SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING

SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997-214 Sommardäckens skick på person- och paketbilar i höstens däckratsior Jouko Lahti Mika Savolainen 2.9.213 BILDÄCKSFÖRBUNDET TRAFIKSKYDDET POLISEN

BILDÄCKSFÖRBUNDET SAMMANDRAG Sommardäcksundersökning 1997-214 7.9.215 Bildäckförbundets sommardäcksundersökning 214 SOMMARDÄCKENS HÖSTSKICK BÄTTRE ÄN BEFARAT Bilisterna har upprätthållit rimlig däckstandard trots ekonomiskt kärva tider. I däckratsiorna hösten 214 påträffades dåliga däck på något mindre antal bilar än för två år sedan. Att bilparkens genomsnittsålder stigit syntes också i däckratsiorna, ty de kontrollerade bilarna var för första gången i medeltal över år. Sedan hösten 1997 har sommardäckens kondition på person- och paketbilar i Finland undersökts i samband med däckratsiorna som arrangerats av Bildäcksförbundet, Trafikskyddet och polisen. Däcken har under årens lopp kontrollerats på nästan 178 person- och paketbilar. Mönsterdjupet har mätts på nästan 712 enskilt däck. Efter ett mellanår arrangerades däckratsior hösten 214 igen i stor omfattning runt om i landet. Under kampanjveckan 8.-12.9. kontrollerades totalt 8 844 person- och paketbilars däck på 56 olika orter. Förhandsuppfattningen var att det i sommardäckens höstskick skulle ha skett en dramatisk försämring till följd av den långvariga ekonomiska recessionen och på grund av det hårda däckslitaget under sommarsäsongen. En halv miljon bilar med dåliga däck Sommardäckens höstskick visade sig dock vara bättre än befarat. Dåliga sommardäck, med mönsterdjup på -2 mm, fanns på 15,3 procent av bilarna, vilket var,3 procentenheter mindre än hösten 212. Som bäst var sommardäckens höstskick hösten 29, då andelen bilar med dåliga däck var endast 13 procent. I relation till Finlands hela bilpark var cirka 547 person- och paketbilar på fastlandet försedda med dåliga däck senaste höst. Antalet bilar med dåliga däck är ungefär på samma nivå som 1997, trots att bilparken samtidigt vuxit med närmare 7 procent till nuvarande 3,6 miljoner person- och paketbilar. Bästa mönsterdjupet i Södra Karelen Andelen bilar försedda med dåliga däck varierade landskapsvis mellan 7,6 och 25, procent. Utvecklingen av däckens skick tycks regionvis peka åt olika håll. Till exempel i Södra Karelen och Mellersta Österbotten har däckens kondition förbättrats betydligt, medan det i däckens skick skett en klar försämring i Norra Karelen och Norra Savolax. I landskapsjämförelsen var Södra Karelen, Kymmenedalen och Mellersta Finland bäst. Med de sämsta däcken körde man denna gång i Norra Karelen, Egentliga Finland och på Åland. Undersökningsmaterialet har inte vägts in att svara mot bilparkens regionala fördelning, vilket till exempel betyder att Lappland är kraftigt överrepresenterat i materialet. Bristande insikt om däckens verkliga skick Mången bilist kör sina däck i dåligt skick omedvetet. Endast var fjärde (24,7 %) av bilisterna som körde med dåliga däck var medvetna om skicket på sina däck. De flesta av dem som kör med dåliga däck kan därför inte anpassa sitt körsätt efter däckens skick. De utgör en verklig riskgrupp i trafiken. På åtta orter kontrollerades utöver mönsterdjupet också däcktyperna och däckens lufttryck. I urvalet som omfattade 2 561 bilar påträffades vinterdäck på 5,5 procent, stora skillnader i däcktrycken konstaterades på 8,9 procent av bilarna och dåliga däck hos 12,2 procent av bilisterna. Minst en med däcken relaterad brist konstaterades på cirka var fjärde bil. Hösten 215 arrangeras däckratsiakampanjen med tonvikt på information utan omfattande däckratsior och sommardäcksundersökning. Färska uppgifter om utvecklingen av däckens skick fås dock från däckratsiorna som denna höst arrangeras på endast ett fåtal orter.

BILDÄCKSFÖRBUNDET INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sommardäcksundersökning 1997 214 7.9.215 SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 Sommardäckens skick på person- och paketbilar i höstens däckratsior SAMMANDRAG AV UNDERSÖKNINGEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UNDERSÖKNINGSRAM 1 1.1. Undersökningens bakgrund och syfte 1 1.2. Metod och förverkligande 1 1.3. Beskrivning av undersökningsmaterialet 2 2. UNDERSÖKNINGSRESULTAT 4 2.1. Utveckling av sommardäckens skick 1997 214 4 2.1.1. Bilar med dåliga däck 4 2.1.2. Bilar med däck enligt säkerhetsrekommendation 4 2.1.3. Däckens mönsterdjup 5 2.1.4. Skillnaderna i däckens kondition 5 2.2. Däcktyp och däckens lufttryck 6 2.2.1. Användning av vinterdäck under sommarsäsongen 6 2.2.2. Skillnaderna i däcktryck på samma axel 6 2.2.3. Kontroll av däcktryck 6 2.3. Bilisternas kunskaper om däcken 6 2.3.1. Bedömning av däckens skick 6 2.3.2. Bedömning av däckens skick enligt klassificeringsklass 7 2.4. Inverkan av bakgrundsfaktorer 8 2.4.1. Person- och paketbilar 8 2.4.2. Bilarnas åldersklasser 8 2.4.3. Män och kvinnor 8 2.4.4. Unga bilförare 9 2.4.5. Regionala skillnader 9 3. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER 11 3.1. Centrala observationer 11 3.2. Reflexioner kring däckens konditionsutveckling 11 3.3. Åtgärdsrekommendationer 13 BILAGOR: 14 Bilaga 1. Kampanjbeskrivning 15 Bilaga 2. Däckrisker 2-213 16 Bilaga 3. Blötförestester 25-26 17 Bilaga 4. Däckets lufttryck 18 Bilaga 5a. Undersökningsblankett 214 (kort version) 19 Bilaga 5b. Undersökningsblankett 214 (lång version) 2 Bilaga 6. Undersökningsmaterialets struktur 21 Bilaga 7a. Resultat ortvis 1997 24 22 Bilaga 7b. Resultat ortvis 25 214 29 Bilaga 8a. Resultat landskapsvis 1997 24 35 Bilaga 8b. Resultat landskapsvis 25 214 36 Bilaga 9. Landskapsvisa utvecklingsgrafer 37 Bilaga. Konditionsutvecklingens delfaktorer 41

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 1. UNDERSÖKNINGSRAM 1.1. Undersökningens bakgrund och syfte Sedan hösten 1997 har man i Finland regelbundet kontrollerat däckens kvalitet på person- och paketbilar. Utgångspunkten för projektet var den vid Uleåborgs universitet publicerade däckriskundersökningen i vilken man rekommenderade en skärpning av övervakningen av däckföreskrifternas efterlevnad och en ökning av informationen om däcksäkerheten. Bildäcksförbundet svarade tillsammans med Trafikskyddet och polisen på den framkastade däcksäkerhetsutmaningen. Samarbetsparterna förverkligade projektet till en början som ett treårigt informationsprogram, i vars aktiva inslag ingick arrangerandet av informativa däckratsior på olika orter i Finland. Resultatet var till den grad uppmuntrande att Däckratsiakampanjen har blivit något av en tradition varje höst. Kampanjen ingår som ett led i det sameuropeiska European Road Safety Charter programmet som del av Europakommissionens trafiksäkerhetsprogram. Se kampanjbeskrivningen i bilaga 1. Enligt olycksfallsundersökningskommissionerna är däcken den största med bilens köregenskaper sammanhängande riskfaktorn i trafiken. Någon form av däckrisk har förekommit i var sjunde dödskrock under 2-talet. Däcksäkerheten tycks dock ha förbättrats något snabbare än den allmänna trafiksäkerhetsutvecklingen i förhållande till situationen i början av 199-talet. Se däckriskanalysen i bilaga 2. Mången bilist har för vana att köra slut sina däck under hösten, trots att väggreppet just på hösten borde vara som bäst. Vattenplaningstendensen ökar med slitna däck och bromssträckorna på våt vägyta växer avsevärt redan före det i lag föreskrivna 1,6 mm:s mönsterdjupet. Säkerhetsrekommendationen för sommardäckens mönsterdjup är minst 4 mm. Se resultaten av blötförestesten i bilaga 3. I höstens däckratsior har många bilister påträffats med vinterdäck. Vinterdäck utan dubbar är helt lagliga också under sommarsäsongen men de rekommenderas inte för bruk året runt. Enligt blötförestestet är ett till hälften slitet vinterdäck till sina blötföresegenskaper lika dåligt som ett helt slutkört sommardäck. Under däckratsiakampanjen har man under de senaste åren fäst uppmärksamhet även vid däckens lufttryck och en regelbunden kontroll av trycket. Enligt undersökningarna ökar lågt däcktryck olycksfallsrisken, bränsle- och däckkostnaderna samt miljöbelastningen. Se tilläggsuppgifter om däcktryck i bilaga 4. 1.2. Undersökningens metod och förverkligande I månadsskiftet augusti-september arrangeras varje år under en kampanjveckas tid däckratsior på initiativ av polisen och Bildäcksförbundet. Målsättningen har varit att under polisens ledning få med ett representativt urval av person- och paketbilar i däckkontrollerna. Deltagandet i kontrollerna är frivilligt, men i praktiken deltar alla bilister i undersökningen. I fältarbetet deltar årligen cirka 2 däckspecialister från Bildäcksförbundets medlemsföretag. Resultatens jämförbarhet säkerställs genom enhetliga undersökningsdirektiv och handledning av ratsiacheferna. Uppgifterna antecknas i undersökningsblanketten och skickas centraliserat för indata och analys. Undersökningsblanketterna finns i bilagorna 5a och 5b. 1

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 I samband med däckkontrollen ombeds föraren ge en bedömning av kvaliteten på det sämsta däcket i sin bil enligt följande konditionsklassificering: DÅLIG TILLFREDSSTÄLLANDE GOD mm 1 mm 2 mm 3 mm 4 mm 5 mm 6 mm 7 mm 8 mm- Sommardäckens konditionsutveckling har från första början granskats enligt andelen bilar med dåliga däck. Det är fråga om person- och paketbilar vilkas mest slitna däck har ett mönsterdjup på -2 mm. På grund av en millimeters mätningsnoggrannhet klassificeras sommardäck som dåliga när mönsterdjupet är under 2,5 millimeter. Under de senaste åren har man vid sidan av bilar med dåliga däck, kontrollerat även andelen bilar vars däck underskrider 4 mm:s säkerhetsrekommendationen. DÅLIG ENLIGT SÄKERHETSREKOMMENDATION mm 1 mm 2 mm 3 mm 4 mm 5 mm 6 mm 7 mm 8 mm- 1.3. Beskrivning av undersökningsmaterialet Däckratsior har arrangerats årligen åren 1997-214 med undantag av hösten 21, 26, 211 och 213, då kampanjerna förverkligades med tyngdpunkt på information utan omfattande däckratsior. Däcken på totalt 177 949 person- och paketbilar har kontrollerats på olika orter i landet. Mönsterdjup har mätts på nästan 712 enskilt däck. Se undersökningsmaterialets struktur i bilaga 6. Antalet bilar som kontrollerats 1997 214: 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 11 348 12 14 12 282 13 663-13 2 14 286 13 521 14 921 26 27 28 29 2 211 212 213 214-13 191 14 52 13 56 11 865-11 76-8 844 Undersökningsmaterialets struktur har en aning förändrats sedan slutet av 199-talet. Paketbilarnas andel har ökat med 3,4 procentenheter. Andelen kvinnliga bilister har ökat med hela procentenheter till nuvarande 3,6 procent. De kontrollerade bilarnas medelålder var förra hösten litet över ett år högre än under konditionsuppföljningens första år. Andelen bilar som hör till den högsta åldersklassen har ökat med cirka procentenheter. De kontrollerade bilarnas åldersfördelning år 214: Över 12 år 31,3 % -2 år 13,3 % 8-12 år 28,1 % 3-7 år 27,4 % 2

