukter och bär, färska och frysta Köksväxter, beredda Frukter och bär, beredda 10
2.6 Övriga livsmedel och drycker I diagram 2.6.1 redovisas direktkonsumtionen för sirap, bitsocker samt strö- farin- flor- och pärlsocker medan socker totalt avser totalkonsumtion. För kaffe, glass, choklad- och konfektyrvaror samt drycker redovisas endast direktkonsumtion. Diagram 2.6.1 Direkt- och totalkonsumtion av socker och sirap, kg per person och år Kg 50 40 30 20 10 0 60 65 70 75 80 85 90 95 00 Sirap Bitsocker Strö- farin- flor- och pärlsocker Socker, totalt Tabell 2.6.1 Fördelning av den totala konsumtionen av socker, kg per person och år 1950 1960 1970 1980 1990 1995 2000 2001 2002 prel. Direktkonsumtion av socker och sirap (vitsockervärde) Sockerinnehåll i förädlade livsmedel (vitsockervärde) Totalkonsumtion av socker och sirap 1 (vitsockervärde) 28,6 21,3 19,8 14,2 11,7 10,4 9,7 9,0 16,3 22,7 22,3 28,5 28,8 32,4 34,9 34,3 50,2 44,9 44,0 42,1 42,7 40,5 42,8 44,6 43,3 1 Uppgifterna för 1950 är inte helt jämförbara med efterföljande år. 11
Diagram 2.6.3 Direktkonsumtion av kaffe, kg per person och år Kg 12 10 8 6 4 2 0 60 65 70 75 80 85 90 95 00 Kaffe (rostat) Diagram 2.6.4 Direktkonsumtion av glass samt choklad- och konfektyrvaror, liter resp. kg per person och år Liter/Kg 20 16 12 8 4 0 60 65 70 75 80 85 90 95 00 Glass Choklad- och konfektyrvaror 12
Diagram 2.6.5 Direktkonsumtion av malt- och läskedrycker samt mineralvatten, liter per person och år Liter 120 100 80 60 40 20 0 60 65 70 75 80 85 90 95 00 Läskedrycker och mineralvatten Lättöl <2,25 % inkl. svagdricka Öl 2,25-3,5 % Mellanöl 3,5-4,5 % Diagram 2.6.6 Direktkonsumtion av starköl, vin och sprit, liter per person och år 1 Liter 35 30 25 20 15 10 5 0 60 65 70 75 80 85 90 95 00 Starköl >3,5 % Vin Spritdrycker 1 Uppgifterna i diagrammet baseras på den registrerade försäljningen till konsument från Systembolaget och restauranger. 13
3 Kostens näringsinnehåll I följande avsnitt redovisas beräkningar över kostens näringsinnehåll. I tabellerna finns uppgifter om tillförseln av energi, protein, fett, kolhydrater, vitamin A och C, järn, kalcium, tiamin, kostfibrer och alkohol. Beräkningarna baseras dels på Jordbruksverkets beräkningar av direktkonsumtionen dels på en vid Livsmedelsverket utvecklad livsmedelsdatabas innehållande näringsvärden för ca 1 800 livsmedel och maträtter. Beräkningsunderlaget är av varierande kvalitet och under åren har förändringar i beräkningsunderlag och beräkningsmetoder genomförts ett flertal gånger. Rådet till användarna av statistiken är därför att tolka förändringar mellan enskilda år med försiktighet (se avsnitt 4.3 och 4.4). I samband med att Livsmedelsverket övertog beräkningarna av kostens näringsinnehåll fr.o.m. beräkningsåret 1992 reviderades beräkningarna tillbaka till 1980. För samtliga tabeller gäller därför att data från år 1980 inte är helt jämförbara med tidigare år. 3.1 Energi I tabellerna 3.1.1 till 3.1.3 redovisas kostens energiinnehåll. Energitillförseln från alkohol (exkl. öl) ingick inte i beräkningarna före år 1980. I tabell 3.1.3 redovisas dock en uppskattning (inom parentes) av energitillförseln från vin- och spritdrycker för denna period. I tabell 3.1.2 och diagram 3.1.1 redovisas energitillförselns procentuella fördelning på protein, fett, kolhydrater och alkohol. Dataunderlaget till tabellen har delvis hämtats från mycket gammalt grundmaterial på Jordbruksverket. Uppgifterna för åren 1940-1955 är därför inte helt jämförbara med dem för senare år. Av tabell 3.1.3 och diagram 3.1.2 framgår att energitillförseln till stor del kommer från brödoch spannmålsprodukter som utgör drygt en fjärdedel av energitillförseln per person och dag. Tabell 3.1.1 Näringsvärden 1960-2002 per person och dag År Absoluta tal Index Energi Protein Fett Kolhydrater Energi Protein Fett Kolhyd- MJ g g g MJ g g rater g 1960 11,8 74 119 346 100 100 100 100 1965 11,8 76 121 340 100 103 102 98 1970 11,8 78 119 344 100 105 100 99 1975 11,9 83 120 341 100 112 101 99 1980 12,2 89 125 343 103 120 105 98 1980 1 12,3 87 126 342 104 118 106 99 1985 12,2 86 125 343 103 116 105 99 1990 12,3 89 122 352 104 120 102 102 1995 2 11,9 89 118 334 101 120 99 97 2000 2 12,6 96 122 358 107 130 102 103 2001 2 12,6 96 120 359 106 129 101 104 2002 prel. 2 12,9 100 121 373 109 135 102 108 1 Inte helt jämförbar med tidigare års uppgifter, se texten. 2 Fr.o.m. 1995 ingår inte kostfibrer i kolhydratvärdet och energivärdet. 15
Tabell 3.1.2 Procentuell fördelning av energitillförseln på protein, fett, kolhydrater och alkohol 1940-2002 Protein Fett Kolhydrater Alkohol Summa 1940 1 11,6 33,0 55,4 100 1945 1 12,1 32,6 55,3 100 1950 1 11,6 36,9 51,5 100 1955 1 11,7 38,5 49,8 100 1960 1 10,8 39,2 50,0 100 1965 1 11,0 40,0 49,0 100 1970 1 11,4 39,3 49,3 100 1975 1 12,0 39,4 48,6 100 1980 1 12,4 40,1 47,4 100 1980 1 11,8 38,7 46,4 3,1 100 1985 1 11,8 38,5 46,8 2,9 100 1990 1 12,0 37,2 47,8 3,0 100 1995 2 12,7 36,6 47,6 3,1 100 2000 2 13,0 35,8 48,3 2,9 100 2001 2 13,0 35,3 48,6 3,1 100 2002 2 13,1 34,6 49,1 3,2 100 1 Energimängden har beräknats med faktorerna 17,2 kj/g för protein och kolhydrater, 38,9 kj/g för fett och med 29,7 kj/g för alkohol. 2 Fr.o.m. 1995 beräknas energimängden med faktorerna 17 kj/g för protein och kolhydrater, 37,0 kj/g för fett och med 29,0 kj/g för alkohol. Diagram 3.1.1 Procentuell fördelning av energitillförseln på protein, fett, kolhydrater och alkohol 2002 Alkohol Kolhydrater Fett 1980 1990 2002 Protein 0 10 20 30 40 50 60 % 16
