Miljörapportssammanställning för verksamheter inom Norra Östersjöns vattendistrikt. Gulmarkerade fält innehåller information som behöver ses över.

Relevanta dokument
Miljörapportsammanställning för verksamheter inom Norra Östersjöns vattendistrikt

Naturvårdsverkets författningssamling

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Avloppsreningsverk och slam

Naturvårdsverkets arbete med att ta fram nya föreskrifter för avloppsreningsverk

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

Begrepp i emissionsdeklarationen

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

ÄMNEN SOM INTE FÅR TILLFÖRAS AVLOPPS- VATTNET. Exempel på ämnen som inte får tillföras avloppsledningsnätet är;

Riktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar

Avloppsreningsverk och slam

Bestämmelser VA. För Vara kommuns allmänna VA-anläggningar. Bilaga till ABVA. Antagen av kommunfullmäktige

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund

Kvartalsrapport 1, 2, 3 och 4 för Himmerfjärdsverket 2009

Få stöd på SMP-hjälp Även om det inte är en nyhet börjar vi med en upplysning om webbplatsen

Under prövotiden gäller följande provisoriska föreskrifter.

Stora förbränningsanläggningar


Miljörapport. Förslag till beslut. Ärendet

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket


Ljungby kommun Tekniska kontoret

Statens naturvårdsverks författningssamling

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Bilaga till mejl den 18 december 2015 med information om kommande ändringar i miljörapportföreskrift och SMP

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet

Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Käppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar

MILJÖRAPPORT Emissionsdeklaration

Stockholms framtida avloppsrening MB Inlagor November 2016

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010.

Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten

Avloppsreningsanläggningar, avloppsledningsnät och slam

Policy för fordonstvättar i Haninge

Kvartalsrapport 4 för Himmerfjärdsverket 2017

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

PROJEKT. Teamövergripande projekt om avloppsvattenrening

Yttrande över ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt drift av Skebäcks avloppsverk, Örebro kommun

Naturvårdsverkets författningssamling

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Fortum Värme, Högdalenverket, fastställande av slutliga villkor

Inledning Inför planändring har provtagning utförts av dagvatten i två dagvattenbrunnar i Hunnebostrand i Sotenäs kommun.

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Undersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten. Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Västlänken och Olskroken planskildhet Utsläpp av vatten

Tilläggsbestämmelser till ABVA 16 med Informationsdel

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter inom Bengtsfors kommun

Mall för textdelen till miljörapporten för energianläggningar

UTSLÄPP, KONTROLL OCH RAPPORTERING NÅGRA NYCKELFRÅGOR

LÄNSHÅLLET VATTEN. Anvisningar för hantering av länshållet vatten i Nacka kommun

fö r u t s l ä p p av av lo p p svat te n f rå n

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Riktlinjer. Fö r utslä pp äv ävlöppsvätten frä n industrier öch ändrä verksämheter. Vision. Program. Policy. Regler. Handlingsplan.

Mall för textdelen till miljörapporten

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008.

PROJEKT. Granskning av miljörapporter för verksamhetsåret Projekt

DOM Stockholm

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Naturvårdsverkets författningssamling

Bilaga 1. Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

Styrmedel för ökad rening i kommunala avloppsreningsverk Ert dnr. M2012/2665/Nm

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Svensk författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND

Maximal genomsnittlig veckobelastning

Råd och riktvärden vid utsläpp av avloppsvatten

Ett giftfritt avlopp. Information till företag i Jönköpings kommun

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun

MILJÖRAPPORT 2012 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

Kommentarer: Remiss av förslag till ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport

Kontrollprogram för länshållningsvatten under byggtiden

Checklista för kontrollprogram

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

LENNART FRISCH. Agenda Enviro AB MILJÖKVALITETSNORM - MKN.

VÄGLEDNING SoFi Source Finder

MILJÖRAPPORT 2011 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

KVALITETSDEKLARATION

Svensk författningssamling

Påverkan övergödning Storsjön

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 4, oktober-december 2016

Rapport 2010:09. Miljögifter i slam och utgående vatten från avloppsreningsverk Manual, sammanställning och rekommendationer

Acceptabel belastning

Bilaga till miljörraport för år: 2013 Efterlevnad av SNFS 1990:14

Industriutsläppsdirektivet (IED)

Riktlinjer. Vid utsläpp av avloppsvatten för industrier och andra verksamheter

Statens naturvårdsverks författningssamling

Miljörapport. Tortuna, Flintavik, Kärsta och Orresta reningsverk 2011.

