HELGEÅN 2012. Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån

HELGEÅN 2012 Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån

Uppdragsgivare: Kontaktperson: Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån Malin Åberg Tel: 044-13 21 55 E-post: malin.aberg@kristianstad.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Elisabet Hilding Elisabet Hilding Susanne Holmström Elisabet Hilding Tel: 073-633 83 51 E-post: elisabet hilding@alcontrol.se Omslagsfoto: Bivarödsån före utflödet i Helgeån, provtagningspunkt 21E. (Foto: Marie Petersson, ALcontrol AB) Tryckt: 2013-05-27

INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 2 INLEDNING... 4 RESULTAT... 8 Lufttemperatur och nederbörd... 8 Vattenföring... 9 Alkalinitet och ph...10 Vattenfärg och grumlighet...12 Organiskt material och syretillstånd...13 Kvävetillstånd...14 Fosfortillstånd...16 Transporter av kväve, fosfor och organiskt material...18 Delavrinningsområden för transportberäkningar...20 Arealspecifik förlust...22 Metaller i vatten...24 Transport av metaller...25 Växt- och djurplankton...26 Påväxt kiselalger...27 Elfiske...29 REFERENSER...30 Följande bilagor återfinns på den bifogade CD-skivan: BILAGA 1 - FYSIKALISKA OCH KEMISKA ANALYSRESULTAT SAMT SYREPROFILER..33 BILAGA 2 - METALLER I VATTEN... 53 BILAGA 3 TRANSPORTER OCH VATTENFÖRING 57 BILAGA 4 - METODIK...61 BILAGA 5 - ANALYSPARAMETRARNAS INNEBÖRD... 67 BILAGA 6 VÄXT- OCH DJURPLANKTON... 73 BILAGA 7 PÅVÄXT KISELALGER... 101 BILAGA 8 - BOTTENFAUNA...... 137 BILAGA 9 - ELFISKE. 169 BILAGA 10 - KALKNING och KALKEFFEKTUPPFÖLJNING. 181

HELGEÅN 2012 Sammanfattning SAMMANFATTNING Väder och vattenföring Osbys årsmedeltemperatur 2012 (7,0 C) var 0,5 grader högre än normalt. Årsnederbörden var 763 mm, vilket var något större än normalt. Vattenföringen (40 m 3 /s) var lägre än medelvattenföringen för åren 1982-2011 (48,9 m 3 /s) och lägre än 2011 (50 m 3 /s). Vattenkemi Under året uppmättes ph-värden som var 6,0 eller lägre i Sågasnässjöns utlopp (107), Norra Möckeln (109) samt i Agunnarydsån nedströms Rydaholm (201) och nedströms Stammaderna (202). Förmågan att motstå försurning (alkaliniteten) var mycket god i södra delen av avrinningsområdet, men sämre i de norra och mellersta delarna. Med undantag för jordbruksområdena i sydväst med relativt små avrinningsområden förekom höga till mycket höga halter av organiskt material (humus), vilket gjorde vattnet starkt färgat i stora delar av Helgeåns avrinningsområde. Till följd av sen isläggning var syreförhållandena ovanligt goda (som lägst 5,0 mg/l) i bottenvattnet i sjöarna under hela året. Generellt var halterna av fosfor och kväve höga till mycket höga med en ökande trend nedströms i avrinningsområdet. Statusen med avseende på näringsämnen/eutrofiering bedömt utifrån fosforhalter, siktdjup och klorofyll samt påväxt och bottenfauna redovisas i Tabell 1. Transporter och arealspecifika förluster Helgeån bidrog med bl.a. ca 22 500 ton organiskt material, 28 ton fosfor och 1970 ton kväve till Hanöbukten under år 2012. Den arealspecifika förlusten för hela avrinningsområdet bedömdes som låg för fosfor och hög för kväve. Metaller i vatten Årsmedelhalterna av arsenik, bly, kadmium, krom, koppar, nickel och zink bedömdes som låga till mycket låga i samtliga åtta undersökta lokaler. Av metalltransporterna var den av aluminium störst (350 ton). Plankton Råbelövssjön, Finjasjön och Osbysjön bedömdes vara näringsrika sjöar. I augusti förekom blågröna alger i alla sjöarna, men största antalet påträffades i Råbelövssjön och Finjasjön. Den ekologiska status utgående från växtplankton klassades som god i Norra Möckeln, Osbysjön samt Hammarsjön och som otillfredställande i Finjasjön och Råbelövssjön. Påväxt/kiselalger Statusklassningen med avseende på påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening var god i Bivarödsån före utloppet i Helgeån, medan Vinnöån före Araslövssjön visade måttlig status och övriga lokaler hög status, enligt Tabell 1. År 2012 var 24F Vinnöån den enda lokal som hade alkaliska förhållanden. Bottenfauna Statusklassningen med avseende på eutrofiering var hög på sju av de nio undersökta lokalerna, god på en lokal (22 Helge å) och måttlig i Vittskövleån. Vid årets undersökning påträffades 13 ovanliga och skyddsvärda arter, varav tre rödlistade. Naturvärdena med avseende på bottenfau- 2

HELGEÅN 2012 Sammanfattning nan bedömdes som mycket höga på den undersökta lokalen 33AA i Mjöån och som höga vid lokalerna 22 i Helgeån, 32AB i Vramsån och 33C i Mjöån. Elfiske På grund av höga flöden under delar av september genomfördes undersökningarna i stället i början av oktober. Under provfisket fångades dock tolv olika fiskarter: abborre, benlöja, björkna, bäcknejonöga, elritsa, grönling, lake, lax, mört, sandkrypare, ål och öring. Dessutom fångades hybrider mellan lax och öring samt enstaka signalkräftor. Vid både Torsebro och vid Spånga fångades lax i höga antal. Eftersom senaste utplanteringen av lax gjordes år 2008 tyder fångsten på att laxen nu har etablerat sig även i dessa delar av Helge å. Tabell 1. Klassning/expertbedömning av näringsstatus med utgångspunkt från fosfor, siktdjup, klorofyll, bottenfauna och påväxt i Helgeåns avrinningsområde. För fosfor, siktdjup och klorofyll baseras klassningen på data från 2010-2012. I fosforklassningen har hänsyn inte tagits till andel jordbruksmark (Pjo). H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig Nr Provtagningspunkt Fosfor Siktdjup Klorofyll Botten- Påväxt fauna 104 Femlingens utlopp M H 107 Sågasnässjöns utlopp M 109 Norra Möckeln G M ej G 167 Målenån, väg Liatorp-Ljungby G 201 Agunnarydsån, nedstr. Rydaholms ARV M H 202 Agunnarydsån, nedstr. Stammaderna M 155 Agunnarydssjöns utlopp M 111 Möckelns utlopp G H 166 Prästebodaån, uppstr. Delary G 6G Verumsån, före utfl i Helgeån G 158 Drivån, nedstr. Älmhults ARV, väg 27 O H 9 Osbysjön G O ej G 11 Helgeåns utlopp ur Osbysjön G 11B Helgeån N Östanå vid Flackarp H 17 Nöbbelöv, kvr-damm s om Broby ARV G 18B Olingeån, i Gryt O 20B Tormestorpsån nedstr. Sösdala O 20C Tormestorpsån f inl. i Finjasjön M 20Kb Finjasjön, botten O 20Ky Finjasjön, ytan M G ej G 20I Svartevadsbäcken nedstr. Tyringe M 20L Almaån. utlopp ur Finjasjön M 20V Farstorpsån f. utl. i Almaån M 20Ä Almaån, nedstr. Lillåns tillfl. M 20AB Almaån. före utfl. i Helgeån G H 21C Bivarödsån,vid Hylta M 21E Bivarödsån. före utfl. i Helgeån G G 22 Helgeån. vid Torsebro H G 28Bb Råbelövssjön, botten M 28By Råbelövssjön, ytan M M ej G 27 Helgeån vid Långebro H 24F Vinnöån. f inl. i Araslövssjön M M 30A Hammarsjön H O G 31 Helgeån. nedstr. Hammarsjön H 32A Vramsån, uppstr. Rickarum O H 32B Lindebäck vid Ullarp D 32AB Vramsån vid Årröd H 32E Vramsån, nedstr. Tollarps ARV O 32L Vramsån. före utfl. i Helgeån G H 32AA Mjöån vid Åbjär H 33C Mjöån, nedstr. Everöds ARV M H 34 Vittskövleån, uppstr. ARV D M 3