Tabell 3.1.3 Energitillförsel 1960-2002, kj per person och dag Absoluta tal Procent 1960 1 1970 1 1980 1990 1995 2000 2001 2002 2002 prel. prel. Bröd och 3 138 2 958 3 028 3 341 3 222 3 567 3 559 3 774 29 spannmålsprodukter Kött och köttvaror 1 285 1 361 1 321 1 184 1 252 1 422 1 405 1 530 12 Fisk, kräft- och blötdjur 2 197 214 220 243 209 237 251 264 2 Mjölk 1 186 1 110 1 129 927 870 850 855 872 7 Grädde och 180 214 247 304 326 327 320 299 2 mjölkpulver Ost 306 360 544 623 628 599 604 606 5 Ägg 172 176 166 173 155 153 146 134 1 Matfett 3 1 910 1 822 1 747 1 453 1 351 1 209 1 122 1 003 8 Köksväxter 700 909 205 275 243 284 294 287 2 Frukt och bär 692 781 732 742 748 785 6 Potatis och potatisprodukter 725 658 625 634 594 631 631 631 5 Socker och sirap 1 349 1 006 919 660 540 481 449 416 3 Andra livsmedel 4 461 679 891 1 021 1 046 1 258 1 271 1 392 11 Malt- och läskedrycker 5 203 352 259 361 414 465 502 496 4 Totalt livsmedel 11 812 11 819 11 993 11 981 11 590 12 225 12 158 12 491 97 Alkoholhaltiga drycker (194) (260) 326 328 335 361 388 420 3 Totalt 12 006 12 079 12 319 12 309 11 925 12 586 12 546 12 911 100 Varav: Vegetabilier 6 7 462 7 517 8 107 8 165 7 728 8 172 8 073 8 288 64 Animalier 4 147 3 950 3 627 3 454 3 440 3 588 3 581 3 707 29 1 Äldre beräkning. Se texten. 2 Inkl. konserver och andra beredningar. 3 Smör, bregott och övrigt matfett. 4 Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser, glass. 5 Exkl. starköl. 6 Inkl. matfett. Malt- och läskedrycker samt alkoholhaltiga drycker har varken räknats till vegetabilier eller animalier. Vegetabilier inkluderar honung. 17
Diagram 3.1.2 Olika varugruppers bidrag till energitillförseln 1980, 1990 och 2002, procent Bröd o spannmålsprodukter Kött o köttvaror Fisk Mjölk Grädde m.m. Ost Ägg Matfett Köksväxter Frukt o bär Potatis o potatisprodukter Socker och sirap Andra livsmedel Malt- o läskedrycker Alkohol 1980 1990 2002 0 5 10 15 20 25 30 35 % 18
3.2 Protein Våra viktigaste proteinkällor är kött, bröd- och spannmålsprodukter samt mjölk och ost. Dessa svarar tillsammans för ca 75 % av tillförseln vilket framgår av tabell 3.2.1. Tabell 3.2.1 Proteintillförsel 1960-2002, g per person och dag Absoluta tal Procent 1960 1 1970 1 1980 1990 1995 2000 2001 2002 2002 prel. prel. Bröd och 18 17 17 19 20 22 22 23 23 spannmålsprodukter Kött och köttvaror 17 19 23 21 23 27 27 29 29 Fisk, kräft- och blötdjur 2 6 6 6 7 6 7 7 7 7 Mjölk 15 15 17 14 14 13 13 13 13 Grädde och mjölkpulver 1 1 1 1 1 1 1 1 1 Ost 5 6 10 11 11 11 11 11 11 Ägg 3 3 4 4 3 3 3 3 3 Matfett 3 0 0 0 1 1 1 1 1 1 Köksväxter 4 5 2 3 3 3 3 3 3 Frukt och bär 1 2 2 1 1 2 2 Potatis och potatisprodukter 4 4 3 3 3 3 3 3 3 Socker och sirap 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Andra livsmedel 4 1 2 3 4 3 4 4 4 4 Malt- och 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Läskedrycker 5 Totalt livsmedel 74 78 87 89 89 96 96 99 100 Alkoholhaltiga drycker 0 0 0 0 0 0 0 Totalt 87 89 89 96 96 100 100 1 Äldre beräkning. Se texten. 2 Inkl. konserver och andra beredningar. 3 Smör, bregott och övrigt matfett. 4 Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser, glass. 5 Exkl. starköl. 19
3.3 Fett Av tabell 3.3.1 framgår att tillförseln av fett främst kommer från konsumtion av matfett (margarin och smör) och kött. Tabell 3.3.1 Fettillförsel 1960-2002, g per person och dag Absoluta tal Procent 1960 1 1970 1 1980 1990 1995 2000 2001 2002 2002 prel. prel. Bröd och 11 10 12 14 13 15 16 17 14 spannmålsprodukter Kött och köttvaror 25 25 23 21 22 24 24 26 22 Fisk, kräft- o. blötdjur 2 2 3 3 3 3 3 3 3 3 Mjölk 14 12 11 8 8 8 8 8 6 Grädde och mjölkpulver 4 5 6 7 8 8 8 7 6 Ost 5 6 10 11 11 11 11 11 9 Ägg 3 3 3 3 3 3 2 2 2 Matfett 3 49 46 47 37 36 32 30 27 22 Köksväxter 2 2 1 1 1 1 1 1 1 Frukt och bär 1 2 2 2 2 2 2 Potatis och potatisprodukter 0 1 1 2 2 4 4 4 3 Socker och sirap 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Andra livsmedel 4 4 6 8 10 10 12 12 13 11 Malt- o. läskedrycker 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt livsmedel 119 119 126 121 118 122 120 121 100 Alkoholhaltiga drycker 0 0 0 0 0 0 0 Totalt 126 121 118 122 120 121 100 1 Äldre beräkning. Se texten. 2 Inkl. konserver och andra beredningar. 3 Smör, bregott och övrigt matfett. 4 Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser, glass. 5 Exkl. starköl. 20
