IT-Gymnasiet Sundbyberg Christine.johnson@academedia.se Rektorn vid IT-Gymnasiet Sundbyberg Fredrik.karlsson@it-gymnasiet.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av IT-Gymnasiet Sundbyberg i Sundbybergs kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se
1 (11) Tillsyn av IT-Gymnasiet Sundbyberg Skolinspektionen genomförde en tillsyn den 3 maj 2012 på IT- Gymnasiet Sundbyberg i Sundbybergs kommun, som har IT Gymnasiet Sverige AB som huvudman. Helhetsbedömning Skolinspektionen noterar att resultaten på IT-Gymnasiet Sundbyberg har förbättrats sedan föregående läsår vad avser den genomsnittliga betygspoängen och andel elever som når behörighet till universitet- och högskolestudier. Andelen elever som fullföljer sin utbildning inom fyra år har även den ökat men i förhållande till riket är den dock lägre. Av de elever som slutade årskurs 3 vårterminen 2011 hade cirka 92 procent av eleverna ett slutbetyg. Trots att IT-Gymnasiet Sundbyberg har förbättrat sina resultat visar Skolinspektionens utredning att alla elever inte når lägst kunskapskraven i samtliga ämnen eller behörighet till universitet- och högskolestudier. Skolan måste därför vidta ytterligare åtgärder. Skolan har rutiner för och genomför utredningar samt upprättar åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd men behöver utveckla arbetet med åtgärdsprogrammen så att de uppfyller författningarnas krav och blir ett arbetsverktyg i syfte att eleven ska utvecklas efter sina förutsättningar och nå högre måluppfyllelse. Skolan måste vidare planera verksamheten för de elever i årskurs 3 som slutför sin yrkesförberedande utbildning under kommande läsår, så att de får den omfattning av arbetsplatsförlagd utbildning, APU, som krävs enligt författningarna. Rektorn på IT-Gymnasiet Sundbyberg är en tydlig pedagogisk ledare som ser till att det bedrivs ett gemensamt och systematiskt arbete på skolan både vad avser skolans kunskaps- som värdegrundsuppdrag. Studiemiljön på skolan är god och eleverna trivs och känner sig trygga med varandra och personalen vilket framgår av skolans egna uppföljningar och bekräftas vid tillsynsbesöket.
2 (11) Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på ett antal områden där huvudmannen måste vidta åtgärder så att alla elever lägst når grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier och i övrigt uppfyller författningarnas krav. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut.
3 (11) Beslut Föreläggande De beskrivna bristerna som Skolinspektionen konstaterat vid tillsynen av IT- Gymnasiet Sundbyberg i Sundbybergs kommun måste åtgärdas för att huvudmannen ska uppfylla författningarnas krav och eleverna därmed ska få den utbildning de har rätt till. En utförligare redogörelse av konstaterade brister finns nedan under rubriken Skäl för beslut. Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) IT- Gymnasiet Sundbyberg att senast 2012-11-21 avhjälpa påtalade brister genom att vidta nedanstående åtgärder. De vidtagna åtgärderna ska samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Särskilt stöd Rektor ser till att beslut fattas om åtgärdsprogram men åtgärdsprogrammen anger inte vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med särskilt stöd. I detta ingår att: - Åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas (3 kap. 9 skollagen). Omfattning, innehåll och resurstillgång Gymnasieutbildningarna uppfyller inte författningarnas krav vad gäller innehåll och omfattning. För utbildningen finns inte nödvändiga materiella resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med omfattning, innehåll och resurstillgång.
4 (11) I detta ingår att: - De nationella program som erbjuds är i överensstämmelse med författningarnas krav vad gäller omfattning och innehåll (16 kap. 20 skollagen, 4 kap. 1 gymnasieförordning/5 kap. 3-4 1985 års skollag, 5 kap. 1, 1 kap. 2 1992 års gymnasieförordning/2 kap. 6 förordning om fristående skolor). - Eleverna har tillgång till skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande (2 kap. 36 skollagen).
