Kristianstad - en stad mitt i ett vattenriket. Hot och möjligheter i miljömålsarbetet Kristianstads Vattenrike - en alldeles speciell del av Skåne. Köpenhamn Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Katrine Svensson Miljö- och hälsoskyddskontoret i Kristianstads kommun Helge å har kvar sin naturliga puls De årligen översvämmade strandängarna är en förutsättning för ett rikt växt och djurliv i biosfärområdet Kristianstads vattenrike Ekosystemtjänst Vattnet både hot och tillgång. Strandängarnas översvämning är också en ekosystemtjänst åt staden Kristianstad. Vinterhögvatten vid Hammarsjön Havsörn Sommarlågvatten vid Hammarsjön Donau, Budapest, 2002 Isternäset vid Kristianstad Foto: Patrik Olofsson/N Foton: Patrik Olofsson/N Upplägg Bakgrund lokala miljömål Hot: Översvämningsrisk och klimatanpassning Möjligheter: Miljömål och åtgärder i Kristianstads Vattenrike m.m. Utgångspunkter för lokala mål Inom vilka områden finns de stora problemen? Vilka områden tycker vi är viktiga att arbeta med? Vilka naturresurser är speciellt viktiga att skydda? Nationella och regionala miljömål Miljötillståndet i kommunen Temagrupper 1
Lokala mål Antogs maj 2007 15 av de 16 nationella miljökvalitetsmålen konkretiseras genom drygt 100 lokala delmål Klimatstrategi 2004 Handlingsplaner för Kristianstads Vattenrike Ansvarsfördelning Styrande och vägledande Ett styrande dokument för kommunal verksamhet. Vägledande och stimulerande för andra aktörer i det geografiska området. Fastställda indikatorer för uppföljning Kommunen är nyckelaktör! Vi har många redskap att arbeta med! Klimatanpassning och miljömål Klimatkommunen Kristianstad Minskad klimatpåverkan och klimatanpassning Saknas uttalat nationellt miljömål för klimatanpassning Förslag på ett nytt nationellt delmål för planeringsunderlag (god bebyggd miljö) Hur översvämnings-, ras och skredrisker mm ska beaktas i ljuset av klimatförändringarna. Även delmål för ett rikt växt- och djurliv som tar upp konsekvenser för biologisk mångfald Klimatförändringar och anpassning berör fler miljömål Kusterosion (hav i balans och levande kust och skärgårdar) Gynnsammare odlingsförhållanden men också risk för ökat behov av bekämpning (giftfri miljö) Torka sommartid ökat vattenuttag (levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet) Ökad risk för urlakning (ingen övergödning) Lokal klimatanpassning Sedan några år tillbaka pågår aktivt arbete med att säkra staden Kristianstad mot översvämnningar Arbetet drivs av C4 teknik och räddningstjänsten Klimatstrategi kompletteras troligtvis med klimatanpassningsdel i ett vidare perspektiv 2
Vad beror risken på? Stora delar av kommunen på gammal havsbotten Staden Kristianstad anlagd 1614 i ett vattenrikt område Helge å Nosabyviken Kristianstads läge Invallning av Nosabyviken för att göra mark tillgänglig Sveriges lägsta markpunkt: -2,41 m F d Nosabyviken Hammarsjön Hammarsjön Om invallningarna kring Kristianstad inte håller: Ca 12 000 människor m Sjukhuset måste m drabbas direkt, gamla utrymmas Nosabysjön fylls upp påp E 22 blockeras några timmar Staden kan behöva överges för f r ett halvår Avloppsreningsverket för f Kristianstad och 18 andra orter slås s ut Lokala konsekvenser vid en förstärkt växthuseffekt Ökad risk för översvämningar Minskad avrinning från Helge å Höjda grundvattennivåer vid havet Ökad erosion vid havet Ökat bevattningsbehov sommartid Klimatanpassning Pågående arbete Kartlägga hotbild Göra prognoser Vidta åtgärder Ta hänsyn i planering Detta är ett arbete som hade gjorts även utan global uppvärmning. Områden som täcks av vatten vid extremt högvatten ( beräknat högsta flöde ) om invallningarna inte fungerar Förstärkning och utbyggnad av invallningarna. Vallarna ska klara + 3,70 m (Maxnivån vid Barbacka 2002 var +2,15) Förstärkning/nybyggnad av pumpanläggningar Flyttning av vissa strukturer Borttagande av svaga punkter eller förberedelse för tätning vid högvatten Intrimning av prognossystemet Framtagande av beredskapsmanualer Information 3
Vallar och pumpstationer byggs ut successivt. Allt ska vara klart omkring år 2011 till en total kostnad av ca 200 Mkr. Flood Watch - prognossystem Flood Watch får data från SMHI och kompletterande klimatdata från 8 stationer i Helgeåns avrinningsområde. Beräkningarna grundas på mycket omfattande karteringar, lodningar och avvägningar av Helge å och närliggande terräng En dator i Rådhuset börjar göra prognoser när vissa larm- och varningsnivåer uppnås, alternativt startas modelleringen manuellt. 5-dygnsprognoser presenteras i webbformat i olika teman, som kartor, tabell med nivåer samt diagram från de olika stationerna. E-post / SMS kan skickas ut vid olika observerade eller prognostiserade händelser. Planering av ny bebyggelse i Kristianstad Där invallningen skyddar behöver inga övriga hänsyn tas Där invallningen inte finns behöver området ligga tillräckligt högt eller skyddas genom separata skyddsvallar Risker för bebyggelse inom kustområdet vid en höjd havsnivå Fuktskador vid högre grundvatten och tillfälliga översvämningar Raserad grundläggning vid ökad stranderosion Minskning av utsläpp Fjärrvärme kraftvärmeverket Allöverket och två lokala värmeverk Biogasproduktion till drivmedel och uppvärmning samt en metod för att ta hand om avfall Konvertering av kommunala och privata byggnader till fjärrvärme eller pellets MÖJLIGHETERNA BIOSFÄROMRÅDE KRISTIANSTADS VATTENRIKE www.vattenriket.kristianstad.se Bilder i denna PowerPoint-presentation copyright Biosfärkontoret Kristianstads Vattenrike 4
Stora värden (internationella och nationella) Vattnet knyter samman många naturtyper! Människan närvarande (och förutsättning för bevarande) Myllrande våtmarker Levande sjöar och vattendrag På gång sedan 1989 biosfärområde 2005 Hav i balans Grundvatten Ett rikt odlingslandskap Levande skogar God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv Bevarandefunktion i biosfärområdet handlar om bidra till bevarande av landskap, ekosystem, arter och genetisk variation. Både biologiskt och kulturellt betingade värden skall bevaras och utvecklas. Ett rikt växt- och djurliv De lokala delmålen handlar om: Hotade arter ska ha möjlighet att sprida sig till nya lokaler. Kommunen ska arbeta aktivt för en gynnsam bevarandestatus för de hotade arter som finns i kommunen. Kunskapen om naturvärden ska öka hos kommunens invånare. Åtgärder Forskning och inventering Insatser för enskilda arter, tex mal och stork Ökad kunskap, naturskola besöksplatser och hemsida Besöksplatser i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Aosehus, borgruin i Åhus hamn Balsberget, restberg med bokskog, kalkgrotta Ekenabben, sumpskog vid Hammarsjön Fjällmossen, högmosse med orrspel Forsakar, bokskogsravin Gropahålet, sanddyner, tallskog, vid Hanöbukten Hercules, dammar, strandängar mm Håslövs ängar, strandängar vid Hammarsjön Kanalhuset i Kristianstad med Linnérundan Karpalundsdammarna med fågelgömsle Kråkebäcken, vattendragsrestaurering Lillöområdet med Lillö borgruin Lägsta punkten, 2,41 m under havsytan Mosslunda, betad fäladsmark Näsby fält, ädellövskog, betesmarker vid Araslövssjön Pulken, strandängar med rastande tranor på våren Storkcenter, storkhägn och friflygande storkar Sånnarna, utemuseum, sandig betes- och odlingsmark Vramsån, Gärds Köpinge Åsums ängar, Havsörn strandängar vid Hammarsjön Ca 150 000 besökare per år Äspet och Korran, kustlagun Kanalhuset Lillö Sånnarna 5
Ekoturism "Ekoturism är ansvarsfullt resande som hjälper till att skydda naturmiljöer och stödjer lokalbefolkningens välbefinnande" Myllrande våtmarker De lokala målen handlar om att Kunskapen om hotade arter ska öka Fortsatt utveckling och bevarande av våtmarker inom Kristianstads Vattenrike Antalet skyddade våtmarker ska öka Kunskapen om våtmarkernas värde för natur och friluftsliv ska öka hos kommuninvånarna Naturvärdena är grunden Det gäller att bruka, inte förbruka Våtmarksområdet längs Helge å Helge å och sjöarna Helgeåns naturliga puls är en av förutsättningarna för ett unikt fågelliv Den andra förutsättningen är att strandängarna hävdas Sommarlågvatten Havsörn Havsörn Vinterhögvatten Samverkan och dialog med markägare och arrendatorer Teknikutveckling Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Bra för natur och människor Ängsslåtter ger ökad biologisk mångfald och samtidigt hästfoder Ny vattensnålare bevattningsteknik för jordbruket 6
Strandängskött Lokalt producerad mat som bidrar till att bevara biologisk mångfald Från Vattenriket För Vattenriket Levande sjöar och vattendrag De lokala målen handlar bl.a. om att: öka kunskapen om hotade arter skydda värdefulla sjöar och vattendrag skydda stränder mot exploatering skydda vattendragen mot stora vattenuttag. värna natur- och kulturupplevelser, bad och friluftsliv Forskning Inventering Åtgärder för att förbättra vandringsvägar, boplatser för kungsfiskare, gallring för jättemöja Förändringar i miljön vad beror de på? Exempel på åtgärder Bild på kungsfiskare Havsörn Ett rikt odlingslandskap De lokala målen handlar bl.a. om att Ängs- och betesmarker med höga naturvärden ska skyddas Sandstäppsområden och rikkärr ska skötas så att värden bevaras Inslagen av kantzoner, vattenmiljöer och småbiotoper ska öka i odlingslandskapet ska öka. Sandiga odlingsmarker, t.ex. runt Åhus Inventering Restaureringsåtgärder Informationsspridning Trangruppen Matningsfält, Yngsjö Utemuseum Pulken 7
Grundvatten av god kvalitet De lokala målen handlar bl.a. om att grundvattnet ska vara fritt från naturfrämmande ämnen grundvattnet ska år 2020 så långt det är möjligt vara fritt från förhöjda nitrathalter och bekämpningsmedelsrester uttaget av grundvatten inte ska vara större än nybildandet Åtgärder Anställning av grundvatteningenjör Grundvattenråd Revidering av vattenskyddsområden Bättre belysning av grundvattenfrågor i ÖP Vattenbudget Viktiga punkter framöver Åtgärdsprogram för kommunal verksamhet Samverkan med andra aktörer Uppföljning av indikatorer för miljötillståndet Utveckla nuvarande miljöredovisning Information och inspiration ex. Klimatsmart på jobbet! Vill du vet mer? Titta på våra hemsidor www.kristianstad.se www.vattenriket.kristianstad.se eller hör av er Katrine Svensson, miljö- och hälsoskyddskontoret tfn 044-13 54 02 Katrine.svensson@kristianstad.se 8