3.4 Kolhydrater Kolhydrater får vi i första hand från bröd- och spannmålsprodukter vilket framgår av tabell 3.4.1. Övriga kolhydratkällor är bl.a. frukt och bär, socker och potatis. Det bör påpekas att tillförseln från socker enbart avser tillförseln från direktkonsumtionen av socker. Totalkonsumtionen av socker har under de senaste åren uppgått till drygt 40 kg per person och år medan direktkonsumtionen varierat mellan 9-12 kg. Fr.o.m. 1995 ingår inte kostfibrer i kolhydratvärdet vilket minskar kolhydratvärdet med ca 20 g. Tabell 3.4.1 Kolhydrattillförsel 1960-2002, g per person och dag Absoluta tal Procent 1960 1 1970 1 1980 1990 1995 7 2000 7 2001 7 2002 7 2002 prel. prel. Bröd och 141 133 134 147 141 155 154 163 44 spannmålsprodukter Kött och köttvaror 3 3 5 4 4 4 4 5 1 Fisk, kräft- o. blötdjur 2 0 0 1 1 1 1 1 1 0 Mjölk 22 22 25 22 21 21 21 22 6 Grädde och mjölkpulver 1 1 1 1 1 1 1 1 0 Ost 1 1 1 1 1 1 1 1 0 Ägg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Matfett 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Köksväxter 34 47 9 12 10 11 11 11 3 Frukt och bär 36 40 38 38 39 41 11 Potatis och potatisprodukter 38 33 31 30 27 26 26 26 7 Socker och sirap 78 58 54 39 32 28 26 24 7 Andra livsmedel 4 16 24 32 36 37 44 45 49 13 Malt- och läskedrycker 12 5 22 5 11 6 16 6 19 6 23 6 25 6 25 7 Totalt livsmedel 346 344 340 349 331 354 355 369 99 Alkoholhaltiga drycker 2 5 3 5 3 5 3 5 3 5 4 1 Totalt 342 354 334 358 359 373 100 1 Äldre beräkning. Se texten. 2 Inkl. konserver och andra beredningar. 3 Smör, bregott och övrigt matfett. 4 Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser, glass. 5 Inkl. starköl vars kolhydratinnehåll enligt äldre beräkningar (då energin från alkohol räknades som kolhydrater) utgör 0,4 g (1960), 1,3 g (1970) resp. 3,6 g (1980) och enligt nya beräkningar ca 1-1,7 g per person och dag 1980-91. 6 Exkl. starköl (se not 5). 7 Fr.o.m. 1995 ingår inte kostfibrer i kolhydratvärdet. 21
3.5 A-vitamin Tillförseln av A-vitamin redovisas i retinolekvivalenter. Som framgår av tabell 3.5.1 ligger värdena enligt de nya beräkningarna avseende perioden 1980 och därefter betydligt över de äldre avseende 1960 och 1970-talet. Orsaken till dessa skillnader är att Livsmedelsverkets aktuella analyser och tabellvärden ger högre innehållstal för retinolekvivalenter än vad som tidigare var fallet. Tabell 3.5.1 Tillförsel av retinolekvivalenter 1960-2002, RE per person och dag 1 Absoluta tal Procent 1960 2 1970 2 1980 1990 1995 2000 2001 2002 2002 prel. prel. Bröd och 80 80 80 80 82 92 94 99 5 spannmålsprodukter Kött och köttvaror 90 100 250 250 533 571 579 626 33 Fisk, kräft- o. blötdjur 3 20 20 30 40 29 32 33 35 2 Mjölk 110 90 140 150 138 132 134 136 7 Grädde och mjölkpulver 30 40 60 60 68 74 72 68 4 Ost 40 50 100 90 95 99 99 99 5 Ägg 60 60 60 60 53 53 50 46 2 Matfett 4 460 460 440 460 437 390 355 318 17 Köksväxter 50 70 370 410 347 392 390 415 22 Frukt och bär 10 10 30 30 19 21 21 22 1 Potatis och potatisprodukter 0 0 0 0 3 3 2 2 0 Socker och sirap 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Andra livsmedel 5 10 10 40 40 19 24 24 27 1 Malt- och läskedrycker 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt livsmedel 950 990 1600 1670 1824 1882 1854 1893 100 Alkoholhaltiga drycker 0 0 0 0 0 0 0 Totalt 1600 1670 1824 1882 1854 1893 100 1 Redovisningen sker numera i RE (=retinolekvivalenter) per person och dag, tidigare har redovisningen skett i mg per person och dag. RE=summan av färdigbildad retinol i kosten och vitamin A aktivitet från beta-karoten. 2 Äldre beräkning. Se texten. 3 Inkl. konserver och andra beredningar. 4 Smör, bregott och övrigt matfett. 5 Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser, glass. 22
3.6 C-vitamin I tabell 3.6.1 redovisas C-vitaminintaget per person och dag. Frukt och bär, köksväxter samt potatis svarar för den dominerande delen av vårt intag av C-vitamin. Tabell 3.6.1 Tillförsel av C-vitamin 1960-2002, mg per person och dag Absoluta tal Procent 1960 1 1970 1 1980 1990 1995 2000 2001 2002 2002 prel. prel. Bröd och 0 0 2 2 2 1 1 1 1 spannmålsprodukter Kött och köttvaror 0 0 1 1 1 1 1 1 1 Fisk, kräft- o. blötdjur 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Mjölk 9 8 0 0 0 4 4 4 3 Grädde och mjölkpulver 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ost 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ägg 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Matfett 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Köksväxter 12 17 21 27 33 43 47 47 39 Frukt och bär 28 37 46 45 47 45 46 48 41 Potatis och potatisprodukter 17 13 18 17 16 14 14 13 11 Socker och Sirap 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Andra livsmedel 4 0 0 1 2 2 3 3 3 3 Malt- och läskedrycker 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt livsmedel 66 75 89 94 101 110 115 118 100 Alkoholhaltiga drycker 0 0 0 0 0 0 0 Totalt 89 94 101 110 115 118 100 1 Äldre beräkning. Se texten. 2 Inkl. konserver och andra beredningar. 3 Smör, bregott och övrigt matfett. 4 Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser, glass. 23
3.7 Järn Vårt intag av järn kommer främst från bröd och spannmålsprodukter samt kött- och köttvaror. Av tabell 3.7.1 framgår att hälften av järntillförseln under perioden 1980 till 1994 hade sitt ursprung i konsumtion av bröd- och spannmålsprodukter. Dessförinnan var andelen lägre beroende på att järnberikningen av spannmålsprodukter då ej var så vanlig. Fr.o.m. januari 1995 har dock järnberikningen av siktat mjöl och mjölprodukter upphört vilket fått till följd att järntillförseln från bröd- och spannmålsprodukter numera utgör knappt en tredjedel av den totala järntillförseln. Tabell 3.7.1 Tillförsel av järn 1960-2002, mg per person och dag Absoluta tal Procent 1960 1 1970 1 1980 1990 1995 2 2000 2 2001 2 2002 2 2002 prel. prel. Bröd och 4,5 7,2 10,1 10,6 4,1 4,2 4,2 4,4 30 spannmålsprodukter Kött och köttvaror 3,0 3,3 3,3 3,0 