Sammanfattning av workshop om klimatförändringarnas påverkan på besöksnäringen, 11/ Innehåll

Relevanta dokument
Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på människors hälsa, 6/2-2104

Sammanfattning av resultat från workshop om klimatförändringarnas påverkan på kulturmiljö i Blekinge, 29/ Innehåll

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Övergripande planer, strategier etc

Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Klimatanpassning i Örebro län

Regional vattenförsörjningsplan Gotland. Frida Eklund, Länsstyrelsen Gotlands län

Vädret och affärerna Tillväxtverkets handlingsplan för klimatanpassning i svenska SME

Landsbygdsprogrammet

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Anpassning till ett förändrat klimat

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Motion om havsytans framtida nivåer och ny råvattentäkt

Informationsmöte om Leaderprojekt Outdoor Weekend. Nyköping 22 december

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

JJIL Stockholms läns landsting

Hållbar produktutveckling Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling. Cykelkonferensen 2017 i Jönköping

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Turismguld och gröna skogar eller bara bakterier kvar?

Fuktcentrums informationsdag

Policy Brief Nummer 2019:5

Sverige inför inför klimatförändringarna

Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Blekinges kulturmiljöer översvämning till följd av ett förändrat klimat. Identifiera, prioritera och skydda

Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

Skåne Klimatförändringarna och Vattnet. Göran Ewald

Analys och kartläggning av verktyg, behov och åtgärder rörande klimatanpassning bland svenska små och medelstora företag

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Klimat, säkerhet och sårbarhet Malin Mobjörk, FOI

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Hållbar produktutveckling Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling. Cykelkonferensen 2017 i Jönköping

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län

Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Yttrande över remiss angående kartläggning av strandskyddets inverkan på regional utveckling och tillväxt


Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

HÅLLBAR TURISM I SKYDDADE OMRÅDEN

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista

MÖJLIGHETER I SIKTE MER INFORMATION. - skärgårdens attraktiva framtid. Skärgårdsdelegationens mål under den kommande regeringsperioden

Tillsammans har vi mod att skapa livskraft i hela vår kommun.

Undersökning. - Hur kan klimatförändringarna påverka livsmedelsföretag och hur kan Livsmedelsverket stödja klimatanpassning?

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

Tillväxt inom planetens gränser lösningar från workshop

Tillsammans. Vår väg mot visionen

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Regional miljöstrategi för vatten

Mat, miljö och myterna

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Visioner och övergripande mål för Vimmerby kommun

Botkyrkas klimatarbete. Gunilla Isgren

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

MILJÖFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MARKANVISNINGSTÄVLING KRAFTLEDNINGSSTRÅKET, ORMINGE. Bilaga

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

SKARABORGS KOMMUNALFÖRBUND

för dig, dina grannar och Gotlands framtid.

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Per Ericsson Görvälnverket

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den april 2010

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Handlingsprogram Rädda Östersjön

Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting

Karlskrona Vision 2030

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Fördjupad utvärdering av miljömålen Forum för miljösmart konsumtion 26 april 2019 Hans Wrådhe, Naturvårdsverket

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Transkript:

Sammanfattning av workshop om klimatförändringarnas påverkan på besöksnäringen, 11/3-2104 Innehåll Vilka är de största utmaningarna för besöksnäringen med anledning av ett förändrat klimat?... 2 Vilka är det positiva effekterna på besöksnäringen av ett förändrat klimat?... 4 Vilken ytterligare kunskap behövs?... 4 Vilka åtgärder kan genomföras för att minska de negativa konsekvenserna och ta vara på de positiva?... 5 Vilka hinder finns för att genomföra åtgärder?... 5 1