Transkript:

1(10) LATHUND Miljörapportssammanställning för verksamheter inom Norra Östersjöns vattendistrikt Introduktion Detta dokument beskriver den sammanställning som har skapats genom projektet Miljörapportssammanställning för verksamheter inom Norra Östersjöns vattendistrikt. Projektet genomfördes under 2012 och projektets genomförande beskrivs i de projektplaner och det PM som upprättats. Sammanställningen består av information från inrapporterad miljörapport för år 2010 för: alla A-verksamheter inom Norra Östersjöns vattendistrikt (NÖVD) och för de B-verksamheter som redovisar utsläpp till mottagaren Vatten, Vatten-halt och Beh.arv i emissionsdeklarationen, och för B-verksamheter med branscherna ytbehandling av metall/plast och deponering. Sammanställningen är uppdelad i två excel-filer. En fil för villkor och en fil för utsläppsdata, där utsläppsdata är uppdelat i två flikar, en för organiska ämnen och en för metaller och övrigt. Övrigt är exempelvis näringsämnen, temperatur eller flöde. En sammanställning av grundinformation om varje verksamhet är exporterad från Svenska miljörapporteringsportalen (SMP). I filerna är de parametrar som består av grundinformationen markerade med ljusgrön bakgrund. Grundinformationen är samma för de båda filerna. Information om recipienten är hämtad från Vatteninformationssystem Sverige (VISS) år 2012 och parametrar hämtade från VISS är markerade med ljusblå bakgrund. Nedan beskrivs de parametrar som finns i filerna. Gemensamt för båda filerna Gulmarkerade fält innehåller information som behöver ses över. Kolumn VattendistriktKod Ingår i den grundinformation som går att laddas ner från SMP. För flertalet anläggningar är vattendistriktskoden felaktig i SMP. Felaktiga vattendistrikt är markerade med röd bakgrund. Felet har rapporterats till SMP support som har skickat informationen vidare till Naturvårdsverket, som ska åtgärda felet. Länsstyrelsen Dalarna Telefon 023-810 00 Webb www.lansstyrelsen.se/dalarna Plusgiro 6 88 19-2 Postadress 791 84 FALUN Fax 023-813 86 E-post dalarna@lansstyrelsen.se Bankgiro 5050-5858 Besöksadress Åsgatan 38 Orgnr 202100-2429

2(10) Kolumnerna Koordinater, X och Y Anger koordinaterna för anläggningen. Koordinater ingår i den sammanställning av grundinformation (heter idag för anläggningsinfo) som går att exportera från SMP. I grundinformationen redovisas oftast koordinater i form av SWEREFF 99 TM, men även i form av RT90. Under kolumn Koordinater finns därför både RT90 och SWEREFF 99 TM. Under kolumnerna X och Y har RT90 konverterats till SWEREFF 99 TM. För enstaka verksamheter misstänks anläggningens koordinater vara fel i SMP. De koordinater som misstänks vara felaktiga har markerats med röd bakgrund. Kolumn Beskrivning av mottagaren Denna kolumn används till att förtydliga vart vattnet leds. Vissa verksamhetsutövare anger mer specifikt vart vattnet släpps ut och ibland har vattnet inte släppts ut direkt till recipienten. Ibland har verksamhetsutövaren provtagit ett vatten som inte går direkt ut till recipienten eller till kommunalt avloppsreningsverk p.g.a. att villkor kan finnas för ett sådant vatten. T.ex. kan en avfallsanläggning ha provtagit vatten, som kommer från en del av verksamhetsområdet, som går till ett utjämningsmagasin. Det samlade vattnet från utjämningsmagasinet provtas och leds till en våtmark där det utgående vattnet till recipienten provtas. I de fall då ett vatten inte direkt leds till recipient eller avloppsreningsverk står detta kommenterat i kolumn Beskrivning av mottagaren, t.ex. Till utjämningsmagasin L3. Dessa vatten ingår i sammanställningen i de fall de har ett villkor på sig eller då man har analyserat ämnen som man inte har analyserat i utgående vatten. Kolumn Vattenförekomst/Övrigt vatten/arv I kolumnen anges slutdestinationen för vattnet i form av ett ytvattenförekomstnamn eller namn på kommunalt avloppsreningsverk (ARV). Att ha med slutdestinationen för vattnet möjliggör att man kan filtrera ut alla vatten som slutligen hamnar i en vattenförekomst eller som leds till ett kommunalt avloppsreningsverk. Om vattnet inte släpps direkt ut till recipienten eller avloppsreningsverket så finns detta angivet i kolumnen Till Mottagare. Filen för utsläppsdata I denna fil finns två flikar för sammanställningen av utsläppsdata. En flik för organiska föroreningar och en för metaller och övrigt. Flikar är uppbyggda så att det finns möjlighet att föra ihop flikarna. Detta innebär att det kan finnas rader i

3(10) en flik där det inte finns någon utsläppsdata och som på samma rader i den andra fliken finns utsläppsdata. Här finns även fliken ED med den data från emissionsdeklarationen som är exporterad från SMP och som finns inlagd i sammanställningen. I fliken Inte medtaget finns information om analyser som av prioriteringsskäl inte har tagits med i sammanställningen. Det kan vara en omgivningskontroll som utförts av en verksamhet eller provtagningar som ligger till grund för medelvärden som har tagits med i sammanställningen. Kolumnen Anlaggningsnamn Anger namnet på anläggningen enligt SMP. För rödtextade anläggningsnamn har inte miljörapporten varit tillgänglig av olika skäl. Anledningen har jag skrivit med röd text efter all grundinformation, dvs. under kolumn Uppmätta halter/mängder avser följande vatten. Ibland har verksamheten sekretessmarkerat miljörapporten i SMP. Trots detta kan det ändock finnas uppgifter inlagda p.g.a. att man kan få tillgång till emissionsdeklarationen då denna exporteras. Miljörapporter från tidigare år kan även finnas tillgängliga för uttag av viss information. Kolumnerna Utsläpp-X och Utsläpp-Y Anger de utsläppskoordinater som redovisas i emissionsdeklarationen. När en verksamhet har registrerat utsläpp till mottagaren Vatten i emissionsdeklarationen finns alltid koordinater för utsläppet. Utsläppskoordinater har endast tagits med i de fall då koordinaterna skiljer sig från anläggningens koordinater, vilka redovisas under kolumn Koordinater. För avloppsreningsverk anges ofta samma utsläppskoordinater i emissionsdeklarationen för behandlat vatten, delbehandlat (dvs. bräddat vid anläggningen) och bräddat vatten på nätet. Koordinater för bräddat vatten på nätet ingår inte i sammanställningen då dessa huvudsakligen inte anges av verksamhetsutövare. Delbehandlat och behandlat vatten leds ibland till olika recipienter, oftast i de fall då vattnet behandlas i en våtmark. Kolumn Uppmätta halter/mängder avser följande vatten Anger det vatten som beskrivs i miljörapporten eller i emissionsdeklarationen för de redovisade halter och/eller mängder. När verksamheten inte har något utsläpp till vatten eller inte redovisat något utsläpp till vatten, eller när miljörapporten inte varit tillgänglig har detta markerats med röd text. I de fall då det har uppstått osäkerheter kring vad det är för slags vatten det är som släpps ut, anges Utsläpp till vatten.

4(10) För branscherna Avloppsreningsverk och Djurhållning finns vägledning från Naturvårdsverket i hur man fyller i emissionsdeklarationen (Vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport). Version 7 av vägledningsmaterialet utkom 2011-01-27 och jag har utgått ifrån att verksamheterna har använt sig av denna. Nedan är text ur vägledningsmaterialet. Avloppsreningsverk: När det gäller utsläppta mängder från avloppsreningsverk redovisas det som bräddats vid verket som en delmängd. Totalmängden utgörs av summan av utsläpp från avloppsreningsverk och det som bräddats. När det gäller utgående halter är det annorlunda. Där redovisas utsläpp från verket och halten på bräddat vid verket som två delutsläpp. Totalhalten är den sammanvägda halten av utgående halt och bräddad halt. Från och med i år införs parametern QVBräddNät för redovisning av vilket flöde som totalt bräddats på nätet. Denna skall rapporteras separat som ett totalflöde och inte ingå i totalflödet QV från anläggningen som tidigare. Djurhållning: Emissionsdeklarationen ska omfatta: Utsläpp av kväve till vatten om utsläppen uppgår till 6000 kg per år eller mer. För gödselhantering omfattas enbart utsläpp från lagringsutrymmen eller annan hantering inom anläggningen för djurhållning. Vi håller på att se över hur utsläpp till vatten från gödslad mark ska kvantifieras och rapporteras. I avvaktan på resultatet av detta behöver inte djurhållare redovisa utsläpp av kväve och fosfor till vatten från gödslad mark. Utsläpp av fosfor till vatten om utsläppen uppgår till 100 kg per år eller mer. För gödselhantering omfattas enbart utsläpp från lagringsutrymmen eller annan hantering inom anläggningen för djurhållning, ej utsläpp från gödslad mark. Det finns en beräkningsmodell för utsläpp av kväve och fosfor till vatten från gödslad mark i den tidigare vägledning som utkom 2010-01-27, dvs. version 6, för branschen djurhållning. Flertalet verksamheter med djurhållning (huvudkod 1.10) verkar ha följt denna version då rapportering av utsläpp av kväve och fosfor finns i emissionsdeklarationen. Observera att det kan finns en del verksamheter med huvudkod 1.10 som inte har redovisat utsläpp till vatten även om spridning av gödsel till mark sker. En del har till och med hänvisat att de inte behöver redovisa spridning av gödsel på grund av den nya vägledningen, dvs. version 7. Då djurhållare har redovisat kväve och fosfor i emissionsdeklarationen har jag antagit att detta avser läckage från gödslad mark. Kolumn Beskrivning av provtaget vatten I kolumnen beskrivs det vatten som har provtagits utifrån den information som finns i miljörapporten, exempelvis om vattnet genomgår rening innan utsläpp eller

5(10) varifrån vattnet kommer. När verksamheter inte har haft något utsläpp av ett visst vatten under året anges detta med röd text. När utgående halter och mängder redovisas i miljörapportens textdel för avloppsreningsverk, har jag antagit att halterna och mängderna avser det vatten som verksamheten har villkor på, om inget annat anges. T.ex. om ett avloppsreningsverk har villkor på det samlade utgående vattnet vid anläggningen, både behandlat och bräddat, är det antaget att redovisade halter och mängder avser detta vatten, om inget annat anges. Jag har även antagit att verksamheterna har följt det vägledningsmaterial som finns för rapportering via emissionsdeklarationen (se ovan beskrivningen av kolumn Uppmätta halter/mängder avser följande vatten ) Kolumn Beskrivning av mottagaren Om det provtagna vattnet inte har genomgått rening ännu utan ska till en reningsanläggning anges detta in i denna kolumn, exempelvis Till sedimentationsanläggning. För att få med detta vatten när man sorterar på vattenförekomst har jag skrivit in slutdestinationen för vattnet i kolumnen Vattenförekomst/Övrigt vatten/arv. Observera att detta vatten inte leds direkt till recipient/arv, utan att det ska genomgå någon slags behandling innan det släpps ut. När det står Närmsta vattenförekomst har verksamhetsutövaren inte angett recipienten utan närmsta vattenförekomst har identifierats utifrån karta. Kolumn Redovisas i Anger om utsläppsdatan finns i miljörapportens textdel (MR) eller i emissionsdeklarationen (ED). Ibland finns datan i båda delarna. Vilket noterats med MR och ED. SAKNAS används i de fall när verksamheten inte har redovisat utsläppsdata för ett utgående vatten. Detta innebär att verksamhetsutövaren inte har analyserat vattnet eller inte har redovisat uppmätta värden. Filen för villkor I denna fil finns en flik för sammanställningen av villkor. Övriga flikar innehåller kopierad text från miljörapporterna för villkor för vattenutsläpp samt information om vattenhanteringen på anläggningen. De villkor som ingår i sammanställningen är villkor som reglerar vattenutsläppets kvalité. Ett villkor på att analysera vattenutsläppet har inte tolkats som ett villkor som reglerar vattenutsläppets kvalité. Kolumn Datum grundtillstånd