3,2 3,7 3,7 4,1 28 Fisk, kräft- och blötdjur 3 0,4 0,4 0,3 0,4 0,3 0,4 0,4 0,4 3 Mjölk 0,5 0,4 0,5 0,4 0,1 0,2 0,2 0,2 1 Grädde och mjölkpulver 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ost 0,2 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 1 Ägg 0,7 0,7 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,4 3 Matfett 4 0 0 0,1 0,1 0 0 0 0 0 Köksväxter 0,9 1,2 0,7 0,9 1,0 1,1 1,2 1,2 8 Frukt och bär 0,7 0,8 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 0,7 5 Potatis och potatisprodukter 1,7 1,5 1,0 1,0 0,8 0,8 0,8 0,8 6 Socker och sirap 0 0 0,1 0 0 0 0 0 0 Andra livsmedel 5 0,2 0,3 0,9 1,1 1,0 1,3 1,3 1,4 10 Malt- och läskedrycker 0 0 0,1 0,1 0,2 0,3 0,3 0,3 2 Totalt livsmedel 12,8 16,0 18,4 18,8 12,1 13,3 13,4 14,1 95 Alkoholhaltiga drycker 0,3 0,4 0,4 0,6 0,6 0,7 5 Totalt 18,7 19,2 12,5 13,9 14,0 14,8 100 1 Äldre beräkning. Se texten. 2 Fr.o.m 1995 har järnberikning av siktat mjöl och mjölprodukter upphört. 3 Inkl. konserver och andra beredningar. 4 Smör, bregott och övrigt matfett. 5 Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser, glass. 24
3.8 Kalcium Kalcium erhålls främst från mjölkprodukter. Av tabellen 3.8.1 framgår att mjölk, ost, grädde och mjölkpulver svarar för knappt 70 % av kalciumintaget. Tabell 3.8.1 Tillförsel av kalcium 1980-2002, mg per person och dag Absoluta tal Procent 1980 1985 1990 1995 2000 2001 2002 2002 prel. prel. Bröd och spannmålsprodukter 108 107 109 97 106 106 110 10 Kött och köttvaror 27 24 23 24 27 27 30 2 Fisk, kräft- och blötdjur 1 14 15 15 14 15 16 17 1 Mjölk 542 516 456 462 442 444 450 39 Grädde och mjölkpulver 16 16 18 19 23 23 21 2 Ost 249 261 285 287 283 286 287 25 Ägg 14 15 14 13 13 12 11 1 Matfett 2 8 9 9 9 8 7 7 1 Köksväxter 37 45 49 44 55 58 57 5 Frukt och bär 30 28 30 29 28 28 29 3 Potatis och potatisprodukter 9 9 9 9 10 10 10 1 Socker och sirap 2 2 2 1 1 1 1 0 Andra livsmedel 3 78 78 83 73 82 82 88 8 Malt- och läskedrycker 8 8 10 12 13 13 13 1 Totalt livsmedel 1 142 1 133 1 112 1 093 1105 1115 1131 99 Alkoholhaltiga drycker 6 7 8 9 11 12 13 1 Totalt 1 148 1 140 1 120 1 102 1 116 1127 1144 100 1 Inkl. konserver och andra beredningar. 2 Smör, bregott och övrigt matfett. 3 Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser, glass. 25
3.9 Tiamin I tabell 3.9.1. redovisas tillförseln av tiamin. Av tabellen framgår att ca 70 % av tillförseln härrör från konsumtion av bröd- och spannmålsprodukter samt kött och köttvaror. Tabell 3.9.1 Tillförsel av tiamin 1980-2002, mg per person och dag Absoluta tal Procent 1980 1985 1990 1995 2000 2001 2002 2002 prel. prel. Bröd och 0,7 0,8 0,8 0,8 0,9 0,8 0,9 43 spannmålsprodukter Kött och köttvaror 0,5 0,4 0,4 0,5 0,5 0,5 0,5 27 Fisk, kräft- och blötdjur 1 0 0 0 0 0 0 0 2 Mjölk 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 8 Grädde och mjölkpulver 0 0 0 0 0 0 0 0 Ost 0 0 0 0 0 0 0 1 Ägg 0 0 0 0 0 0 0 1 Matfett 2 0 0 0 0 0 0 0 0 Köksväxter 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 6 Frukt och bär 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 5 Potatis och potatisprodukter 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 4 Socker och sirap 0 0 0 0 0 0 0 0 Andra livsmedel 3 0 0 0 0 0 0 0 2 Malt- och läskedrycker 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt livsmedel 1,8 1,7 1,8 1,9 2,0 1,9 2,0 100 Alkoholhaltiga drycker 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt 1,8 1,7 1,8 1,9 2,0 1,9 2,0 100 1 Inkl. konserver och andra beredningar. 2 Smör, bregott och övrigt matfett. 3 Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser, glass. 26
3.10 Kostfibrer Av tabell 3.10.1 framgår att den främsta källan för tillförseln av kostfibrer är bröd- och spannmålsprodukter. Även köksväxter, frukt och bär samt potatis är betydelsefulla kostfibrerkällor. Tabell 3.10.1 Tillförsel av kostfibrer 1980-2002, g per person och dag Absoluta tal Procent 1980 1985 1990 1995 2000 2001 2002 2002 prel. prel. Bröd och 11 11 11 11 11 11 12 51 spannmålsprodukter Kött och köttvaror 0 0 0 0 0 0 0 1 Fisk, kräft- och blötdjur 1 0 0 0 0 0 0 0 0 Mjölk 0 0 0 0 0 0 0 1 Grädde och mjölkpulver 0 0 0 0 0 0 0 0 Ost 0 0 0 0 0 0 0 0 Ägg 0 0 0 0 0 0 0 0 Matfett 2 0 0 0 0 0 0 0 0 Köksväxter 2 3 3 3 4 4 4 16 Frukt och bär 3 3 3 3 3 3 3 13 Potatis och potatisprodukter 2 3 3 3 3 3 3 12 Socker och sirap 0 0 0 0 0 0 0 0 Andra livsmedel 3 1 1 1 1 1 1 1 5 Malt- och läskedrycker 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt livsmedel 19 21 21 20 22 22 23 100 Alkoholhaltiga drycker 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt 19 21 21 20 22 22 23 100 1 Inkl. konserver och andra beredningar. 2 Smör, bregott och övrigt matfett. 3 Kaffe, te, kakaopulver, honung, choklad- och konfektyrvaror, vissa såser, glass. 27