HELGEÅN 2012 Inledning INLEDNING På uppdrag av Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Helgeåns avrinningsområde sedan år 1994. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 2012. Undersökningarna har utförts i enlighet med kontrollprogram fastställt den 18 mars 2008 (Tabell 1 i Bilaga 4). År 2012 omfattade programmet fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, analyser av metaller i vatten samt undersökningar av plankton, påväxt, bottenfauna och fisk. Följande personer har deltagit i 2012 års kontroll av Helgeån: Marie Petersson, Lars-Göran Karlsson och Salam Al-Ali, ALcontrol provtagning av vatten och plankton Gertrud Cronberg, Limnolog. Institutionen vid Lunds universitet och Susanne Gustafsson artbestämning och utvärdering av plankton Hanna Larsson, Carin Nilsson m.fl., Medins Biologi AB provtagning, artbestämning och utvärdering av bottenfauna Ylva Meissner, Amelie Jarlman och Irene Sundberg, Medins Biologi AB provtagning, artbestämning och utvärdering av påväxt/kiselalger Mikael Svensson, MS Naturfakta elfiske, artbestämning och utvärdering av elfiske Tjänstemän vid länsstyrelser, kommuner och företag uppgifter om utsläpp till vatten och kalkningsinformation Håkan Olofsson, ALcontrol framställning av GIS-kartor Susanne Holmström, ALcontrol Linköping kvalitetsgranskning av rapport Elisabet Hilding, ALcontrol Linköping projektledning och rapportskrivning. Rapportens utformning I rapportens huvuddel presenteras resultaten för år 2012 kortfattat. Analysresultat och metodik för vattenkemi är placerade i bilagor liksom en mer ingående presentation av de biologiska undersökningarna med metodik, artlistor och lokalbeskrivningar. Även månadsvisa transporter samt inrapporterade kalkmängder återfinns i bilagor. Avrinningsområdet Helgeån är Skånes största vattendrag med ett avrinningsområde på 4 725 km² (SCB, 2008). Ån har sina källflöden i det myrrika urbergsområdet på sydsvenska höglandet, i trakten av Rydaholm i Jönköpings län och sjön Femlingen i Kronobergs län (Figur 1). Helgeåns avrinningsområde består av 55 % skog, 15 % åker, 7 % betesmark, 5 % vattenyta och 19 % övrig mark (SCB, 2008). Skogsmarkerna är koncentrerade till avrinningsområdets norra del (norr om Broby/Hässleholm). Inslaget av myr- och andra sankmarker är störst norr om Osby. I den typen av terräng domineras de diffusa utsläppen av humösa (kolhaltiga) ämnen som vid vattenanalyserna ger höga färgtal och TOC-halter (totalt organiskt kol). Slättlandskapet i söder består huvudsakligen av jordbruksmark, där den diffusa belastningen framför allt består av kväve och fosfor. 4

HELGEÅN 2012 Avrinningsområdet #Y &\ Provtagningslokaler Punktkällor Helgeåns huvudfåra 201 #Y #Y 202 Vattendrag Tätorter Sjöar Hav 155 #Y #Y 167 Sankmark Skogsmark Öppen mark #Y 111 #Y#Y 109 #Y 107 #Y 166 Älmhult ARV &\ ÄLMHULT #Y 158 Killeberg ARV Hökön ARV #Y &\ &\ DSK 6CC #Y Emmaljunga Barnv.fabrik OSBY &\ 9 Vittsjö ARV #Y#Y &\ #Y &\ 11 6G #Y Osby ARV #Y 11B Emmaljunga ARV Östanå ARV &\ Hästveda ARV &\ &\ &\ Broby ARV&\ 21C 20Ä #Y #Y 20V 17 #Y 18B #Y #Y 20L 20K HÄSSLEHOLM &\ #Y #Y #Y BH #Y #Y 20AB &\ #Y 21E 20I Hässleholm ARV #Y 20C VK 22 &\ 28B #Y #Y #Y #Y &\ 20B Sösdala ARV Figur 1. Helgeåns avrinningsområde med markanvändning, provtagningspunkter samt de större punktutsläppen som utgörs av kommunala avloppsreningsverk (ARV). Data med mark- Linderöd ARV 32A #Y &\ 32B &\ användning har tillhandahållits av länsstyrelserna i Skåne, Kronobergs och Jönköpings län. 32AB #Y #Y &\ #Y 32E Tollarp ARV Vinslöv ARV Rickarum ARV 33AA #Y 24F 27 #Y Knislinge ARV #Y &\ #Y 30A 30B 32AC #Y &\ #Y 32L #Y 32C 34 #Y &\ #Y Sibbhult ARV #Y 31 ÅHUS 104 #Y KRISTIANSTAD Kristianstad ARV Gärds Köpinge ARV Vittskövle ARV 5

