Innehållsförteckning Bakgrund 2 Lokala miljömål för Kristianstads kommun 3 Hur ska vi arbeta med lokala miljömål? 8 Sammanfattning hur hänger de olika delarna ihop 12 Miljömålsdokumentets struktur 13 Begränsad klimatpåverkan 14 Frisk luft 23 Bara naturlig försurning 30 Giftfri miljö 35 Skyddande ozonskikt 41 Säker strålmiljö 44 Ingen övergödning 48 Levande sjöar och vattendrag 55 Grundvatten av god kvalitet 61 Hav i balans samt levande kust och skärgård 65 Myllrande våtmarker 71 Levande skogar 76 Ett rikt odlingslandskap 81 God bebyggd miljö 87 Ett rikt växt- och djurliv 95 BILAGOR: Bilaga 1: Miljömålsarbetet i Kristianstads kommun struktur Bilaga 2: Lokala miljömål indikatorer för uppföljning Bilaga 3: Kopplingar mellan nationella, regionala och lokala miljömål. 1
Bakgrund Nationella miljökvalitetsmål Att vi ska skydda och bevara vår natur och miljö och arbeta för en hållbar utveckling blir allt mer självklart. För mer än 30 år sedan hölls den första FN-konferensen med fokus på miljöproblemen och hållbar utveckling i Stockholm. På Rio-konferensen i Rio de Janeiro 20 år senare, 1992, framhölls vikten av att arbeta med miljöfrågorna på alla nivåer i samhället. Den lokala nivån utpekades som mycket betydelsefull i detta arbete och Agenda 21, ett globalt handlingsprogram för hållbar utveckling, har fått starkt genomslag på det lokala planet i Sverige och även här i Kristianstads kommun. Den mänskliga påverkan på miljön sker inom ett mycket brett område. I västvärlden är miljöpåverkan framförallt en följd av den valda livsstilen d v s beroende på enskilda människors beteende. Ansvaret faller således tillbaks på var och en av oss att i olika avseenden göra rätt val, val som är så skonsamma för miljön som möjligt. För att med ett sådant brett uppdrag få någon effekt av gjorda insatser är det angeläget att ställa upp mål, välja strategier och om möjligt läsa av resultaten. För miljöområdet gäller sedan april 1999 de 15 av riksdagen antagna nationella miljökvalitetsmålen. Målen beskriver de egenskaper som vår natur- och kulturmiljö ska ha för att samhällsutvecklingen ska vara ekologiskt hållbar. I november 2001 antog riksdagen också delmål som förtydligar miljökvalitetsmålen, samt riktlinjer för hur dessa delmål ska nås. Riksdagen beslutade i november 2005 om att anta ytterligare ett miljökvalitetsmål Ett rikt växt- och djurliv. Utmaningen är att till nästa generation överlämna ett samhälle där de stora miljöfrågorna är lösta. Detta betyder att alla viktiga åtgärder i Sverige ska vara genomförda till år 2020 (2050 då det gäller klimatmålet). Naturen behöver dock tid på sig att återhämta sig och i några fall kommer vi inte att hinna nå den önskvärda miljökvaliteten även om stora insatser görs. Förutsättningarna för att de formulerade målen verkligen skall nås är att alla bidrar. Det krävs att myndigheter, företag, organisationer och enskilda vidtar nödvändiga åtgärder. Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram I november 2003 antog Länsstyrelsen Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram. Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram är en anpassning av de nationella delmålen till Skånes förutsättningar, med utgångspunkt från miljötillståndet i regionen. I anslutning till målen redovisas viktiga åtgärder som ska bidra till att miljömålen nås. Kommunerna och miljömålsarbetet Det nationella, regionala och lokala miljömålsarbetet måste samordnas för att det ska vara möjligt att uppnå det övergripande generationsmålet. Kommunerna har viktiga uppgifter i arbetet för att uppnå miljökvalitetsmålen. Detta kan ske dels genom åtgärder i den egna verksamheten, dels genom att lokala mål och åtgärdsstrategier och kommunal samhällsplanering ger ramar och underlag för miljöarbetet på lokal nivå. Kommunerna har många myndighetsuppgifter som är av stor betydelse i arbetet för att nå miljömålen, framförallt enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. 2
Lokala miljömål för Kristianstads Kommun Från miljöpolicy till miljömål Kristianstads kommun har arbetat aktivt med miljöfrågor under lång tid och arbetet med lokala miljömål är ett naturligt avstamp för det fortsatta arbetet. Arbetet har varit förankrat i olika former av styrande dokument. Lokala miljömål för Kristianstads kommun ersätter både En bygd i balans Miljöpolicy för Kristianstads kommun och Miljöskyddsprogram för Kristianstads kommun. Miljömålen är ett viktigt avstamp för det fortsatta miljöarbetet, både inom kommunen som organisation och som geografiskt avgränsat område. Miljömålen är ett sätt att tydliggöra ambitionsnivå, mål och åtgärder samt ett verktyg i det konkreta beslutsfattandet. Lokala miljömål för Kristianstads kommun gäller från det datum det antas av kommunfullmäktige. Det ska fungera styrande för alla kommunala förvaltningar och bolag och gäller även hela Kristianstads kommuns geografiska områden. Vid verksamhetsplanering och uppföljning ska miljömålen jämställas med andra kommunala mål. Lokala miljömål för Kristianstads kommun är en konkretisering av kommunens styrmodell STYRKAN, med balanserade styrkort och det övergripande delområdet Hållbart miljöarbete. Lokala miljömål för Kristianstads kommun är det övergripande dokumentet på miljöområdet och ska fungera styrande i förhållande till andra strategier på området. I vissa fall kan delar av miljömålen konkretiseras i andra kommunala strategier (exempelvis avfallsplan, transportstrategi, översiktsplan etc.). Hur har miljömålen tagits fram? Utgångspunkten för arbetet med att ta fram lokala miljömål för Kristianstads kommun kan sammanfattas i tre frågeställningar: Vilka är de stora problemen i Kristianstad? Vilka områden vill vi prioritera? Vilka naturresurser är speciellt viktiga för Kristianstad? I processen med att ta fram lokala miljömål för Kristianstads kommun har ambitionen varit att skapa en öppen process i bred samverkan med berörda aktörer. Arbetet med att ta fram lokala miljömål började med att en utredning kring miljötillståndet i kommunen genomfördes. Detta arbete var en viktig del i processen då ambitionen varit att utgå ifrån de lokala förhållandena i så stor utsträckning som möjligt. I nästa steg skapades referensgrupper inom ett antal område för att fungera som ett bollplank i arbetet med att ta fram lokala miljömål. Referensgrupperna var