3.11 Alkohol Beträffande alkoholhaltiga drycker redovisades i de äldre näringsvärdesberäkningarna endast näringsintaget från öl. Fr.o.m. 1980 ingår även vin- och spritdrycker. Dessutom har tillförseln av alkohol beräknats. För att få en uppfattning om utvecklingen av alkoholintaget har värdena för alkoholinnehåll i vin och sprit därvid även applicerats på konsumtionen för 1960 och 1970. Resultatet framgår av tabell 3.11.1. Det bör påpekas att uppgifterna om alkoholintaget är en underskattning av det verkliga intaget eftersom konsumtionssiffrorna gällande alkoholhaltiga drycker enbart baseras på den registrerade försäljningen till konsument från Systembolaget och restauranger. Tabell 3.11.1 Tillförsel av alkohol 1960-2002, g per person och dag 1960 1970 1980 1990 1995 2000 2001 2002 prel. Öl, exkl. starköl 2,5 4,8 2,7 3,3 3,2 2,5 2,3 2,2 Starköl, vin och sprit 6,1 8,1 10,3 9,8 9,3 10,3 11,1 12,0 Totalt 8,6 12,9 13,0 13,1 12,5 12,8 13,5 14,3 3.12 Kostens näringstäthet En uppfattning av kostens kvalitativa innehåll av vitaminer och mineralämnen får vi genom att beräkna näringstätheten, d.v.s. mängden näringsämnen per energienhet. Detta har gjorts i tabell 3.12.1. Som jämförelse anges även Livsmedelsverkets rekommenderade näringstäthet. Denna rekommendation är tänkt att användas vid planering av kosten för olika grupper av konsumenter. Användningsområdet är alltså begränsat och rekommendationen redovisas här endast för att ge en referensram för en bedömning av kostens näringsinnehåll. Tabell 3.12.1 Faktisk och rekommenderad näringstäthet för vitaminer och mineraler 1960-2002, mg per MJ 1960 1 1970 1 1980 1990 1995 2000 2001 2002 SLVs prel. Rek. 3 Retinolekv 2 80 84 133 139 153 150 148 147 100 C-vitamin 5,5 6,4 7,2 7,6 8,1 8,8 9,2 9,1 7 Järn 1,1 1,4 1,5 1,6 1,1 1,1 1,1 1,1 1,4-2,1 Kalcium 93 91 93 88 90 89 110 Tiamin 0,14 0,15 0,16 0,16 0,15 0,15 0,13 1 Äldre beräkning. Se texten. 2 Redovisningen sker numera i RE (=retinolekvivalenter) per MJ, tidigare har redovisningen skett i mg per MJ. 3 Avser rekommendationer för planering av kost till grupper av konsumenter med olika ålders- och könssammansättning (Svenska Näringsrekommendationer 1997). 28
4 Fakta om statistiken I följande avsnitt redovisas fakta om Jordbruksverkets beräkningar av livsmedelskonsumtionen. Avsnittet ger information om vilka definitioner, beräkningsmetoder och beräkningsunderlag som används. Vidare förs en diskussion om tillförlitligheten i de uppgifter som redovisas samt hur jämförbarheten är mellan åren. Avsnittet syftar till att ge användarna av statistiken en möjlighet att bedöma hur användbar statistiken är i olika sammanhang. 4.1 Definitioner och beräkningsmetoder De beräkningsmetoder som används varierar för olika livsmedel. För flertalet produkter kan man förenklat säga att direktkonsumtionen fås genom att produktionen justeras för utrikeshandel och svinn (ej hushållssvinn). För livsmedel i form av råvaror eller av råvarukaraktär (t.ex. kött) görs även ett avdrag för råvaruåtgången till de förädlade produkter (konserver, beredningar m.m.) som ingår i beräkningarna. Totalkonsumtionen ska enligt definitionen avse den totala åtgången av råvaror för humankonsumtion. Beräkningsmetoderna skiljer sig även i detta fall en hel del från vara till vara. Totalkonsumtionen av mjöl, kött, socker och ägg beräknas genom att produktionen justeras dels för importerade och exporterade kvantiteter av varan, dels för råvaruinnehållet i importerade och exporterade förädlade produkter. Totalkonsumtionen av exempelvis mjöl inkluderar således inte enbart konsumtion av inhemskt producerat mjöl och importerat mjöl utan även en uppskattning av mjölinnehållet i importen av bröd, pasta och liknande spannmålsprodukter. För övriga produkter beräknas inte totalkonsumtionen enligt ovan beskrivna metod. I vissa fall är totalkonsumtionen för en produktgrupp beräknad som summan av direktkonsumtionen för motsvarande produkter (t.ex. köksväxter, frukter och bär). Kostens näringsinnehåll beräknas genom att konsumtionen av olika livsmedel eller livsmedelsgrupper multipliceras med innehållstal avseende olika näringsämnen. Beräkningarna baseras dels på Jordbruksverkets direktkonsumtionsberäkningar dels på en vid Livsmedelsverket utvecklad livsmedelsdatabas som innehåller näringsvärden för ca 1 800 livsmedel och maträtter. Näringsvärdena baseras på Livsmedelsverkets egna analyser kompletterade med värden från nordiska och andra utländska tabeller. Då beräkningarna baseras på direktkonsumtionen, och därmed på de kvantiteter som är tillgängliga för konsumtion i detaljhandelsledet eller i storhushåll, beaktas inte svinn i enskilda hushåll eller i storhushåll. Konsumtionen av vitaminpreparat och liknande ingår inte i beräkningarna. 29
4.2 Beräkningsunderlag Jordbruksverkets beräkningar av livsmedelskonsumtionen baseras på ett flertal källor och för många av de redovisade varugrupperna kombineras flera källor för att nå slutresultatet. Följande uppräkning ger ingen heltäckande bild av underlaget till beräkningarna men pekar ändå på de viktigaste källorna. Externa källor: SCB; utrikeshandelsstatistik SCB; industrins varuproduktion SCB; trädgårdsräkningen/trädgårdsinventeringen Svensk Mjölk; produktion/försäljning av mejeriprodukter Djupfrysningsbyrån; försäljning av djupfrysta produkter Danisco Sugar; produktion/försäljning av socker och sirap Statens Folkhälsoinstitut/Alkoholinspektionen; försäljning av alkoholhaltiga drycker Livsmedelsverket; slakt av fjäderfä Svenska Jägareförbundet; avskjutningsstatistik Jordbruksverkets egna undersökningar: Kvarnarnas leveranser av mjöl och gryn Slaktstatistik Produktion av förädlade köttvaror (produktion av charkvaror m.m.) Produktion/leveranser av margarin Trädgårdsinventeringen (fr.o.m. beräkningsåret 2002) Försäljning av inhemskt producerade potatisprodukter Försäljning av glass 30