HELGEÅN 2012 Avrinningsområdet Föroreningsbelastande verksamheter Helgeån är recipient för 34 kommunala avloppsreningsverk, 8 industrianläggningar samt ett antal kommunala avfallstippar där miljöfarlig verksamhet bedrivs. I Tabell 2 finns olika föroreningsbelastande verksamheters storlek, utsläppsmängder och deras recipient inom Helgeåns avrinningsområde redovisade. Figur 1 visar deras placering i förhållande till provtagningspunkterna. Totalt beräknas de kända punktutsläppen vara cirka 189 ton av kväve och cirka 2,2 ton av fosfor år 2012. De största reningsverksutsläppen var: Kristianstad, 51 ton kväve, 0,62 ton fosfor Hässleholm, 28 ton kväve, 0,46 ton fosfor Älmhult, 28 ton kväve, 0,28 ton fosfor De rapporterade kvävemängderna från Kristianstads avloppsreningsverk var i nivå med rapporterade mängder åren 2000-2004 och mindre än hälften av mängderna år 2011. Även kvävehalterna efter våtmarken i Hässleholm var ungefär hälften så stora som föregående år. En direkt jämförelse mellan de kända punktkällornas totala bidrag av kväve och fosfor och den totala näringstransporten för Helgeån visar att punktkällornas bidrag är relativt litet. Av hela Helgeåns näringstransport kunde 10 % av kvävet och 8 % av fosforn härledas till punktutsläppen. Dessa siffror är dessutom en överskattning eftersom inte den naturliga självreningen räknats med. Trots att punktutsläppen utgör en så liten del av den totala näringstransporten i avrinningsområdet kan de spela en betydande roll i mindre vattendrag där påverkan från en punktkälla kan vara mycket stor. Två sådana exempel är Drivån nedströms Älmhults reningsverk och Tormestorpsån nedströms reningsverket i Sösdala. Effekten av ett utsläpp på recipienten beror till stor del på spädningsfaktorn d.v.s. utsläppets storlek i förhållande till flödet eller storleken på recipienten. I Drivån nedströms Älmhults reningsverk kombineras stora kväveutsläpp med ett litet flöde i recipienten. Detta ger extremt höga kvävehalter under lågflödesperioder då utsläppet från reningsverket utgör en betydande andel av vattenföringen. Det är dessutom rimligt att anta att det mesta av kvävet från reningsverket föreligger som ammonium vilket kan orsaka syrebrist när det övergår till nitrat. Vid Osby reningsverk är förhållandet mellan tillflödet från reningsverket och flödet i recipienten betydligt bättre. Flödet vid Helgeåns inlopp i Osbysjön är så stort att spädningsfaktorn även vid lågflöde blir större än 1:300. Även omblandningsförhållanden kan ha stor betydelse. Vid utsläpp i sjöar och långsamrinnande vatten kan ibland utsläppsvatten, som är mycket saltrikt, sjunka ner till botten och täcka stora områden utan att omblandas. Markanvändningens betydelse för halter i vatten och för transporter är stor. I de flesta fall i Helgeån är det den faktorn som avgör hur vattenkvaliteten är. Detta diskuteras mer i avsnittet Transport och arealspecifik förlust. 6

HELGEÅN 2012 Avrinningsområdet Tabell 2. Föroreningsbelastande verksamheter och utsläppsmängder inom Helgeåns avrinningsområde. A = avloppsreningsverk, AD = avloppsreningsverk inkl. dagvatten, I = industriella utsläpp, T = kommunala avfallstippar. P.p (provpunkt) avser närmast nedströms liggande provtagningspunkt Id Benämning Recipient P.p Skåne län Pers. Tot-N Tot-P ekvival. (ton/år) (ton/år) Kommentar A Kristianstad (CRV) Hammarsjön 30A 126841 * 51 0,62 A Bjärlöv Helgeå (n Aras.sjö) 27 140 0,53 0,054 A Gärds Köpinge Vramsån 32L 344 1,5 0,0008 A Linderöd Vramsån 32B 550 1,4 0,012 A Tollarp Vramsån 32E 6189 2,5 0,014 A Vittskövle Vittskövleån - 115 0,95 0,017 A Träne Ryabäcken Nedlagt 2002 A Rickarum Vramsån 32B 11 0,15 0,0025 A Hässleholm, före våtmark Finjasjön 20K 23 171 43 0,795 A Hässleholm, efter våtmark Finjasjön 20K - 28 0,464 A Emmaljunga H. Ljungabäck 163 0,2 0,006 Flöde uppskattat A Hästveda Lilla sjö 20Å 1 604 4,0 0,032 A Sösdala Tormestorpsån 20B 2 598 4,7 0,015 A Vinslöv Vinnöån 24C 1 655 9,9 0,041 A Vittsjö Vittsjöån 6G 1606 0,7 0,009 A Broby Blodbäck (Helgeå) 17 3 483 8,4 0,06 A Knislinge Helgeå 22 1 643 14 0,06 A Östanå Helgeå 17 34 *** 0,32 0,01 A Sibbhult Sibbhultsån 21C 900 3,9 0,03 A Hökön Svartån 21C 150 0,67 0,005 Tot-N mäts ej A Killeberg Drivån 11 850 2,20 0,02 A Osby Osbysjön 11 7160 21,1 0,20 A Visseltofta Lillån 11 75 - - Tot-N och Tot-P mäts ej I Sve. Stärkelseprod. Fören. Vramsån - - - I AB Skånebrännerierna - - - I Emmaljunga Barnv.fabrik Sågmöllebäcken - - - A Tjörnarp Tormestorpsån 20B ca 800 1,0 0,0082 Kronobergs län AD Lönashult (infiltrering) ca 100 - - AD Häradsbäck (liten bäck) 104S 90 0,7 0,0116 Utg. resultat från verket AD Virestad Virestadssjön 107 130 0,59 0,053 Utg. resultat från verket AD Älmhult Drivån 158 10 047 27,7 0,28 pe baserat på ink BOD7 AD Pjätteryd (biodammar) 90 - - AD Delary Helgaån 11 100 1,26 0,03 Utg. resultat från verket AD Göteryd (biodammar) 60 - - AD Hallaryd Helgeån 11 130 0,980 0,095 Utg. resultat från verket AD Agunnaryd Agunnarydsån 155 150 0,809 0,0032 AD Södra Ljunga Prästebodaån 166 100 0,289 0,0023 T Äskya 109 - - - I LIC AB, Eneryda kommunalt avlopp - - - I Gotthard Aluminium AB (dike) Möckeln 109 - - - I Möckelns Sågverk AB 109 - - - I Älmhults bruk 109 - - - Jönköpings län A Rydaholm före våtmark Agunnarydsån 201 1083 4,0 0,023 pe baserat på ink BOD7 A Rydaholm efter våtmark Agunnarydsån 201 1083 3,6 0,008 pe baserat på ink BOD7 I Horda Profil AB - - - - - Totalt 189 2,2 * Till reningsverket i Kristianstad är 126 841 pers. anslutna, men verket är dimensionerat för 205 000 PE. *** Osäkert siffermaterial 7

HELGEÅN 2012 Resultat RESULTAT Figur 2. Vattnets kretslopp Lufttemperatur och nederbörd Helgeån ingår i vattnets kretslopp (Figur 2). I kretsloppet kommer vatten från atmosfären till marken som nederbörd. Vattnet flödar sedan via vattendrag till havet. Från havet och andra ytor avdunstar vatten till atmosfären för att sedan åter falla ned som nederbörd. En del vatten magasineras i form av snö, is, grundvatten, ytvatten eller markvatten. Vid SMHI:s meteorologiska station i Osby var årsmedeltemperaturen 7,0 C, vilket var 0,5 grader varmare än normalt (d.v.s. medeltemperaturen 1961-90). De flesta månader hade högre medeltemperaturer än normalt (Figur 3). I mars var månadsmedel 4,5 C, vilket var nästan fyra grader högre än normalt. Januari, maj och november hade nästan två grader högre månadstemperatur än normalt. Juni och december var dock 1,6 respektive 2 grader svalare än normalt. ( C) 20 15 10 5 0-5 -10-15 Lufttemperatur J F M A M J J A S O N D 2012 1961-90 max min Figur 3. Månadsmedeltemperaturer år 2012 vid SMHI:s klimatstation i Osby i jämförelse med medeltemperaturen för åren 1961-90. De streckade linjerna visar de högsta respektive lägsta värdena sedan mätningarna började. I Sydsverige har alla år sedan 1989, med undantag av 1996 och 2010, varit varmare än normalt. 8