sammansatta av personer från den kommunala organisationen, föreningsliv, företag osv. Detta gör att miljömålen förankrats på bred bas redan i ett tidigt skede. Den kommande processen har handlat om att konkretisera de tankar som kom fram i referensgrupperna. Ett förslag till lokala miljömål för Kristianstads kommun togs fram och gick efter beslut i miljö- och hälsoskyddsnämnden ut på en bred remiss till drygt 100 remissinstanser. Remissinstanserna bestod av företag, organisationer, nämnder och bolagsstyrelser. Totalt inkom 27 remissvar och dessa remisssvar har hanterats genom att de sammanställts och en bedömning har gjorts huruvida synpunkten leder till en förändring i dokumentet eller ej. Resultatet är lokala miljömål inom 15 områden som följer de nationella miljökvalitetsmålen (kommunen har dock valt att inte arbeta inom området Storslagen fjällmiljö ). De 15 nationella miljökvalitetsmålen har brutits ner till en lokal nivå och tar sin utgångspunkt i 3
hur läget är i Kristianstad. Under arbetet har även avstämningar gjorts jämfört med de regionala miljömålen. Vägledande värden Målsättningen med miljömålsarbetet i Kristianstads kommun är att uppnå en hållbar utveckling i kommunen. Miljöarbetet tar också sin utgångspunkt i kommunens vision Kristianstad växer. Detta innebär att vi skall erbjuda ett gott liv inte minst för de som bor här. Äkta livskvaliteter i form av bra boendemiljöer, bra skolor, möjlighet till arbete och rik fritid i vacker och ren natur. Vi har en mångfald av vattenmiljöer med bl.a. ett av världens bästa dricksvatten. Vi värnar om en livsbejakande och naturskön miljö där miljötänkande har en framträdande roll i våra olika verksamheter. Kristianstad växer för att vi hushållar med våra naturresurser och värnar om en god livsmiljö. Den kommunala verksamheten/organisationen skall användas för att ge kommuninvånarna en långsiktigt hållbar livsmiljö! Miljömålsarbetet på nationell nivå utgår ifrån fem grundläggande värde vilka också är vägledande för Kristiansstads kommun agerande. Det är uppfyllandet av dessa värden som är den övergripande målsättningen med miljömålsarbetet. Främja människors hälsa Värna biologisk mångfald Ta tillvara kulturhistoriska värden Bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga Trygga en god hushållning med naturresurser 1. Främja människors hälsa Att främja människors hälsa innebär att det i livsmiljöerna skapas förutsättningar för att uppnå fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Miljömålsarbetet har flera syften på hälsoområdet, dels att minska exponeringen för potentiellt hälsofarliga faktorer i miljön, dels att skydda och tillföra positiva faktorer för hälsa och välbefinnande som t.ex. tillgången till natur och kultur. 2. Värna den biologiska mångfalden Att värna den biologiska mångfalden innebär att samhällets verksamheter ska bedrivas så att alla arter av växter, djur och andra levande organismer som naturligt förekommer i landet kan fortleva på lång sikt. Även den biologiska och genetiska mångfald som uppstått genom förädling av husdjur och nyttoväxter är det viktigt att värna om. Ett sådant agerande innebär att viktiga landskapselement skyddas och vårdas på ett sätt som gör att de kan bestå. Ekosystem med stor biologisk mångfald anses ha större förutsättningar att klara förändringar i miljön och kan därför mer uthålligt stå till tjänst med viktiga ekosystemtjänster som t ex vattenrening, upptagning av koldioxid, luftrening och produktion av nyttigheter. 3. Ta tillvara kulturhistoriska värden Att ta tillvara de kulturhistoriska värdena innebär att värna om den mångfald, de uttrycksformer och de spår i landskapet och den bebyggda miljön som speglar samhällets och människors historia. Människor ska kunna uppleva och förstå den historiska utvecklingen och känna förankring i sin miljö. 4. Bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga Mark, vatten och miljön i övrigt ska nyttjas så att ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga inte försämras. Det innebär att skogsbruk, jordbruk, fiske etc. ska bedrivas så att framtida generationer har samma möjligheter som vi att tillgodose sina behov av träprodukter, jordbruksgrödor, fisk etc. Den mängd produkter eller material som tas ut ur ekosystemen ska långsiktigt inte vara större än den mängd som ekosystemen producerar. 4
5. Trygga en god hushållning med naturresurser En god hushållning med naturresurser förenar kraven på att trygga resursförsörjningen, att slå vakt om god natur- och kulturmiljö och att tillgodose samhällets utvecklingsbehov i ett långsiktigt perspektiv. Hushållning med naturresurser innefattar här hushållning med mark och vatten och den fysiska miljön i övrigt samt hushållning med ämnen, mineraler, energi och andra resurser. Strategier För att miljömålen ska nås krävs att alla samhällsaktörer vidtar åtgärder. Ett fåtal aktiviteter transporter, energianvändning, flöden av material, kemikalier och varor orsakar flera av dagens miljöproblem. Att utgå ifrån dessa tre strategier underlättar arbetet med att ta fram åtgärder. På så sätt kan vissa åtgärder leda till att mer än ett miljömål nås. För att angripa miljömålen används tre åtgärdsstrategier: 1. Effektivare energianvändning och transporter för att minska utsläppen från energi- och transportsektorerna. 2. Giftfria och resurssnåla kretslopp för att minska användningen av naturresurser, minska de diffusa utsläppen av miljögifter och för att skapa energi- och materialsnåla kretslopp 3. Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö för att bevara den biologiska mångfalden och värdefulla kulturmiljöer, skydda människors hälsa, samt för miljöanpassad fysisk planering och hållbar bebyggelsestruktur. Kommunala åtgärdsområden När de kommunala miljömålen finns fastlagda krävs ett arbete med att ta fram ett åtgärdsprogram för Kristianstads kommun. Detta åtgärdsprogram ska tas fram i en bred samverkan med kommunens alla nämnder och styrelser (se vidare Hur ska vi arbeta vidare med de lokala miljömålen ). Kommunens styrelser och nämnder har stora möjligheter att i sin profession ta beslut och vidta åtgärder som leder till att vi kommer ett steg närmare våra miljömål. Alla kommunala styrelser och nämnder ska vidareutveckla arbetet med att miljöanpassa den interna verksamheten och därigenom bidra till en bättre miljö. Detta sker genom att varje nämnd och styrelse bryter ner miljömålen till nämndsoch styrelsenivå och analyserar hur de kan bidra till att miljömålen uppfylls. De kommunala åtgärderna skall ha sin grund i de tre övergripande strategierna som presenterades i avsnittet ovan. Nedan presenteras ett antal områden inom vilka kommunala beslut och åtgärder bedöms vara av särskild vikt. Beslutsfattande Kommunen har möjlighet att påverka miljön genom de beslut som tas. Miljömålen ska vara en viktig utgångspunkt vid olika former av överväganden och prioriteringar. Ett område som påverkar de flesta miljömålen är den långsiktiga samhällsplaneringen och här har kommunen stor möjlighet att påverka utgången. Kommunala myndigheter kan främja en ekologiskt hållbar utveckling med en god livsmiljö för alla genom samverkan över sektorsgränserna i samhällsplaneringen. Myndighetsutövning I kommunens myndighetsutövning finns flera möjligheter att genomföra åtgärder som bidrar till att uppnå de flesta av miljökvalitetsmålen. För målen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning är det viktigt att den kommunala trafikoch energipolitiken bedrivs så att utsläppen minimeras. För Ingen övergödning har den kommunala utbyggnaden av avlopp en väsentlig betydelse. För Giftfri miljö är det kommunala hälsoskyddet, avloppsfrågorna och renhållningen viktiga. För Grundvatten av god kvalitet och Levande sjöar och vattendrag är det av stor betydelse att kommunerna arbetar med frågorna kring skyddsområden för vattentäkter. För Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård, 5
Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap har kommunen en viktig roll bl.a. genom att i sin planering ge förutsättningar för en långsiktig hushållning med mark och vatten och bebyggd miljö och genom att genomföra åtgärder för att skydda värdefulla naturoch kulturmiljöer. Samverkan Miljöarbete måste bedrivas i hela samhället. Även många andra samhällsaktörer har kommit långt i miljöarbetet och stora möjligheter finns till erfarenhetsutbyte. Kommunen har stora möjligheter att påverka andra samhällsaktörer genom att bedriva samarbete och samverka med näringsliv, högskola och ideella organisationer. Möjligheter till regional, nationell och internationell samverkan bör tas tillvara. Utbildning, information och kommunikation Många av miljöfrågorna som behandlas i miljömålsarbetet kräver ett förändrat beteende. Att förändra ett beteende kräver att man blir medveten om konsekvenserna av sitt handlande och möjligheter till förändring. Detta kräver i sin tur en bred dialog och utbildningsinsats. Den kommunala organisationen är omfattande och anställda och politiker skall ges de grundläggande kunskaper som krävs för att kunna arbeta med miljömålen. Medborgarna skall ges en möjlighet att delta i miljöarbetet och få den information som behövs för att ta medvetna beslut. Kommunen har också en betydelsefull roll att spela vad det gäller den kunskapen och de attityder som skolan för ut till barn och ungdomar och den kunskapsbas som ungdomarna får med sig i ryggsäcken. Upphandling och inköp Kommunen är som en bred organisation med många anställda och omfattande verksamheter en mycket stor konsument. Detta ger mycket stora möjligheter att påverka efterfrågan på miljöanpassade produkter. Kommunen har därför ett ansvar att skapa rutiner för att väga in miljöaspekter i den offentliga upphandlingen, bl.a. genom att utbilda personal och avropare i miljöanpassade inköp. Modellområde Kristianstads Vattenrike Utöver ovanstående åtgärdsområden så har Kristianstads kommun en unik möjlighet att koppla arbetet med de lokala miljömålen till det faktum att här finns ett av landets två biosfärområden samt att detta biosfärområde också tillhör den globala familjen av biosfärområden. Den 29 juni 2005 godkände MAB-Unesco i Paris att biosfärområde Kristianstads Vattenrike skulle ingå i The World Network of Biosphere Reserves. År 2005 finns 482 biosfärområden i 102 olika länder i alla världsdelar. Syftet med biosfärområden är att de skall vara modellområden där man antar utmaningen att praktiskt visa hur bevarande och utveckling kan kombineras. Biosfärområden skall uppfylla tre funktioner (bevarandefunktionen, utvecklingsfunktionen och den logistiska stödfunktionen) och det är dessa funktioner som styr arbetssättet i biosfärområdet. Stödfunktionen skall fungera som hjälp vid demonstrationsprojekt, miljöutbildning och praktik, forskning och miljöövervakning. I Biosfärområde Kristianstads Vattenrike finns för närvarande 10 temaområden identifierade, som utgör ett pedagogiskt och operativt verktyg för att fokusera arbetet med de tre ovan nämnda funktionerna utifrån ett landskaps- och habitatperspektiv. Detta för att bevarandet av arter, ekosystem mm, samt utvecklingen och ett hållbart bruk av de olika värdena knyts samman och ger varandra draghjälp i ett långsiktigt perspektiv. Man kan säga att biosfärområdet både går ut på att ta till vara lokal kunskap och fördjupa det konkreta miljöarbetet, samtidigt skall man också knyta upp sig till de globala nätverk av Unesco godkända biosfärområden och då ta del av dessa möjligheter. 6
Andra aktörer För att de lokala miljömålen ska nås krävs att alla aktörer i samhället bidrar på olika sätt. Tanken med de lokala miljömålen är att de ska fungera som riktlinjer och stimulans så att olika aktörer kan se över vad de kan bidra med och ta initiativ för att målen ska nås. Oavsett om du är i rollen som privatperson, inom näringslivet eller i kommunen så kan du bidra till en bättre miljö t.ex. när det gäller effektivare energianvändning, transportval, kemikalieanvändning och även val av miljöriktiga produkter när du handlar. För att utveckla miljömålsarbetet kommer kommunen aktivt att arbeta för samverkan med andra aktörer. Flera av målen berör i hög utsträckning privatpersoner och här kommer kommunen främst att arbeta med information och genom att söka samarbete med olika ideella organisationer. Inom vissa områden är åtgärder inom näringslivet helt avgörande för att få effekter i någon större omfattning. I detta fall kommer kommunen att samverka med branschorganisationer och andra företrädare för näringslivet. Samverkan är viktig dels för att kunna följa det arbete som bedrivs och dels för att stimulera till samarbete och erfarenhetsutbyte om möjliga åtgärder. Företag har ofta mycket att vinna på ett systematiskt miljöarbete. Det kan bidra till att säkra verksamheten, att spara resurser och skapa nya affärsmöjligheter. Det kommunala åtgärdsprogram som ska tas fram kan också innehålla åtgärder som innebär arbete direkt kopplat till olika aktörer. En förhoppning är att även andra större aktörer tar till sig målen och startar eller tar upp inriktningen i målen i sitt interna miljömålsarbete. 7