4.3 Statistikens tillförlitlighet 4.3.1 Tillförlitlighet i stora drag Publiceringen av beräkningarna ligger drygt ett år efter det aktuella beräkningsårets slut, vilket i första hand är en följd av att de i stor omfattning baseras på Industrins varuproduktion som Statistiska centralbyrån ansvarar för. Detta minskar naturligtvis aktualiteten i beräkningarna men ökar samtidigt statistikens tillförlitlighet. Jordbruksverkets beräkningar av livsmedelskonsumtionen baseras på flera olika källor och för många produkter kombineras två eller flera källor för att nå slutresultatet. Beräkningsresultatens kvalitet är därför i stor utsträckning beroende av kvaliteten i det underlag som valts för beräkningarna samt i vilken utsträckning dessa källor går att kombinera. Vidare har översyner av beräkningsunderlag och beräkningsmetoder genomförts ett flertal gånger under åren vilket påverkar jämförbarheten mellan åren (se även avsnitt 4.4). I följande avsnitt ges några exempel på faktorer i beräkningsunderlag och beräkningsmetoder som påverkar resultatens kvalitet och jämförbarheten över tiden. Sammanfattningsvis kan sägas att kvaliteten och jämförbarheten över tiden varierar från vara till vara. För några varor finns ett bra beräkningsunderlag medan det för andra varor är bristfälligt. Rådet till användarna av statistiken är därför att tolka förändringar mellan enskilda år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga konsumtionsutvecklingen. 4.3.2 Utrikeshandelsstatistiken och Industrins varuproduktion Två av de viktigaste underlagen till beräkningarna av livsmedelskonsumtionen är: Utrikeshandelsstatistiken Industrins varuproduktion De förändringar som skett i dessa undersökningar har påverkat konsumtionsberäkningarnas kvalitet, inte minst jämförbarheten mellan åren. Den nomenklatur som används för att klassificera varorna i de båda undersökningarna har ändrats vid ett par tillfällen under senare år. År 1988 infördes det Harmoniserade Systemet (HS) vilket var i bruk fram t.o.m. 1994. I och med Sveriges inträde i EU 1995 tillämpas EUs Kombinerade Nomenklatur (KN) för klassificering av varor i utrikeshandelsstatistiken och fr.o.m. 1996 redovisas även Industrins varuproduktion enligt KN. Dessa båda byten av nomenklatur för klassificering av varor har medfört att statistiken efter respektive byte inte är fullt jämförbar med tidigare år. Utrikeshandelsstatistiken och statistiken Industrins varuproduktion har även varit föremål för metodförändringar. I och med EU-medlemskapet förändrades insamlingsmetoden för utrikeshandelsstatistiken. Fram t.o.m. 1994 baserades denna på de uppgifter som företagen lämnade till tullverket vid all införsel och utförsel av varor (exportanmälan och importdeklaration). Statistiken blev på så sätt i stort sett heltäckande. 31
I samband med EU-medlemskapet infördes EU:s system, Intrastat, för insamling av handelsstatistik mellan medlemsstaterna. Intrastat är en omfattande urvalsundersökning där företag som har en handel med övriga EU-länder (införsel eller utförsel) om minst 1,5 miljoner kronor ska ingå. De företag som ingår redovisar sin handel månadsvis via en enkät. Insamlingen av statistik vad gäller handel med länder utanför EU görs, liksom tidigare, från tulldokument som företagen lämnar vid import och export av varor. En konsekvens av Intrastat är att en del av utrikeshandeln inte rapporteras och därmed inte heller finns med i statistiken. Totalt sett för alla varor (inte enbart jordbruksvaror och livsmedel) uppskattas att ca 5 % av handeln inte rapporteras och därför inte finns varufördelad i statistiken. Denna siffra kan vara betydligt större för enskilda varor och detta kan ge effekter i beräkningarna av konsumtionen av enskilda varor. Företagens månatliga redovisning av utrikeshandel sker på detaljerad nivå. Fel klassificering av varor är inte ovanligt och detta innebär ytterligare en källa till osäkerhet i utrikeshandelsstatistiken, vilket i sin tur påverkar kvaliteten i Jordbruksverkets beräkningar av livsmedelskonsumtionen. Fr.o.m. 1997 inhämtas uppgifter till statistiken Industrins varuproduktion vid arbetsställen med minst 20 anställda. Tidigare inhämtades uppgifter från arbetsställen med minst 10 anställda. Detta innebär att data från Industrins varuproduktion före och efter 1997 inte är helt jämförbara och kan påverka resultaten för enskilda varor i konsumtionsberäkningarna. Utifrån uppgifter från Industrins varuproduktion gör dock Jordbruksverket schablonmässiga uppskattningar av produktionen vid företag med mellan 10 och 20 anställda. 4.3.3 Råvaror för vidareförädling av livsmedel Vid beräkningarna av direktkonsumtionen av livsmedel i form av råvaror eller av råvarukaraktär (t.ex. kött) görs ett avdrag för den del av råvaran som används inom förädlingsindustrin för produktion av varor som redovisas separat i Jordbruksverkets beräkningar (konserver, charkprodukter m.m.). För att uppskatta råvaruåtgången av kött för produktion av charkvaror, konserver och färdiglagad mat har Jordbruksverket med några års mellanrum genomfört undersökningar för att uppdatera åtgångstalen i förädlingsindustrin. På flera andra områden, exempelvis vissa köksväxter, frukter och bär är dock tillgången till uppgifter om råvaruåtgången i förädlingsindustrin bristfällig. I många fall innebär detta att schablonvärden som legat konstanta under en längre tid används. 