6(10) Anger datumet för verksamhetens första gällande tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Kolumn Typ Anger om utsläppet till vatten eller avloppsreningsverk är reglerat i ett villkor, provisoriskt villkor, utredningsvillkor, eller i ett tillstånd. Ibland redovisar verksamheten uppfyllnad av förordningar som innehåller rikt- och/eller gränsvärden för utsläpp av vatten (t.ex. NFS 2002:28). Detta anges i så fall här. Ibland har inte några villkor eller tillstånd som reglerar vattenutsläppets kvalité kunnat utläsas. I dessa fall anges Kan inte utläsa några villkor eller tillstånd för utsläpp till vatten från miljörapporten. Kolumn Villkor i form av värden ANNAT har använts när det i villkoret inte angetts om t.ex. halterna är riktvärden utan om verksamhetsutövaren har uttryckt sig får högst uppgå till. Står det SAKNAS innebär detta att endast textvillkor finns (se nedan). Kolumn Villkor i form av text Anger om villkor för utsläpp till vatten som inte är rikt- eller gränsvärden finns. T.ex. kan en verksamhet ha ett villkor på sig att leda ett visst dagvatten genom en oljeavskiljare eller via en sedimentationsdamm. Jag har försökt att enbart ta med textvillkor som reglerar vattnets kvalité. Om sådana textvillkor finns för ett vatten har detta markerats med ett Ja i denna kolumn. Beslutsdatum för textvillkor ingår inte i sammanställningen, men de finns oftast i separata flikar. Kolumn Datum Anger datum för tillståndet eller villkoret som reglerar utsläpp till vatten. Villkor kan till en början vara provisoriska. Detta innebär att datum för vissa villkor är datum då de provisoriska villkoren blev slutliga. Det har inte alltid framgått från vilka beslut villkoren för utsläpp till vatten härrör. Datum för villkoren har för vissa verksamheter varit svåra att få fram. Kolumn Vattenutsläpp som beskrivs i villkoret Anger det vatten som beskrivs i villkoret (eller tillståndet, förordning eller liknande). Kolumn Beskrivning av vattenutsläppet

7(10) I kolumnen beskrivs vattnet mer ingående utifrån den information som finns i miljörapporten. T.ex. om vattnet genomgår rening innan utsläpp eller varifrån vattnet kommer. Om verksamheten inte längre har utsläpp av det vatten som beskrivs i tillståndet har detta angetts med röd text i denna kolumn.

8(10) Relevanta rapporter, lagar, förordningar och författningar mm Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport NFS 2006:9 I NFS 2006:9 beskrivs vad miljörapportens emissionsdeklaration ska innehålla: 5 Tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter som bedriver en eller flera av de verksamheter som omfattas av bilaga 1 till dessa föreskrifter ska lämna in en emissionsdeklaration. I emissionsdeklarationen ska redovisas årsvärden för utsläpp till luft och vatten av de föroreningar som förtecknas i bilaga 2 till dessa föreskrifter för vilka tröskelvärdet i bilaga 2 har överskridits. Om utsläppet sker till vatten ska även anges till vilken recipient eller till vilket externt reningsverk utsläppet sker. Vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport Rapporten Vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport är ett vägledningsmaterial för de verksamheter som omfattas av kravet på miljörapport. Den beskriver hur en miljörapport ska rapporteras och vad den ska innehålla. Version 7 utkom 2011-01-27 och projektet har utgått ifrån att verksamheterna har använt sig av denna. SNFS 1994:7 För avloppsreningsverk med mer än 2000 personekvivalenter (pe) finns begränsningsvärden för utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse föreskrivet i SNFS 1994:7 med ändring i SNFS 1998:7 (Tabell 1). Denna föreskrift är en s.k. minimumföreskrift, dvs. om verksamheten omfattas av föreskriften så gäller dessa begränsningsvärden som lägsta kravet. Begränsningsvärdena avser med störst sannolikhet utsläpp av behandlat vatten. SNFS 1994:7 kommer att revideras. I det nya vägledningsmaterialet om rapportering av miljörapport Vägledning om Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, version 8 som utkom 2012-01- 27 vill man att verksamhetsutövaren även ska redovisa efterlevnad av SNFS 1994:7. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2006:9, behöver man dock inte redovisa dessa uppgifter. NFS 2002:28 För avfallsförbränning finns begränsningsvärden för utsläpp av avloppsvatten från rökgasrening föreskrivet i NFS 2002:28 (Tabell 1). Svenskt Vatten Vissa verksamheter redovisar uppfyllelse av de momentanvärden och varningsvärden som Svenskt Vatten redovisar i sin rapport Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet från 2009 (Tabell 1).