Hur ska vi arbeta med lokala miljömål? I nuläget har kommunfullmäktige delegerat det politiska ansvaret för kommunens miljöoch hälsoskyddsarbete till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Kommunstyrelsen har ett ansvar att följa miljövårds- och naturvårdspolitiken. Ett naturligt steg i kommunens miljö- och hälsoskyddsarbete är arbetet med lokala miljömål. Det är därför logiskt att miljöoch hälsoskyddsnämnden ges det övergripande ansvaret för implementering och uppföljning av Lokala miljömål för Kristianstads kommun. Vissa miljömål kommer att bli berörda av de strategier som kommer att finnas inom ramen för den styrmodell som kommer att gälla för hela den kommunala verksamheten. Såväl beslutet om lokala miljömål som arbetet med styrmodellen kommer att beslutas av kommunfullmäktige. Samordningen och ledningen av arbetet med styrkorten kommer att utföras av kommunstyrelsen och motsvarande arbete med att konkretisera det övergripande styrkortets mål genom de lokala miljömålen blir dåmiljö- och hälsoskyddsnämndens uppdrag. För det vidare arbetet ute i organisationen i form av implementering, framtagande och genomförande av åtgärder i verksamheten ansvarar respektive styrelse och nämnd. Stöd för detta arbete kommer att lämnas genom att miljö- och hälsoskyddsnämnden initierar bildandet av en arbetsgrupp i vilken tjänstemannarepresentanter för nämnder och styrelser erbjuds delta. Gruppen medverkar till att förslag till åtgärder, uppföljningssystem och information etc. tas fram. Kommunfullmäktige ansvara för: 1. att anta lokala miljömål och åtgärdsprogram 2. att vid behov fördela resurser till åtgärder i samband med den ordinarie budgetprocessen. 3. att värdera miljöredovisningen och ge direktiv i de fall ytterligare åtgärder krävs för att den kommunala verksamheten ska bedrivas i linje med de antagna miljömålen. 4. att ta ställning till förslag på revideringar och uppdateringar från miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvar för: 1. att bilda och driva en arbetsgrupp. Gruppen ska fungera som en stödfunktion för miljömålsarbete i olika verksamheter. 2. att peka ut viktiga åtgärdsområden för arbetsgruppen 3. att sammanställa ett övergripande åtgärdsprogram baserat på de olika nämndernas och styrelsernas program 4. att genomföra en årlig uppföljning av miljömålsarbetet 5. att i samband med miljöredovisning till kommunfullmäktige lyfta fram viktiga områden där goda resultat uppnåtts eller där fler åtgärder behövs för att nå miljömålen 6. att lägga fram förslag till revidering av miljömål till kommunfullmäktige Nämndernas och styrelsernas ansvar: 1. att ta fram förvaltnings-/bolagsspecifika åtgärdsprogram 2. att rapportera uppföljning av miljömålsarbetet och miljömålsindikatorer till miljö- och hälsoskyddsnämnden 8
Bildandet av arbetsgrupp ett sätt att implementera miljömålen Miljö- och hälsoskyddsnämnden initierar bildandet av en arbetsgrupp. Ansvaret för att leda arbetet i gruppen ligger på miljö- och hälsoskyddskontoret. Gruppens funktion är både att leda arbetet med miljömålen och att ge de olika nämnderna och styrelserna möjlighet att påverka arbetssättet. Arbetsgruppen medverkar i framtagandet av förslag till åtgärder, uppföljningssystem, miljörapporteringssystem och sådant informationsarbete som är kopplat till miljömålen. Varje nämnd och styrelse ska utse en eller flera representanter med miljökompetens som har mandat att representera nämnden/styrelsen. Personen ifråga bör ha miljökompetens på en i förhållande till verksamheten rimlig nivå d.v.s personen ska ha kännedom om verksamhetens miljöpåverkan inom nämndens/styrelsens olika verksamhetsområden. Arbetsgruppen har som huvudsyfte att: 1. fungera som ett stöd och ett forum för att underlätta forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan nämnder och styrelser 2. identifiera ett antal områden som nämnderna och styrelserna ska ta fram åtgärder inom 3. medverka till att sammanställa ett gemensamt åtgärdsprogram utifrån nämndernas och styrelsernas program 4. se över om samverkan mellan nämnder/styrelser kan stärka projekt/åtgärder 5. medverka till att ta fram riktlinjer för uppföljning av miljötillståndet och nämndernas och styrelsernas miljömålsarbete 6. medverka vid framtagandet av ett förslag på informationsstrategi för miljömålen Åtgärdsprogram Framtagande av ett åtgärdsprogram ska ske efter antagandet av Lokala miljömål för Kristianstads kommun. Framtagandet av åtgärdsprogrammet ska bestå av både de förvaltningsövergripande åtgärdsområdena och specifika åtgärder utifrån de 15 miljömålen. De specifika åtgärderna kan handla om reservatsbildning, bildandet av nätverk, vattenoch avloppsfrågor, samhällsplanering etc. För att få en samsyn kring dessa åtgärder kan miljömålsfrågor lyftas i befintliga arbetsgrupper t.ex. naturvårdsgruppen, trafikgruppen, klimatkansliet och vid behov av fördjupat arbete kan nya projektgrupper bildas under avgränsade tidsperioder. Nästa steg är att nämnderna och styrelserna tar fram åtgärdsprogram. Dessa sammanställs till ett gemensamt åtgärdsprogram som antas av kommunfullmäktige. Nämndernas och bolagens åtgärdsprogram ska ses över årligen i samband med budgetarbetet och utifrån förvaltningens/bolagens årliga miljörapportering. Detta för att kunna bedöma vilka områden som behöver prioriteras etc. Miljö- och hälsoskyddskontoret kan i uppstartsskedet fungera som ett stöd i framtagandet av de nämnds- och bolagsspecifika åtgärdsprogrammen. Uppföljning och redovisning Lokala miljömål för Kristianstads kommun kräver en kontinuerlig uppföljning av hur arbetet fortskrider och hur miljötillståndet utvecklas. Detta är viktigt för att dimensionera och prioritera framtida åtgärder och kan också fungera som en vägvisare vid olika former av beslut. Arbetsgruppen ansvarar för framtagandet av indikatorer kopplade till de åtgärder som arbetsgruppen tagit fram. Gruppen ansvarar också för att ta fram rutiner för uppföljning och miljörapportering. 9