HELGEÅN 2012 Resultat År 2012 var nederbörden vid SMHI:s meteorologiska station i Osby 763 mm, vilket är något mer än normalt (Figur 4 och Figur 5). Med undantag av mars, maj, augusti och november var nederbörden större än normalt. Under mars föll ungefär en fjärdedel av förväntade nederbörd, men under april var nederbörden nästan dubbelt så stor som förväntat. (mm) 300 250 200 Nederbörd 2012 1961-90 max min (mm) 1200 1000 800 Årsnederbörd 150 600 100 50 0 J F M A M J J A S O N D 400 200 0 Årsnederbörd 1961-90 max min 89 91 93 95 97 99 01 03 05 07 09 11 Figur 4. Månadsnederbörden vid SMHI:s klimatstation i Osby 2012 i jämförelse med normalperioden 1961-90. De streckade linjerna visar högsta respektive lägsta månadsmedelvärde sedan år 1900. Figur 5. Årsnederbörden vid SMHI:s klimatstation i Osby 1989-2012 i jämförelse med medelvärdet för åren 1961-90. De streckade linjerna visar det högsta respektive lägsta årsvärde under 1900-talet. Vattenföring Vattenföringen år 2012 vid de stationer där transporter beräknas redovisas i Bilaga 3. Under januari och i månadsskiftet februari/mars var det mer vatten i ån än normalt (d. v. s jämfört med veckomedelvattenföringen 1980-1992; Figur 6). Det berodde på nederbörd och snösmältning. Vattenföringen avtog sedan successivt och var låg under högsommaren och tidig höst till följd av stor avdunstning och växtupptag av vatten. Under oktober och november var vattenföringen högre än normalt till följd av nederbörd och sjunkande temperaturer. Vattenföringen i Helgeån 2012, beräknad som summan av medelvattenföringen i Helgeån nedströms Hammarsjön (31) och i Vramsån vid Klemmedshus (32L), var 40 m 3 /s, vilket är lägre än medelvattenföringen för åren 1982-2011 (48,9 m 3 /s) samt högre än år 2009 (31 m 3 /s) och lägre än 2010 och 2011 (44 respektive 50 m 3 /s; Figur 15). 9

HELGEÅN 2012 Resultat (m 3 /s) 120 100 80 Vattenföring Veckomedelvattenföring 2012 Veckomedelvattenföring 1980-92 60 40 20 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Figur 6. Veckomedelvattenföring 2012 i Helgeån vid Hammarsjöns utlopp (31). Streckad linje visar medelflöde för perioden 1980-1992. Alkalinitet och ph Samtliga fysikaliska och kemiska resultat redovisas i Bilaga 1. Under 2012 uppmättes ph-värden som var 6,0 eller lägre i Sågasnässjöns utlopp (107), Norra Möckeln (109), Agunnarydsån nedströms Rydaholm (201) och nedströms Stammaderna (202; Figur 7). De lägsta ph-värdena uppmättes generellt i senare delarna av februari och i september/oktober som en följd av ökad vattenföring vid snösmältning respektive större nederbörd. Nederbörden är sur och vid stor nederbörd och/eller snösmältning hinner inte vattnet buffras och sjöarnas och vattendragens motståndskraft mot försurning (alkalinitet) minskar till så låga nivåer att ph-värdet minskar. 8,5 8,0 ph 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 104 Femlingens utl. 107 Sågasnässjöns utl. 109 Norra Möckeln 167 Målenån, väg 201 Agunnarydsån, 202 Agunnarydsån, 155 Agunnarydssjöns 111 Möckelns utlopp 166 Prästebodaån, 6G Verumsån, före 158 Drivån, nedstr. 9 Osbysjön 11 Helgeåns utl. 17 Nöbbelöv, kvr- 18B Olingeån, i Gryt 20B Tormestorpsån 20C Tormestorpsån f 20Kb Finjasjön, botten 20Ky Finjasjön, ytan 20I Svartevadsbäck. 20L Almaån. Utl. 20V Farstorpsån f. utl. 20Ä Almaån, ned. 20AB Almaån. f. utfl. 21C Bivarödsån,vid 21E Bivarödsån. f. utfl. 22 Helgeån vid Torsebro 28Bb Råbelövssjön, 28By Råbelövssjön, ytan 24F Vinnöån. f inl. 30A Hammarsjön 31 Helgeån ned. 32A Vramsån, upp. 32B Lindebäck vid Ullarp 32E Vramsån, ned. 32L Vramsån. f. utfl. i 33C Mjöån, ned. 34 Vittskövleån, upp. 6CCSågmöllebäcken, Figur 7. Årslägsta ph-värden (staplar) i samtliga stationer i recipientkontrollen i Helgeån år 2012. När ph-värdet minskar under 6 (den heldragna linjen) finns risk för biologiska skador. Årslägsta ph-värden jämförs med "normala" ph-värden den närmast föregående sexårsperioden (medelvärden av årslägsta ph-värden 2006-2011; horisiontella streck) samt högsta respektive lägsta årslägsta värde under perioden (topp och botten på vertikala streck). 10

HELGEÅN 2012 Resultat I Figur 8 illustreras årslägsta värden av alkalinitet (vattnets förmåga att motstå surt nedfall) i avrinningsområdet med data från både recipientkontrollen och länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning. Många av de lägsta värdena härstammar från okalkade referensvatten och provtagningspunkter förlagda strax uppströms doserare. Mönstret är dock tydligt med sämre försurningsstatus i avrinningsområdets övre och mellersta delar och betydligt bättre längre söderut där de stora inslagen av jordbruksmark och kalkrika jordarter gör att det sura nedfallet neutraliseras. Figur 8. Buffringsförmågan i Helgeåns avrinningsområde presenterat som årslägsta värden av alkalinitet från länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning och från recipientkontrollen år 2012. 11