5 (11) Skäl för beslut Föreläggande: Särskilt stöd Bedömning: Rektor ser till att beslut fattas om åtgärdsprogram men åtgärdsprogrammen anger inte vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Motivering: I det fall det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska rektorn se till att behovet skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas. Åtgärdsprogrammen ska ange vilka elevens behov är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Rektorn på IT- Gymnasiet Sundbyberg ser till att beslut fattas om utredning och upprättande av åtgärdsprogram för elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Av de exempel på åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av framgår dock inte konkret vilka behov eleven har i förhållande till de nationella mål som ska uppnås. I många åtgärdsprogram beskrivs hur elevens problem i skolan yttrar sig i stället för vilka behoven är. På så vis blir de åtgärder som anges inte alltid adekvata och därmed svåra att utvärdera i förhållande till de nationella målen. Sammanfattningsvis visar utredningen att åtgärdsprogrammen som upprättas vid IT- Gymnasiet Sundbyberg inte utarbetas i enlighet med författningarna. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning: 3 kap. 9 skollagen Omfattning, innehåll och resurstillgång Bedömning: Gymnasieutbildningarna uppfyller inte författningarnas krav vad gäller innehåll och omfattning. För utbildningen finns inte nödvändiga materiella resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås.
6 (11) Motivering: De program som skolan erbjuder ska vara i överensstämmelse med författningarnas krav vad gäller omfattning och innehåll. Alla yrkesförberedande program (gäller årskurs 2 och 3) ska innehålla arbetsplatsförlagd utbildning (APU) i minst 15 veckor. Den 18 mars 1999 (dnr 98:3179) fick skolan rätt till bidrag för ett specialutformat elprogram med inriktning IT, elektronik och naturvetenskap. I ansökan om rätt till bidrag för utbildningen uppger huvudmannen att utbildningen ska omfatta APU under tre år med cirka 15 procent. Huvudmannen inkom den 8 augusti 2006 med ansökan till Skolverket om förändrade programmål för motsvarande utbildning specialutformat program, IT med inriktning elektronik och naturvetenskap - på andra orter i landet. Enligt skolans beskrivning av utbildningen och de nya programmålen kan eleven under utbildningens gång välja antingen en yrkesförberedande inriktning eller en studieförberedande inriktning naturvetenskap. Omfattningen av den arbetsplatsförlagda utbildningen ska enligt skolans beskrivning av programmålen anpassas efter detta val. Skolverket tydliggjorde i samband med detta att huvudmannen måste göra skillnad mellan den yrkesförberedande och den teoretiska inriktningen med avseende på bland annat omfattningen av den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU). Skolans målsättning är även att utbildningen ska genomföras i samarbete med företag via projekt. IT- Gymnasiets specialutformade elprogram inriktning IT, elektronik och naturvetenskap ska syfta till att ge tekniska och teoretiska kunskaper inom ITteknik och elektronikkurser. Vid tillsynen framkommer att samtliga elever på det specialutformade elprogrammet, oavsett inriktning, endast genomför totalt sju veckors praktik under sin utbildning. I samtal med rektorn och representant för huvudmannen bekräftas att uppfattningen är att det är endast sju veckors APU som krävs för båda inriktningarna. Skolinspektionens utredning visar att eleverna på den yrkesförberedande inriktningen inte ges möjlighet till minst 15 veckors APU under utbildningen, vilket är ett krav enligt författningarna. Beträffande den högskoleförberedande inriktningen naturvetenskap gäller inte samma krav på APU. Eleverna ska enligt skollagen ha tillgång till skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande.