En begränsad utvärdering av kommunens interna miljöarbete med koppling till miljötillståndet ska ske i kommunens årsredovisning. Utvärderingen i årsredovisningen ska ta sin utgångspunkt i kommunens övergripande styrkort och fokusera på målet hållbart miljöarbete. Utvärderingen bygger på ett antal fastställda indikatorer. De indikatorer som arbetsgruppen tar fram kan också utgöra ett urval för styrtal till uppföljningen av målet hållbart miljöarbete enligt styrkortsmodellen. Lokala miljömål för Kristianstads kommun ska följas upp årligen och redovisas mer utförligt i en separat miljöredovisning. Miljöredovisningen ska vara färdigställd under maj månad och sedan behandlas politiskt i kommunfullmäktige. Miljömålen är oftast direkt kopplade till miljötillståndet i kommunen. Detta gör att en kontinuerlig uppföljning av kommunens miljötillstånd är nödvändig. I miljömålsprogrammet finns ett antal indikatorer kopplat till respektive mål och delmål. Inom vissa områden finns det brister i tillgången på relevant data och därmed också relevanta indikatorer. Inom områden där relevanta indikatorer saknas krävs fortsatt arbete med att ta fram dataunderlag och indikatorer. Dataunderlag behövs för att kunna kvantifiera de mål som idag endast uttrycker en viljeinriktning p.g.a. bristande underlag. Miljöredovisningen fördjupas inom ett antal olika målområden varje år. Samtliga mål ska följas upp inom en fyraårsperiod. I samband med en mer omfattande revidering av Miljömål för Kristianstads kommun ska en heltäckande utvärdering av miljötillståndet kopplat till samtliga miljömål ske. Nämndernas och styrelsernas miljöarbetet ska följas upp årligen genom de indikatorer som arbetsgruppen enas om. Rapporteringen sker till miljö- och hälsoskyddskontoret och miljörapporterna ska vara Miljö- och hälsoskyddskontoret tillhanda senast 1:e april årligen. Detta redovisas också i kommunens miljöredovisning. Ett urval av indikatorer väljs ut för att användas som underlag till kommunens årsredovisning. Uppgifter till dessa indikatorer redovisas 1:e februari. Informationsstrategi för lokala miljömål För att miljömålen ska få så stor effekt som möjligt är det viktigt att arbeta med information och att stimulera fler aktörer att delta i arbetet. Insikt om sambanden mellan livsstil, miljö och hälsa är viktiga förutsättningar för att kommuninvånare och verksamhetsutövare ska kunna delta i debatten och göra miljöriktiga val. Informationsstrategin ska behandla både intern information och utbildning samt extern spridning till andra aktörer i kommunen. En av de stora utmaningarna med målen är att implementera dem i verksamheten och få ett aktivt miljömålsarbete. För att lyckas med detta krävs det att de anställda känner till syftena med målen och hur de ska användas i verksamheten. Dessutom bör ett antal nyckelpersoner på förvaltningarna ges utbildning för att kunna driva arbetet med miljömålen när det gäller att föreslå och genomföra åtgärder samt att bidra till uppföljning i form av miljöredovisning. Ett gemensamt utbildningsmaterial om miljömål bör tas fram och samordnas genom arbetsgruppen. Utbildningsmaterialet kommer att läggas upp på hemsidan så att både anställda och ev. skolelever kan få tillgång till underlaget. Information kring de lokala miljömålen och nämndens/styrelsens åtgärdsprogram ska ingå som en del i introduktionen av nyanställda. Utbildningsbehovet hos personalen ska utgå ifrån den miljöpåverkan som personalen har och de möjligheter personalen har att vidta åtgärder. Det är respektive nämnd/styrelse som har ansvar för att personalen utbildas om miljöfrågor generellt och Kristianstads kommuns lokala miljömål specifikt. Nämnder och styrelser ska erbjudas en seminariedag om miljömålen och möjligheter att arbeta med dem. Miljömålen inrymmer både mål som kan uppnås genom kommunala åtgärder och mål som bygger på att alla berörda aktörer drar sitt strå till stacken. Det är viktigt att sprida kännedom både om de lokala förutsättningar vi har genom tillståndet i vår livsmiljö, vad målen innebär och vilken effekt olika åtgärder kan få. Informationsinsatser behöver genomföras både för att göra miljömålen tillgängliga och för att informera om åtgärder 10
som kan göras kopplade till enskilda mål. För att få med andra aktörer är det viktigt att informationen kännetecknas av öppenhet och bjuder in till dialog med andra aktörer. Uppdatering och revidering I början av varje mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning till aktualiteten hos Lokala miljömål för Kristianstads kommun. I samband med nämndernas och bolagens miljörapportering till den kommunövergripande miljöredovisningen ska möjligheten finnas att lämna förslag på mindre justeringar och uppdatering av de lokala miljömålen. Mindre justeringar samt uppdatering av mål kan göras mellan de mer omfattande revideringarna. Dessa ändringar föreslås av miljö- och hälsoskyddsnämnden i samband med miljöbokslut och fastläggs av kommunfullmäktige i samband med att miljöbokslut antas. 11
Sammanfattning - hur hänger de olika delarna ihop? Arbetsprocessen för att skapa ett hållbart miljöarbete skildras i modellen nedan. Nationella och lokala miljömål Strategier Redovisning Åtgärder Uppföljning Figur 1. Illustration över den lokala miljömålsprocessen. Förslaget till lokala miljömål för Kristianstads kommun bygger på de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Miljömålen bygger på fem grundläggande värden och syftet med miljömålsarbetet är att: Främja människors hälsa Värna biologisk mångfald Ta tillvara kulturhistoriska värden Bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga Trygga en god hushållning med naturresurser Flera av miljöproblemen har sin grund i ett fåtal aktiviteter. För att komma tillrätta med miljöproblemen och uppfylla de lokala miljömålen krävs åtgärder som kopplar till tre olika strategierna för: 1. Effektivare energianvändning och transporter. 2. Giftfria och resurssnåla kretslopp 3. Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. För att vi ska uppnå de lokala miljömålen krävs att alla aktörer i samhället tillämpar dessa tre strategier. När miljömålen är fastslagna och bestämda krävs att kommunen upprättar ett åtgärdsprogram med åtgärder som berör både den egna verksamheten men även andra aktörer i samhället. Nästa skede är en uppföljning av miljömålsarbetet, både en uppföljning av nämndernas och styrelsernas miljöanpassning av den egna verksamheten, men också en också en uppföljning av miljötillståndet i kommunen. Detta ska sedan sammanställas i en redovisning som kan användas som grund för framtida prioritering av mål och åtgärder. 12