HELGEÅN 2012 Resultat Vattenfärg och grumlighet Vattnets färg är ett mått på mängden löst organiskt material i vattnet, exempelvis humusämnen, samt metallerna järn och mangan. Grumlighet eller turbiditet orsakas av olösta organiska och oorganiska ämnen (partiklar) i vattnet. Samtliga analysresultat finns i Bilaga 1. Vattnet var mest färgat i norra delen av avrinningsområdet, medan grumligheten var störst i de södra jordbrukspåverkade delarna (Tabell 3). Vattenfärgen har ökat generellt i den södra halvan av Sverige den senaste 30-årsperioden. Förklaringen till detta är troligen samverkande effekter av markavvattning, förskogning av åker- och betesmark, varmare och blötare väder, skogsmarksdikningar m.m. Det kan även bero på minskat nedfall av surt regn som ökat ph-värdet i jorden och som i sin tur leder till att humus binds svagare till jordpartiklar och lättare sköljs ut. Tabell 3. Årsmedelvärden av vattenfärg (mg Pt/l) och grumlighet (FNU) i Helgeån 2012. Värden har klassats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för Sjöar och Vattendrag, Rapport 4913, 1999 Nummer Provtagningspunkt Grumlighet (FNU) Vattenfärg (mgpt/l) 104 104 Femlingens utl. 6,0 163 107 107 Sågasnässjöns utl. 4,5 270 109 109 Norra Möckeln 2,4 213 167 167 Målenån, väg Liatorp-Ljungby 4,7 218 201 201 Agunnarydsån, ned. Rydaholms ARV 5,4 263 202 202 Agunnarydsån, ned. Stammaderna 5,8 278 155 155 Agunnarydssjöns utlopp 4,2 225 111 111 Möckelns utlopp 2,5 183 166 166 Prästebodaån, upp. Delary 2,5 213 6G 6G Verumsån, före utfl. Helgeån 4,5 232 158 158 Drivån, nedstr. Älmhults ARV 8,9 200 9 9 Osbysjön 7,2 263 11 11 Helgeåns utl. Osbysjön 2,9 215 17 17 Nöbbelöv, kvr-damm S Broby ARV 3,6 222 18B 18B Olingeån, i Gryt 4,8 120 20B 20B Tormestorpsån ned. Sösdala 5,1 65 20C 20C Tormestorpsån f inl. Finjasjön 5,1 75 20Kb 20Kb Finjasjön, botten 3,0 64 20Ky 20Ky Finjasjön, ytan 2,1 71 20I 20I Svartevadsbäck. ned. Tyr. 8,9 88 20L 20L Almaån. Utl. Finjasjön 2,6 62 20V 20V Farstorpsån f. utl. Almaån 12,4 225 20Ä 20Ä Almaån, ned. Lillåns tillfl. 7,0 152 20AB 20AB Almaån. f. utfl. Helgeån 6,1 135 21C 21C Bivarödsån,vid Hylta 14,5 380 21E 21E Bivarödsån. f. utfl. Helgeån 10,4 355 22 22 Helgeån vid Torsebro 4,0 200 28Bb 28Bb Råbelövssjön, botten 3,2 21 28By 28By Råbelövssjön, ytan 3,5 19 24F 24F Vinnöån. f inl. Araslövssjön 16,0 58 30A 30A Hammarsjön 3,6 223 31 31 Helgeån ned. Hammarsjön 7,0 188 32A 32A Vramsån, upp. Rickarum 5,7 117 32B 32B Lindebäck vid Ullarp 7,4 70 32E 32E Vramsån, ned. Tollarps ARV 5,0 55 32L 32L Vramsån. f. utfl. i Helgeån 3,0 63 33C 33C Mjöån, ned. Everöds ARV 4,3 46 34 34 Vittskövleån, upp. ARV 3,2 43 Bedömning grumlighet Bedömning vattenfärg Klass Benämning Klass Benämning 1 Ej eller obetydligt grumligt vatten 1 Ej eller obetydligt färgat vatten 2 Svagt grumligt vatten 2 Svagt färgat vatten 3 Måttligt grumligt vatten 3 Måttligt färgat vatten 4 Betydligt grumligt vatten 4 Betydligt färgat vatten 5 Starkt grumligt vatten 5 Starkt färgat vatten 12

HELGEÅN 2012 Resultat Organiskt material och syretillstånd Höga halter organiska ämnen (TOC) kan leda till dåliga syreförhållanden om nedbrytningsaktiviteten är hög och syresättningen av vattnet är låg. Med undantag för jordbruksområdena i söder med relativt små avrinningsområden förekom höga till mycket höga halter av organiska ämnen (humus), vilket gjorde vattnet starkt färgat (Tabell 3) i stora delar av Helgeåns avrinningsområde. Detta beror på inverkan från skog- och myrmark i kombination med hög vattenföring och liten andel sjöar. Sjöar fungerar som renings- och klarningsbassänger genom att humusämnena sjunker till botten. Figur 10 visar årsmedelhalter av organiskt material (TOC). Halterna av organiskt material följde mönstret från tidigare år med högst halter i de norra delarna och i Bivarödsåns båda punkter. År 2011 avslutades med ovanligt milt väder och år 2012 började på samma sätt. Det medförde att sjöarna isbelades sent på säsongen. När vattenprov togs i februari var sjöarna isbelagda, men någon tydlig s.k. omvänd skiktning av vattnet hade inte utvecklats och syrehalten var högre än vanligt i bottenvattnet. Svagt syretillstånd uppmättes endast i Bivarödsån vid Hylta (21 C). För övrigt var syretillståndet måttligt syrerikt till syrerikt i hela avrinningsområdet (Figur 9). Figur 9. Årslägsta syrehalter under 2012 i Helgeåns avrinningsområde. 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 TOC (mg/l) c 104 Femlingens utl. 107 Sågasnässjöns 109 Norra Möckeln 167 Målenån, väg 201 Agunnarydsån, 202 Agunnarydsån, 155 111 Möckelns utlopp 166 Prästebodaån, 6G Verumsån, före 158 Drivån, nedstr. 9 Osbysjön 11 Helgeåns utl. 17 Nöbbelöv, kvr- 18B Olingeån, i Gryt 20B Tormestorpsån 20C Tormestorpsån 20Kb Finjasjön, botten 20Ky Finjasjön, ytan 20I Svartevadsbäck. 20L Almaån. Utl. 20V Farstorpsån f. 20Ä Almaån, ned. 20AB Almaån. f. utfl. 21C Bivarödsån,vid 21E Bivarödsån. f. 22 Helgeån vid 28Bb Råbelövssjön, 28By Råbelövssjön, 24F Vinnöån. f inl. 30A Hammarsjön 31 Helgeån ned. 32A Vramsån, upp. 32B Lindebäck vid 32E Vramsån, ned. 32L Vramsån. f. utfl. 33C Mjöån, ned. 34 Vittskövleån, upp. 6CCSågmöllebäcke Figur 10. Årsmedelhalter (mg/l) av organiska ämnen (TOC; staplar) i samtliga stationer i Helgeåns avrinningsområde år 2012. Heldragna linjer markerar gräns mellan måttlig hög, hög och mycket hög halt. Årsmedelvärden jämförs med normala värden, d.v.s. medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod (2006-2011). 13

HELGEÅN 2012 Resultat Kvävetillstånd I den jordbruksdominerade södra delen av avrinningsområdet var halterna av kväve generellt höga till mycket höga (Figur 11 och Figur 12). Kvävehalterna var tidvis extremt höga i Vinnöån (24 F) samt i Tormestorpsån nedströms Sösdala (20B) och i Drivån nedströms Älmhults avloppsreningsverk (158). I Drivån nedströms Älmhults reningsverk (158) är det vanligt att halterna blir extremt höga i samband med låg vattenföring, vilket koncentrerar halterna. Ammoniumkväve och nitrat-nitritkväve analyseras bara på de stationer som ligger i anslutning till reningsverk. I Figur 11 visas totalkvävehalten och övriga kvävefraktioner. Generellt uppmättes låga årsmedelhalter av ammoniumkväve. Mycket hög halt av ammoniumkväve förekom dock i Agunnarydsån nedströms Rydaholms avloppsreningsverk (201) och i Drivån nedströms Älmhults avloppsreningsverk (158) där ungefär hälften av kvävet förelåg som ammoniumkväve. Hög halt ammoniumkväve förekom i Tormestorpsån (20B) nedströms Sösdala avloppsreningsverk motsvarande 10 % av totalhalten kväve. Ammonium omvandlas till nitrat genom en syretärande process. Om man luftar utgående, renat avloppsvatten genom att blåsa luft i uppsamlingsbassänger kan mycket av ammoniumkvävet övergå i nitratkväve innan det når recipienten. Anläggande av våtmarker kan också minska den totala mängden kväve som når recipienten. µg/l 5000 4000 Nitrat-nitrit Övrigt kväve Ammoniumkväve Övrigt kväve inkl. ammoniumkväve 3000 2000 1000 0 104 107 109 167 201 202 155 111 166 6G 158 9 11 17 18B 20B 20C 20Kb 20Ky 20I 20L 20V 20Ä 20AB 21C 21E 22 28Bb 28By 24F 30A 31 32A 32B 32E 32L 33C 34 Figur 11. Årsmedelhalter av totalkväve i Helgeåns avrinningsområde år 2012 varav ammoniumkväve (röda staplar), nitrat-nitritkväve och övrigt kväve utgör olika fraktioner. För de stationer där ammoniumkväve inte analyseras anges övrigt kväve inklusive ammoniumkväve som grå staplar. 14