4.3.4 Förändringar i konsumtionsmönster Enligt definitionen av direktkonsumtionen ska de konsumerade kvantiteterna, så långt beräkningsunderlaget tillåter, redovisas i den form som produkterna når konsumenten (se avsnitt 4.1). Det underlag som används för beräkningarna har dock brister när det gäller möjligheten att följa vissa aspekter på förändrade konsumtionsmönster. Underlaget tillåter t.ex. inte någon uppdelning på vad som konsumeras i enskilda hushåll och i storhushåll (restauranger, skolor, sjukhus m.m.). Beräkningarna kan vidare ge viss information om t.ex. i vilken omfattning konsumtionen av mer förädlade produkter ökat (konserver, färdiglagade rätter m.m.). Men om förädlingen inte sker i industriledet, d.v.s. inte ingår i Industrins varuproduktion, så kommer den förädlade produkten i statistiken att redovisas under respektive råvara som ingår i produkten. Den fyllda baguetten som äts på vägen mellan jobbet och hemmet återfinns i statistiken sannolikt under flera varugrupper såsom t.ex. mjukt matbröd, charkuterivaror, matfett, ost och köksväxter. 32
4.3.5 Totalkonsumtionen Vid beräkningarna av totalkonsumtionen justeras produktionen dels för importerade och exporterade kvantiteter av varan, dels för råvaruinnehållet i importerade och exporterade förädlade produkter (se avsnitt 4.1). Metoden kräver således uppskattningar av råvaruinnehållet i importerade och exporterade produkter av olika förädlingsgrad. Dessa uppskattningar är förhållandevis grova och därmed följer en viss osäkerhet i statistiken. För en del varor t.ex. mjöl och kött omfattar beräkningarna av råvaruinnehållet i förädlade produkter ett relativt stort antal varor medan motsvarande beräkning för t.ex. ägg är betydligt mer begränsad. 4.3.6 Kostens näringsinnehåll Kostens näringsinnehåll beräknas genom att direktkonsumtionen av olika livsmedel eller livsmedelsgrupper multipliceras med innehållstal avseende olika näringsämnen. Detta innebär att förändringar i de beräkningsmetoder och det beräkningsunderlag som används i beräkningarna av direktkonsumtionen även påverkar kvaliteten och jämförbarheten över tiden i beräkningarna av kostens näringsinnehåll. I samband med att Livsmedelsverket övertog beräkningarna av kostens näringsinnehåll fr.o.m. 1992, reviderades beräkningarna tillbaka till 1980. Livsmedelsverket gör fortlöpande analyser av livsmedel och revideringar av näringsinnehållstalen. Förändringar i dessa kan ha flera orsaker, t.ex. kan fördelningen av ingående livsmedel inom en varugrupp ändras eller kan livsmedlet förändras, exempelvis genom ändrad sammansättning eller berikning. Vidare kan förbättrade analysmetoder leda till ändringar av innehållstalen. 4.4 Bra att veta 4.4.1 Bakgrund till konsumtionsberäkningarna Jordbruksverket 2 redovisar sedan början av 1940-talet beräkningar av livsmedelskonsumtionen i landet och kostens näringsinnehåll. Beräkningarna tillkom bl.a. för att man under krigsåren skulle kunna följa utvecklingen av livsmedelsförsörjningen och förändringar i näringsstandarden. Användningsområdet utökades successivt och beräkningarna ingick under ett flertal år som en integrerad del i Statistiska centralbyråns nationalräkenskaper vid beräkningar av den totala konsumtionen i landet. 2 Tidigare Statens jordbruksnämnd 33
4.4.2 Översyn av beräkningarna Under åren har ett flertal översyner genomförts av beräkningarna av livsmedelskonsumtionen. Detta har medfört förändringar i beräkningsmetoder, beräkningsunderlag och varuindelning m.m. Nedan redovisas kortfattat några viktiga resultat från de översyner som genomförts med betoning på översyner av mer övergripande karaktär samt översyner som ligger närmast i tiden. Inför beräkningarna för åren 1988-1991 gjordes en översyn av beräkningsunderlaget bl.a. med anledning av ny industristatistik enligt det nya HS-systemet. Omläggningen till ny varuklassificering enligt HS-systemet medförde för vissa varugrupper jämförbarhetsproblem med statistik för åren före 1988. Den översyn som gjordes finns redovisad i Jordbruksverkets rapport 1992:10, Livsmedelskonsumtionen 1988-1991. Inför beräkningarna av 1993 års konsumtion gjordes revideringar beträffande charkkonsumtionen. Konsumtionen grundade sig tidigare på Jordbruksverkets undersökning om produktionen av charkvaror. Då undersökningen inte görs varje år har mellanliggande års värden främst uppskattats utifrån Industrins varuproduktion. En ny undersökning gällande produktion av förädlade köttvaror och dessa varors råvaruinnehåll avseende 1998 genomfördes under hösten 1999. Utifrån denna undersökning har vissa justeringar av beräkningarna av köttkonsumtionen gjorts. Undersökningen avsåg förhållandena under 1998 men med ledning av resultaten har beräkningarna även reviderats för åren fr.o.m. 1996 (se även Jordbruksverkets rapport 2000:13, Konsumtionen av livsmedel m.m. 1996-1999). Åren 1995 och 1996 skedde stora förändringar i produktions- och utrikeshandelsstatistiken. I samband med det svenska EU-medlemskapet år 1995 infördes EUs Kombinerade Nomenklatur (KN) för klassificering