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 Hösten 214 deltog 8 844 bilar i undersökningen, av vilka 85,2 procent var personbilar. I jämförelse med bilparken som helhet tycks andelen paketbilar vara en aning överrepresenterad i undersökningen eftersom deras andel av bilparken i trafikbruk är endast,5 procent. Medelåldern hos de kontrollerade bilarna var förra hösten,1 år, vilket var klart lägre än bilparkens. Detta förklaras med att trafikmängden med nya bilar är i genomsnitt större än med äldre bilar. Av fordonen i trafikbruk är personbilarna i genomsnitt 11,4 år och paketbilarna 12,2 år gamla (Trafi 31.12.214). Förra hösten ordnades däckratsior på 56 olika orter i 18 olika landskap. Under hela uppföljningsperioden har däckratsior hållits på 183 olika orter. Undersökningsmaterialet har inte vägts in att svara mot bilparkens regionala fördelning, vilket till exempel betyder att Egentliga Finland är underrepresenterat i materialet och Lappland kraftigt överrepresenterat. Resultaten granskas enligt bakgrundsfaktorerna i punkt 2.4. Det omfattande undersökningsmaterialet möjliggör även en regional jämförelse samt en uppföljning av konditionsutvecklingen ort- och landskapsvis. Resultaten per ort och landskap framgår av bilagorna 7 och 8. De landskapsvisa utvecklingsgraferna presenteras i bilaga 9. Antalet kontrollerade bilar landskapsvis år 214: 5 15 Lappland Nyland Satakunda Norra Savolax Norra Karelen Norra Österbotten Mellersta Finland Birkaland Södra Savolax Mellersta Österbotten Södra Karelen Tavastland Sydösterbotten Österbotten Päijät-Häme Kymmenedalen Egentliga Finland Åland 779 62 615 566 443 431 378 358 344 287 261 236 23 2 139 116 1434 147 3

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 2. UNDERSÖKNINGSRESULTAT 2.1. Utvecklingen av sommardäckens skick 1997 214 2.1.1. Bilar med dåliga däck Hösten 214 påträffades dåliga sommardäck (med mönsterdjup på -2 mm) på 15,3 procent av bilarna, eller,3 procentenheter färre än hösten 212. Andelen som körde med olagliga sommardäck (mönsterdjupet under 1,6 mm) minskade under samma tidsperiod från 4,1 till 3,5 procent. Sommardäckens höstskick var som bäst hösten 29, då andelen bilar med dåliga däck var endast 13 procent. Andelen bilar med dåliga däck 1997 214 (%): 24,4 25 2 15 15,6 15,3 1997 2 25 2 212 214 Omräknat till hela bilparken fanns det senaste höst på fastlandet i Finland nästan 547 person- och paketbilar försedda med dåliga sommardäck. Antalet bilar med dåliga däck är ungefär på samma nivå som år 1997, trots att bilparken samtidigt vuxit med närmare 7 procent till cirka 3,6 miljoner person- och paketbilar. Antalet bilar med dåliga däck 1997 214 i förhållande till bilparken: 3 2 Övriga Dåliga 1 523 547 1997 2 25 2 212 214 2.1.2. Bilar med däck enligt säkerhetsrekommendation Lagens minimikrav på sommardäckens mönsterdjup är 1,6 mm, men vid blötföre rekommenderas allmänt ett mönsterdjup på minst 4 mm. Hösten 214 körde 64,9 procent av bilisterna med bilar, vilkas däck uppfyllde säkerhetsrekommendationen, vilket var en aning mindre än år 212. I början av uppföljningen var motsvarande andel endast 54,5 procent. 4

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 Andelen bilar förenliga med säkerhetsrekommendationen 1997 214 (%): 7 65,8 64,9 6 54,5 5 1997 2 25 2 212 214 2.1.3. Däckens mönsterdjup Mönsterdjupet på sommardäck har under uppföljningsperioden klart ökat. Hösten 214 var det genomsnittliga mönsterdjupet av alla granskade däck 4,81 mm, medan mönsterdjupet på det mest slitna däcket i genomsnitt var 4,27 mm. För båda mönsterdjupskategoriernas del har det skett en försämring sedan 212. Siffrorna är dock klart bättre än i början av uppföljningen. Det genomsnittliga mönsterdjupet på sommardäck 1997-214 (mm): 5 4,84 4,81 4,5 4,56 4,31 4,27 Det mest slitna Alla 4 3,9 3,5 1997 2 25 2 212 214 2.1.4. Skillnaderna i däckens skick Skillnaderna i skicket hos däck i samma däckserie har minskat under uppföljningsperioden. Hösten 214 påträffades minst 3 mm:s konditionsskillnader endast på var tionde (,3 %) bil, medan motsvarande andel i början av uppföljningen var 14,4 procent. På bakdäcken (4,81 4,96 mm) konstaterades i medeltal en aning bättre mönsterdjup än på framdäcken (4,76 4,78 mm). Fördelning enligt däckseriernas skick 214 (%): 3 mm+,3 % 2 mm 15,6 % -1 mm 74,1 % 5

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 2.2. Däcktyp och däckens lufttryck 2.2.1. Användningen av vinterdäck under sommarsäsongen I samband med däckratsiorna hösten 214 insamlades omfattande däckinformation på 8 olika orter i landet (Helsingfors, Jyväskylä, Kuopio, Leppävirta, Siilinjärvi, Suonenjoki, Björneborg och Rovaniemi). Utöver mönsterdjupen granskades också däcktyperna och däcktrycket. I urvalet på 2 561 bilar påträffades vinterdäck hos 5,5 % av bilisterna, vilket betyder att andelen bilister som kör med vinterdäck året runt, har ökat med,1 %. Se undersökningsblankettens långa version i bilaga 5b. 2.2.2. Skillnaderna i däcktryck på samma axel I däckratsiorna har man fäst man särskild uppmärksamhet vid däcktrycket sedan 27. I undersökningen koncentrerar man sig på skillnaderna i lufttrycket på däck som befinner sig på samma axel. Minst,5 bars skillnader i lufttrycket påträffades senaste höst i 8,9 procent av de kontrollerade bilarna, vilket är,4 procentenheter mindre än hösten 212. I de kontrollerade personbilarnas däck var lufttrycket i medeltal 2,4 bar och i paketbilarnas 3,3 bar. I urvalet på 2 561 bilar konstaterades minst en, med däcken relaterad brist på 23,3 procent av bilarna, medan motsvarande andel år 212 var 24,1 procent. Bristerna hänför sig till antingen däckets mönsterdjup, däcktyp eller lufttryck. 2.2.3. Kontroll av däcktryck I början av september 214 tillfrågades bilisterna också när de senast kontrollerat lufttrycket på däcken. Nästan hälften (48,5 %) av bilisterna hade kontrollerat däcktrycken under senaste månad såsom rekommendationen avser, medan motsvarande andel hösten 212 var 34,8 procent. På cirka var femte bil hade däcktrycket inte kontrollerats en enda gång sedan däckbytet på våren. 2.3. Bilisternas kunskaper om däcken 2.3.1. Bedömning av däckens skick I samband med konditionsgranskningen av däcken ombeds föraren att ge en bedömning av däckens skick enligt klassificeringsklasserna dålig (-2 mm), tillfredsställande (3-4 mm) och god (minst 5 mm). Senaste höst kunde 58,4 procent av bilisterna placera däcken i rätt klassificeringsklass. I bilisternas däckkunskaper har det inte under uppföljningsperioden skett märkbara förändringar eftersom andelen riktiga bedömningar av skicket var 56,4 procent år 1997. Bilisternas bedömning av däckens skick 214 (%): KIS 2,9 % FEL 38,7 % RÄTT 58,4 % 6

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 2.3.2. Bedömning av däckens skick enligt klassificeringsklass Bilisterna känner naturligtvis bättre till däckens kondition när de är relativt nya och i gott skick. Av förarna som körde med goda sommardäck vara andelen som kände till däckens skick 77,5 procent, medan de som körde med dåliga däck oftast gav en felaktig bedömning av däckens kondition. Endast var fjärde (24,7 %) av bilisterna som körde med dåliga däck känner till däckens kondition. De flesta av dem som kör med dåliga däck kan följaktligen inte heller anpassa sitt körsätt efter däckens skick och utgör således en verklig riskgrupp i trafiken. Riktiga bedömningar av däckens kondition enligt klassificeringsklass 214 (%): % 2 % 4 % 6 % 8 % % Goda 77,5 Tillfredställande 5,7 Dåliga 24,7 De bilisters däckkunskaper som körde med dåliga däck har överraskande nog varit som bäst under uppföljningsperiodens första höst när 36,5 procent av de tillfrågade gav en riktig bedömning av däckens kondition. Därefter har andelen rätta bedömningar rört sig kring 25-3 procent. Med dåliga däck körande bilisters däckkännedom 1997 214 (%): 4 35 36,5 3 25 23,8 24,7 2 1997 2 25 2 212 214 2.4. Inverkan av bakgrundsfaktorer 2.4.1. Person- och paketbilar Däcken på paketbilar har under hela uppföljningsperioden varit i bättre skick än på personbilar. Hösten 214 påträffades dåliga sommardäck på 15,8 procent av personbilarna när motsvarande andel för paketbilarnas del var endast 12, procent. År 212 var motsvarande andel för personbilarnas del 16,2 procent och för paketbilarnas del 12,1 procent. 7

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 Av nedanstående figur framgår också andelen bilar, vilkas däck motsvarade säkerhetsrekommendationen (den gröna balken) i däckratsiorna förra hösten. % 2 % 4 % 6 % 8 % % Personbilar 15,8 63,8 Paketbilar 12, 71,6 2.4.2. Bilarnas åldersklasser Bilens ålder är den faktor som bäst förklarar sommardäckens skick: ju äldre bil desto sämre däck i genomsnitt. Senaste höst var andelen bilar med dåliga däck i den yngsta åldersgruppen 6 procent medan motsvarande andel i den äldsta var 21,1 procent. I de äldre åldersgrupperna har andelen bilar med dåliga däck i det närmaste halverats under uppföljningsperioden. Andelen bilar med dåliga däck enligt åldersklass 1997 214 (%): 4 3 2 1997 2 25 2 212 214 21,1 14,7 13,6 6, över 12 år 8-12 år 3-7 år -2 år 2.4.3. Män och kvinnor Skillnaderna i däckens skick hos kvinnliga och manliga bilister har i någon mån utjämnats sedan uppföljningsperiodens början, men männen kör med något bättre däck än kvinnorna. Männen är också en aning bättre medvetna om skicket på sina däck (6,5 % vs. 53,6 %). De kvinnliga bilisternas bilar var denna gång i genomsnitt lika gamla som de manligas. % 2 % 4 % 6 % 8 % % Män 14,9 65,6 Kvinnor 15,9 63,4 2.4.4. Unga bilförare Förra hösten fäste man på några orter i landet speciell uppmärksamhet vid unga (18-24 år) bilförares däck. Var sjätte av de unga (16,7 %) körde med dåliga däck, medan andelen hösten 212 var 19,5 procent. De unga bilisternas fordon var i genomsnitt över tre år äldre än de övriga undersökta bilarna, vilket till en del förklarar däckens skick. 8