HELGEÅN 2012 Resultat Figur 12. Årsmedelhalter av totalkväve i Helgeåns avrinningsområde år 2012. 15

HELGEÅN 2012 Resultat Fosfortillstånd Årsmedelhalterna av totalfosfor bedömdes som mycket höga i Vinnöån före inloppet i Araslövssjön (24 F), i Vittskövleån uppströms avloppsreningsverket (34) och i fyra till punkter. I övriga punkter var halterna måttligt höga till höga (Figur 13 och Figur 14). Statusen med avseende på näringsämnen/eutrofiering bedömt utifrån fosforhalter under åren 2010-2012 framgår av Tabell 1, s. 3. Otillfredsställande status förekom i Drivån nedströms Älmhults avloppsreningsverk (158), i Olingeån vid Gryt (18B), i Tormestorpsån nedströms Sösdala (20B) och i Vramsån både uppströms Rickarum (32A) och nedströms Tollarps avloppsreningsverk (32E). Statusen i Lindebäck vid Ullarp (32B) och i Vittskövleån uppströms avloppsreningsverket (34) var dålig. Tidvis uppmättes extremt höga fosforhalter på några provtagningspunkter tillsammans med förhöjda värden av TOC, färg och grumlighet. Fosfor är ofta till stor del partikelbundet. Stor nederbörd med höga flöden och även stark vind kan föra med sig fosforrikt erosionsmaterial till vattendragen. Under somrarna 2002 och 2006 förekom kraftigt fosforläckage från Råbelövssjöns sediment p.g.a. syrebrist. Detta har inte observerats de senaste åren. Precis som för kväve var fosforhalterna högre i jordbruksbygderna än vad de var i skogs- eller mellanbygden (Figur 14). Reningsverken bidrar olika mycket beroende på dess effektivitet och utsläppsvolymer. Den huvudsakliga källan var dock läckage från åkermark. För att minska utsläppen av kväve och fosfor i jordbruksmark kan kantzoner och våtmarker anläggs i anslutning till vattendraget om inte grödornas upptag bättre kan komma i nivå med gödselgivan. Våtmarken vid reningsverket i Hässleholm (Magle våtmark) visar hur viktigt det är att vattnet får stanna upp varvid självrenande processer som sedimentering, upptag i vegetationen och denitrifikationen (kväverening) kan ske. Om inte dessa processer kan ske, vilket är fallet i rätade, rensade vattendrag utan kantzoner och våtmarker, för vattnet med sig mycket av näringen ut till havet där detta överskott gör skada. Under år 2012 var transporten kväve in i våtmarken vid Hässleholms reningsverk 43 ton och transporten ut ur densamma 28 ton. Detta ger en reningseffekt på cirka 35 %. För fosfor var siffrorna 795 kilo in och 464 kilo ut, vilket ger en reduktion på cirka 42 %. 120 Totalf osf or (µg/l) 100 80 60 40 20 0 104 Femlingens utl. 107 Sågasnässjöns 109 Norra Möckeln 167 Målenån, väg 201 Agunnarydsån, 202 Agunnarydsån, 155 111 Möckelns utlopp 166 Prästebodaån, 6G Verumsån, före 158 Drivån, nedstr. 9 Osbysjön 11 Helgeåns utl. 17 Nöbbelöv, kvr- 18B Olingeån, i Gryt 20B Tormestorpsån 20C Tormestorpsån 20Kb Finjasjön, botten 20Ky Finjasjön, ytan 20I Svartevadsbäck. 20L Almaån. Utl. 20V Farstorpsån f. 20Ä Almaån, ned. 20AB Almaån. f. utfl. 21C Bivarödsån,vid 21E Bivarödsån. f. 22 Helgeån vid 28Bb Råbelövssjön, 28By Råbelövssjön, 24F Vinnöån. f inl. 30A Hammarsjön 31 Helgeån ned. 32A Vramsån, upp. 32B Lindebäck vid 32E Vramsån, ned. 32L Vramsån. f. utfl. 33C Mjöån, ned. 34 Vittskövleån, upp. 6CCSågmöllebäcke Figur 13. Årsmedelhalter (µg/l) av totalfosfor (staplar) i Helgeåns avrinningsområde under år 2012. Årsmedelvärden jämförs med normala värden, d.v.s. medelvärden (horisontella streck) samt högsta respektive lägsta årsmedel (topp och botten på vertikala streck) närmast föregående sexårsperiod. 16

HELGEÅN 2012 Resultat Figur 14. Årsmedelhalter av totalfosfor i Helgeåns avrinningsområde under år 2012. 17

HELGEÅN 2012 Resultat Transporter av kväve, fosfor och organiskt material Beräkningar av transporter och arealspecifika förluster har gjorts för åtta punkter i avrinningsområdet: fyra punkter i huvudfåran och fyra biflöden. Varje punkt representerar ett delavrinningsområde som beskrivs i Figur 17 och i figurens efterföljande text. Månadsvisa transportberäkningar finns redovisade i Bilaga 3. Huvudfåran Resultaten från huvudfåran visar hur mängderna kväve, fosfor och organiskt material ökar med avståndet från källflödena. Flödet ökar längre nedströms, vilket ger större mängder totalt, men även ökande fosfor- och kvävehalter i huvudfåran bidrar. Från Möckelns utlopp (111) till punkten nedströms Hammarsjön (31) ökar fosfor- och TOCtransporterna cirka fyra-fem gånger, medan kvävetransporten ökar cirka nio gånger på samma sträcka. Biflödena Av biflödena bidrog Almaån (20AB), som är det största av de fyra biflödena, med mest närsalter (Figur 17). Jämfört med föregående år var samtliga transporter av fosfor, kväve och TOC mindre i alla stationer. Bivarödsån var det biflöde som transporterade minst mängd närsalter, 1,9 ton fosfor respektive 106 ton kväve. Trend Under en längre tidsperiod (1982-2012) finns en tydlig tendens till minskade transporter av fosfor och kväve från Helgeån till havet, beräknad som summan av transporten vid 31 och 32L (Figur 15 och Figur 16). Fosfor- och kvävetransporterna från Helgeån ut i Hanöbukten var 28 respektive 1970 ton år 2012. Transporten av organiskt material (TOC) blev ungefär 22 500 ton, vilket var mindre än året innan (30 900 ton). (ton) 100 Fosfortransport till Hanöbukten (m3/s) 80 (ton) 5000 Kvävetransport till Hanöbukten (m3/s) 80 80 70 60 4000 70 60 60 50 3000 50 40 40 40 30 2000 30 20 20 10 1000 20 10 0 0 0 0 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 Figur 15. Årstransport av totalfosfor (ton) från Helgeån till Hanöbukten 1982-2012 (staplar) i relation till årsmedelvattenföringen (linje). Den tunna streckade linjen visar trenden för vattenföring och den tjocka streckade visar transporttrenden för fosfor. Figur 16. Årstransport av totalkväve (ton) från Helgeån till Hanöbukten 1982-2012 (staplar) i relation till årsmedelvattenföringen (linje). Den tunna streckade linjen visar trenden för vattenföring och den tjocka streckade visar transporttrenden för kväve. 18