7 (11) Tillsynen visar att eleverna på skolan saknar tillgång till ett skolbibliotek. Under tillsynsbesöket framkom att skolan håller på att iordningsställa ett rum för att kunna bygga upp ett eget bibliotek. Kontakt har också tagits med Sundbybergs kommun för att kunna få till ett samarbete med Sundbybergs kommunbibliotek. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister när det gäller elevernas tillgång till APU samt tillgång till skolbibliotek. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att åtgärda bristerna. Författning: 2 kap. 36 skollag, 16 kap. 20 skollagen, 4 kap. 1 gymnasieförordning/5 kap. 3-4 1985 års skollag, 5 kap. 1, 1 kap. 2 1992 års gymnasieförordning/2 kap. 6 förordning om fristående skolor
8 (11) Bakgrund Måluppfyllelse Skolinspektionen utgår i sin tillsyn från alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö. Det innebär att alla elever når maximala resultat och lägst grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Enligt den nationella statistiken för läsåret 2010/11 var den genomsnittliga betygspoängen för IT- Gymnasiet Sundbyberg 12,4 (14,1). Skolinspektionen noterar att den genomsnittliga betygspoängen förbättrats över tid och jämfört med föregående läsår då genomsnittet var 11,3. I jämförelse mellan det specialutformade elprogrammet på skolan och för motsvarande nationella program för riket som helhet överensstämmer den genomsnittliga betygspoängen 12,4 (12,5) ganska väl. Siffrorna inom parentes anger motsvarande värden för riket. Enligt samma statistik för läsåret 2010/11, var det 86,8 procent (87,1) av eleverna som fick grundläggande behörighet till universitet- och högskolestudier. Andelen elever som fullföljde utbildningen inom fyra år var 64,6 procent, vilket kan jämföras med motsvarande nationella program för riket som helhet 80,7 procent. De uppgifter som finns i den nationella statistiken för IT-Gymnasiet Sundbyberg är baserad på färre program, ibland endast på det specialutformade elprogrammet på skolan, vilket försvårar jämförelser med den nationella statistiken för riket som baseras på flertalet utbildningar. Skolan har redogjort för jämförelser mellan resultat på nationella kursprov och betyg i kurserna Matematik A och B, vilket visar på en god överensstämmelse. Skolinspektionens utredning visar att alla elever vid IT- Gymnasiet Sundbyberg inte ges möjlighet att nå lägst kunskapskraven i samtliga ämnen eller behörighet till universitets- och högskolestudier. Skolinspektionen pekar i detta beslut på områden där skolan föreläggs att vidta åtgärder för att förbättra elevernas kunskapsresultat. Resultat av värdegrundsarbetet. Skolan ska enligt läroplanen förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna. Där ingår människolivets okränkbarhet, allas lika värde, jämställdhet mellan män och kvinnor och solidaritet med svaga och utsatta. På IT- Gymnasiet Sundbyberg är studiemiljön god och skolan bedriver ett arbete för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Av skolans egna uppföljningar framgår det att eleverna trivs på sin skola och känner sig trygga
9 (11) med varandra och personalen, vilket bekräftades vid rundvandringen i skolan i samband med tillsynen. Skolan har en väl genomarbetad plan mot kränkande behandling som enligt Skolinspektionens bedömning lever upp till författningarnas krav. Skolinspektionens utredning har inte visat annat än att resultatet av värdegrundsarbetet motsvarar de nationella målen. Beskrivning av IT-Gymnasiet Sundbyberg IT- Gymnasiet Kista Rissne (numera IT- Gymnasiet Sundbyberg) fick genom Skolverkets beslut den 30 oktober 1997 (dnr 97:785) rätt till bidrag för ett specialutformat program med inriktning på naturvetenskap med IT- och elektronikprofil. Utbildningen hänfördes i bidragshänseende till det nationella naturvetenskapsprogrammet. Utbildningen återkallades i beslut den 21 december 2006 (dnr 54-2005:1454) då ingen utbildning bedrevs på det aktuella programmet. Den 18 mars 1999 fick skolan genom Skolverkets beslut (dnr 98:3179) rätt till bidrag för ett specialutformat program med inriktning mot elprogrammet, IT, elektronik och naturvetenskap. Utbildningen hänfördes i bidragshänseende till det nationella elprogrammet. Den 25 maj 2000 inkom huvudmannen till Skolverket med en ansökan om byte av lägeskommun, från Stockholm till Sundbybergs kommun. Skolverket medgav detta i beslut den 29 maj 2000 (dnr 2000:327). Den 8 december 2006 inkom huvudmannen till Skolverket med komplettering om förändrade programmål för det motsvarande specialutformade programmet - IT med inriktning elektronik och naturvetenskap. I bidragshänseende hänfört till det nationella elprogrammet (dnr 44-2006:999 och dnr 44-2006:1000). I Skolverkets beslut den 21 januari 2008 (dnr 44-2007:1316) förklarades skolan berättigad till bidrag för ytterligare en utbildning; specialutformat program inriktning IT, multimedia och musik. I bidragshänseende hänfördes utbildningen till det nationella elprogrammet.
