Effektivare energianvändning i byggnader Tomas Berggren Energimyndigheten Avd för främjande Enheten för industri och byggnader tomas.berggren@energimyndigheten.se Tel. 016-544 2046
Energimyndighetens instruktion Verka för Bidra till Effektiv och hållbar energianvändning Kostnadseffektiv energiförsörjning Trygga tillgång Uppfylla miljökvalitetsmål Omställning till ekologiskt uthålligt Hänsyn: Konkurrenskraft Säkerhet hälsa och miljö Hälsa, miljö och klimat
Omfattning Hela energisystemet användning tillförsel Alla målgrupper Bebyggelse Industri Transporter
Pengarna Inga rena investeringsbidrag Ofta krav, enligt förordning, på samfinansiering från marknaden (25, 40, 50 % stöd) Forskning ofta 100% stöd men allt vanligare att marknaden går in även där
Forskning Utveckling Demo - Kommersialisering - Utbildning CERBOF BeBo Belysningsprogrammet Program Energisystem Kulturhistoriska byggnader ELAN Energi, IT & Design AES BELOK Passivhusprogrammet Sustainable Innovation AB ByggaBoDialogen Uthållig kommun U.F.O.S Energi
Ramarna för klimatoch energipolitiken sätts idag inom EU
Nationellt mål för energieffektivisering i bebyggelsen Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till 2020 och 50 procent till 2050 i förhållande till användningen 1995. Till 2020 skall beroendet av fossila bränslen vara brutet samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt.
Energieffektivisering i fokus - EU Nya och befintliga EG-direktiv för effektivare energianv Energimärkning av produkter (G till A(++)) [KOM 1992/75/EG] Eco-design (minimikrav på produkter avseende miljö och energi) [KOM 2005/32/EG] Byggnaders energiprestanda [KOM 2002/91/EG] Direktivet om effektivare slutanvändning av energi och energitjänster [KOM 2006/32/EG]
Befintliga strategier Nya byggregler och energideklarationer (Boverket) Nytt energipolitiskt program 2010-2014(främja) 300 miljoner ytterligare till energieffektivisering Strategi för lågenergihus mm Nuvarande programmet fortsätter till 2014(främja) Energirådgivning och energikontor Testning, kontroll av energimärkning och information Stöd till teknikupphandling och marknadsintroduktion av ny teknik, demo, kommersialisering, Stöd till utbyggnad av vindkraft Långsiktiga programmet ca 7 år Forskning Subventioner mm: - Konverteringsstöd direktverkande el - Stöd för installation av solvärme, etc
Större nyheter i EPBD 2 KOM ska utveckla en jämförelsemetod för fastställande av kostnadsoptimala kravnivåer på energiprestanda. MS har rätt att leverera relevanta indata till beräkningen och är inte tvungna att anpassa sina nationellt bestämda kravnivåer efter resultatet, men kan bli tvungna att motivera varför det finns en skillnad. Detta gäller nya byggnad och vid större renoveringar (ändring). (Art. 3-5). Krav på analys av alternativa energiförsörjningssystem för nya byggnader utvidgas till att omfatta alla byggnader, även sådana med mindre area än 1000 m2 (Art. 6). Krav på att MS ska säkerställa att byggnaders energiprestanda uppgraderas till de minimikrav som gäller enligt byggnorm vid större renoveringar samt i de fall då en del av byggnadsskalet som har en betydande inverkan på byggnadens energianvändning byts ut eller repareras kravet gäller alla byggnader, även sådana med mindre area än 1000 m2 (Art. 7).
Större nyheter i EPBD MS ska ställa krav vid installation av tekniska system, korrekt installation och dimensionering avseende tekniska system som installeras i befintliga byggnader.(art 8) MS ska säkerställa att till den 31 december 2020 ska alla nya byggnader vara lågenergibyggnader enligt den definition som finns i direktivet (Art 9) Efter den 31 december 2018 ska nya byggnader som ägs och nyttjas av offentliga myndigheter vara lågenergibyggnader enligt samma definition. (Art 9) Utveckling och förtydliganden om energideklarationer (art 10 12) Utvidgning av tillämpningsområdet för inspektion eller rådgivning avseende värmesystem och luftkonditioneringssystem till att omfatta hela (det nåbara) systemet (art 14-15). Krav på att MS ska se till att det finns kompetens även på regional och lokal nivå för att genomföra direktivet (art 19)
Definition av lågenergibyggnader i EPBD2 ) "nearly zero energy building" means a building that has a very high energy performance, determined in accordance with Annex I. The nearly zero or very low amount of energy required should to a very significant extent be covered by energy from renewable sources, including renewable energy produced on-site or nearby
Uppdrag Lågenergibyggnader Statens energimyndighet ska i samråd med Boverket och andra berörda aktörer inom bygg- och fastighetsområdet ta fram en strategi för att främja ett ökat antal lågenergibyggnader i Sverige. Målsättningar och övriga förutsättningar för denna strategi ska utformas i enlighet med såväl regeringens bedömningar avseende arbete för att främja lågenergibyggnader i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi (prop. 2008/09:163) som kommande krav i det omarbetade EG-direktivet om byggnaders energiprestanda. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast 30 september 2010.