HELGEÅN 2012 Resultat Fosfortransport (ton/år) Kvävetransport (ton/år) TOC transport (ton/år) Flöde = årsmedelflöde (m 3 /s) 111 Möckelns utlopp 7,3 260 Flöde: 10,2 m 3 /s 6980 # ÄLMHULT Flöde: 22,6 m 3 /s 11 Osbysjöns utlopp 20AB Almaån # OSBY 16 656 21E Bivarödsån 14870 Flöde: 1,8 m 3 /s 1,9 106 1340 11,8 624 4320 Flöde: 9,4 m 3 /s HÄSSLEHOLM # # 22 Helgeån vid Torsebro Flöde: 33,8m 3 /s # 24F Vinnöån # KRISTIANSTAD 28 1370 3,7 190 412 20990 Flöde: 1,3 m 3 /s # # ÅHUS 26 32L Vramsån 1690 2,5 279 Flöde:2,9 m 3 /s 1170 31 Helgeån ned Hammarsjön Flöde: 37,4 m 3 /s 21350 Figur 17. Beräknade transportmängder av fosfor, kväve och organiska ämnen (TOC) i mynningspunkterna för de åtta delavrinningsområdena i Helgeån år 2012. Flöde avser årsmedelflöde (m 3 /s). 19

HELGEÅN 2012 Resultat Delavrinningsområden för transportberäkningar Beräkningar av transporter och arealspecifika förluster har gjorts i fyra punkter i huvudfåran och i fyra biflöden. Varje punkt representerar ett delavrinningsområde som beskrivs nedan. Möckeln Delavrinningsområdets vid Möckelns utlopp är 1026 km 2. 11 % utgörs av sjöar och 68 % av skog. Större biflöden är Agunnarydsån och Målenån. Mal, som är den enda fridlysta fiskarten i Sverige, fångas regelbundet i Möckeln och antas finnas upp till Ryssbysjön. I Övden och Tuvesjön finns flodkräfta. Belastningen från kända punktutsläpp uppgick år 2012 till cirka sex ton kväve och cirka 78 kilo fosfor, varav Rydaholms ARV bidrog med knappt fyra ton kväve respektive åtta kilo fosfor. Skogslandskapet Möckeln-Osbysjön Delavrinningsområdets storlek är 1130 km 2. Cirka 9 % utgörs av sjöar och 67 % av skog. Större biflöden är Prästebodaån, Verumsån och Drivån. Mal finns med säkerhet från Möckeln och ner till Derlarydsmagasinet. Färna, som är en rödlistad karpfisk, finns tillsammans med öring i de strömmande och forsande partierna i hela områdets huvudfåra. Sandkryparen finns vid Skåparyd och i biflödet vid Hallaryd och flodkräfta finns bl.a. i Vissjön. Tjockskalig målarmussla, som är rödlistad, har påträffats i huvudfåran vid Skåparyd och vid Gustavsfors. Belastningen från kända punktutsläpp uppgick 2012 till cirka 54 ton kväve och cirka 630 kilo fosfor. Älmhults ARV och Osby reningsverk bidrog med de största mängderna kväve (cirka 30 respektive 20 ton) och fosfor (cirka 280 respektive 200 kilo). Utsläppen från Älmhults reningsverk var ungefär lika stort som år 2011. Blandlandskapet Osbysjön-Torsebro De största biflödena är Bivarödsån och Almaån som behandlas som egna avsnitt (se nedan). Här simmar grönling, sandkrypare, öring och sedan 1999 även enstaka malar. En fisktrappa finns anlagd vid kraftverket i Torsebro, främst för laxens och öringens vandring. Laxbeståndet är mycket svagt och kan knappast betraktas som självreproducerande. Belastningen från kända punktutsläpp uppgår till cirka 27 ton kväve och cirka 160 kilo fosfor, exklusive belastningen från Almaån och Bivarödsån. Knislinge ARV är den största enskilda källan med cirka 14 ton kväve respektive 60 kilo fosfor. Jordbrukslandskapet Torsebro-Hammarsjön/Vramsån Denna del av huvudfåran ingår i Kristianstad vattenrike. Vramsån och Vinnöån är de största biflödena och redovisas i egna avsnitt. Fisk- och fågelfaunan är mycket artrik. Återintroduktionen av mal i Helgeån 1999 verkar ha lyckats bra enligt sportfiskefångster och enligt det provfiske som Kristianstads Vattenrike utförde år 2011 och rapporterade om på internetadressen: http://www.vattenriket.kristianstad.se/litteratur/pdf/2012_05_malprovfiske.pdf. Malen är fridlyst varför samtliga malar släpptes åter i ån. Belastningen från kända punktutsläpp uppgår till cirka 52 ton kväve och 0,7 ton fosfor. Förutom biflödenas bidrag är Kristianstads ARV den största enskilda källan med cirka 51 ton kväve och 0,67 ton fosfor. Kvävebelastningen var mindre än hälften av rapporterad mängd år 2011 (137 ton) och fosforbelastningen nästan hälften av 1,1 ton. 20