Under workshopen diskuterade två grupper klimatförändringarnas påverkan på besöksnäringen. Antalet deltagare på workshopen var 10 stycken. Nedan följer en sammanfattning av gruppernas svar. För en mer detaljerad bild av alla svar samt deltagare, se bifogat Excel-dokument. Vilka är de största utmaningarna för besöksnäringen med anledning av ett förändrat klimat? Utmaningarna som diskuterades kan delas in under följande åtta rubriker: 1. Hur profileras Blekinge i ett förändrat klimat? 2. Havsnivåhöjning 3. Förändrad årsvattenföring 4. Skyfall 5. Vattenkvalité 6. Temperaturhöjning 7. Besökstryck 8. Fiskenäringen 1. Hur profileras Blekinge i ett förändrat klimat? Några av utmaningarna som diskuterades behandlade frågan om hur Blekinge kan profileras i ett förändrat klimat. Vad kan Blekinge göra för att förändra sin omsättning i förhållande till en förändrad omvärld och ett förändrat klimat? Hur ger länsstyrelsen i Blekinge, Region Blekinge, och kommunerna bra stöd, kunskap och incitament till klimatanpassning till företag, näringsidkare och näringslivet? En utmaning är att visa på vad en produktägarna kan göra för att anpassa sina produkter efter ett förändrat klimat. Var finns vinsterna? En viktig utmaning är att peka ut dem. 2. Havsnivåhöjning Andra utmaningar som diskuterades kan kopplas till havsnivån som förväntas stiga med ca 1 meter fram till år 2100. Hur påverkar detta besöksnäringen i Blekinge? Besöksmålen kan komma att förändras med en förändrad skärgård och kustlinje. Stigande havsnivåer försvårar en hållbar långsiktig planering av campingar, stugor etc. Vattennivåhöjningen påverkar strandliv, strandängar, fiske, biologisk mångfald och kustnära anläggningar och campingar och kan leda till att attraktiva besöksmål hotas. Hur påverkas världsarvet som delvis sjunker? Vilka naturområden är sårbara för havsnivåhöjningen och erosion? 3. Förändrad årsvattenföring En förändrad årsmedelvattenföring i åar och vattendrag med högre högvatten och lägre lågvatten och en lågvattenperiod som blir längre kommer påverka fisketurismen, kanotleder och möjligheten till paddling. 2

4. Skyfall En del av klimatförändringarna innebär att kraftiga skyfall kommer bli allt vanligare. Hur påverkar detta besöksnäringen? Det kan ge försvagade konkurrensfördelar med ökad extrem nederbörd om inga åtgärder vidtas för att hantera detta och minimera risken för överssvämningar. 5. Vattenkvalité och dricksvattenförsörjning Andra utmaningar som diskuterades relaterades till en försämrad vattenkvalité i hav och sjöar. Temperaturhöjningen som följer av ett förändrat klimat i kombination med utsläpp av näringsämnen förväntas leda till en minskad syrehalt på havsbotten, en ökad algblomning och en ökad risk för döda havsbottnar. Om vattenkvalitén försämras pga. övergödning och algblomning så menades det att det påverkar skärgårdens attraktionskraft. Hur bör detta hanteras? Om antalet turister ökar under sommaren kommer det även ge en ökad belastning på dricksvattenförsörjningen under en vis period under sommaren. I kombination med att risken för långa torrperioder ökar just under sommaren med brist på dricksvatten av god kvalité som följd är detta en extra viktig utmaning att möta. 6. Temperaturhöjning Fram till år 2100 förväntas medelårstemperaturen stiga med 3-5 grader och en ökning av antalet varma dygn (dygnsmedeltemperaturen överstiger 20 grader) förväntas öka från idag 0-10 per år till 30-50 per år till år 2100. Detta kommer ge en ökad brandrisk främst under somrarna som i sin tur påverkar möjligheten till grillning utomhus. Ett varmare klimat gynnar förekomsten av myggor och fästingar med en ökad spridningsrisk av vektorburna sjukdomar vilket vid sidan av påverkan på människors hälsa även är negativt ur attraktionssynpunkt. Möjligheten att bedriva skidturism under vinterhalvåret kommer att vara mycket begränsad pga. ett varmare klimat. I takt med temperaturhöjningen kommer kraven på luftkonditionering i besöksanläggningar, hotell etc. att öka vilket i sin tur kräver en ökad elförbrukning. Detta är andra utmaningar som fördes fram under diskussionerna. 7. Besökstryck Ett varmare klimat medför förbättrade förutsättningar för ökat antal besökare under somrarna med sommaraktiviteter som bad, camping, vandring och golf. Sannolikt kommer turistflödeet till Sydeuropa och medelhavsregionen att minska under de varmaste sommarmånaderna till förmån för Östersjöregionen. Detta kan gynna besöksnäringen i Blekinge. Under diskussionerna kom det fram utmaningar kopplade till ett ökat besökstryck. Hur möter besöksnäringen och kommunerna i Blekinge en större efterfrågan och ett större antal besökare? Med fler besökare ökar risken för slitage och därmed vikten av att skydda och bevara besöksmål så att de inte förstörs. Blekinge har en stor potential som ett grönt, välbevarat och miljövänligt resmål. De är värt att visa upp men på ett hållbart sätt. 3