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 2.4.5. Regionala skillnader I sommardäcksundersökningen förra hösten varierade andelen bilar med dåliga däck landskapsvis från 7,6 upp till 25, procent. Utvecklingen av däckens skick tycks regionvis peka åt olika håll. Till exempel i Södra Karelen och i mellersta Österbotten har däckens kondition förbättrats betydligt, medan det i däckens skick i Norra Karelen och Norra Savolax skett en klar försämring. I landskapsjämförelsen var Södra Karelen, Kymmenedalen och Mellersta Finland bäst. Med de sämsta däcken körde man denna gång i Norra Karelen, Egentliga Finland och på Åland. Se ortvisa och landskapsvisa resultat i bilagorna 7a och 8a (åren 1997 24) samt 7b och 8b (åren 25 214). De bästa däcken mättes i Kemi, Helsingfors och Tavastehus, i vilka andelen bilar med dåliga däck var endast runt 5 procent. I ortjämförelsen har det genom åren på grund av litet urval förkommit många slumpmässiga variationer. Andelen bilar med dåliga däck och däck förenliga med säkerhetsrekommendationen landskapsvis 214: % 2 % 4 % 6 % 8 % % Södra Karelen Kymmenedalen Mellersta Finland Lappland Satakunda Mellersta Österbotten Österbotten Päijät-Häme Södra Savolax Norra Österbotten Tavastland Nyland Sydösterbotten Birkaland Norra Savolax Egentliga Finland Norra Karelen Åland 7,6,,4 11,3 13,1 13,1 13,6 14,3 15,1 16,3 16,4 16,6 17,2 18,3 2,3 2,9 23,4 25, 73,3 78, 69,8 68,9 71,4 65,6 68,2 69,6 64,8 64,1 62, 63,6 51, 61,5 58,7 55,4 56,1 51,7 Bilar med dåliga däck (mönsterdjupet 2 mm) Bilar förenliga med säkerhetsrekommendationen (minst 4 mm) 9

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 Bilar med dåliga däck landskapsvis 214 (%): Landets medeltal: 15,3 % = bättre däck än genomsnittet = sämre däck än genomsnittet 1 NYLAND 16,6 % 2 EGENTLIGA FINLAND 2,9 % 3 ÖSTRA NYLAND (till 31.12.2) 4 SATAKUNDA 13,1 % 5 TAVASTLAND 16,4 % 19 6 BIRKALAND 18,3 % 7 PÄIJÄT-HÄME 14,3 % 8 KYMMENEDALEN, % 9 SÖDRA KARELEN 7,6 % SÖDRA SAVOLAX 15,1 % 11 NORRA SAVOLAX 2,3 % 17 18 12 NORRA KARELEN 23,4 % 13 MELLERSTA FINLAND,4 % 14 SYDÖSTERBOTTEN 17,2 % 15 ÖSTERBOTTEN 13,6 % 15 14 16 13 11 12 16 MELLERSTA ÖSTERBOTTEN 13,1 % 17 NORRA ÖSTERBOTTEN 16,3 % 18 KAJANALAND - 19 LAPPLAND 11,3 % 2 ÅLAND 25, % 2 4 2 6 5 1 7 9 8 SM/AHO/MH/26

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 3. SAMMANDRAG OCH SLUTSATSER 3.1. Centrala observationer Bildäcksförbundet, Trafikskyddet och polisen har sedan 1997 årligen arrangerat en övervaknings- och informationskampanj med fokus på person- och paketbilars sommardäck. I bakgrunden bekymrar trafiksäkerheten, emedan däcken utgör den största biltekniska riskfaktorn i trafikolyckor med dödlig utgång. I höstens däckratsior har det framkommit, att de flesta bilisterna kör sina däck i dåligt skick omedvetet. Som en följd av kampanjen har en del av bilisterna tidigare börjat byta ut slitna däck mot nya. Lagens minimikrav på sommardäckens mönsterdjup är 1,6 mm, men mönsterdjupsrekommendationen vid blötföre är minst 4 mm. Efter ett mellanår arrangerades däckratsior hösten 214 igen i stor omfattning runt om i landet. Under kampanjveckan 8.-12.9. kontrollerades totalt 8 844 person- och paketbilars däck på 56 olika orter. Förhandsuppfattningen var att det i sommardäckens höstskick skulle ha skett en dramatisk försämring till följd av den långvariga ekonomiska recessionen och på grund av det hårda däckslitaget under sommarsäsongen. Sommardäckens höstskick visade sig dock vara bättre än befarat. Dåliga sommardäck, med mönsterdjup på -2 mm, fanns på 15,3 procent av bilarna, vilket var,3 procentenheter mindre än hösten 212. Som bäst var sommardäckens höstskick hösten 29, då andelen bilar med dåliga däck var endast 13 procent. I relation till hela bilparken var senaste höst cirka 547 person- och paketbilar på fastlandet i Finland försedda med dåliga däck. Antalet bilar med dåliga däck är ungefär på samma nivå som 1997, trots att bilparken samtidigt vuxit med närmare 7 procent till nuvarande 3,6 miljoner person- och paketbilar. Andelen bilar försedda med dåliga däck varierade landskapsvis mellan 7,6 och 25, procent. I landskapsjämförelsen var Södra Karelen, Kymmenedalen och Mellersta Finland bäst. Med de sämsta däcken körde man denna gång i Norra Karelen, Egentliga Finland och på Åland. På några orter kontrollerades utöver mönsterdjupet också däcktyperna och däcktrycken. I urvalet som omfattade 2 561 bilar påträffades vinterdäck på 5,5 procent av bilarna, stora skillnader i däcktrycken konstaterades på 8,9 procent av bilarna och dåliga däck hos 12,2 procent av bilisterna. I urvalet på 2 561 bilar konstaterades minst en, med däcken relaterad brist på cirka var fjärde bil. Bilisterna tillfrågades också när de senast kontrollerat lufttrycket på däcken. Nästan hälften (48,5 %) av bilisterna hade kontrollerat däcktrycken under den senaste månaden, medan motsvarande andel hösten 212 var 34,8 procent. Cirka var femte bilist hade inte kontrollerat däcktrycket en enda gång sedan däckbytet på våren. Kontroll av däckens mönsterdjup sker betydligt mera sporadiskt. Endast var fjärde (24,7 %) av bilisterna som körde med dåliga däck var medvetna om skicket på sina däck. De flesta av dem som kör med dåliga däck kan därför inte heller anpassa sitt körsätt efter däckens skick. De utgör en verklig riskgrupp i trafiken. 11

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 3.2. Reflexioner kring däckens konditionsutveckling De långsiktiga däckratsiakampanjerna har också haft en positiv inverkan på bilisternas attityder och agerande i frågor som gäller bildäck. Trots ekonomiskt kärva tider är däckens höstskick väsentligt bättre än hösten 1997 då uppföljningsperioden inleddes. Se konditionsutvecklingens delfaktorer i bilaga. Däckens prisutveckling har under de senaste åren varit synnerligen gynnsam för konsumenterna. Enligt Statistikcentralens prisindex har däckpriset sedan 2 stigit med endast ett par procentenheter, medan konsumentpriserna i övrigt stigit med cirka 9 procent. Genom detta har konsumenterna haft en möjlighet att sköta däcksäkerheten med rimliga insatser. På däckets slitage inverkar bl.a. det allmänna ekonomiska läget, vägytans skrovlighet, vädrets och asfaltens temperatur, trafikmängd och hastighet samt däckets egenskaper och lufttryck. I det följande analyseras utvecklingen av däckskicket utgående från konsumentens beteende. Enligt Bildäcksförbundets konsumentundersökning (YouGov Finland 214) är bilisterna mycket medvetna om vattenplaningsfaran som sammanhänger med slitna sommardäck. Trots detta kör nästan hälften av bilisterna sina däck slut intill minimimönsterdjupsnivå. Ofta sker det omedvetet, eftersom 6 procent av bilisterna säger sig kontrollera mönsterdjupet enbart vid säsongbyte av däck. Då däckratsiakampanjerna inleddes hade bilisterna allmänt som vana att köra sina däck i dåligt skick antingen medvetet eller omedvetet. Som en följd av kampanjerna har bilisterna börjat ge akt på däckens skick också under pågående körsäsong. Utöver de traditionella säsongtopparna har bilisterna börjat förnya däcken med allt jämnare fördelning över hela körsäsongen. Bifogade bild åskådliggör sommardäckens konditionsutveckling. Med samma däck körs typiskt flera år, vilket betyder att bilister som kör med dåliga däck skiftar från höst till höst. Tidigare hörde i praktiken alla i något skede till gruppen bilister med dåliga däck. I dagsläget strävar uppskattningsvis 4 procent av bilisterna att iaktta säkerhetsrekommendationen på fyra mm. När ersätts slitna däck? 8 7 6 5 4 3 2 1 Säkerhetsrekommendation minst 4 mm Dåligt sommardäck under 2,5 mm Lagens minimikrav 1,6 mm 12

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 3.3 Åtgärdsrekommendationer Med tillhjälp av upplysning och övervakning samt med däckbestämmelser och produktutveckling kan man inverka på däcksäkerheten. Däckfrågorna blir föremål för offentlig diskussion garanterat två gånger om året i samband med däckbyte. Det är skäl att fortsättningsvis påminna bilisterna om däckskicket och säkerheten även under pågående körsäsong. Från och med början av november 214 skall alla nya personbilar ha ett däcktrycksövervakningssystem (TPMS), som möjliggör att bilföraren kan kontrollera däcktrycket på bilens instrumentbräda. Däckens mönsterdjup kan man inte ännu kontrollera lika behändigt, men därtill hörande teknik är under utveckling av åtminstone en tillverkare. På trafik- och kommunikationsministeriet utvärderas nuvarande däckbestämmelser som en del av totalrevisionen av vägtrafiklagstiftningen. På basis av utredningarna kommer man att besluta om eventuella förändringar i däckbestämmelserna som gäller både den lätta och tunga trafiken. Under den period då vinterväglag råder borde man alltid kräva vinterdäck på person- och paketbilar. Dubbdäck borde tillåtas i klara ordalag, redan från början av oktober. Däckriskerna, som hänför sig till dödskrockar förorsakade av person och paketbilar, har tillsvidare utvärderats enbart statistiskt. Till stöd för den statistiska analysen borde det för vart enskilt fall finnas att tillgå noggrannare uppgifter om riskerna som hänger samman med olika däcktyper. Undersökningskommissionerna framställer årligen tiotals till däckrisker relaterade förbättringsförslag, vilka också förtjänar ökad uppmärksamhet. Utöver säkerhetsaspekterna är det också på sin plats att betona miljöfrågor. Var och en kan med sina egna val inverka på miljövårdsfrågorna under den tid däcken används. Däckbranschen har på ett exemplariskt sätt skött insamlingen och återanvändningen av kasserade däck sedan år 1996 under ledning av Finsk Däckåtervinning Ab. Hösten 215 förvekligas däckratsiakampanjen med tonvikt på information utan omfattande däckratsior och sommardäcksundersökning. Till stöd för informationsverksamheten arrangeras i mån av möjlighet informativa däckratsior. Kampanjtemat Kolla däcken i tid, betonar bilistens eget ansvar för övervakningen av däckens skick. 13

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997-214 BILAGOR BILAGOR SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 Sommardäckens skick på person- och paketbilar i höstens däckratsior Bilaga 1. Kampanjbeskrivning 15 Bilaga 2. Däckrisker 2 213 16 Bilaga 3. Blötförestester 25 26 17 Bilaga 4. Däckets lufttryck 18 Bilaga 5a.Undersökningsblankett 214 (kort version) 19 Bilaga 5b.Undersökningsblankett 214 (lång version) 2 Bilaga 6. Undersökningsmaterialets struktur 21 Bilaga 7a.Resultat ortvis 1997 24 22 Bilaga 7b.Resultat ortvis 25 214 29 Bilaga 8a.Resultat landskapsvis 1997 24 35 Bilaga 8b.Resultat landskapsvis 25 214 36 Bilaga 9. Landskapsvisa utvecklingsgrafer 37 Bilaga.Konditionsutvecklingens delfaktorer 41 14

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997-214 BILAGOR Bilaga 1. Kampanjbeskrivning BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNING DÄCKRATSIA Säkerhetskampanjerna 1997 214 I samverkan: BILDÄCKSFÖRBUNDET TRAFIKSKYDDET POLISEN Säkerhetsutmaning: Vått väglag och slitna sommardäck är en livsfarlig kombination Kampanjmålsättningar: Att påminna om däckens säkerhetsbetydelse i höstens blötfören Att aktivera bilisterna att kolla däckens skick och lufttryck regelbundet Att få bilisterna att köra med trygga däck som lämpar sig för rådande väglag BUDSKAP Säkerhetsrekommendation på minst 4 millimeters mönsterdjup Förse bilen med däck som lämpar sig för rådande väglag Kontrollera däckens lufttryck minst en gång i månaden Bra kvalitet på däcken hjälper inte, om föraren tar risker Returnera gamla däck kostnadsfritt till återvinning TEMA OCH KAMPANJHELHET Kampanjens tema Kolla däcken i tid accentuerar på ett konstruktivt sätt bilistens eget trafiksäkerhetsansvar Varje höst återkommande riksomfattande informations- och övervakningskampanj, i vilken informativa däckratsior utgör en central del Till stöd för informationsverksamheten används nyaste undersökningsresultat om däckrisker, blötförestest och om sommardäckens skick KAMPANJORGANISATION UPPFÖLJNING OCH RESULTAT LOKAL NIVÅ RIKS NIVÅ Informationsverksamhet TRAFIKSKYDDET Centralbyrå TRAFIKSKYDDET Distriktsbyråer (12) BIIDÄCKSFÖRBUNDET Kampanjchef och kontor Regionansvariga (12) Ratsiachefer och ratsiapersonal (54 + 2) Däckratsior POLISEN Polisstyrelsen Polisinrättningar Kampanjens omfattning: Under en 18 års period har sommardäckens höstskick kontrollerats på nästan 178 bilar på 183 olika orter Mediapublicitet: Kampanjen har behandlats på olika TV-kanaler över 45 gånger (nästan 7 h) och i över 4 tidningsartiklar (sammanlagd upplaga över 148 miljoner exemplar) Däckens skick: Andelen person- och paketbilar med dåliga däck har minskat från 24,4 % till 15,3 % 15

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997-214 Bilaga 2. Däckrisker 2-213 BILAGOR Person- och paketbilars DÄCKRISKER PÅ 2-TALET Undersökningsmaterial: I riskanalysen granskas motorfordonsolyckor förorsakade av person- och paketbilar i Finland 2 213 (N: 3 4 st.) 429 olyckor med samband med den förorsakande partens däck, i vilka 511 personer omkommit och 168 personer invalidiserats svårt I olycksfallsundersökning antecknas en med däck relaterad brist som riskfaktor endast, när däcket anses ha inverkat på händelseförloppet RISKANALYSENS CENTRALA OBSERVATIONER Däcken är den största biltekniska riskfaktorn i vägtrafiken Någon däckrisk i var sjunde dödskrock (14,3 %) I genomsnitt 31 däckrelaterade dödsolyckor på årsbasis under 2 talet 2/3 av däckrelaterade dödsolyckor inträffar i snöigt, isigt eller vått väglag Däck i dåligt skick är den allmännaste däckrisken (46 % av alla däckrisker) UTVECKLING AV DÄCKOLYCKORNAS ANTAL DÄCKRELATERADE OLYCKOR ENLIGT TYP AV VÄGLAG 5 4 3 2 43 44 32 37 35 29 32 33 26 29 26 29 21 13 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 Torr eller bar vägbana 33,3 % Regnigt eller vått väglag 15,3 % Snöigt, isigt eller slaskigt väglag 51,4 % Motorfordonsolycka Lätt trafikolycka DÄCKRISKFÖRDELNING Övriga däckrisker 9,7 % Felaktigt däcktryck 13,3 % för lågt däcktryck olika däcktryck Olämpliga däck 3,7 % för föret olämpliga däck till egenskaper olika däck för fordonet olämpliga däck Av undersökningskommissioner utredda trafikolyckor 2 213. Med däck relaterad riskfaktor hos person- och paketbilar, som varit förorsakande part (totalt 545 st.). Däck i dåligt skick 46,4 % slitna däck dåliga dubbdäck FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG Olycksfallsundersökning: Utveckling av däckriskundersökning genom skolning och däckbranschens expertutlåtande Säkerhetsförslag: Sållning och förädling av däckrelaterade säkerhetsförslag Användning av dubbdäck: Borde användningen av dubbdäck tillåtas i klarare ordalag redan från början av oktober såsom i Sverige 16

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997-214 BILAGOR Bilaga 3. Blötförestester 25-26 VATTENPLANING ÖVERRASKAR MED DÅLIGA DÄCK Vattenplaning hotar med slitna sommardäck redan vid låga hastigheter. Med slutkörda däck borde man köra med 3 km/h * lägre hastighet än med nya däck. VATTENPLANINGSHASTIGHETER A. På rak sträcka Säkerhetsrekommendation (4 mm) B. I kurva Säkerhetsrekommendation (4 mm) km/h km/h * TM:s blötförestest 25 (Tekniikan Maailma 15/25, Test World Oy) TM:s blötförestest 25 (Tekniikan Maailma 15/25, Test World Oy) standard sommardäck, med tre olika slitagelägen vattenskiktet på rak sträcka 9 mm (A), i kurva 7 mm (B) BROMSSTRÄCKORNA LÄNGRE VID VÅTT VÄGLAG Vid inbromsning på våt asfalt är kollisionshastigheten med slutkörda däck ännu 4 km/h * vid den tidpunkt, där en bil med nya däck hade stannat. BROMSSTRÄCKORNA A. Standard däck 2 3 4 m Nytt däck (8 mm) 29,3 Säkerhetsrekommendation (4 mm) 3,6 Slutkört däck (1,6 mm) 36,8 B. Brett däck 2 3 4 m Nytt däck (8 mm) 28,3 Säkerhetsrekommendation (4 mm) 3, * TM:s blötförestest 25 (Tekniikan Maailma 15/25, Test World Oy) Slutkört däck (1,6 mm) TM:s blötförestest 25 (Tekniikan Maailma 15/25, Test World Oy) bromssträckorna på våt asfalt från hastigheten 8 km/h till noll i jämförelse Nokian NRH2 185/65R15 (A) och Nokian Z 225/45R17 (B) 38,8 VINTERDÄCK LÄMPAR SIG DÅLIGT FÖR SOMMARKÖRNING I skenet av två olika blötförestester har ett vinterdäck med 5 millimeters mönsterdjup lika dåliga blötföresegenskaper som ett slutkört (1,6 mm) sommardäck. Tekniikan Maailmas blötförestester 25 26 TM:s blötförestest (Test World, 25) Fortsatta tester med slitna vinterdäck (Test World, 26) SLITET VINTERDÄCK JÄMFÖRT MED NYTT SOMMARDÄCK A. Vattenplaning Nytt sommardäck (8 mm) Slitet dubbdäck (5 mm) Slitet friktionsdäck (5 mm) B. Bromsning på våt asfalt Nytt sommardäck (8 mm) Slitet dubbdäck (5 mm) Slitet friktionsdäck (5 mm) 2 4 6 8 Med dessa kör folket (Tekniikan Maailma/Test World Oy, 26) slitna vinterdäck jämförda med testets bästa nya sommardäck resultaten i sin helhet publiceras i TM 16/26 57 64 23, 84 2 3 4 m 31, 31,9 km/h 17

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997-214 BILAGOR Bilaga 4. Däckets lufttryck STORA LUFTTRYCKSSKILLNADER LUFTTRYCKSSKILLNADER STORA EN SÄKERHETSRISK SÄKERHETSRISK EN VARFEMTE FEMTEBILIST BILISTKÖR KÖRMED MED VAR FÖR LÅGT DÄCKTRYCK FÖR LÅGT DÄCKTRYCK femte(19,4 (19,4%) %) finländare finländare kör med farligt lågt lågt VarVar femte kör med farligt tryck i däcken, av vilka åtminstone ett har alltför tryck ylågtilufttryck. däcken, av vilka åtminstone I,förhållande till riktvärdet ett var har alltför skillnaden minst,5 bar. lågt lufttryck. I förhållande till riktvärdet var skillnaden minst,5 bar. vartolfte tolftebilbil (8,9 stora skillnader IIvar (8,3 %)%)stora skillnader lufttrycket på,5,5 ii lufttrycket pådäck däck(minst (minst bar) 5 bar) påsamma samma axel. axel. på Källa: Michelins däcktryckskampanj i de nordiska länderna 26. Källa: Michelins däcktryckskampanj i de nordiska länderna 26. I Finland omfattade undersökningen 1182 personbilar I Finland omfattade undersökningen 1182 personbilar på fyra olika orter på fyra olika orter Källa:Bildäcksförbundets Bildäcksförbundetssommardäcksundersökning sommardäcksundersökning212. 214. Källa: Däckenslufttryck lufttryckmättes mättespå på1294 48personperson-och ochpaketbilar paketbilarpå på88olika olikaorter. orter. Däckens VERKNINGARNAAV AVALLTFÖR ALLTFÖR VERKNINGARNA LÅGTDÄCKTRYCK DÄCKTRYCK LÅGT VAR FJÄRDE KOLLADE VAR FJÄRDE KOLLADE DÄCKTRYCKET SENASTDÄCKTRYCKET PÅ VÅREN SENAST PÅ VÅREN någon någon gång gång tidigare tidigare 5,8 6,1 % % Augusti-september Augusti-september 48,5 34,8 % % ** April-maj April maj April-maj 15,8 19,2 % % Juni-juli Juni-juli 29,9 39,9 % % Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning i september 214: När kollade du senast däcktrycket? Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning i september 212: *När jfr. 34,8 % idu september 212. kollade senast däcktrycket? * jfr. 43,3 % i september 2. Bränsle Sommar- och vinterdäck Genomsnittsbilistens inbesparing1 Nationalekonomisk inbesparing 2 Riktigt Riktigt däcktryck däcktryck För För lågt lågt däcktryck däcktryck,5 1,5 1 bar bar 22 /år /år ++ 6 12 6 12 /år /år 2 2 /år /år ++ 7 2 7 2 /år /år I alla nya personbilar som tas i bruk efter 1.11.214 skall det finnas ett däcktrycksövervakningssystem (TPMS), som skall fungera uttryckligen i orginalmonterade däck. I ett på trycksensorer baserat aktivt system kan sensorer monteras på vinterdäck. Det kräver alltid en uppdatering av systemet. Också i samband med säsongskifte av däck kan det krävas en uppdatering av däcktrycksövervakningssystemet. OBS. Däcktrycket måste man även i framtiden reglera själv. närmare närmare M /år M /år I exemplet har man utgått ifrån ifrån 18. 18. körkilometer körkilometer per per år år och och att att däckens däckens användningstid med riktigt däcktryck däcktryck är är 44 säsonger säsonger 22 förekomsten av däck med med för för lågt lågt lufttryck lufttryck bedöms bedöms vara vara ii 6. 6. personpersonoch paketbilar, där åtminstone ett däck har,5 bar för lite lufttryck Miljöaspekter Miljöaspekter Denökade ökadebränslekonsumtionen bränslekonsumtionenökar ökarkoldioxid-utsläppen koldioxidden utsläppen med 2 miljoner årligen i Europa med närmare 2 närmare miljoner ton årligen i ton Europa DÄCKTRYCKSVAKT OBLIGATORISKT minst minst 13 13 /år /år (ca. (ca. /mån) /mån) 1 Ekonomiskasynpunkter synpunkter Ekonomiska Förorsakar bilisten ökadebränslebränsle-och ochdäckkostnader däckkostnader Förorsakar bilisten ökade minste/mån e/månoch ochpåpåårsbasis årsbasisförförnationalekonomin nationalekonomin minst närmare miljoner miljonereuro* euro* närmare *enligt Bridgestones och Michelins undersökningar orsakar för lågt däcktryck 3-6 % ökad *enligt Bridgestones och Michelins undersökningar orsakar för lågt däcktryck 3-6 % ökad bränslekonsumtion och förkortar däckens ålder med 2-25 % bränslekonsumtion och förkortar däckens ålder med 2-25 % ÅRSINBESPARING PÅ HELA MILJONER EURO PER ÅR Kostnader på årsbasis: Säkerhet Säkerhet Förlågt lågtdäcktryck däcktryckeller ellerolika olikalufttryck lufttrycki däcken i däckenutgör utgöri i För genomsnittriskfaktor riskfaktori 6-7 i 6-7dödskrockar dödskrockarårligen årligen genomsnitt 18

Bilaga 5a. Undersökningsblankett 214 (kort version) KONTROLL AV SOMMARDÄCK 214 Undersökningsblankett (kort version) Kontrollör: Datum: Ort: 1. Fordonets ålder (ibruktagningsår) 2. Typ Pe/Pa 3. Kön (M/K) 4. Förarens bedömning D T B 5. Däckens mönsterdjup (mm) VF VB HB HF 27 PE M X 4 5 5 4 Kontroll- och ifyllnadsdirektiv: 1. Fordonets ibruktagningsår enligt registerutdraget eller förarens uppgift. 2. Fordonstyp: Pe (= personbil), Pa (= paketbil) 3. Förarens kön: M (= man), K (= kvinna) 4. Föraren ombeds att bedöma det mest slitna däcket med användning av nedanstående skala: dålig (D).. 2 mm eller mindre tillfredsställande (T).. 3-4 mm bra (B).. minst 5 mm 5. Mönsterdjupet mäts med 1 mm:s noggrannhet från varje däcks mest slitna huvudmönsterspår. Avrunda enligt normala avrundningsregler förutom 1,5 mm:s däck, vilka avrundas till 1 mm för att kunna urskilja antalet lagstridiga däck. 19

Bilaga 5b. Undersökningsblankett 214 (lång version) KONTROLL AV SOMMARDÄCK 214 Undersökningsblankett (lång version) Kontrollör: Datum: Ort: FORDON 1. Ålder 2. Typ (Pe/Pa) 3. Kön (M/K) FÖRARE 4. Ung (X) BEDÖMNING 5. Skick D T B 6. Tryck (mån) 7. DÄCKENS SKICK VF VB HB HF mm bar mm bar mm bar mm bar 8. Vinterdäck (X),,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Modellrad: -7 PE M X X 6 4 1,9 5 2, 5 2, 4 1,8 X Kontroll- och ifyllningsdirektiv: 1) Fordonets ibruktagningsår enligt registerutdraget eller förarens uppgift 2) Fordonstyp: Pe (= personbil), Pa (= paketbil) 3) Förarens kön: M (= man), K (= kvinna) 4) Förarens ålder: kryssa, om ung förare (18 24 år) 5) Förarens bedömning av det mest slitna däcket enligt skalan: D = dålig (2 mm eller mindre) T = tillfredsställande (3-4 mm) B = bra (minst 5 mm) 6) Förarens bedömning av senast gjorda däcktryckkontroll: månadens nummer (under år 214). OBS! Anteckna nummer, om däcktrycket inte kollats under år 214. 7) Mönsterdjupet mäts med 1 mm:s noggrannhet från varje däcks mest slitna huvudmönsterspår. Avrunda enligt normala avrundningsregler förutom 1,5 mm:s däck, vilka avrundas till 1 mm för att kunna urskilja antalet lagstridiga däck. Däcktrycket mäts med,1 bars noggrannhet. 8) Däcktyp: kryssa, om bilen försetts med vinterdäck (helt eller delvis) 2

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997-214 BILAGOR Bilaga 6. Undersökningsmaterialets struktur NÄSTAN 178 UNDERSÖKTA DÄCKSERIER KONTROLLERADE BILAR LANDSKAPSVIS 214 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 1997 214: ÅR Orter Bilar ÅR Orter Bilar ÅR Orter Bilar 1997 1998 1999 2 22 85 78 94 83 93 11 348 12 14 12 282 13 663 13 2 23 24 25 27 28 89 98 8 85 84 14 286 13 521 14 921 13 191 14 52 29 2 212 214 TOTALT 74 73 62 56 183 13 56 11 865 11 76 8 844 177 949 OBS! Däckratsior arrangerades inte alls hösten 21. På hösten 26, 211 och 213 arrangerades däckratsior endast i begränsad omfattning, varför de inte har inkluderats i undersökningen. Lappland Nyland Satakunda Norra Savolax Norra Karelen Norra Österbotten Mellersta Finland Birkaland Södra Savolax Mellersta Österbotten Södra Karelen Tavastland Sydösterbotten Österbotten Päijat-Häme Kymmenedalen Egentliga Finland Åland 5 15 779 62 615 566 443 431 378 358 344 287 261 236 23 2 139 116 1434 147 ANDELEN PERSON- OCH PAKETBILAR KONTROLLERADE BILARS GENOMSNITTSÅLDER (år) Däckratsia 214 14,8 % 85,2 % PER PAK Däckratsia 1997: 11,4 % 88,6 % år,5 9,5 9 9, 9,5,1 Bilpark 214: (i trafikbruk),5 % 89,5 % 8,5 8 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 14 Hösten 214 var de kontrollerade bilarnas genomsnittliga ibruktagningsår 24,1. Bilarnas medelålder har uträknats utgående från, att varje års första registreringar sker i genomsnitt i juni. BILARNAS ÅLDERSFÖRDELNING Däckratsia 214: 31,3 % 28,1 % 13,3 % Bilpark 214: (i trafikbruk) 27,4 % 36, % -2 år 3-7 år 8-12 år över 12 år 27,7 % 12,2 % 24, % Däckratsia 1997: 21,4 % 15,6 % 38,6 % 24,4 % MÖNSTERDJUPSFÖRDELNING 214 Det mest slitna däcket: 2 1753 1875 183 Alla däck: 5 37 1138 654 312 268 < 1,6 2 3 4 5 6 7 8 mm+ 7254 86 6189 5165 4154 2353 1678 542 < 1,6 2 3 4 5 6 7 8mm+ 21

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 RESULTATTABELL 1 (7) Bilaga 7a. Resultat ortvis 1997 24 7.9.215 ORT: (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGADÄCK D-% 1 1997 1998 1999 2 22 23 24 1997 1998 1999 2 22 23 24 Alavo (14) 114 25 23 45 6 8 13,2,7 17,2 11,1 33,3 11,3 Esbo (1) 669 573 581 69 49 768 528 27,4 2,8 21,9 14,8 13,9 11,5 2,1 Eura (4) 16 21,9 Finström (2) 3 16,7 Forssa (5) 164 18 76 76 52 67 99 19,5 16,7 18,4 15,8 36,5 19,4 6,1 Fredrikshamn (8) 136 8 9 63 136 14,,2 11, 19, 9,6 Hammarland (2) 9 13 2, 15,6 7,7 Hangö (1) 44 79 56 4,5,1 8,9 Harjavalta (4) 4 15, Hartola (7) 2 6, Haukipudas (17) 89 49 4 31,5 2,4, Heinola (7) 81 6 7 12 9 6 118 35,8 15, 25,7, 12,8 15, 2,5 Helsingfors (1) 231 23 26 114 51 361 393 21,2 21,3 33,1 11,4 17,8 13, 9,4 Huittinen (4) 126 6 112 77 64 7 64 21,4 22,6 17,9 2,8 15,6 21,4 12,5 Hyvinge (1) 158 22 171 2 196 87 1 33,5 9,4 5,8 2, 16,8 18,4 8,9 Tavastehus (5) 196 285 347 13 347 278 544 14,3 11,9 16,1 13,1,7,8 7, Ii (17) 5 3 6 26, 2, 15, Idensalmi (11) 88 2 1 85 179 81 17, 22,5 29,7 31,8 2,1 27,2 Itis (8) 6 19,8 Ilmajoki (14) 7 8 13 5 5 2, 21,3 3,8 24, 12, Jalasjärvi (14) 68 13 89 59 26,5 7,7 14,6,2 Joensuu (12) 324 781 5 221 266 26 25,6 27, 15,9 14, 25,8,9 9,2 Jokioinen (5) 5 43 48 82 75 113 22, 18,6,4 15,9 12, 16,8 Jomala (2) 16 56,3 22

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 RESULTATTABELL 2 (7) Bilaga 7a. Resultat ortvis 1997 24 7.9.215 ORT: (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGADÄCK D-% 1 1997 1998 1999 2 22 23 24 1997 1998 1999 2 22 23 24 Joutseno (9) 3 273 351 357 263 38 261 24,3 25,6 16, 8,1 12,5 8,9 7,3 Juva () 169 17 16,6 11,8 Jyväskylä (13) 162 277 319 346 297 44 353 29, 2,2 18,5 12,1 22,2 16,1 11,3 Jämsä (13) 84 99 94 2 3 99 14,3 12,1 17, 11, 12, 14,6,1 Träskända (1) 182 8 143 99 9 11,5 8,8, 9,8 8,1 12,,1 Kaavi (11) 7 15,7 Kajana (18) 117 13 96 133 125 117 147 17,9 16,9 11,5 15,8 13,6 11,1 13,6 Kalajoki (17) 72 99 1 9 239 18 16 3,6 18,2 11,9 15,6 25,9 19,4 18,1 Kannus (16) 54 51 25,9 7,8 Karis (1) 14 2 8 13 18,6 25, 17,5, Karttula (11) 9 81 3 13,3 12,3 3,3 Kauhava (14) 34 46 2 12 35,3 17,4 2, 15, Kaustby (16) 59 22, Kemi (19) 72 97 14 148 188 45,8 26,8 22,9 3,4 13,8 Kemijärvi (19) 68 9 12 87 1 92 23,5 17,8 17, 16,7 8, 16,8 16,3 Kempele (17) 4 7, 17,1 Kervo (1) 49 7,2 15,7 Kesälahti (12), Keuruu (13) 8 8 79 2 1 8 77 18,8 8,8 13,9 12, 26,4 11,3 6,5 Kiiminki (17) 2 7 3, 21,4 Kitee (12) 8 19 72 98 3, 36,8 19,4 23,5 Kittilä (19) 3 5 25,2 22, Kiuruvesi (11) 73 27,4 Kokemäki (4) 89 134 9 21 28,3 32,6 19,4 16,7 28,6 23

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 RESULTATTABELL 3 (7) Bilaga 7a. Resultat ortvis 1997 24 7.9.215 ORT: (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGADÄCK D-% 1 1997 1998 1999 2 22 23 24 1997 1998 1999 2 22 23 24 Karleby (16) 83 33 226 36 36 37 215 27,7 29,7 23,5 19,9 17, 13,5 25,1 Kontiolahti (12) 82 334 11, 9,9 Koskenkorva (14) 53 32 26,4 18,8 Kotka (8) 1 6 7 113 13 3,7 2, 16, 15,9 17,7 2, 16,2 Kouvola (8) 124 392 2 28 186 228 29, 18,6 14,3 16,3 16,1 12,7 Kruunupyy (15) 16 96 23,8 18,8 Kuhmo (18) 9, Kullaa (4) 39 15,4 Kuopio (11) 234 38 317 52 18 43 258 21,8 16,6 13,6,4 23,3 12,2 2,9 Kuortane (14) 53 7,5 Kurikka (14) 5 3 61 7 5, 23,3 21,3 15,7 Kuusamo (17) 64 136 38 112 66 3 17,2 16,2 18,9 17, 18,2 3,3 Kuusankoski (8) 9 14,7 Kuusjoki (2) 24 41,7 Kylmäkoski (6) 149 69 9 87 97 16,1 7, 8,7 2,2 3,4 12,4 Kälvå (16) 2 4 8 32,4 24, 23,8 Lahtis (7) 168 219 29 297 212 232 312 28,6 21, 15,8 13,8 14,2 13,4,9 Laihia (15) 145 61 146 14,5 9,8 9,6 Laitila (2) 119 255 164 33 7 25,2 14,5 12,2 14,9 17,1 Lammi (5) 5 157 167 246 148 2 22 3,5 17,8 18,6 13, 8,8 22, 3,5 Lapinlahti (11) 4 4 2, 15, Lappo (14) 61 28 56 66 4 9 39,3 22,1 26,8 9,1 12,5 21,1 Larsmo (15) 3 4 2, 22,5 Lemland (2) 64 6 2 18,8 18,3 35, 24

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 RESULTATTABELL 4 (7) Bilaga 7a. Resultat ortvis 1997 24 7.9.215 ORT: (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGADÄCK D-% 1 1997 1998 1999 2 22 23 24 1997 1998 1999 2 22 23 24 Leppävirta (11) 7 41 18,6 17, 26,8 Liminka (17) 29 65 2,7 12,3 Liperi (12) 7 164 136 236 4 21,4 15,2 13,2 14, 22,5 Lojo (1) 225 292 189 1 391 1 314 26,2 19,9 12,2 6,4, 12,7 8,3 Lohteå (16) 9 17,8 Loimaa (2) 26 65 31 59 9 7 69,2 7,7 35,5 5,1 22, 24,3 Lovisa (1) 149 18 163 131 99 79 76 21,5 15, 6,1 9,2 5,1 11,4 6,6 Lumparland (2) 12 16,7 Maaninka (11) 2 35, Mariehamn (2) 21 1 93 16 314 36 22 19, 3,7 31,2 3, 29,3 33,3 13,6 St Michel () 39 338 171 185 224 158 16,9 19,8 9,9 14,6 13,4 13,9 Muhos (17) 6 62 21,7 16,1 Korsholm (15) 98 163 369 23,5 11,7 17,3 Muurame (13) 26 3,8 Mäntsälä (1) 13 18 37 62 45 22 23,1 22,2,8 19,4 15,6 9,1 Mäntyharju () 151 35,1 Nilsiä (11) 51 7,8 Nokia (6) 99 2 284 17,2 21,9 14,8 Nummi-Pusula (1) 49 2, Nurmijärvi (1) 29 9 17,2 13,3 Nurmo (14) 9 7 26 33,3 14,3 34,6 Orimattila (7) 3 111 14,6 11,7 Orivesi (6) 3 71 7 56 4 61 21,4 15,5 5,7 8,9 12,5 4,9 Uleåborg (17) 293 454 392 224 495 18,4 15,2 17,6 11,6 18,4 25

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 RESULTATTABELL 5 (7) Bilaga 7a. Resultat ortvis 1997 24 7.9.215 ORT: (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGADÄCK D-% 1 1997 1998 1999 2 22 23 24 1997 1998 1999 2 22 23 24 Outokumpu (12) 3, Parkano (6) 113 66 41 78 59 62 41,6 31,8 36,6 25,6 23,7 33,9 Pattijoki (17) 29 2,7 Pedersöre (15) 6 334 43 2, 13,3 24,3 11,6 Pello (19) 66 52 4,9 23,1 Perho (16) 74 28,4 Pertteli (2) 28 35,7 Pieksämäki () 69 8 162 3 43 23,2 17,5 12,3, 11, 9,3 Pieksänmaa () Jakobstad (15) 17 58 22 48 91 55 18,8 19, 2,5 29,2 19,8 12,7 Pirkkala (6) 83 21,7 Pohja (1) 38 43 15,8 7, Polvijärvi (12) 3 45 17,5 8,9 Björneborg (4) 22 516 282 366 418 474 247 24,5 24,2 18,1 19,7 12, 14,3 12,1 Borgå (1) 257 195 212 89 116 244 9 18,3 16,4 8,5 5,6 16,4 13,9,1 Pudasjärvi (17) 92 44 16 4 54 5 12, 15,9 12,5 12,5 16,7 14, Pyhäselkä (12) 63 17,5 Brahestad (17) 135 25,9 Reso (2) 66 15,2 Ranua (19) 88 53 15 97 94 1 31,8 18,9 22, 3,9 14,9 22,7 Rauma (4) 37 156 25 18 231 579 371 21,1 22,4 13,2 14,4 19, 17,4 15,6 Riihimäki (5) 36 3 114 86 8 4 78 25, 21,4 13,2 25,6 12,5 22,1 11,5 Rovaniemi (19) 419 85 116 628 388 669 426 45,6 25,9 24,1 26,1 25,8 15,4 21,8 Rovaniemi mlk (19) 1 125 287 145 361 44 26,7 27,2 31,7 26,9 14,7 16,8 26

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 RESULTATTABELL 6 (7) Bilaga 7a. Resultat ortvis 1997 24 7.9.215 ORT: (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGADÄCK D-% 1 1997 1998 1999 2 22 23 24 1997 1998 1999 2 22 23 24 Ruovesi (6) 5 32, Salo (2) 38 6 44 62 6 47,4 21,7 18,2 3,6 13,3 Saltvik (2) 2 25, Nyslott () 123 2 79 68 24,4 25, 22,8 19, 19,1 Seinäjoki (14) 77 164 5 2 9 69 45,5 21,3 26, 11,4 23,3,1 Siilinjärvi (11) 91 176 256 223 17 139 149 16,5 2,5 19,1 18,4 4,6 11,5 17,4 Simo (19) 4 66 3, 12,1 Sibbo (3) 9 12,2 Sodankylä (19) 175 67 1 19 97 6 69 2,6,4,9 14,7 23,7, 14,5 Somero (2) 118 3,5 Sulkava () 98 9,2 Suonenjoki (11) 9 71 3 26,7 14,1 23,3 Sysmä (7) 59 4 29 3,5 2,5 13,8 Tammela (5) 17 5 54 79 9 11,8 24, 14,8 13,9 13,3 Ekenäs (1) 16 35 68 69 8,8 11,4 12, 11,8 7,2 Tammerfors (6) 434 296 24 25 97 551 2,3 2,9 14,6 11,6 18,1 18,1 Temmes (17) 68 17 13,2 8,8 Tervola (19) 47 5 25,5 28, Tohmajärvi (12) 8 19 2 3 12,5 31,6 25, 33,3 Torneå (19) 79 9 111 113 134 82 4,5 43,3 27, 2,4 24,6 22, Åbo (2) 88 196 119 111 117 171 289 33, 21,9 7,6 9,9 15,4 15,2 16,6 Tuusniemi (11) 3 3, Tusby (1) 45 4 391 99 7 79 8,9 11,5 15,3 13,1 14,3 17,7 Ulfsby (4) 2 15, 27

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 RESULTATTABELL 7 (7) Bilaga 7a. Resultat ortvis 1997 24 7.9.215 ORT: (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGADÄCK D-% 1 1997 1998 1999 2 22 23 24 1997 1998 1999 2 22 23 24 Nykarleby (15) 134 2 4 17,9 15, 22,5 Nystad (2) 112 83 111 2,5 24,1,8 Vasa (15) 431 51 366 26 112 473 621 19, 15,8 19,4 14,6 18,8 14,4 9,7 Valkeakoski (6) 126 59 49 151 11,9 6,8 6,1 3,3 Vammala (6) 126 112 156 143 13 144 8 26,2 25, 19,2 11,2 17,7 9,7 13,8 Vanda (1) 295 336 296 229 284 182 32 22,7 16,1 15,5 17,5 19,4 12,1 6,3 Varkaus (11) 288 9 24 61 18,8 2, 11,7 8,2 Vesanto (11) 2, Vihtis (1) 3 7,8 Virolahti (8) 41 57 9,8 15,8 Virrat (6) 74 73 9 8,1 6,8 12,2 Ylihärmä (14) 71 21 47,9 23,8 Ylistaro (14) 79 45 47 8 27,8 13,3 19,1 3,6 Övertorneå (19) 43 32,6 Ylivieska (17) 8 12 3 136 189 17,6 12,5 7,8 16,2 13,8 Ylöjärvi (6) 22 114 23 17,3 25,4 17,2 Ähtäri (14) 8 73 18,8 15,1 Äänekoski (13) 23 128 149 22 4 1 92 17,8 17,2 2,1,4 32,5 2, 2,7 Okänd ort 215 168 79 246 327 185 22,3 19,6 15,2 2,7 14,1 14,6 YHTEENSÄ 11 348 12 14 12 282 13 663 13 2 14 286 13 521 24,4 2,1 17,6 15,6 18,2 14,9 14, 1 D-% = andelen bilar med dåliga däck (det mest slitna däckets mönsterdjup 2 mm) 28

BILDÄCKFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 RESULTATTABELL 1 (6) Bilaga 7b. Resultat ortvis 25 214 7.9.215 ORT: (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% 1 S-% 2 GIV 3 25 27 28 29 2 212 214 25 27 28 29 2 212 214 214 214 Alajärvi (14) 21, Alavo (14) 13 12 16,9,8 Esbo (1) 552 675 59 66 518 412 199 11,8 14,7 13,4 14, 13,3 22,1 17,6 67,3 26,5 Eura (4) Eurajoki (4) 81 74 7,4 9,5 Evijärvi (14) 48 16,7 Finström (2) 6 6 8 6 4 18,3 16, 33,3 21,3 13,3 17,5 57,5 22,3 Forssa (5) 5 74 72 99 3 41 42 2, 4,1 12,5 16,2 2, 17,1 11,9 64,3 21,1 Fredrikshamn (8) 195 177 214 224 22 92 8,7 16,9 17,8 12,1 12,7 14,1 Hammarland (2) 7 3 6 6 42,9 23,3 33,3 21,7 Hangö (1) 46 9 9 93 8,7, 4,6 18,3 63,4 26,5 Heinola (7) 2 1 12 144 1 12,4,9,8 9, 19,1 Helsingfors (1) 154 147 27 165 29 244 75 11, 14,3 16,9 13,9 22, 2,9 5,3 74,7 24,6 Huittinen (4) 87 12 4 131 12 1 12,6 9, 8,3 9,6 9,9 8,3 8,9 74,3 25,9 Hyvinge (1) 187 1 98 14 91 5 15, 13,9 1, 2,7 5,5 28, 5, 26, Hämeenkyrö (6) 175 18,9 61,1 24,4 Tavastehus (5) 43 369 4 4 43 273 137 12,3 8,1 7,5 8,5 7,9 12,5 6,6 74,5 24,3 Ii (17) Idensalmi (11) 424 7 5 98 5 12,5, 12, 5,1 3, 6, 22,9 Itis (8) 154 11,7 Ilmajoki (14) 48 178 9 116 16,7 13, 21,3 8,9 17,2 51,7 26,1 Imatra (9) 256 8,2 Jalasjärvi (14) 2 9 15 146 7,8 22,2 6,7 19,2 Joensuu (12) 98 279 25 64 5,1 15,8 2, 18,8 29

BILDÄCKFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 RESULTATTABELL 2 (6) Bilaga 7b. Resultat ortvis 25 214 7.9.215 ORT: (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% 1 S-% 2 GIV 3 25 27 28 29 2 212 214 25 27 28 29 2 212 214 214 214 Jokioinen (5) 6 64 51 6 5 83 8,3,9 9,8 13,3 6, 6, Jomala (2) 5 22, Joutseno (9) 466 34 379 9,2,3 11,1 Juva () 192 2 25 12, 9,5 14,8 Jyväskylä (13) 324 563 52 236 24 164 443 15,7 14,6,4 12,3 16,2,4,4 69,8 24, Jämsä (13) 1 2 73 11,8 19,6 15, 14, 6,8 18, Träskända (1) 145 75 2 194 6 59 7 9, 13,3 12,4 15,5 5,,2 2, 57,1 25,3 Kajana (18) 123 122 5 74 8 133 12,2 11,5 8, 8,1 7,5 15,8 Kalajoki (17) 8 185 127 139 15 111 9 41,3 11,9 9,4 14,4 21,3 9, 2,2 54,1 25,5 Kangasala (6) 137 255 9,5 19,6 Kannus (16) 57 15,8 Karis (1) 134 3, 8,2 16,7 Kauhajoki (14) 35 28,6 Kauhava (14) 64 9,4 Kaustinen (16) 72 141 13,9 17, Kemi (19) 4 74 64 12 138 121 9 14,4 14,9 14,1 15, 12,3 14, 3,3 75,6 22,1 Kemijärvi (19) 57 82 47 15, 12,3 12,2 19,1 Keminmaa (19) 13, 73, 23,5 Kervo (1) 88 4 2,3 15, Kesälahti (12) 34 2,6 Keuruu (13) 7 89 8 14, 11,4 5,6 2,5 Kiiminki (17) 2 333,8 22,8 Kitee (12) 8 122 8 2, 14,8 21,3 Kittilä (19) 3

BILDÄCKFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 RESULTATTABELL 3 (6) Bilaga 7b. Resultat ortvis 25 214 7.9.215 ORT: (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% 1 S-% 2 GIV 3 25 27 28 29 2 212 214 25 27 28 29 2 212 214 214 214 Kiuruvesi (11) 6 141 155 6 3, 13,5 13, 9, 21,7 5, 23,8 Kokemäki (4) Karleby (16) 39 223 233 674 344 453 358 15,2 16,6 12, 15, 11,6 18,8 13,1 65,6 24,7 Kontiolahti (12) 428 135 16 5 146 347 16,1 14,8 13,8 3, 7,5 25,6 56,2 1998, Koskenkorva (14) 9 12,8 Kotka (8) 167 29 21 19 2 99 12,6,5 12,4 9,5 9, 11,1 Kouvola (8) 114 169 177 141 197 146 12,3 17,8 11,3 9,9 13,2 9,6 76, 26,6 Kuopio (11) 265 8 348 246 121 61 163 16,6 13,8 13,8 9,3 28,1 16,4 23,3 58,9 23,8 Kurikka (14) 154 59 88 16,9 18,6 17, Kuusamo (17) 126 65 93 87 23,8 27,7 2,4 13,8 15, Kälvå (16) 146 18,5 Lahtis (7) 355 413 29 389 49 28 23 15,2 6,5 12,8 7,7 15,6 7,9 14,3 69,6 22,9 Laihia (15) 199 169 12 8,5 3,6 2, 8,3 Laitila (2) 2 172 8,8 2,9 Lammi (5) 199 2 2 23 2,1 2, 15,7 7,4 Lapinlahti (11) 8 283 76 5 12,5 11,7 14,5 11, 22, 56, 24,8 Lappajärvi (14) 45 17,8 Villmanstrand (9) 337 347 344 9,5 18,2 7,6 73,3 23,7 Lappo (14) 73 17 214 21,9 15,9 22, Lemland (2) 7 9 6 61 5 22,9 31,1 25, 14,8 32, 48, 22,7 Leppävirta (11) 86 45 76 88 149,5 13,3 6,6, 11,4 14, 62, 23,9 Liminka (17) Liperi (12) 18 76 156 93 233 268 22,2 17,1 26,3 7,5 15, 2,5 56, 24,8 Lojo (1) 39 261 196 299 144 76 9,5 7,3 15,3 8, 14,6 7,9 67,1 23,5 31

BILDÄCKFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 RESULTATTABELL 4 (6) Bilaga 7b. Resultat ortvis 25 214 7.9.215 ORT: (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% 1 S-% 2 GIV 3 25 27 28 29 2 212 214 25 27 28 29 2 212 214 214 214 Lohteå (16) 7 8,6 Loimaa (2) 82 165 149 124 141 139 2,7 15,2 19,5 13, 2,2 4,3 2,9 55,4 25,5 Lovisa (1) 79 129 143 7 5 3 11,4 12,4 19, 6,3 15,7 6, 43,3 43,3 1999,6 Mariehamn (2) 58 14 15,5 2, St Michel () 18 12 15 13 12 138 13,9 12, 14,2 6,7 12,3 11,7 9,4 69,6 26,5 Mouhijärvi (6) 8 17,5 Korsholm (15) 1 1 7,9 6, 8,2 Mäntsälä (1) 9 62 141 125 7 8 6,7 17,7 12,1 17,6 21,5 13,8 63,7 25,2 Nokia (6) 273 242 354 9 9,6 12,4 9,3 14,7 13,3 Nurmijärvi (1) 15 13,3 53,3 22,3 Orivesi (6) 74 7 92 5 25 8,1 1,4 4,3 2, 16, Uleåborg (17) 346 389 388 231 431 28 411 15,6 19,5 15,2 15,6 14,8 17,3 15,3 66,7 24,7 Parkano (6) 7 15,7 Pedersöre (15) 8 39,,3 Pello (19) 116 34 142 9 21,6 26,5 16,9 15,6 Pieksämäki () 86 72 72 93 5 15,1 23,6 2,8 26,9 22, 9, 82, 24, Pieksänmaa () 48 18,8 Björneborg (4) 589 285 316 413 48 54 434 11,9 16,8 11,7 15,5 13,5 13,9 12,2 71, 24,1 Borgå (1) 18 162 2 63 65 16,7 9,3 15,5 14,3 16,9 53,8 24,2 Pudasjärvi (17) 85 9 9 3 21,2 15,6 44,4 23,3 Pyhäselkä (12) 233 2,2 Pöytyä (2) 4 27,5 Raseborg (1) 7 91 227 14 8,6 8,8 7,5 2, 58,6 25,7 Ranua (19) 79 68 14 14 11,4 7,4 2, 18,6 32

BILDÄCKFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 RESULTATTABELL 5 (6) Bilaga 7b. Resultat ortvis 25 214 7.9.215 ORT: (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% 1 S-% 2 GIV 3 25 27 28 29 2 212 214 25 27 28 29 2 212 214 214 214 Raumo (4) 412 35 272 53 313 311 244 11,2,9 22,1,3,2 13,8 16,4 7,9 24,2 Riihimäki (5) 114 157 139 71 61 14, 12,1 16,5 14,1 39,3 34,4 22,3 Rovaniemi (19) 75 383 431 56 573 6 1 189 13,6 15,7 14,6 22, 21,5 13, 11,4 68,6 23,4 Rääkkylä (12) 48 33,3 Salo (2) 44 297 119 269 18,2 11,1 19,3,8 Saltvik (2) 5 26 4, 23,1 5, 2,4 Sastamala (6) 138 16 152 9 9,4 7,5 19,1 15,6 64,2 2,6 Nyslott () 18 114 1 2 99 14 9,4 19,3 3,6 14, 18,6 18,2 25, 47,9 24, Seinäjoki (14) 19 59 265 145 12,1 15,3 22,3 17,2 5,3 24,2 Siilinjärvi (11) 31 21 6 13 198 138 8 2,9 14,4 13,3 11,5 23,2 14,5 13,9 65,7 24,6 Sibbo (3) 4 12,5 Sjundeå (1) 165 17, 68,5 26,3 Sodankylä (19) 69 7 11,6 18,6 16, Sonkajärvi (11) 18 54 13,3 24,1 Sotkamo (18) 96 78 93 11,5 9, 14, Suonenjoki (11) 88 3 49 26,1 6,7 14,3 65,3 25, Tammela (5) 62 5 71 88 3 43 47, 11,4 2,8 13,6 3,3 4,7 19,1 59,6 22,6 Ekenäs (1) 68 32 111 11,8 9,4 9, Tammerfors (6) 793 382 585 1 76 8 147 6,7 16,2 14,2 16,2 12,1 21, 19,7 59,9 24,7 Tervola (19) 75 12, Tohmajärvi (12) 7 134 6 21,4 16,4 13,3 Torneå (19) 88 14 19 64 6 121 55,2 12,9,5 2,3 16,7 14, 18,2 56,4 23,6 Åbo (2) 618 293 145 177 73 689 21,2 8,5 15,2 16,9 19,2 2,5 Tusby (1) 45 6 9 11,1,, 33

BILDÄCKFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 RESULTATTABELL 6 (6) Bilaga 7b. Resultat ortvis 25 214 7.9.215 ORT: (landskap inom parentes) KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% 1 S-% 2 GIV 3 25 27 28 29 2 212 214 25 27 28 29 2 212 214 214 214 Töysä (14) 91 13,2 Vasa (15) 318 529 28 39 24 732 236 12,6 11,7 11,8 5,9 4,2 13,3 13,6 68,2 25,7 Valkeakoski (6) 138 114 27 7 4,3 5,3 22,2 11,4 Vammala (6) 151 179 175 11,9 14, 13,7 Vanda (1) 119 267 361 538 285 318 349 8,4 9,7 12,5 11,5,9 18,2 14,3 65,3 26,6 Varkaus (11) 175 12 168 83 83 5 12,6 15, 6,5 2,4 4,8 2, Vieremä (11) 48 67 4 8,3 11,9 32,5 37,5 23,7 Vihtis (1) 122 18, Virolahti (8) 54 11,1 83,3 25,1 Virrat (6) 63 9,5 2, Vårdö (2) 15 6,7 Ylihärmä (14) 68 14,7 Ylistaro (14) 3 6,7 Ylivieska (17) 93 46 7,5 15,2 65,2 1999,1 Ylöjärvi (6) 154 94 332 2 16,2 14,9 13,, 19,5 Ähtäri (14) 157 12,7 Äänekoski (13) 91 54 64 5 12 18,7 16,7 21,9 18, 5, 17,5 Okänd ort 134 9,7, YHTEENSÄ 14 921 13 191 14 52 13 56 11 865 11 76 8 844 13,5 13,3 13,5 13, 13,8 15,6 15,3 64,9 24,1 1 D-% = andelen bilar med dåliga däck (det mest slitna däckets mönsterdjup 2 mm) 2 S-% = andelen bilar enligt säkerhetsrekommendation (det mest slitna däckets mönsterdjup minst 4 mm) 3 GIÅ = bilarnas genomsnittliga ibruktagningsår 34

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 RESULTATTABELL Bilaga 8a. Resultat landskapsvis 1997 24 7.9.215 LANDSKAP: KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% 1 1997 1998 1999 2 22 23 24 1997 1998 1999 2 22 23 24 1. Nyland 1 773 1 918 1 78 2 257 2 167 2 78 2 138 24,5 16,9 18,4 14,4 15, 12,2 12, 2. Egentliga Finland 382 397 363 441 42 583 6 3,9 24,9 15,7 15,2 14,9 16,3 16,2 3. Östra Nyland 46 375 465 22 215 323 185 19,5 15,7 8,4 7,7 11,2 13,3 8,6 4. Satakunda 976 867 772 733 774 1 123 682 22,8 24,6 16,8 18, 15, 16,4 14,1 5. Tavastland 51 63 797 586 763 83 1 126 2,2 15,9 17,1 15, 13,1 16,2 8,1 6. Birkaland 1 51 74 675 777 1 832 1 315 531 21,8 18,9 16,1 11,8 18,3 16,3 13,6 7. Päijät-Häme 328 319 38 417 424 43 43 32,6 17,6 17,9 12,7 13,9 13,2 8,6 8. Kymmenedalen 361 6 534 315 43 295 372 23,8 17,3 14, 16,2 16,4 13,6 14,8 9. Södra Karelen 3 273 351 357 263 38 261 24,3 25,6 16, 8,1 12,5 8,9 7,3. Södra Savolax 582 689 159 433 452 324 469 19,2 24,7 2,1 12,9 15,7 12,7 11,7 11. Norra Savolax 643 758 674 1 121 615 1 164 783 2,1 18,3 18,1 14,4 29,3 13,1 19,7 12. Norra Karelen 422 17 983 443 314 547 681 26,3 24,7 16,5 14,9 23,6 12,1 12,5 13. Mellersta Finland 582 584 641 948 547 697 621 21,1 16,6 18,1 11,5 21,9 15,9 11,9 14. Sydösterbotten 463 728 556 568 446 45 584 35,2 19,4 21,6 14,6 2,2 15,6 19,3 15. Österbotten 576 835 773 885 589 978 719 17,9 16,9 19,9 15,1 18,2 18,9, 16. Mellersta Österbotten 185 47 36 36 36 91 489 3,3 28,3 23,5 19,9 17, 2,9 22,1 17. Norra Österbotten 636 8 1 46 792 783 694 924 23,6 16,6 14,4 15,8 19,8 15,3 16,7 18. Kajanaland 117 13 96 133 125 117 237 17,9 16,9 11,5 15,8 13,6 11,1 12,2 19. Lappland 828 855 814 1 628 1 14 1 433 1 47 36,1 29,6 22,1 24, 23,7 16,6 18,6 2. Åland 21 1 93 224 34 26 97 19, 3,7 31,2 26,8 3,3 2,4 18,6 Okänt landskap 215 168 79 246 327 185 TOTALT 11 348 12 14 12 282 13 663 13 2 14 286 13 521 24,4 2,1 17,6 15,6 18,2 14,9 14, 1 D-% = andelen bilar med dåliga däck (det mest slitna däckets mönsterdjup 2 mm) 35

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997 214 RESULTATTABELL Bilaga 8b. Resultat landskapsvis 25 214 7.9.215 LANDSKAP: KONTROLLERADE BILAR (ANTAL) ANDELEN BILAR MED DÅLIGA DÄCK D-% 1 S-% 2 GIÅ 3 25 27 28 29 2 212 214 25 27 28 29 2 212 214 214 214 1. Nyland 1 77 1 679 2 21 2 66 1 727 1 837 1 47 9,8 13,2 12,4 12,1 13,4 16,7 16,6 63,6 25,7 2. Egentliga Finland 744 857 585 586 197 83 139 21,,7 18,8 14,2 19,8 17,7 2,9 55,4 25,5 3. Östra Nyland 259 169 262 143 27 15,1 12,4 13, 6,3 15,6 4. Satakunda 1 88 735 78 1 2 933 1 9 779 11,7 12,9 15,1 12,4 11,4 12,9 13,1 71,4 24,4 5. Tavastland 915 812 961 999 611 44 287 12,6 11,3,2,9 8,8,9 16,4 62, 23,1 6. Birkaland 1 796 1 318 1 82 1 368 1 361 1 162 431 9,4 11,6 13,4 14,6 11,6 2,5 18,3 61,5 23,5 7. Päijät-Häme 355 623 391 59 553 39 23 15,2 8,5 12,3 8,4 13,9 11, 14,3 69,6 22,9 8. Kymmenedalen 476 54 584 591 561 388 2,9 13, 15,9 11,,7 12,9, 78, 26,2 9. Södra Karelen 466 34 379 337 256 347 344 9,2,3 11,1 9,5 8,2 18,2 7,6 73,3 23,7. Södra Savolax 6 5 552 322 325 269 378 12,3 13,2 13,6 12,1 18,5 16, 15,1 64,8 24,9 11. Norra Savolax 1 165 925 94 873 828 681 62 15,6 14,1 11,7 11, 16,5 11,5 2,3 58,7 24, 12. Norra Karelen 991 465 487 365 297 379 615 18,9 13,5 16,8 22,7 14,8 12,1 23,4 56,1 2,9 13. Mellersta Finland 625 789 773 466 377 384 443 15,2 15,1 11,4 11,6 11,4 14,6,4 69,8 24, 14. Sydösterbotten 552 565 622 455 433 411 261 12,9 16,5 17,7 12,3 19,9 21,2 17,2 51, 25, 15. Österbotten 517 69 589 59 47 732 236 11, 11,5 8,7 5,3 6,2 13,3 13,6 68,2 25,7 16. Mellersta Österbotten 379 352 379 674 485 453 358 14, 15,9 14,5 15, 13,2 18,8 13,1 65,6 24,7 17. Norra Österbotten 739 729 7 4 668 752 566 19,8 17,8 14,2 15,8 16,2 18,2 16,3 64,1 24,4 18. Kajanaland 123 122 146 152 173 133 12,2 11,5,3 8,6 11, 15,8 19. Lappland 1 9 767 1 1 1 1 2 932 1 434 13,1 15,3 13,8 2,1 18,8 13,5 11,3 68,9 23,4 2. Åland 2 285 178 14 14 231 116 28,5 22,1 24,7 26,4 2, 13,9 25, 51,7 22, Okänt landskap 134 TOTALT 14 921 13 191 14 52 13 56 11 865 11 76 8 844 13,5 13,3 13,5 13, 13,8 15,6 15,3 64,9 24,1 1 D-% = andelen bilar med dåliga däck (det mest slitna däckets mönsterdjup 2 mm) 2 S-% = andelen bilar enligt säkerhetsrekommendation (det mest slitna däckets mönsterdjup minst 4 mm) 3 GIÅ = bilarnas genomsnittliga ibruktagningsår 36

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997-214 BILAGOR Bilaga 9. Landskapsvisa utvecklingsgrafer UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, NYLAND (1/2) UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, EGENTLIGA FINLAND (2/2) Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Nyland Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Egentliga Finland 3 24,5 2 16,7 16,6 4 3,9 3 2 17,7 2,9 1997 2 25 2 214 1997 2 25 2 214 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 1997 214 Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 1997 214 Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, ÖSTRA NYLAND (3/2) UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, SATAKUNDA (4/2) Andelen bilar med dåliga däck (%) 3 Hela landet Östra Nyland (Del av Nyland från 211) Andelen bilar med dåliga däck (%) 3 Hela landet Satakunda 19,5 2 15,6 2 22,8 12,9 13,1 1997 2 25 2 214 1997 2 25 2 214 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 1997 214 Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 1997 214 Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, TAVASTLAND (5/2) UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, BIRKALAND (6/2) Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Tavastland Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Birkaland 3 3 2 2,2,9 16,4 21,8 2 2,5 18,3 1997 2 25 2 214 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 1997 214 Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 1997 2 25 2 214 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 1997 214 Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 37

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997-214 BILAGOR UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, PÄIJÄT-HÄME (7/2) UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, KYMMENEDALEN (8/2) Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Päijät-Häme Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Kymmenedalen 4 32,6 3 2 11, 14,3 1997 2 25 2 214 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 1997 214 Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 3 23,8 2 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 1997 214 Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 12,9, 1997 2 25 2 214 UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, SÖDRA KARELEN (9/2) UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, SÖDRA SAVOLAX (/2) Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Södra Karelen Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Södra Savolax 3 24,3 3 2 18,2 19,2 2 16, 15,1 7,6 1997 2 25 2 214 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 1997 214 Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 1997 2 25 2 214 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 1997 214 Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, NORRA SAVOLAX (11/2) UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, NORRA KARELEN (12/2) Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Norra Savolax Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Norra Karelen 3 2 2,1 2,3 3 26,3 2 23,4 11,5 12,1 1997 2 25 2 214 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 1997 214 Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 1997 2 25 2 214 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 1997 214 Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 38

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997-214 BILAGOR UYVECKLING AV DÄCKENS SKICK, MELLERSTA FINLAND (13/2) UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, SYDÖSTERBOTTEN (14/2) Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Mellersta Finland Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Sydösterbotten 3 4 35,2 2 21,1 14,6,4 3 2 21,2 17,2 1997 2 25 2 214 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 1997 214 Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 1997 2 25 2 214 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 1997 214 Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, ÖSTERBOTTEN (15/2) UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, MELLERSTA ÖSTERBOTTEN (16/2) Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Österbotten Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Mellersta Österbotten 3 2 17,9 13,3 13,6 4 3,3 3 2 18,8 13,1 1997 2 25 2 214 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 1997 214 Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 1997 2 25 2 214 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 1997 214 Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, NORRA ÖSTERBOTTEN (17/2) UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, KAJANALAND (18/2) Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Norra Österbotten Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Kajanaland 3 23,6 3 2 18,2 16,3 17,9 2 15,8 11, 1997 2 25 2 214 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 1997 214 Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 1997 2 25 2 214 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 1997 214 Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 39

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997-214 BILAGOR UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, LAPPLAND (19/2) UTVECKLING AV DÄCKENS SKICK, ÅLAND (2/2) Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Lappland Andelen bilar med dåliga däck (%) Hela landet Åland 4 36,1 4 3 3 25, 2 2 13,5 11,3 19, 13,9 1997 2 25 2 214 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 1997 214 Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 1997 2 25 2 214 Bildäcksförbundets sommardäcksundersökning 1997 214 Klassificering enligt bilens mest slitna däck: mönsterdjup på dåligt däck 2 mm 4

BILDÄCKSFÖRBUNDETS SOMMARDÄCKSUNDERSÖKNING 1997-2124 BILAGOR Bilaga. Konditionsutvecklingens delfaktorer SOMMARDÄCKENS KONDITIONS- UTVECKLINGS DELFAKTORER Kampanjens direkta och indirekta inverkningar Lokala aktiviteters omfattning Konsumenternas attityder och beteende Allmänna konjunkturer Däckets prisutveckling Trafikmängd och körhastighet Däckets egenskaper och brister Förändringar i vägnät och klimat KONSUMENTUNDERSÖKNINGENS CENTRALA OBSERVATIONER 89 % av bilisterna är medvetna om vattenplaningsfaran med slitna sommardäck Cirka var tredje känner till det lagstadgade minimimönsterdjupet på sommar-/vinterdäck 4 45 % av bilisterna kör slut sina däck (till lagstadgad miniminivå) 6 % kontrollerar däckens mönsterdjup endast i samband med däckbyte 66 % byter sina däck oftast själv i familjekretsen eller med hjälp av en bekant Bildäcksförbundets konsumentundersökning 2/214 (YouGov Groups konsumentpanel), på vilken svarade 1 23 bilister, som ansvarar för däckfrågor 1 8 6 INDEX DÄCKENS PRISUTVECKLING (i jämförelse med konsumentprisindex) Däckpris Konsumentpris 9,4 RULL- MOTSTÅND TYNGDPUNKTER I DÄCKENS PRODUKTUTVECKLING VÄGGREPP SLITAGE 4 2 2,33, 2 211 212 213 214 KOMFORT KÖREGENSKAPER Källa: Statistikcentralens prisindex (2 = ) Produktutvecklingens utmaning är däckets motstridiga egenskaper. UTVECKLING AV TRAFIKMÄNGD OCH GENOMSNITTSHASTIGHET FAKTORER SOM PÅSKYNDAR DÄCKETS SLITAGE Person- och paketbilars trafikmängd per bil i trafikbruk: PER 18 2 212 213 214 PAK 12 973 Person- och paketbilars genomsnittshastighet (km/h) på motorväg under sommarmånaderna: 212 213 214 113,6 113,2 116,2 Källa: Trafikverket PER 18 55 PAK 12,923 PER 18 29 PAK 12 835 Jämförelse: Däcktryck,5 bar för lågt däcktryck vs. riktigt däcktryck Temperatur +35 C vs. +19 C Hastighet Vägytans skrovlighet 12 km/h vs. 7 km/h Vår vs. sommarmånaderna Källor: Nokian Däck Abp ja BF Goodrich Bruksålder: -25 3 % -5 % -5 % -5 % 41

42

Bildäcksförbundet rf Södra kajen, 13 Helsingfors Telefon 2 595 5, fax 2 595 57 www.autonrengasliitto.fi J Lahti Interaction/Painojussit Oy 215