av varor i utrikeshandelsstatistiken och fr.o.m. år 1996 redovisas även produktionsstatistiken enligt KN-systemet (se avsnitt 4.3). Bytet av nomenklatur har orsakat förändringar i direktkonsumtionsberäkningarnas varuindelning. Fr.o.m. år 1995 har följande ändringar i varuindelningarna genomförts: Kalvkött (vara 21) redovisas tillsammans med nötkött (vara 22). Mesvaror (vara 77) redovisas tillsammans med ost, andra slag (vara 78). Soppor och buljonger m.m., ej konserv (vara 117) redovisas tillsammans med soppor och buljonger m.m., konserv (vara 118). Salladskål som tidigare ingick i vara 97 har flyttats och redovisas i vara 96. Hårt och mjukt tunnbröd redovisas tillsammans med mjukt matbröd (vara 14). Fyllda pastaprodukter och couscous som inte ingick i konsumtionsberäkningarna före 1995 ingår numera i gruppen makaroner, spagetti och liknande produkter (vara 9). I samband med beräkningarna avseende år 2000 genomfördes ett mindre översynsarbete som har lett till vissa förändringar i varuindelningen, vilka redovisas nedan. Den främsta orsaken till dessa har varit svårigheter att skilja vissa varor/varugrupper från varandra i den nu rådande nomenklaturen (KN) på utrikeshandelsstatistikområdet. Vidare har redovisningen av färsk fisk upphört. Anledningen till detta är att beräkningarna av konsumtionen av färsk fisk var mycket osäkra och i flera fall gav helt orimliga resultat när de baserades på den officiella fångststatistiken och utrikeshandelsstatistiken. 34
Fr.o.m. år 2000 har följande förändringar i varuindelningen genomförts: Köttsoppor (tidigare vara 34) redovisas tillsammans med soppor och buljonger innehållande köksväxter, bär, frukter fisk och kött (vara 117-118) Färsk fisk (vara 38-44) redovisas inte längre Fryst filead flatfisk (tidigare vara 45) redovisas tillsammans med fryst, filead torskfisk (tidigare vara 46) och fryst, filead annan fisk (tidigare vara 47) Saltad och kryddad fisk (tidigare vara 49) redovisas tillsammans med torkad fisk (tidigare vara 50) och rökt fisk (tidigare vara 51) Annan beredd fisk (tidigare vara 55) redovisas tillsammans med panerade fiskfiléer och fiskpinnar (tidigare vara 56) Kräft- och blötdjur, färska, frysta, saltade, torkade (vara 58) redovisas inte längre Majonnäs (tidigare vara 86) redovisas tillsammans med såser och andra för smaksättning avsedda preparat (vara 141) Djupfrysta bönor, morötter, spenat, ärter och övriga köksväxter (tidigare vara 101) redovisas tillsammans med torkade ärtor och bönor (tidigare vara 102) Tomatjuice och annan saft av köksväxter (tidigare vara119) redovisas tillsammans med saft och juice av frukter och bär (tidigare vara 120) Tobak (tidigare vara 160-163) redovisas inte längre 4.5 Elektronisk publicering Konsumtionsberäkningarna redovisas även på Jordbruksverkets webbplats (www.sjv.se) under avdelningen Statistik & fakta samt i Jordbruksstatistisk årsbok. Tidigare beräkningar av direktkonsumtionen finns redovisade i Jordbruksverkets rapportserie samt i Jordbruksverkets nu nedlagda publikation Jordbruksekonomiska Meddelanden. Där finns även tidigare beräkningar av totalkonsumtionen och kostens näringsinnehåll redovisade i artikelform. 35
36
5 Direktkonsumtionen av livsmedel m.m. i Sverige 1960-2002 37
Tabell 5.1a Bröd och spannmålsprodukter, miljoner kg Förändringar i statistikunderlaget har skett 1988, 1995 och 1996 (se avsnitt 4.3 och 4.4). Uppgifterna nedan avser varans art före den slutliga beredningen i hemmet. Sålunda redovisas t.ex. endast marknadsförda produkter i positionerna 12-17, medan hembakade produkter redovisas under vetemjöl, ägg, socker osv. Vara 1960 1970 1980 1990 1995 2000 2001 2002 prel. 1 Vetemjöl 121,8 94,3 114,0 113,0 108,2 96,9 89,8 92,1 2 Rågmjöl 4,2 2,9 2,9 2,2 2,5 1,2 1,3 1,3 3 Mjöl av blandningar av vete och 18,8 14,9 17,9 15,5 14,1 9,0 8,3 8,4 råg samt mjöl av annan spannmål 4 Risgryn 1 7,9 11,1 19,2 33,4 35,9 35,3 39,1 40,5 5 Havregryn samt gryn och flingor 20,2 17,3 20,2 24,1 27,0 21,7 22,9 24,8 av annan spannmål 6 Summa mjöl och gryn 172,9 140,5 174,2 188,2 187,7 164,1 161,3 167,2 7 Mixer m.m. beredda av mjöl eller 4,2 5,0 3,5 5,1 3,2 4,5 4,3 5,3 stärkelse 8 Vällingpulver 3,0 13,5 12,3 10,7 9,9 7,5 7,6 7,3 9 Makaroner, spagetti och liknande produkter 10 Majsflingor, rostat ris, ostbågar, pop corn 11 Summa mjölprodukter exkl. bröd och konditorivaror 6,1 10,0 19,5 36,6 47,8 63,4 69,6 69,9 4,5 9,3 13,0 28,4 32,5 37,0 35,9 37,9 17,8 37,8 48,3 80,8 93,4 112,4 117,4 120,4 12 Knäckebröd 2 och flatbröd 3 49,3 47,6 50,9 47,9 37,0 31,9 32,1 32,6 13 Skorpor och skorpmjöl 10,5 12,8 12,4 8,2 4,0 5,1 3,6 5,4 14 Mjukt matbröd (inkl. tunnbröd) 3 231,4 245,1 254,7 264,9 322,8 400,4 390,3 430,8 15 Kex, rån och torra småkakor 24,6 39,8 39,3 53,2 40,7 43,2 46,7 47,6 16 Bullar, vetelängder, wienerbröd och annat mjukt kaffebröd 17 Bakelser, tårtor, sockerkakor och övriga bakverk (inkl. crêpes, pizzor, piroger) 75,4 65,1 37,0 32,3 34,4 55,8 52,3 44,4 34,1 31,8 22,1 39,2 48,4 55,0 58,7 72,8 18 Summa bröd och konditorivaror 425,3 442,2 416,4 445,7 487,3 591,4 583,7 633,6 1 Uppgifterna för 1994 och 1995 är justerade p.g.a. att viss hamstring förekom under 1995. 2 Inkl. ströbröd framställt av knäckebröd. 3 Fr.o.m. 1995 redovisas tunnbröd tillsammans med mjukt matbröd. 38