8. Fiskenäringen Fiskenäringen har en stor betydelse för en levande kust och skärgård. Om antalet yrkesfiskare blir färre i framtiden, pga. sämre förutsättningar att fånga t.ex. torsk som missgynnas av ett varmare klimat, så är det negativt för en levande kust och skärgårdsmiljö. Vilka är det positiva effekterna på besöksnäringen av ett förändrat klimat? Med ett varmare klimat ökar förutsättningarna för en längre sommarsäsong vilket underlättar för besöksnäringen att bedriva verksamhet året om och med en större lönsamhet större delen av året. Ett varmare klimat kan locka fler besökare från Europa och Sydeuropa. Med ett för varmt klimat runt Medelhavet under sommarmånaderna och med en ökad miljömedvetenhet hos gemene man ökar förutsättningarna för mer resande inom Sverige. Fler besökare möjliggör en utveckling av turistmål och besöksnäringen pga. en ökad efterfrågan. Detta leder i sin tur till ökad tillväxt genom etablering av företag och fler skatteintäkter. Ökad besöksnäring leder till fler arbetstillfällen och nya produkter. Det finns även möjlighet till att fler bosätter sig i länet och en ökning av semesterbostäder. En ökad medvetenhet och förståelse för människans påverkan på klimatet kan gynna ekoturismen i Blekinge och närproducerat kan bli ett mer attraktivt alternativ. En förlängd växtsäsong och ett varmare klimat kommer gynna förutsättningarna för ett mer diverserat jordbruk och möjligheterna att använda nya grödor och odlingstekniker, som t.ex. vinodling. Färre stränder och en ökad algblomning kan ge möjlighet till fler poolanläggningar och äventyrsbad. Den stigande havsnivån kan leda till ökat intresse för landsbygden. Vilken ytterligare kunskap behövs? Under diskussionerna efterfrågades det ökad kunskap om hållbart byggande och användbara metoder som hindrar förslitning av besöksmål. En uppfattning var att det i dagsläget inte är primärt med mer kunskap om klimatförändringarna utan att det istället behövs större kunskapsspridning om klimatförändringarnas effekter. Det behövs vänliga fakta och rekommendationer samt handledning till aktörer verksamma i besöksnäringen om klimatförändringarnas effekter och vilka åtgärder som kan användas för att hantera dem. Ge enkla verktyg för att klimatanpassa anläggningar och ge goda exempel på gröna besöksmål. Vilka är framgångsfaktorerna? 4

Vilka åtgärder kan genomföras för att minska de negativa konsekvenserna och ta vara på de positiva? Åtgärderna som fördes fram kan delas in i två övergripande grupper 1. Proaktiva åtgärder 2. Rådgivning och informationsspridning 1. Proaktiva åtgärder Många av de åtgärder som diskuterades kan kopplas till behovet av att agera proaktivt och ha en framförhållning i planeringen. Det önskades tidiga satsningar på anpassningar. Det menades att det behövs en preventivt arbetssätt där information och kunskap möts och sprids med fokus på beslutsfattare och näringslivet. Det framhölls ett behov av långsiktiga strategier och scenarios där klimatförändringarnas påverkan på besöksnäringen konkretiseras, även socioekonomiskt; både för att lyfta frågan och för att skapa verktyg att arbeta utifrån. Det framhölls ett behov av simuleringar som på ett illustrativt sätt visar exempelvis problematiken längs Blekinges kust kring den stigande havsnivån. 2. Rådgivning och informationsspridning Andra åtgärder behandlade behovet av informationsspridning: Ökad information till småföretag inom turismnäringen i syfte att förbereda inför klimatförändringarna. Ge möjlighet till personlig rådgivning för företag inom besöksnäringen och på olika anläggningar kring klimatanpassning. Peka ut (ex. markera på marken) vattenlinjen i kuststäderna vid högvatten år 2100 för ökad medvetenhet och kunskap om den stigande havsnivån. Vilka hinder finns för att genomföra åtgärder? Kort säsong ger låg avkastning. Svårt ekonomiskt pga. knappa resurser. Ofta hobbyverksamhet, det är ej försörjningsjobbet. Ansvarsfrågan, vem ansvarar för att ta stafettpinnen? För mer information Samuel Karlström Handläggare för planering inför klimatförändringar Samuel.karlstrom@lansstyrelsen.se 010-22 40 120 5