10 (11) Den 1 december 2008 fick skolan rätt till bidrag för utbildningarna, specialutformat program med inriktning digital design och kommunikation samt specialutformat program med samhällsvetenskap och IT. I bidragshänseende hänfördes utbildningarna till det nationella estetiska- respektive samhällsvetenskapsprogrammet. Skolan startade sin verksamhet hösten 1998 och omfattar vid tidpunkten för tillsynen följande utbildningar: - Specialutformat program med inriktning IT, elektronik och naturvetenskap (i bidragshänseende hänförd till det nationella elprogrammet) - Specialutformat program med inriktning multimedia och musik (i bidragshänseende hänförd till elprogrammet) - Specialutformat program med inriktning digital design och kommunikation(i bidragshänseende hänförd till det nationella estetiska programmet) - Specialutformat program med samhällsvetenskap och IT (i bidragshänseende hänförd till det nationella samhällsvetenskapsprogrammet) I Skolinspektionens beslut den 15 juni 2010 (dnr 37-2010:3007) om överföring av utbildningar till gymnasieskola 2011 förklarades IT-gymnasiet Sundbyberg berättigad till bidrag för: - Utbildningen IT- teknik motsvarar det nationella teknikprogrammet inriktning informations- och medieteknik, - Utbildningen IT- el motsvarar det nationella el- och energiprogrammet inriktning dator och kommunikationsteknik, - Utbildningen IT-musik motsvarar det nationella estetiska programmet med inriktning musik, - Utbildningen IT-sam motsvarar det nationella samhällsvetenskapsprogrammet inriktning medier, information och kommunikation, - Utbildningen IT-design motsvarar det nationella estetiska programmet inriktning estetik och media. Ovanstående utbildningar är nationella program och nationella inriktningar enligt 9 kap. 8 skollagen i dess lydelse från och med den 1 mars 2010. IT- Gymnasiet Sundbyberg har tidigare medgivits rätt till bidrag och statlig tillsyn för EC IT/elektronik/naturvetenskap, EC specialutformat program inriktning IT/multimedia/musik, SP specialutformat program inriktning samhällsvetenskap/it och specialutformat program inriktning digital design/kommunikation vid IT- Gymnasiet Sundbyberg.
11 (11) Huvudman för skolan är IT Gymnasiet Sverige AB med organisationsnummer 556597-0471. Skolan följer läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94/Lgy 11. Skolan hade vid tillsynsbesöket 259 elever. De flesta eleverna är folkbokförda i Sundbyberg och närliggande kommuner. Skolan är inrymd på två våningsplan i en företagspark i Rissne, Sundbybergs kommun. I ärendets slutliga handläggning har utredare Andreas Mehnert deltagit. På Skolinspektionens vägnar Håkan Eilard Enhetschef Ann-Kathrin Hedberg Undervisningsråd Bilagor: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen Bilaga 1 1 (2) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn hos alla huvudmän för att granska skolväsendet. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För fristående huvudmän granskas dessutom huvudmannaskap och godkännande. Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2010. För elever som har påbörjat utbildningen före den 1 juli 2011 ska 1985 års skollag fortsätta att tilllämpas till dess att eleverna avslutat sin utbildning. Det innebär att 1985 års skollag, i valda delar för årskurs 2 och 3, är utgångspunkt för Skolinspektionens tillsyn och granskning. När hänvisning görs till 9 kap. 8 1985 års skollag är det bestämmelsens lydelse före den 1 mars 2010 som avses. I de fall hänvisningar görs till 2 kap. förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet, avses dess lydelse före den 1 februari 2011, om inte annat särskilt anges. I ärendet tillämpas gymnasieförordning (1992:394), om inte annat särskilt anges. Av beslut om förklaring om rätt till bidrag till skolan framgår att skolan ska följa 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Det innebär att bindande föreskrifter i läroplanen kan läggas till grund för Skolinspektionens beslut. Tillsynen av fristående gymnasieskolor ska ytterst klargöra om huvudmannens verksamhet uppfyller kraven för att även fortsättningsvis har rätt till bidrag från elevernas hemkommuner.
Skolinspektionen Bilaga 1 2 (2) Varje huvudman får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan, utan i vilken utsträckning verksamheten, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Alla beslut kompletteras med en muntlig återrapportering till företrädare för huvudmannen. Dessa ges också möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn).