O Bilaga 0 Närvarolista vid Biologikollegiets sammanträde 2010-05-27 Antal närvarande: 19 1. Samtliga ledamöter i BIGs styrelse X Hans Temrin, ordf. BK O Barbro Axelius vice ordf. BK X Bertil Borg O Dag Jenssen suppleant O Lenn Jerling O Neus Visa suppleant X Margareta Ohné O Anders Nilsson suppleant O Ann-Kristin Östlund Farrants O Michael Tedengren suppleant O X Per Cronholm suppleant O Jeannette Söderberg O Albert Norström suppleant X Peter Bruce X Madeleine Gustavsson suppleant 2. Studierektorer i biologi, exkl. styrelsemedlemmar: O Anders Angerbjörn X Björn Birgersson O Barbara Cannon X Mattias Mannervik O Eva Sverremark O Mats Björk O Bengt Karlsson O Roger Karlsson O Linda Laikre O Thomas Hahn X Uli Theopold X Sophia Ekengren 3. BIGs studievägledare: X Birgitta Åkerman 4. Övriga: O Inger Holmgren X Åsa Landes X Lisbeth Bergius X Carmen Fernández O Elisabeth Haggård O Ragnar Elmgren O Sören Nylin O Nils Ryman O Tommy Radesäter O Christina Halling O Johan Ehrlén O PO Karis X Eva Severinson O Malin König O Ann-Beth Jonsson X Lisa Deutsch O O O Dick Nässel O Ulf Rannug O Marie Öhman O Ingrid Faye O Jan Nedergaard O Tore Bengtsson O Lars Wieslander O Thomas Elmquist O Nils Kautsky O Stefan Palm X Lena Gustafsson O Lars Werdelin O Katerina Lindström O Anders Jacobsson X Anna Palmé X Carl-Johan Högberg O O
Bilaga 1 UTKAST Utbildningsplan för Masterprogram i resiliens i social-ekologiska system Master's Programme in Resilience in Social- Ecological Systems 120 högskolepoäng 120 ECTS credits Programkod: Gäller från: HT 2011 Fastställd: Värdinstitution: Institutionen för biologisk grundutbildning Beslut Denna utbildningsplan är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet 2010-08-20. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till programmet För tillträde till programmet krävs kunskaper motsvarande kandidatexamen samt inom eller utöver examen erfarenhet från ett för programmet relevant område. Engelska B eller motsvarande. Programmets uppläggning Programmet är en tvärvetenskaplig utbildning och består av obligatoriska kurser om 52,5 hp, ett examensarbete om 60 hp samt valfria kurser 7,5 hp. Mål Det huvudsakliga området för utbildningen är resiliens i social-ekologiska system. Efter genomgången utbildning på programmet förväntas studenten visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, visa fördjupad metodkunskap inom det huvudsakliga området för utbildningen visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information, visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet, visa förmåga att inom det huvudsakliga området för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och Sidan 1/2
UTKAST Kursplan för kurs på avancerad nivå Social-ekologiska system: utmaningar och förhållningssätt Social-ecological systems: challenges and approaches 15 högskolepoäng 15 ECTS credits Kurskod: BL7028 Gäller från: HT 2011 Fastställd: Institution: Institutionen för biologisk grundutbildning Ämne: Fördjupning: Biologi A1N - Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Beslut Denna kursplan är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet 2010-08-23. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs kunskaper motsvarande kandidatexamen. Engelska B eller motsvarande. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng 7A28 Antropocens utmaningar 4 7B28 Social-ekologiska system: förhållningssätt 3 7C28 Ekosystem underhåll av människan 8 7028 Social-ekologiska system: utmaningar och förhållningssätt 15 Kursens innehåll a) Denna kurs introducerar studenten till antropocen, den nya geologiska tidsepoken vi lever i idag, och där den dominerande kraften som strukturerar biosfären, är människan. Kursen belyser vad detta innebär för våra ekosystem, för människan och för utvecklingen av på vilket sätt dessa system hanteras. Definition av samt betydelsen av de utmaningar som finns inom aktuell forskning kopplat till Masterprogrammet Resiliens i socialekologiska system, kommer att behandlas. I kursen granskas även alternativa förhållningssätt inom socialekologiska system, sett utifrån olika discipliner som tex: antropologi, geografi, ekonomi och ekologi. Kursen behandlar också vilka sätt som används idag för att mäta och styra hur våra ekosystem underhåller den mänskliga välfärden. Studenten kommer att bli introducerad till teoretiska koncept och analysmetoder, och kommer att få utföra forskningsprojekt både individuellt och i grupp där man använder dessa koncept och metoder. b) Kursen är indelad i tre moment: I: Antropocens utmaningar (4 hp) II: Social-ekologiska system: förhållningssätt (3 hp) III. Ekosystemunderhåll av människan (8 hp) Sidan 1/2
Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna; förstå och förklara innebörden av hur människan har påverkat funktionen av jordens ekosystem. ange och förklara de viktigaste forskningsområdena inom vetenskapen för hållbar utveckling. jämföra och göra skillnad på olika disciplinära förhållningssätt inom social-ekologiska system, samt förklara på vilket sätt dessa är mer eller mindre användbara. använda metoder för att estimera ekosystemens funktion och människans nyttjande av dessa, såsom ekosystemtjänster och ekologiska fotavtryck. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar och seminarier. Deltagande i gruppövningar, seminarier och därmed integrerad gruppundervisning är obligatoriskt. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras på följande vis: kunskapskontroll av samtliga moment sker genom skriftliga och/eller muntliga redovisningar samt aktivitet på seminarier. b. Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d. För godkänt krävs lägst betygsgraden E samt deltagande i all obligatorisk undervisning. e. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå minst fyra ytterligare prov så länge kursen ges. Med prov jämställs också andra obligatoriska kursdelar. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Övergångsbestämmelser Studerande kan begära att examination genomförs enligt denna kursplan även efter det att den upphört att gälla, dock högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att undervisning på kursen upphört. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Begränsningar Kursen kan ej ingå i examen tillsammans med kurserna: Naturresursförvaltning, institutioner och globalisering 40 p (BI4660) och Naturresurser och samhälle (BL7013) eller motsvarande. Övrigt Kursen ingår i masterprogrammet Resiliens i social-ekologiska system, men kan också läsas som fristående kurs. Kurslitteratur Kurslitteratur beslutas av institutionsstyrelsen och redovisas därefter i bilaga till kursplanen. Sidan 2/2
UTKAST Kursplan för kurs på avancerad nivå Systemteori och resilienstänkande Systems Theory and Resilience Thinking 15 högskolepoäng 15 ECTS credits Kurskod: BL8049 Gäller från: HT 2011 Fastställd: Institution: Institutionen för biologisk grundutbildning Huvudområde: Fördjupning: Biologi A1F - Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav Beslut Denna kursplan är fastställd av naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet 2010-08-20. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs kunskaper motsvarande kursen Social-ekologiska system: utmaningar och förhållningssätt 15 hp (BL7028). Engelska B eller motsvarande. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng 8049 Systemteori och resilienstänkande 15 8A49 Systemtänkande 4 8B49 Regimskiften 4 8C49 Resilienstänkande 7 Kursens innehåll a) Denna kurs introducerar kvalitativa och kvantitativa förhållningssätt inom systemteori, och visar hur de kan användas för att analysera social-ekologiska system. Omorganisering av strukturer och processer som formar ett social-ekologiskt system, s.k. regimskiften, utforskas utifrån både ett teoretiskt och praktiskt perspektiv. Även fallstudier inom begreppet utforskas. Systemkoncept används inom begreppet resiliens för att förstå regimskiftenas abrupta förändringar och i kursen behandlas även de viktigaste begreppen inom resiliensteorin. Studenten kommer att bli introducerad till teoretiska koncept och analysmetoder, och kommer att få utföra forskningsprojekt både individuellt och i grupp där man använder dessa koncept och metoder. b) Kursen är indelad i tre moment: I: Systemtänkande 4 hp (Systems thinking) II: Regimskiften 4 hp (Regime shifts) III: Resilienstänkande 7 hp (Resilience thinking) Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna; förstå grundläggande begrepp inom systemtänkande samt kunna använda sig utav grundläggande Sidan 1/2
förhållningssätt inom systemanalys förstå konceptet regimskiften och vara väl förtrogen med ett antal olika exempel på sådana definiera och använda koncepten resiliens, adaptiva system och panarki inom social-ekologiska system analysera hur en människas handlingar kan påverka resiliensen av ett regimskifte. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar och seminarier. Deltagande i gruppövningar, seminarier och därmed integrerad gruppundervisning är obligatoriskt. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras på följande vis: Kunskapskontroll sker genom skriftliga och/eller muntliga redovisningar samt aktivitet på seminarier. b. Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d. För godkänt krävs lägst betygsgraden E samt deltagande i all obligatorisk undervisning. e. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå minst fyra ytterligare prov så länge kursen ges. Med prov jämställs också andra obligatoriska kursdelar. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Övergångsbestämmelser Studerande kan begära att examination genomförs enligt denna kursplan även efter det att den upphört att gälla, dock högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att undervisning på kursen upphört. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Begränsningar Kursen kan ej ingå i examen tillsammans med kurserna Naturresursförvaltning, institutioner och globalisering 40 p (BI4660), Naturresurser och samhälle 15 hp (BL7013). Övrigt Kursen ingår i masterprogrammet i Resiliens i social-ekologiska system, men kan också läsas som fristående kurs. Kurslitteratur Kurslitteratur beslutas av institutionsstyrelsen och redovisas därefter i bilaga till kursplanen. Sidan 2/2
UTKAST Kursplan för kurs på avancerad nivå Styrning och förvaltning av social-ekologiska system Governing and managing social-ecological systems 15 högskolepoäng 15 ECTS credits Kurskod: BL8050 Gäller från: HT 2011 Fastställd: Institution: Institutionen för biologisk grundutbildning Huvudområde: Fördjupning: Biologi A1F - Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav Beslut Denna kursplan är fastställd av naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet 2010-08-20. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kurserna krävs kunskaper motsvarande kursen Social-ekologiska system: utmaningar och förhållningssätt 15 hp (BL7028)och Systemteori och resilienstänkande 15 hp (BL8049). Engelska B eller motsvarande. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng 8050 Styrning och förvaltning av social-ekologiska system 15 8A50 Ekonomiskt tänkande för att hantera osäkerhet 4 8B50 Drama på commons 3 8C50 Adaptiv förvaltning 4 8D50 Adaptiv styrning 4 Kursens innehåll a) Denna kurs belyser alternativa förhållningssätt för att analysera hur människor gör val, använder regler och hur de lär sig att styra och förvalta social-ekologiska system. Kursen kombinerar ett ekonomiskt förhållningssätt till osäkerhet, förhållningssätt inom ekologisk förvaltning som möjliggöra lärande, hur institutionella val formar miljöstyrning och hur man genom olika former av styrning av dessa kan anpassa sig till social-ekologiska förändringar. Studenten lär sig hur man kan använda sig utav kostnadsanalyser, beslutsmodeller vid osäkerhet, och spelteori, då man vill analysera miljörelaterade frågor. Lyckade projekt där förvaltningssystem har förändrats samt lyckade fall inom styrning kommer att utforskas. Strategier som påverkar till en positiv förändring vid miljöstyrning, samt hinder som hämmar en sådan förändring kommer att undersökas. Studenten kommer att bli introducerad till teoretiska koncept och analysmetoder, och kommer att få utföra forskningsprojekt både individuellt och i grupp där man använder dessa koncept och metoder. Sidan 1/3
b) Kursen består av 4 momenet: I: Ekonomiskt tänkande för att hantera osäkerhet 4 hp (Economic thinking for coping with uncertainty) II: Drama på commons 3 hp (Drama of commons). III: Adaptiv förvaltning 4 hp (Adaptive management) IV: Adaptiv styrning 4 hp (Adaptive governance). Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna; använda kostnadsanalyser och beslutsmodeller i enklare men verkliga situationer känna till institutionella aspekter av social-ekologisk förvaltning som kan leda till lyckad och mindre lyckad förvaltning använda spelteori för att analysera ekologiska problem. analysera möjligheten till olika aspekter inom ekologisk styrning för att underlätta eller hämma lärande ange och diskutera kring de utmaningar och möjligheter som finns inom adaptiv förvaltning. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar och seminarier. Deltagande i gruppövningar, seminarier och därmed integrerad gruppundervisning är obligatoriskt. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras på följande vis: Kunskapskontroll sker genom skriftliga och/eller muntliga redovisningar samt aktivitet på seminarier. b. Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d. För godkänt krävs lägst betygsgraden E samt deltagande i all obligatorisk undervisning. e. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå minst fyra ytterligare prov så länge kursen ges. Med prov jämställs också andra obligatoriska kursdelar. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Övergångsbestämmelser Studerande kan begära att examination genomförs enligt denna kursplan även efter det att den upphört att gälla, dock högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att undervisning på kursen upphört. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Begränsningar Kursen kan ej ingå i examen tillsammans med kurserna Naturresursförvaltning, institutioner och globalisering 40 p (BI4660), Naturresurser och samhälle 15 hp (BL7013). Övrigt Kursen ingår i masterprogrammet i Resiliens i socialekologiska system, men kan också läsas som fristående kurs. Kurslitteratur Sidan 2/3
Kurslitteratur beslutas av institutionsstyrelsen och redovisas därefter i bilaga till kursplanen. Sidan 3/3
UTKAST Kursplan för kurs på avancerad nivå Resiliensreflektioner och tilllämpningar Resilience reflections and applications 7.5 högskolepoäng 7.5 ECTS credits Kurskod: BL8051 Gäller från: HT 2011 Fastställd: Institution: Institutionen för biologisk grundutbildning Huvudområde: Fördjupning: Biologi A1F - Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav Beslut Denna kursplan är fastställd av naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet 2010-08-23. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs kunskaper motsvarande kurserna Social-ekologiska system: utmaningar och förhållningssätt 15 hp (BL7028), Systemteori och resilienstänkande 15 hp (BL8049) och Styrning och förvaltning av social-ekologiska system 15 hp (BL8050). Engelska B eller motsvarande. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng 8051 Resiliens reflektioner och tilllämpningar 7.5 Kursens innehåll Denna kurs reflekterar på vilket sätt metoder inom resilienstänkande kan bli applicerade till social-ekologiska system. Den kommer att utforska kontraster och likheter mellan resiliens och andra förhållningssätt till socialekologiska system utifrån ett antal olika fallstudier. Studenten kommer att arbeta i grupp för att applicera resilienstänkande tillsammans med ett antal alternativa förhållningssätt till en fallstudie för att analysera styrkor och svagheter av förhållningssättet resiliens. Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna; utföra ett miljöbaserat forskningsprojekt i vilket man analyserar ett social-ekologiskt system med hjälp av multikonceptuell strategier. identifiera om en resiliens förhållningssätt är användbar eller inte för specifika situationer och frågeställningar. förklara styrkor och svagheter av resiliens och dess förhållningssätt Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar och seminarier. Deltagande i gruppövningar, seminarier och därmed integrerad gruppundervisning är obligatoriskt. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande Sidan 1/2
befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras på följande vis: Kunskapskontroll sker genom skriftliga och/eller muntliga redovisningar samt aktivitet på seminarier. b. Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d. För godkänt krävs lägst betygsgraden E samt deltagande i all obligatorisk undervisning. e. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå minst fyra ytterligare prov så länge kursen ges. Med prov jämställs också andra obligatoriska kursdelar. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Övergångsbestämmelser Studerande kan begära att examination genomförs enligt denna kursplan även efter det att den upphört att gälla, dock högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att undervisning på kursen upphört. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Begränsningar Kursen kan ej ingå i examen tillsammans med kurserna Naturresursförvaltning, institutioner och globalisering 40 p (BI4660), Naturresurser och samhälle 15 hp (BL7013). Övrigt Kursen ingår i masterprogrammet i Socialekologiska system: utmaningar och förhållningssätt, men kan också läsas som fristående kurs. Kurslitteratur Kurslitteratur beslutas av institutionsstyrelsen och redovisas därefter i bilaga till kursplanen. Sidan 2/2
Bilaga 2 UTKAST Kursplan för kurs på avancerad nivå Stamceller i utvecklings- och cancerbiologi Stem cells in developmental- and cancer biology 15 högskolepoäng 15 ECTS credits Kurskod: BL7029 Gäller från: VT 2011 Fastställd: Institution: Institutionen för biologisk grundutbildning Huvudområde: Fördjupning: Biologi A1N - Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav Beslut Denna kursplan är fastställd av naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet 2010-08-20. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs kunskaper motsvarande Kemi 30 hp, inklusive 7,5 hp i biokemi, samt Cell- och molekylärbiologi 30 hp. Engelska B eller motsvarande. Kursens uppläggning Provkod Benämning Högskolepoäng 7029 Stamceller i utvecklings- och cancerbiologi 15 Kursens innehåll Kursen behandlar de molekylära mekanismer som reglerar stamcellers tillväxt och differentiering under utveckling och i cancer. Mekanismer för cell differentiering och de-differentiering, induktion av pluripotenta celler, samt de signalvägar som styr dessa processer kommer att belysas. Viktiga aspekter av stamcells reglering, såsom epigenetiska förändringar, närvaro av en niche, samt asymmetrisk celldelning behandlas. Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten kunna: förklara grundläggande begrepp inom stamcellsbiologi. Dessa inkluderar celldifferentiering och dedifferentiering, pluripotens, stamcells-niche, signalering, samt asymmetrisk celldelning. beskriva modellorganismers betydelse för centrala begrepp inom stamcellsbiologi. jämföra epigenetiska förändringar med skillnader i genuttryck under differentiering och dedifferentiering av stamceller och celler under embryoutveckling. diskutera hur stamcellsbegreppet inverkar på synen av hur cancer uppkommer och behandlas. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, övningar, och laborationer. Deltagande i seminarier, övningar och laborationer samt därmed integrerad gruppundervisning är obligatoriskt. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. Sidan 1/2
Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras på följande vis: kunskapskontroll sker genom skriftligt och/eller muntligt prov samt skriftliga och/eller muntliga redovisningar. b. Betygssättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d. För godkänt krävs lägst betygsgraden E samt deltagande i all obligatorisk undervisning. e. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå minst fyra ytterligare prov så länge kursen ges. Med prov jämställs också andra obligatoriska kursdelar. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Övergångsbestämmelser Studerande kan begära att examination genomförs enligt denna kursplan även efter det att den upphört att gälla, dock högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att undervisning på kursen upphört. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. Övrigt Kursen kan ingå i masterprogrammen i biologi och molekylära livsvetenskaper men kan också läsas som fristående kurs. Kurslitteratur Kurslitteratur beslutas av institutionsstyrelsen och redovisas därefter i bilaga till kursplanen. Sidan 2/2
Bilaga 3 Stockholms Universitet Förslag 2010-05-27 Institutionen för biologisk grundutbildning OBLIGATORISK KURSLITTERATUR (HT-10) Biologi A Karlsson m. fl. Biologi A med Naturkunskap A 3:a uppl. 2005. Liber. Orienteringskurser Ekologi: Townsend m fl: Essentials of Ecology 2:a uppl. 2003. Blackwell Science. Etologi: Ingen obligatorisk kursbok. Fisk och fiske: Ingen obligatorisk kursbok. Hundens evolution, genetik och beteende: Ingen obligatorisk kursbok Miljötoxikologi: Lidman, U. Toxikologi läran om gifter. Studentlitteratur 2008, ISBN 978-91-44-01965-9. Människans evolution: Boyd & Silk. "How Humans Evolved", 4:e uppl. 2006. W W Norton & Co Ltd. ISBN: 0393926281 Biologi 60, kurspaket Ekologi & artkunskap: Ricklefs R, The economy of nature. 5:e uppl. Freeman & Company. 2007. Krok och Almqvist: Svensk flora. 28:e uppl. 2001 Liber. Fysiologi: Sadava m.fl. Life 8:e uppl. 2007. Freeman. Biogeo-vetenskapliga programmet Marinekologi: (08) Sadava m.fl. Life 8:e uppl. 2007. Freeman. Moss- och lavfloristik: (08) Hallingbäck och Holmåsen: Mossor. En fälthandbok, 2:a uppl. 1985. Interpublishing. Moberg och Holmåsen: Lavar. En fälthandbok, 3:e uppl. 1990. Interpublishing.
Faunistik (09): Ingen obligatorisk litteratur Organismernas mångfald (09): Hickman m fl: Animal Diversity. 5:e uppl. 2009. McGraw-Hill. Int. Ed. Raven m.fl. The Biology of Plants. 7:e uppl. 2005. Freeman. Molekylärbiologiprogrammet Mikrobiologi (09): Carlson, K. & C. Linder: Introduktion till mikrobiologi. Studentlitteratur 2008. Molekylär cellbiologi (09): Alberts m fl: Molecular Biology of the Cell. 5:e uppl. 2007. Garland Science. Statistik (09): Vejde & Leander: Ordbok i statistik. 2000. Olle Vejde Förlag. Genetik (09): Klug m. fl. Essentials of genetics 6:e uppl. 2007. Pearson Education. Molekylär evolution & fylogeni (08): Bromham, L. Reading the Story in DNA. A Beginner's Guide to Molecular Evolution. 2008. Oxford University Press. ISBN: 978-0-19-929091-8 Utvecklingsbiologi (08): Wolpert: Principles of Development. 3:e uppl. Oxford university press. 2006. Biologi- och marinbiologiprogrammet Mikrobiologi (09): Carlson, K. & C. Linder: Introduktion till mikrobiologi. Studentlitteratur 2008. Molekylär cellbiologi (09): Alberts m fl: Molecular Biology of the Cell. 5:e uppl. 2007. Garland Science. Statistik (09): Vejde & Leander: Ordbok i statistik. 2000. Olle Vejde Förlag. Genetik (09): Klug m. fl. Essentials of genetics 6:e uppl. 2007. Pearson Education. Faunistik (10): Ingen obligatorisk kursbok Organismernas mångfald (10): Hickman m fl: Animal Diversity. 5:e uppl. 2009. McGraw-Hill. Int. Ed. Raven m.fl. The Biology of Plants. 7:e uppl. 2005. Freeman.
Kandidatkurser (period I): Cellulär toxikologi:???? Ekologi: Begon m.fl. Ecology. 3:e uppl. 1996. Blackwell scientific. Ekotoxikologi: Walker m fl: Principles of Ecotoxicology. 3:a uppl. 2006. Taylor & Francis. Genetik: Hartl & Jones. Genetics - analysis of genes and genomes. 7:e uppl. 2009. Jones and Bartlett Publishers. ISBN: 978-0-7637-7216-1. Immunologi: Goldsby m.fl., "Immunology" 6:e uppl. 2006. Freeman. Masterkurser (period I): Akvatisk ekologi: Ingen obligatorisk kursbok. Biodiversitet: mönster & processer: Gaston KJ, m.fl. Biodiversity: an introduction. 2008. Blackwell publishing. ISBN 978-1- 4051-1857-6 Etologi II: Ingen obligatorisk kursbok. Molekylär cellbiologi: Alberts m fl: Molecular Biology of the Cell. 5:e uppl. 2007. Garland Science. eller Lodish m.fl. Molecular Cell Biology 6:e uppl. 2007. Populations- och bevarandegenetik: Allendorf & Luikart. Conservation and the genetics of populations. 2007. Blackwell Publishing Presentation av naturvetenskap: Rudvall E. Ordning på orden. 2001 Richters förlag. Resiliens, adaptiv & transformativ förmåga: Ingen obligatorisk kursbok Växter i miljöns tjänst: Ingen obligatorisk kursbok Kandidatkurser (period II): Etologi I:
Barnard C. Animal behaviour : mechanism, development, function and evolution. 1:a uppl. 2004. Prentice hall. Evolution & biodiversitet: Stearns & Hoekstra. Evolution: an introduction 2005. Oxford University Press. Molekylär fysiologi: Hill m.fl. Animal Physiology. 2:a uppl. 2008. Sinauer ISBN 978-0-87893-317-4 Alberts m fl: Molecular Biology of the Cell. 5:e uppl. 2008. Garland Science* eller Lodish m.fl. Molecular Cell Biology 6:e uppl. 2007*. Självständigt arbete i biologi/molekylärbiologi: Pelger S. Kommunikation för naturvetare. 2007. Studentlitteratur, Lund. Tropisk marinbiologi: Ingen obligatorisk kursbok Växtfysiologi: Taiz L & Zeiger E. Plant Phsyiology. 4:e uppl. 2006. Sinauer. Östersjöns miljö: Ingen obligatorisk kursbok?? Masterkurser (period II): Adaptiv förvaltning i soc. ekol. system Ingen obligatorisk kursbok Avancerad biostatistik:???? Biologisk statistik & försöksplanering: Crawley. Statistics. An Introduction using R. 2005. John Wiley & Sons. ISBN 0-470- 02297-3 Cancerns biologi: Weinberg R. The Biology of Cancer. 2007. Garland Science, Taylor & Francis Group, LLC, New York, USA. Ekosystemförvaltning: Ingen obligatorisk kursbok Etik & djurs välfärd: Ingen obligatorisk kursbok. Genomets expression och dynamik: Brown "Genomes" Garland Sciences, 3:e uppl., ISBN 0 8153 4138 5 Humanetologi: Ingen obligatorisk kursbok
