Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Åsättern är ett framstående exempel på en oligotrof sprickdalssjö.

Relevanta dokument
Gåpen. Gåpen har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Blågöl. Sjön kan inte anses ha betydelse för forskning, undervisning eller vara ett framstående exempel på någon sjötyp.

Lilla Åkebosjön. Ek, Quercus robur L.

Melsjön. Melsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Försjön. Försjön, södra delen

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Stora Åkebosjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en grund, näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Hjortesjön. Hjortesjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och kan inte anses vara något framstående exempel på sjötyp.

Bysjön. Bysjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på sjötyp.

Stensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat

Hesjön. Björk. Betula verrucosa

Maren. Berggrunden i området består av äldre granit med betydliga inslag av basiska bergarter. Jordarter runt sjön är morän och kalt berg.

Påverkan. Kemisk/fysikaliska mätresultat. Teoretisk omsättningstid: (7,1 dygn) Totalt avrinningsområde: ca 214 km 2 Näravrinningsområde: 1,78 km 2

Stora Hammarsjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är en näringsfattig, mycket försurningskänslig skogssjö.

Gnötteln har en mycket god buffertkapacitet mot försurning.

Narrveten har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning

Virserumssjön har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning och är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Någon betydelse för forskning eller undervisning har inte sjön haft och sjön är inte heller något framstående exempel på sjötyp

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Sällevadsån. Sällevadsåns biologiska funktion är mycket hög med länets största population av flodpärlmussla, (troligen reproducerande), utspridda

Virserums- Gårdvedaån

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Sällskapet för Naturskydd Sällskapet för Naturskydd 2008 NORET

Västra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Emåns biologiska funktion är mycket hög med många arter vars förekomst i Emån har betydelse för regionen, landet eller Europa. Ett

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Sjöinventeringen 2016

Sjöbeskrivning. Fisksamhället

39 sjöar. inom 30 km. Fiskelyckan finns i. w w w. h o g s b y. s e

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Åvaåns vattenkvalitet

Resultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna.

Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm

Kävlingeån Höje å 2012 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1. Provfiske. Kävlingeån Höje å. Sid 1 (14)

Sjöar och vattendrag i Mullsjö kommun

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR

Murån Koord: X: / Y:

Värsjön är en klar och mesotrof sjö. I sjön finns macroalgen Nostoc Zetterstedtii och rikligt med flodkräftor.

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Tyresåns vattenkvalitet

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2018

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7

36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar

Nätprovfiske i Västra Götalands län 2004

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Fisksamhället 11% Abborre Braxen Gers Mört Övriga arter

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Provfiske. Kävlingeån - Bråån Kävlingeåns Löddeåns fvo. Sid 1 (12)

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2012

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Fiskundersökningar i Fyleån 2016

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Bakgrund 2. Sjöarna i Borås Stad 2. Hot mot sjöarnas naturvärden 3. Generella åtgärder för att bevara och förstärka sjöarnas naturvärden 3

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård :6

Inventering av stormusslor i Höje å 2016

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Hammarskogsån-Danshytteån

Grytåsa rullande kullar och betade backar

Metod Kalkmedel Antal ton. Hkp sjö Kalkmjöl 49,0 39,0 50,0 138,0. Hkp våtm Grov 0,2-0,8 170,0 161,0 161,0 492,0

Grovstanäs Samfällighetsförening. Resultat och synpunkter efter fältbesök vid sjön Båtdraget

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2016

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

Boxholm, Kinda Medeldjup (m): 17

Gummarpsnäs, Edshult

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September Kl 9-15

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Kräftskötselområdet Askesjö

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2011

Fågelinventering vid Storfinnforsen

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Vegetationsrika sjöar

Biotopkartering av stränderna i sjön Fysingen

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Elfiske i Västra Götalands län 2008

Strandinventering i Kramfors kommun

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

1.1 Arbogaån. Karta över LIS-området. övergår till björk.

Lagnamn Rally Lagnamn Rally Antal arter Antal arter. Placering Placering

Transkript:

Åsättern Åsättern tillhör Viråns vattensystem och är belägen ca 11 km SO om Hultsfred på en höjd av 112 möh. Det är en näringsfattig brunvattensjö, 0,58 km 2 stor, med ett största djup av 15 m och ett medeldjup av 3,5 m. Berggrunden består av på sjöns norra och östra sida porfyr, på södra och västra sidan granit och granodiorit. I huvudsak sura bergarter. Jordarterna i tillrinningsområdet är kalt berg, morän och inslag av torv. Det totala avrinningsområdets storlek är 7,52 km 2 och karakteriseras av barrskog. En liten del av avrinningsområdet har varit åker- och betesmark (ca 1 %) men den marken är nu granplanterad. Utloppet är lugnflytande och ca 1,5 m brett. Strandvegetationen utgörs av pors och björk. På flera ställen runt sjön finns vitmossekärr i direkt anslutning till vattnet. Vattenvegetationen består av gles bladvass och sjösäv, notblomster och näckrosor. Grundbotten som täcker ca 80 % av sjöns yta, består av vid stränderna minerogent material och på litet större djup mest dy. Åsättern ligger i ett område med starkt uppsprucken berggrund och sjöarna här är långsmala och utsträckta i inlandsisens färdriktning, NV- SO. Sjön är ca 3 km lång och ca 300 m som bredast. På det smalaste stället är bredden endast 50 m. Som kuriosa kan nämnas att namnet på gården vid sjön, Bjurskulla, har med bäver att göra, bjur = bäver. På 1700-talet fanns bäver i dessa trakter. Åsättern har en hög grad av naturlighet men har påverkats av försurning genom luftnedfall då sjöns naturliga buffringsförmåga är svag. Kalkning upprätthåller sjöns buffringskapacitet. Hyggen längs ca 10 % av sjöns strandlängd påverkar också tillfälligt sjöns kemisk/fysiska status. Den biologiska funktionen anses vara hög med ett flertal sjöberoende fågelarter. Häckar gör storlom, kricka, gräsand, knipa, fiskgjuse, drillsnäppa och fiskmås samt ganska säkert trana. Vidare är kanadagås, storskrake, sothöna, gråtrut och fisktärna eventuella häckningsfåglar. Häger näringssöker och enstaka sångsvanar rastar i Åsättern. I omgivningarna häckar även duvhök, ormvråk och skogssnäppa. Tjäder finns här också. Raritetsvärdet är så vitt känt lågt. Den biologiska mångformigheten är hög trots ett lågt antal fiskarter. Ett relativt högt antal sjöberoende fågelarter, bl.a. fiskgjuse och storlom, tillsammans med de abiotiska faktorerna ett högt flikighetstal, flera öar, flera tillopp och relativt stort madjup ger en stor mångformighet.

Betydelsen för forskning och undervisning är liten. Åsättern är ett framstående eempel på en oligotrof sprickdalssjö. Avrinningsområde: 73, Virån Koordinater (enligt SMHI): 636953-151233 Topografisk karta: 6G Vimmerby SV Ekonomisk karta: 6G 3c (6632) Höjd över havet: 112 m Sjöns volym: 2,056 milj m 3 Beräknad avrinning/år: 1,150 milj m 3 /år Teoretisk omsättningstid: 1,79 år Totalt avrinningsområde: 6,08 km 2 Näravrinningsområde: 5,25 km 2 Påverkan Antal fastigheter: 3 st med sjökontakt Antal fritidsbåtar: 3 Hyggen vid stranden: Ca 10 % av strandlängden. Kalkning: Ja, regelbundet sedan 1989 Försurning: I maj 1984 var ph så lågt som 5,8 och alkaliniteten uppmättes till 0,03 mekv/l. Vid provfiske utfört 1993 kunde inga försurningsskador på fisk märkas. Utdöda arter: Flodkräftan har försvunnit, även ål och lake har funnits, osäkert om någon enstaka finns kvar. Kemisk/fysikaliska mätresultat datum ph alkanitet färgtal Ca+Mg kond Siktdjup (mmol / l) (mg pt/ l) (mmol / l) (ms/m) (meter) 8307-- 6,3 0,05 60 8405-- 5,8 0,03 70 840826 6,5 0,07 70 0,22 5,9 2,5 850211 5,9 0,14 160 0,18 7,0 951031 7,2 0,33 75 9,0 Bedömning: Påverkad, främst av försurning. Detta ger 1- poäng. (-, 0)