Miljömålsdokumentets struktur Lokala miljömål för Kristianstads kommun är indelad i två delar. En första del som beskriver förutsättningar för Kristianstads kommuns lokala miljömål och en andra del som är uppdelat i 15 kapitel utefter de 15 nationella miljökvalitetsmålen som är relevanta för Kristianstads kommun. Varje kapitel består av en beskrivning av miljötillståndet med bakgrunden till problemet, vilka risker det kan innebära och slutligen en beskrivning av läget i Kristianstad. Efter detta avsnitt kommer en beskrivning av det övergripande nationella miljökvalitetsmålet som också fungerar som ett övergripande målsättning för Kristianstads kommun. Därefter presenteras Kristianstads lokala miljömål med tillhörande indikatorer för uppföljning. Både målen och indikatorerna utgår ifrån ett önskat miljötillstånd. De lokala miljömålen och indikatorerna berör hela kommunens geografiska område. Att formulera mål måste alltid kopplas till kunskap. Det finns, främst baserat på att tillgänglig kunskap i vissa fall är alltför begränsad, tre olika former av mål: 1. Kvantifierade och tidsatta mål: man har satt upp ett år då en viss nivå ska vara uppnådd. Exempelvis: De totala utsläppen av växthusgaser ska minska med X ton till år X. 2. Inriktningsmål: man har angivit en riktning som man strävar mot men inte angivit ett kvantitativt värde dit man vill nå. Exempelvis: De totala utsläppen av växthusgaser ska minska. 3. Riktlinjemål: man har angivit ett förhållningssätt som ska vara vägledande vid olika former av beslut. Exempelvis: Den kommunala verksamheten ska inriktas på att motverka effekterna av klimatpåverkan. Ambitionen har varit att kvantifiera så många mål som möjligt. Avsikten är att kvantifiera fler mål efterhand som tillgången till bättre underlag för bedömningar tas fram. Tidsperspektiven på målen varierar beroende på problemets och målets omfattning och rör sig från 2007-2050. De flesta målen sträcker sig till 2010 eller 2015. I bilaga 2 presenteras indikatorer för uppföljning och där finns även information med statistisk hänvisning till källa etc. I bilaga 3 redovisas kopplingen mellan nationella, regionala och lokala mål i en tabell. 13
Begränsad klimatpåverkan Bakgrund I atmosfären finns växthusgaser som hindrar en del av värmen från den inströmmande solstrålningen att åter strömma ut i rymden, vilket gör klimatet på jorden beboeligt. Halterna av växthusgaser har ökat kraftigt det senaste seklet på grund av människans aktiviteter. Den stora orsaken till detta är att fossila bränslen förbränns i stor skala. Växter binder koldioxid och när t.ex. träbränslen förbränns frigörs denna koldioxid och tas upp av nya växter i kolets kretslopp. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs däremot mycket mer koldioxid än vad växterna hinner ta upp och koldioxiden i atmosfären ökar. En annan orsak till den ökande halten av växthusgaser är den omfattande avskogningen som förhindrar naturens möjlighet att på naturlig väg binda kol i växande träd. Ökningen av halten växthusgaser i atmosfären bidrar till att medeltemperaturen på jorden ökar och att klimatförändringar uppstår. Koldioxid (CO 2 ) är den vanligaste växthusgasen och därför den som bidrar mest till växthuseffekten. De övriga växthusgaserna är metan (CH 4 ), dikväveoxid (N 2 O), ofullständigt halogenerade flourkarboner (HFC) och svavelhexaflourid (SF 6 ). Utsläppen av koldioxid är ojämnt fördelade mellan olika länder och världsdelar och de stora utsläppen sker i västvärlden. I Sverige släppte vi ut drygt 6,2 ton koldioxid/person år 2004. De genomsnittliga utsläppen för hela världen låg 2001 på cirka 4 ton/person, medan man i USA släppte ut över 20 ton/person. Man beräknar vanligtvis växthusgaser som koldioxidekvivalenter, d.v.s. bidraget från varje enskild gas räknas om till den mängd koldioxidgas som har samma inverkan på klimatet. I Sverige släppte vi under 2003 ut växthusgaser motsvarande 7,9 ton koldioxidekvivalenter/person. För att stabilisera klimatet måste stora minskningar ske av utsläppen av växthusgaser. Risker Förändringar i klimatet innebär stora och omfattande risker. Utsläpp av växthusgaser uppstår bland annat när vi reser och värmer upp våra bostäder. En ökad medeltemperatur på jorden innebär att havsytorna breder ut sig. En anledning till detta är att glaciärer och isar vid polerna smälter i en snabbare takt. Dessutom vidgar vatten sig vid högre temperaturer. Precis som andra låglänta områden i världen är Skånes kuster översvämningshotade vid en vattenståndshöjning. Höjningen av högvatten- och medelvattenstånd de närmaste 50 åren har uppskattats till +80 cm extra nivå vid högvatten i Åhus, men enbart max 1 dm extra i Hammarsjön. I dessa uppskattningar har man inte ansett det troligt att polernas smältning kommer att påverka i större grad. Nya uppgifter från Antarktis kommer troligtvis att leda till en snar revidering av tidigare uppskattningar. 14
Centrala Kristianstad är ett av de områden som är mest utsatt för översvämningar. Det finns idag mycket som tyder på att temperaturhöjningen kan öka förekomsten av häftiga stormar och regnoväder. Skulle det vara fallet kommer såväl jordbruket som annan mänsklig aktivitet att kunna lida stora skador. För att minska översvämningsrisken för Kristianstads pågår arbete med att förstärka invallningar på den östra och västra sidan. Läget i Kristianstad Koldioxid Utsläppen av koldioxid har enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) minskat marginellt i Kristianstads kommun från och med 1990 (basåret) och fram till idag. Detta trots att kommunen under perioden mellan 1990 och 2004 genom egna åtgärder, eller andra kända åtgärder, minskat utsläppen med ca 110 000 ton CO 2. Ökningen inom transportsektorn uppgår däremot enligt SCB till ca 30 000 ton mellan åren 1990 och 2002. Differensen är svår att förklara. Till viss del kan det faktum att kommunens beräknade utsläppssiffror