9(10) Överskrids värdena är vattnet inte likvärdigt med hushållsspillvatten, vilket medföljer krav på interna reningsåtgärder. Tabell 1. De krav på utsläpp till vatten som kan vara aktuella för tillståndspliktiga verksamheter, vilka vatten som omfattas och vilka parametrar som ska mätas. Dokumentnamn Verksamhet Typ av vatten Parameter NFS 2002:28 Avfallsförbrännings- Avloppsvatten från rökgasrening Susp. matrial, Hg, Cd, TI, As, Pb, anläggning Cr, Cu, Ni, Zn, dioxiner och furaner SNFS 1998:7 MS:75 Avloppsreningsverk Avloppsvatten från tätbebyggelse (se 4 för närmare beskrivning) BOD7, CODCr och Susp. matrial SNFS 1998:7 MS:75 Avloppsreningsverk Avloppsvatten från tätbebyggelse med utsläpp BOD7, CODCr, Susp. matrial med ändring i SNFS till havs och kustområdet från norska gränsen och N-tot 1998:7 till och med Norrtälje kommun, med undantag för Himmerfjärden (se 6 för närmare beskrivning) Råd vid mottagande av avloppsvatten från industri och annan verksamhet, Svenskt Vatten mars 2009 Alla verksamheter med utsläpp det allmänna avloppsnätet Momentanvärden samt varningsvärden (likvärdigt med hushållsspillvatten). Överskrids varningsvärdena medför det vanligen krav på interna reningsåtgärder hos verksamheten/företaget före utsläpp till det allmänna avloppsnätet. Pb, Cd, Cu, Cr, Hg, NI, Ag, Zn, Miljöfarliga organiska ämnen, CN, Oljeindex, ph, Temperatur, Konduktivitet, Sulfat, Mg, NH4, Fett, Klorid

10(10) Diskussion I miljörapporten beskriver verksamhetsutövaren vilket vatten som har provtagits, och i beslutet beskrivs det utgående vatten som ska regleras. Dessa två beskrivningar överensstämmer i vissa fall inte. Det kan därför vara svårt att förstå om ett provtaget vatten har villkor på sig. Ett exempel är SSAB Oxelösund AB i Södermanlands län. Vissa verksamhetsutövare tar vattenprov på flera vattenflöden inom anläggningen. I sådana fall har inte alla vattenflöden tagits med i sammanställningen. De vattenflöden som ingår i sammanställningen är utgående vatten till recipient och vattenflöden som har villkor på sig i form av rikt- eller gränsvärden eller liknande. Ett exempel på detta är Löt avfallsanläggning i Stockholms län. Vattenflöden där andra parametrar har analyserats ingår även i sammanställningen. För avloppsreningsverk förekommer ofta i miljörapportens textdel två värden för årsmedelvärdet för en parameter, exempelvis BOD. Detta beror på att de är framräknade på olika sätt. Ibland anges att värdet är flödesvägt och ibland redovisas den beräkningsmodell som använts. För bräddat vatten vid verket har den recipient som ligger närmast verket angetts, vilken oftast är densamma som för utgående behandlat vatten. De flesta verksamheterna har troligen utsläpp av dagvatten till recipient. I de fall verksamhetsutövaren inte anger utsläpp av dagvatten i miljörapporten framkommer inte detta utsläpp i sammanställningen