Biologisk funktion Sjöberoende fåglar: Häckande fiskgjuse och storlom - de svenska populationerna är av stor betydelse för arterna i Europa. Trana - betydelse för arten i regionen. Fisk: - Andra organismer: - Övrigt: - Genbank: - Bedömning: Hög biologisk funktion. Detta ger 1+ poäng. (0, 1+,2+) Raritet Biotisk: Saknas Abiotisk: Saknas Bedömning: Raritetsförekomst saknas så vitt känt är. Detta ger 0 poäng. (0, 1+) Biologisk mångformighet Biotiska delkriterier Fiskarter: Gädda, abborre, mört och braen (provfiske 1993). Tidigare fanns även lake och ål enligt muntliga uppgifter. Kärlväter: Notblomster, vit näckros, gul näckros, starr sp., bladvass m.fl. Övrigt: Minst 16 sjöberoende fågelarter, trana, gräsand, fiskgjuse, storlom, kricka, knipa, drillsnäppa, fiskmås, häger, sångsvan, kanadagås, storskrake, sothöna, gråtrut, fisktärna och skogssnäppa. En resultatlös inventering av glacialrelikta kräftdjur gjordes 1962. Abiotiska delkriterier Sjöstorlek: 0,58 km 2 Sjödjup: ma: 15 m medel: 3,5 m Flikighetstal: 3,7 Utlopp: lugnflytande bredd: ca 1,5 m risk för torrläggning: Vet ej Antal tillopp: 4 st varav 3 från myrmarker Antal öar: 6-7 st Förutsättningar för stabilt hypolimnion: Ja, enligt bedömning från djupkarta

Grundbottenmaterial (täckning i % av den totala bottenytan på 0-5 m:s djup) Bottenmaterial mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Dy / Gyttja Sand Grus / Sten Block Häll Grundbottens utbredning: Ca 80 % av den totala sjöytan Strandnära områden (i % av strandlängden) Biotop mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Äng / Hage Mosse Lövskog Barrskog Blandskog Block / Berg Beskrivning av sjön och dess omgivning: Åsättern är en näringsfattig brunvattensjö med gles vegetation bestående av näckrosor, bladvass, starrtuvor och på vissa ställen notblomster. Sjön är långsmal utsträckt i NV-SO liksom många andra sjöar i detta område. Uppstickande bergribbor ger sjön form med vikar och uddar. Stränderna är ibland blockiga-sandiga med pors och björk närmast stranden, ibland bergiga med hälltall eller ibland vitmossekärr med tranbär, rosling, sileshår och tuvull. Åsättern avvattnar också flera mossar söder om sjön. Vitmossekärren och mossarna ger med största säkerhet Åsättern dess bruna vatten. Omgivningarna utgörs i övrigt av barrskog och en liten del åker och ängsmark. Dessa är på senare tid nerlagda och det mesta granplanterat.

Strand- och vattenvegetation (täckning i % av strandlängden) Typ av vätlighet mindre än 10 % 10-50 % mer än 50 % Vattenöverståndare Flytbladsväter Långskottsväter Kortskottsväter Beskrivning av stranden: Flikig strand med ett flertal vikar och uddar. Bedömning: Mindre mångformig vilket ger 0 poäng. (0, 1+) Betydelse för forskning och undervisning Forskning och undervisning: Åsättern är inte föremål för varken forskning eller undervisning Framstående eempel på sjötyp: Åsättern är ett framstående eempel på näringsfattig sprickdalssjö. Bedömning: Ringa betydelse vilket ger 0 poäng. (0, 1+) Sammanvägning av kriterier Påverkan -- Biologisk funktion 1+ Raritet 0 Biologisk mångformighet 1+ Betydelse för forskning och undervisning 0 Summa: 1+ Bedömning Naturvärdesklass III, Skyddsvärde i övrigt. Bedömningshjälp Klass I Särskilt högt naturvärde =5+, 4+, 3+ Klass II Högt naturvärde =3+, 2+, 1+ Klass III Skyddsvärde i övrigt =1+, 0