inte syns i SCB:s statistik förklaras av en ökad energianvändning. Trots att vi bygger energisnålare idag har energianvändningen ökat p.g.a. ändrade beteenden. Invånarantalet i Kristianstads kommun har dessutom ökat något under den aktuella perioden. De totala koldioxidutsläppen var 2003 cirka 343 000 ton vilket innebär ett utsläpp på ca 4,6 ton/invånare. Den huvudsakliga källan till koldioxidutsläpp i kommunen är förbränning av fossila bränslen. Fossila bränslen används för uppvärmning, inom industrin och inte minst som drivmedel för transporter. Koldioxidutsläppen från olika sektorer fördelade sig 2003 på följande sätt: 19% 29% Näringsliv Transportsektorn Uppvärmning mm 52% Figur 2: Andelen av det totala koldioxidutsläppet i kommunen från olika sektorer år 2003 (SCB). Som framgår av figuren ovan står transporterna för en stor del av de totala utsläppen av växthusgaser. Totala utsläppet av växthusgaser Koldioxid beräknas stå för cirka 80 % av de svenska utsläppen av växthusgaser (SOU, 2001:71). Metan för cirka 8 % av de nationella utsläppen och dikväveoxid för drygt 10 % av de nationella utsläppen av växthusgaser. Övriga växthusgaser; Fluorkarboner (FC), HFC och svavelhexafluorid (SF 6 ) står för cirka 1 % av de nationella utsläppen. Enligt beräkningar gjorda för utsläppen av växthusgaser 2001 ser fördelningen något annorlunda ut i Kristianstad. Detta beror framförallt på att Kristianstads kommun är en jordbrukskommun vilket ger högre utsläpp av både dikväveoxid och metan. Fördelningen framgår i figuren nedan. Enligt genomförda beräkningar släpptes växthusgaser motsva- 15
rande cirka 610 000 ton koldioxid ut i Kristianstads kommun 2001. Detta ger ett utsläpp på ca 8,2 ton koldioxidekvivalenter/person/år. 17,8% Metan Dikväveoxid 60,0% 0,4% 21,8% HFC Koldioxid Figur 3. Totala utsläppen av växthusgaser (beräknat i koldioxidekvivalenter) i Kristianstads kommun 2001 fördelat på olika växthusgaser (SMED, SCB, Kristianstads kommun). Energianvändning och energislag Energianvändningen har ökat med drygt 3000 kwh/invånare från 1990 till 2003. I figuren nedan kan man se att energianvändningen är relativt jämt fördelat mellan de olika sektorerna. kwh/inv 45000,00 40000,00 35000,00 30000,00 25000,00 20000,00 15000,00 10000,00 5000,00 0,00 2001 2002 2003 År service hushåll transporter industrin Figur 4: Energianvändningen i Kristianstads kommun fördelat på respektive sektor, 2001-2003 (SCB). Den tillförda energin har ökat något de senaste åren. Dock har andelen fossila bränslen minskat och ersatts av förnyelsebara bränslen vilket framgår av figuren nedan, där den tillförda energin är uppdelad på olika energislag. När det gäller elanvändningen så står hushållen för hela 60 % (4,71 MWh/inv/år) av förbrukningen och industrin för cirka 40 % (3,12 MWh/inv/år). 16
3000000 2500000 2000000 MWh 1500000 1000000 Övrigt El Träbränsle Fossila bränslen 500000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 Figur 5. Tillförd energi i MWh, uppdelad på olika energislag, 1995-2003 (SCB). År 2003 bestod den svenska elproduktionen av 46 % kärnkraft, 40 % vattenkraft, 0,5 % vindkraft och 10 % kom från förbränning. Av materialet som brändes var 31 % biobränsle och resten fossila bränslen (STEM). Om elen som användes i Kristianstad 2003 antas vara fördelad likadant som den totala el som producerades i Sverige det året innebär det att ca 45 % av elen var förnyelsebar 2003. Den totala andelen förnyelsebar energi i Kristianstad blir då ungefär 32,5 % för år 2003. Motsvarande siffra för hela riket var 2003 ca 26 % (STEM). Småhusen kan värmas upp på en mängd olika sätt och idag finns ingen tydligt bild av hur fördelningen ser ut mellan olika uppvärmningsformer. Det är dock känt att antalet hus som värms upp med olja minskar stadigt i kommunen och har mer än halverats mellan 2000 och 2005. Kristianstads kommun har framgångsrikt arbetat med att utvinna biogas från organisktavfall. Biogas produceras på tre ställen: Härlövsdeponin, en nerlagd deponi där deponigas utvinns, vid Centrala reningsverket ur avloppsslam och i biogasanläggningen Karpalund ur organiskt avfall och gödsel. Mängden biogas som produceras har ökat kraftigt sedan 1997 vilket kan utläsas av figuren nedan. MWh/år 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Härlövsdeponin Karpalund Reningsverket Figur 6. Produktion av biogas, MWh/år vid Härlövsdeponin, Karpalund och Centrala reningsverket 1997-2005 (Kristianstads kommun). Energianvändning för transporter Andelen förnyelsebart bränsle i transportsektorn har ökat från cirka 0,56 % till 3,35 % på fem år (2001-2005) och etanolen har stått för den största ökningen (SCB, Statoil, Shell, kommunens egen statistik). Detta kan jämföras med de delmål för förnybara 17
bränslen som satts upp av EU om 2 % till 2005 och 5,75 % till 2010 (drivmedelsdirektivet). Kristianstads kommun är således redan på god väg att nå delmålet till 2010. I figuren nedan presenteras transporternas utsläpp av koldioxid. Inga tydliga tendenser till vare sig ökning eller minskning kan utläsas. 3000 2500 Kg CO2/invånare 2000 1500 1000 500 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 År Figur 7. Kg CO 2 /invånare för transportsektorn, 1990-2003 (SCB). Även antalet biogasfordon i kommunen har ökat stadigt och 2005 fanns 155 personbilar, 10 tunga fordon och 25 bussar. Försäljningen av biogas till fordon har ökat kraftigt de senaste åren, se figuren nedan, där fordonsgasförsäljningen är uppdelad på tunga och lätta fordon, eftersom olika tankningssätt används för olika fordonstyper. 12000 10000 8000 MWh 6000 4000 2000 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 År Tunga fordon Lätta fordon Figur 8. Försäljningen av biogas till fordon i MWh till lätta och tunga fordon, 1999-2005 (Kristianstads kommun). Resandet med kollektivtrafik har ökat det senaste året enligt Skånetrafiken. Antalet resenärer med stadsbussarna i Kristianstad ökade med 2,2 % från år 2004 till år 2005. Även resandet med regionbussarna (Skåne län) ökade totalt med 3,7 % mellan 2004 till 2005. Enligt de cykelräkningar som kommunen genomför minskade dock cykeltrafiken med 6 % under 2004. Metan och dikväveoxid Jordbruket ger upphov till utsläpp av metan och dikväveoxid från djurhållning, gödselhantering och jordbruksmark. 2000 var 33 % av kommunens totala yta jordbruksmark, vilket kan jämföras med 8 % som är riksgenomsnittet (SCB). Utsläppen av dikväveoxid i kommunen är således relativt höga. 18