Marin miljöövervakning: Ingen obligatorisk kursbok Molekylär ekologi: Freeland, JR. Molecular Ecology. 2005. John Wiley & Sons, Ltd. West Sussex. Zoologisk systematik: Ruppert m.fl. Invertebrate zoology 7:e uppl. 2003. Thomson Brooks/Cole. * Rekommenderad litteratur
Bilaga 4 Förslag på ny studieplan Placeras tidsmässigt i period 2A. 1. Benämning Ekologi och klimatförändringar I 2. Benämning eng Ecology and climate change I 3. Nivå Avancerad nivå 4. Poäng 5. Högskolepoäng 7,5 6. Kurskod xxxxxx 7. Ämne BIA 8. Förkunskapsnivå D 9. Giltig fr.o.m. Vt 11 10. Datum för fastställande 2010-XX-XX 11. Ändringsdatum 12. Ansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning 13. Program Kursen ingår i mastersprogrammet i biologi men kan också läsas som fristående kurs och del av annat mastersprogram. 14. Beslut Denna kursplan är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet. 15. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs kunskaper motsvarande Ekologi II 15 hp eller Evolution och biodiversitet 15 hp. Engelska B eller motsvarande. 16. Kursens innehåll Kursen behandlar följande:
Klimatförändringarnas effekter på fauna och flora i ett makroevolutionärt tidsperspektiv Globala biogeografiska mönster och deras koppling till klimat Organismernas förmåga att anpassa sig till ett förändrat klimat; plasticitet och genetisk förändring Effekter av klimatförändringar på populationsdynamik och utbredningsmönster, inkluderande betydelsen av spridningsförmåga, landskapsstruktur och annan antropogen påverkan Effekter av klimat på fenologi och säsongsmässigt uppträdande Effekter av klimatförändringar på artinteraktioner, organismsamhällen och ekosystem, inkluderande ekosystemtjänster Klimatförändringars betydelse för artbevarande och naturvårdsarbete inklusive restaurering 17. Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten: kunna redogöra för globala klimatförändringar i såväl ett långt som ett kort tidsperspektiv, samt kunna redogöra för kopplingen mellan klimat och globala biogeografiska mönster kunna redogöra för organismernas möjligheter att anpassa sig klimatförändringar under olika förhållanden förstå principerna för modellering av effekter av klimatförändringar på abundans och utbredningsmönster förstå hur klimatförändringar kan leda till förändrade artinteraktioner via förändringar i utbredning och säsongsmässigt uppträdande samt vilka konsekvenser förändrade artinteraktioner kan få i ett kortare och ett längre perspektiv för ekologiska system och ekosystemtjänster kunna analysera bevarandebiologiska problem i relation till klimatförändringar 18. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, övningar och egna arbeten. Deltagande i seminarier, övningar och egna arbeten är obligatoriskt. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. 19. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras på följande vis: kunskapskontroll sker genom skriftligt eller muntligt prov, samt genom skriftliga och/eller muntliga redovisningar.
b. Betygsättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket Bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d. För godkänt krävs lägst betygsgraden E, godkända enskilda arbeten eller grupparbeten, samt deltagande i all obligatorisk undervisning e. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå minst fyra ytterligare prov så länge kursen ges. Med prov jämställs också andra obligatoriska kursdelar. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. 20. Kurslitteratur och övriga läromedel Kurslitteratur beslutas av institutionsstyrelsen och redovisas i bilaga till kursplanen. 21. Övergångsbestämmelser Studerande kan begära att examination genomförs enligt denna kursplan även efter det att den upphört att gälla, dock högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att undervisning på kursen upphört. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. 22. Begränsningar 23. Övrigt Kursen ingår i mastersprogrammet i biologi men kan också läsas som fristående kurs
Förslag på ny studieplan Placeras tidsmässigt i period 2B. 1. Benämning Ekologi och klimatförändringar II 2. Benämning eng Ecology and climate change II 3. Nivå Avancerad nivå 4. Poäng 5. Högskolepoäng 7,5 6. Kurskod xxxxxx 7. Ämne BIA 8. Förkunskapsnivå D 9. Giltig fr.o.m. Vt 11 10. Datum för fastställande 2010-XX-XX 11. Ändringsdatum 12. Ansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning 13. Program Kursen ingår i mastersprogrammet i biologi men kan också läsas som fristående kurs. 14. Beslut Denna kursplan är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetsnämnden vid Stockholms universitet. 15. Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen För tillträde till kursen krävs kunskaper motsvarande kursen Ekologi och klimatförändringar I 7,5 hp. Engelska B eller motsvarande. 16. Kursens innehåll Under kursen genomförs ett projektarbete inom området ekologi och klimatförändringar, enskilt eller i grupp. Projektet ska innehålla en eller flera ekologiska problemställningar som har tydlig
koppling till klimatförändringar. I uppgiften ingår att kritiskt granska olika metoder som används inom fältet. Vidare granskas de andra deltagarnas projektarbeten, alternativt ett annat utvalt arbete. 17. Förväntade studieresultat Efter att ha genomgått kursen förväntas studenten: kunna planera, analysera och redovisa en uppgift inom området ekologi och klimatförändringar samt kritiskt granska arbeten inom detta fält kunna beakta, analysera och diskutera hur klimatförändringar påverkar ekologiska och evolutionära mönster och processer, på populations-, samhälls- och ekosystem-nivå, samt kunnakritiskt utvärdera konsekvenserna för ekosystemtjänster 18. Undervisning Undervisningen består av seminarier samt enskilda arbeten eller grupparbeten. Deltagande i grupparbeten och seminarier är obligatoriskt. Om särskilda skäl föreligger kan examinator efter samråd med vederbörande lärare medge den studerande befrielse från skyldigheten att delta i vissa obligatoriska moment. 19. Kunskapskontroll och examination a. Kursen examineras på följande vis: kunskapskontroll sker genom skriftlig projektrapport och seminarier. b. Betygsättning sker enligt sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket Bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt Otillräckligt c. Kursens betygskriterier delas ut vid kursstart. d. För godkänt krävs lägst betygsgraden E, godkända enskilda arbeten eller grupparbeten, samt deltagande i all obligatorisk undervisning e. Studerande som underkänts i ordinarie prov har rätt att genomgå minst fyra ytterligare prov så länge kursen ges. Med prov jämställs också andra obligatoriska kursdelar. Studerande som godkänts på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som underkänts på prov två gånger har rätt att begära att annan lärare utses för att bestämma betyg på kursen. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. 20. Kurslitteratur och övriga läromedel
Kurslitteratur beslutas av institutionsstyrelsen och redovisas i bilaga till kursplanen. 21. Övergångsbestämmelser Studerande kan begära att examination genomförs enligt denna kursplan även efter det att den upphört att gälla, dock högst tre gånger under en tvåårsperiod efter det att undervisning på kursen upphört. Framställan härom ska göras till institutionsstyrelsen. 22. Begränsningar 23. Övrigt Kursen ingår i mastersprogrammet i biologi men kan också läsas som fristående kurs
Bilaga 5 Bilaga 5
Bilaga 6
Bilaga 7