Utgångspunkter för regeringsuppdrag till myndigheterna Analysera behov av ändringar till följd av reviderat EPBD 2 Analys och förslag till förbättringar av systemet generellt, mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts hittills Koppling till helhetsbilden målen och samtliga medel för energieffektivisering (att beakta/ hålla i minnet)
Den fortsatta processen Regeringsuppdrag till BOV + STEM + SWEDAC Rev. EPBD beslutat / i kraft februari/ mars 2010 (?) Regeringsuppdrag rapporteras sommaren 2010 (1 juli). DS-rapport tas fram och går på remiss till nov/dec 2010. Proposition om ändringar i lagen om energideklarationer m.m. lämnas till riksdagen före sommaruppehållet 2011. Ändringar i förordningar och föreskrifter m.fl. initiativ som inte i sig är kopplade till
4. Utveckling av officiell och annan statlig energistatistik Myndigheten ska fortsätta utvecklingen av det statistiska underlaget avseende delområdena bebyggelse, transporter, bioenergi samt vindkraft samt initiera ett arbete om lokal och regional energistatistik. En redogörelse för detta arbete, samt en övergripande redogörelse för EU-arbetet om statistik för förnybar energi samt slutanvändning av energi, ska lämnas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senastden 1 november 2010.
7.Handlingsplan för förnybar energi Myndigheten ska till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 februari 2010 redovisa ett förslag till den nationella handlingsplan som Sverige enligt artikel 4 i EU:s direktiv för användningen av energi från förnybara energikällor är ålagda att ta fram.
8. Nationell handlingsplan för energieffektivisering Myndigheten ska ansvara för genomförandeåtgärder enligt Europaparlamentets och rådets direktiv om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster *nationella energibesparingsmålen om att energibesparingen till år 2016 är minst 9 procent av det årliga energianvändningsgenomsnittet 2001 2005, att energibesparingen år 2010 är minst 6,5 procent av det årliga energianvändningsgenomsnittet 2001 2005, uppnådda energibesparingar samt rapportera om resultaten,
9. Vita certifikat Vita certifikat är en typ av certifikat med vilka man kan handla inom området energieffektivisering. Det grundläggande syftet med systemen är att marknaden får styra var åtgärderna genomförs för att energieffektiviseringen ska kunna ske så kostnadseffektivt som möjligt. Det är troligt att kommissionen kommer att föreslå ett direktiv med bindande krav på samtliga medlemsstater att införa ett nationellt system för vita certifikat.
10.Finansieringsinstrument för energieffektivisering Energieffektiviseringsutredningen påtalade i sitt slutbetänkande (SOU 2008:110) behovet av ytterligare ekonomiska styrmedel för att realisera energieffektiviseringspotentialen i sektorn bostäder och service.
11. Produktrelaterad energistatistik vid upphandling Statens energimyndighet ska, i samverkan med Konkurrensverket och efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), genomföra en förstudie om nyttan med, verktygen för och samordningen av produktrelaterad energistatistik vid offentlig upphandling.
12. Främjande av energitjänster Myndigheten ska, med syfte att främja energitjänster, informera om olika samverkansmodeller för att öka energieffektiviteten. Myndigheten ska utreda behov av att utveckla standardavtal för energitjänster, och vid behov föreslå sådana.
13. Nationell strategi för lågenergibyggnader Statens energimyndighet ska i samråd med Boverket och andra berörda aktörer inom bygg- och fastighetsområdet ta fram en strategi för att främja ett ökat antal lågenergibyggnader i Sverige. Målsättningar och övriga förutsättningar för denna strategi ska utformas i enlighet med såväl regeringens bedömningar avseende arbete för att främja lågenergibyggnader i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik Energi (prop. 2008/09:163) som kommande krav i det omarbetade EG-direktivet om byggnaders energiprestanda.
14. Informations- och rådgivningsportal för energieffektivisering i bostäder och lokaler Statens energimyndighet ska i samråd med Boverket utforma och inrätta en informations- och rådgivningsportal för att främja genomförande av energideklarationer för bostäder och lokaler samt energieffektiviserande åtgärder i enlighet med dessa.
Uppdraget till myndigheterna om genomförandet av direktivet om byggnaders energiprestanda rapportering 1 augusti 2010 Uppdraget till STEM, BOV m.fl. om strategi för lågenergibyggnader rapportering 30 sept 2010 2:a nationella handlingsplanen för energieffektivisering Lämnas till KOM 30 juni 2011 STEM huvudansvar för att ta fram underlag, senast 30 september 2010 Uppdrag att utreda finansieringsbehov och finansieringsinstrument för energieffektivisering i befintliga byggnader (STEM, BoV, BKN) (rapportering i september 2010)
Gemensamt arbete STEM och BoV - informationsportal om energieffektiviseringsåtgärder (rapportering 15 dec 2010) Kommande revidering av energihushållningskraven i BBR Arbete på STEM med helhetskoncept vid renoveringar Generella styrmedel med effekt på energianvändningen i bygg- och fastighetssektorn