Utsläppen av metan i Kristianstads kommun beräknades ligga på cirka 5200 ton 2001 varav den största delen (ca 3400 ton) härstammar från jordbruket enligt Svenska miljöemissionsdata (SMED). Vid nedbrytning av organiskt material bildas deponigas som till stor del består av metan. Näst efter djurhållning är avfallsdeponier den vanligaste källan till metanutsläpp. Utsläppen av dikväveoxid beräknades ligga på cirka 430 ton 2001 varav drygt 370 ton härstammar från jordbruket (SMED). Utsläppsminskning i kommunen kan nås genom åtgärder för att minska kväveläckaget (och dikväveavgången) eller genom en minskning av antalet djur. Det finns även potential för ökad produktion av bioenergi i lantbruket, vilket också leder till minskade utsläpp av växthusgaser. Mängden rötat gödsel kan användas som en indikator för jordbrukets klimatpåverkan, eftersom ju mer gödsel som rötas desto mer förnyelsebart bränsle ger jordbruket upphov till och desto mindre blir utsläppen av metan och lustgas i samband med gödselhanteringen. Mängden rötat gödsel i Kristianstads kommun har ökat mellan 2003 och 2005. Utsläpp av HFC De främsta källorna till utsläpp av HFC är användningen av dessa köldmedier i kyl-, frysoch klimatanläggningar samt i värmepumpar. Utsläppen av HFC ökar till följd av förbudet mot de ozonnedbrytande freonerna CFC och HCFC. För FC, HCF och SF 6 görs bedömningen att utsläppen av dessa föreningar utgör mindre än 1 % av de totala utsläppen av växthusgaser i kommunen. Läckaget av HFC ökar i takt med användandet och uppgick 2004 till 1494 kg. Avgränsningar och kopplingar Även åtgärder inom Skyddande ozonskikt, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och God bebyggd miljö kan ge en positiv effekt på miljömålet. Arbetet med att minska transportarbetet återfinns under miljömålet Frisk luft. Arbetet med att minska användning av HFC regleras i miljömålet Skyddande ozonskikt. Källor Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se Skånetrafiken, www.skanetrafiken.se SOU 2001:71, Sveriges tredje nationalrapport om klimatförändringar Statens Energimyndighet (STEM), 2004, Energiläget i siffror Statistiska centralbyrån (SCB), www.scb.se Svenska miljöemissionsdata (SMED), www.smed.se 19
Nationellt miljökvalitetsmål Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Kristianstads kommun antog i november 2005 en klimatstrategi för att begränsa utsläppen av växthusgaser. Klimatstrategin består av en huvudstrategi och fyra delstrategier (jordsbruks-, transport- och klimatkommunikationsstrategi samt en energiplan). Dessa strategier kommer även att kompletteras med en avfallsplan. Flera av nedanstående mål är hämtade ur klimatstrategin och i delstrategierna finns även en djupare analys av läget samt mer detaljerade mål och åtgärder. Kristianstads miljömål Totala utsläppet av växthusgaser ska minska 1. Totala utsläppen av växthusgaser, uttryckt som koldioxidekvivalenter, ska vara lägre än 4,5 ton per invånare/år 2050 för att sedan minska ytterligare. 2. Kristianstads kommun ska på sikt bli en fossilbränslefri kommun såväl i den egna verksamheten som i det geografiska området. Totala utsläppet av koldioxid från samtliga sektorer ska halveras till år 2050 jämfört med år 1990 med följande delmål (jordbruket ingår i sektorn näringsliv). År Målresultat Uppvärmning mm Transporter Näringsliv Summa ton/inv 1990 Basår 1,41 2,09 1,43 4,93 2003-7,7% 0,86 2,39 1,30 4,55 2010-15% 0,50 2,40 1,30 4,20 2020-25% 0,40 2,30 1,00 3,70 2050-50% 0,20 1,50 0,60 2,30 Figur 9. Mål för reduktion av koldioxidutsläppen i Kristianstads kommun fördelat på respektive sektor. Värdet från år 1990 och år 2003 bygger på statistik från SCB. Indikatorer för uppföljning Koldioxidutsläpp per invånare fördelat på sektorer (ton/inv/sektor) Utsläpp av växthusgaser per invånare (ton koldioxidekvivalenter/inv) Energin ska användas effektivt och andelen förnyelsebar energi ska öka 3. Energianvändningen ska effektiviseras för att på sikt minska per invånare. 4. År 2010 ska 10 % av småhusen utanför fjärr- och blivande närvärmeområden ha övergått till pelletseldning, spannmål eller effektiviserat uppvärmningen, genom värmepump gärna i kombination med solvärme. 5. Energiutvinningen ur organiskt avfall och gödsel ska öka. 6. Användningen av olja och el ska minska genom övergång till förnyelsebar energi. 7. Vindkraftsproduktionen ska år 2010 uppgå till 50 GWh/år. År 2005 låg produktionen på cirka 16 GWh/år. Indikatorer för uppföljning Energianvändning per invånare fördelat på sektorer (kwh/inv/sektor/år) 20
Elanvändning per invånare (MWh/inv/år) Antal småhus uppvärmda med olja, träbränsle, spannmål, fjärrvärme och värmepumpar Total produktion av biogas (MWh/år) Andel förnyelsebar energi (%) Vindkraftsproduktion (GWh/år) Transporternas klimatpåverkan ska minska 8. Transporternas utsläpp av växthusgaser ska minska. 9. Andelen förnyelsebara drivmedel ska öka till 6 % till år 2010 och till 20 % till år 2020. 10. År 2010 ska biogasanvändningen i transportsektorn ha ökat till 40 GWh. 11. Användningen av kollektiva färdmedel ska öka med minst 4 %/år. 12. Cykeltrafiken ska ha en ökat med minst 5 % till år 2012 jämfört med år 2007. Indikatorer för uppföljning Utsläpp av koldioxid/invånare från transportsektorn (kg/inv/år) Antal biogasfordon Försäljning av biogas (MWh/år) Andel förnyelsebara drivmedel i transportsektorn (%) Antal resenärer med kollektivtrafik, landsbygd Antal resenärer med kollektivtrafik, stadstrafik Cykeltrafik, ökningstakt/år Jordbrukets klimatpåverkan ska minska 13. Jordbrukets utsläpp av metan och dikväveoxid ska minska. 14. Jordbrukets totala utsläpp av koldioxid från fossila bränslen ska minska med 5 % till år 2010 från år 1990. Indikatorer för uppföljning Utsläpp av metan från jordbruket (ton/år), relateras till djurhållningen omfattning Utsläpp av dikväveoxid från jordbruket (ton/år), relateras till djurhållningen omfattning Rötning av flytgödsel (ton/år) Återförd rötrest till jordbruket (ton/år) Utsläppen av köldmedier ska minska 15. Utsläpp från anläggningar med mer än 10 kg köldmedier ( HFC, CFC, HCFC) är mindre än 5 % av installerad mängd. Indikatorer för uppföljning Utsläpp av HFC från anläggningar med köldmedier (kg/år) 21