HELGEÅN 2012 Resultat Almaån Almaån är avrinningsområdets största biflöde och avvattnar bl.a. Finjasjön och Lursjön. Delavrinningsområdet är 883 km 2 varav 2 % utgörs av sjöar och 59 % av skog. En del av Helgeåns fåtaliga laxar leker i Almaån dit även havsöringen söker sig. Två fiskvägar i form av omlöpen anlades 1999 vid Spånga och Brittedal för att återigen ge vandringsfisken tillträde till sina tidigare utbredningsområden. Grönling och lax är rödlistade fiskarter som finner sin hemvist i Almaån. Belastningen från kända punktutsläpp uppgår till cirka 34 ton kväve och 490 kilo fosfor. Hässleholms ARV utgjorde den största enskilda källan med 28 ton kväve och 464 kg fosfor. Kväveblastningen var betydligt lägre och fosforbelastningen högre än år 2011 då utsläppen var 54 ton respektive 224 kg. För att minska fosforbelastningen på Finjasjön och kvävetillförseln till Hanöbukten anlades under mitten av 1990-talet Magle våtmark för efterbehandling av det renade avloppsvattnet från Hässleholms reningsverk. En åtgärd som inte bara inneburit en betydande förbättring av vattenkvaliteten utan också har fungerat som en landskapsvårdande åtgärd. Vinnöån Området är 197 km 2 stort och utgörs till 43 % av skogsmark. Vinnöån som är ett mycket närsaltsbelastat vattendrag med tidvis extremt höga kvävehalter, mynnar i Araslövssjön. Belastningen från kända punktutsläpp (Vinslövs ARV) uppgick år 2012 till cirka tio ton kväve samt 41 kilo fosfor. I Vinnöån är det intensiva jordbruket den största källan till de höga närsaltsbelastningarna av ån. Med avrinningsområdets högsta arealspecifika förluster av kväve och fosfor, tillsammans med Vramsån, är det här åtgärder mot närsaltsförluster från jordbruksmarken skulle ge störst effekter. Även i detta biflöde förekommer grönling. Vramsån Delavrinningsområdet är 375 km 2, varav 48 % är skog och 11 % sjö. Liksom i Almaån vandrar Helgeåns laxar tillsammans med havsöringen upp i Vramsån för lek. Grönling finns också i Vramsån. Belastningen från kända punktutsläpp uppgick 2012 till cirka 5,6 ton kväve och 30 kilo fosfor. Tollarps ARV och Gärds Köpinge ARV var de största enskilda kvävekällorna med 2,5 respektive 1,5 ton. Tollarps ARV bidrog även med mest fosfor, 14 kilo. Bivarödsån Detta är det enda av de fyra biflödena som inte räknas som en typisk jordbrukså utan mer som ett våtmarksflöde. Området är 243 km 2, varav 75 % skog och 2 % sjö. De övre delarna av avrinningsområdet är rika på våtmarker, medan den sista delen före inflödet i Helgeån rinner genom jordbruksmarker. Belastningen från kända punktutsläpp uppgick under år 2012 till cirka 4,6 ton kväve samt 35 kg fosfor. Sibbhults reningsverk bidrog med så gott som allt kväve, (3,9 ton) och fosfor (30 kg). Även i detta biflöde är grönlingen en vanlig fisk. 21

HELGEÅN 2012 Resultat Arealspecifik förlust Den arealspecifika förlusten (kg/ha, år) av fosfor och kväve har erhållits utifrån beräknade transportdata och respektive punkts avrinningsområdesareal. För punkterna Helgeån nedströms Hammarsjön (31) samt Vramsån före utflödet i Helgeån (32L) har veckovisa vattenprover blandats flödesproportionellt till månadsprover för att ge ett mer precist värde på transport och förluster. I övriga punkter har ett prov per månad (stickprov) använts för hela månaden. Analysresultaten från stickproven har interpolerats mot flödesdata för att ge bättre dygnsvärden. Den arealspecifika fosforförlusten var högst (hög) i Vinnöån (24F). Förlusterna bedömdes i övrigt som låga till måttligt höga även år 2012 (Figur 18). Den arealspecifika förlusten för hela Helgeåns avrinningsområde bedöms som låg för fosfor. Den arealspecifika förlusten av kväve var lägst från skogsområdena. Den bedömdes som måttligt hög vid Möckelns utlopp (111) och vid Helgeåns utlopp ur Osbysjön (11). I övriga områden bedömdes kväveförlusterna som höga. Den arealspecifika kväveförlusten för hela Helgeåns avrinningsområde bedöms som hög. Området kring Vinnöån (24F) bidrog med störst kväveförlust. Avrinningsområdet kring Vinnöån stod för klart lägst förluster av organiskt material (TOC) även under år 2012 (cirka 19 kg/ha*år; Figur 18). Området norr om Torsebro hade störst förluster (cirka 87 kg/ha*år). Jämfört med Skräbeån och Ronnebyån, som också mynnar i Hanöbukten, har Helgeån betydligt högre näringsämnesförluster (Tabell 4). En högre andel jordbruksmark är troligen den främsta orsaken till detta. Det är stora skillnader i förluster från skogs- jämfört med jordbruksmark. Kväveförlusterna från jordbruksmark är i Sverige i genomsnitt cirka 17 kg/ha, år och för skogsmark 0,5-3 kg/ha, år. För fosfor är motsvarande siffror cirka 0,4 kg/ha, år från jordbruksmark och 0,04-0,12 kg/ha, år från skogsmark (Naturvårdsverket 1993). Tabell 4. Arealspecifik förlust (kg/ha, år) från jämförbara avrinningsområden år 2012 Avrinningsområde Kväve Fosfor Helgeån 4,3 0,06 Skräbeån 1,6 0,02 Ronnebyån 2,1 0,06 Bräkneån 2,7 0,07 Viskan 7,0 0,26 22

HELGEÅN 2012 Resultat Arealspecifik förlust (kg/ha, år) Fosfor Kväve TOC 111 Möckelns utlopp # 0,07 2,6 69 ÄLMHULT OSBY 11 Osbysjöns utlopp # 0,07 3,0 69 20AB Almaån 0,13 7,1 49 HÄSSLEHOLM # # # 0,08 4,6 58 21E Bivarödsån # KRISTIANSTAD 22 Helgeån vid Torsebro 24F Vinnöån # # ÅHUS 0,12 5,6 87 0,17 8,9 19 0,06 4,1 51 32L Vramsån 0,07 7,3 31 31 Helgeån nedströms Hammarsjön Figur 18. Beräknad arealspecifik förlust för de åtta delavrinningsområdena i Helgeån år 2012. 23

HELGEÅN 2012 Resultat Metaller i vatten Samtliga analysresultat för metaller i vatten redovisas i Bilaga 1. Metaller är ett naturligt inslag i vatten, men när halterna blir för höga kan de bli skadliga för vattenlevande organismer. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) relaterar till riskerna för biologiska effekter: Mycket låga halter: Ingen eller mycket små risker för biologiska effekter. Låga halter: Små risker för biologiska effekter. Måttligt höga halter: Påverkan på arter eller artgruppers reproduktion eller överlevnad kan förekomma. Höga eller mycket höga halter: Ökande risker för biologiska effekter redan vid kort exponering. Årsmedelhalter av metaller i vatten redovisas i Tabell 5. De färgade cellerna visar de metaller som är upptagna i Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913). Medelhalterna av metallerna bedömdes som låga till mycket låga på samtliga stationer. År 2012 överskreds inga gränsvärden eller miljökvalitetsnormer för metaller i vatten som anges i Naturvårdsverkets rapporter Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen (2008a; gäller krom, zink och koppar) och Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten (2008b; gäller kadmium, bly, kvicksilver och nickel). Tabell 5. Årsmedelhalter av analyserade metaller under 2012. Klassificering enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913). Ofärgade kolumner är ej klassindelade för det finns ingen indelning för dem PROVPUNKT Nr. Al As Ba Pb Cd Co Cr Cu Hg Ni Sr Zn - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l Möckelns utlopp 111 202 0,52 22 1,01 0,02 0,24 0,40 1,1 <5 0,81 25 3,7 Osbysjöns utlopp 11 207 0,48 22 1,01 0,03 0,36 0,38 1,0 <5 0,79 26 4,7 Almaån. före utfl i Helgeån 20AB 127 0,38 22 0,35 0,02 0,43 0,29 1,3 <5 1,1 68 3,9 Bivarödsån. före utfl i Helgeån 21E 424 0,72 22 1,05 0,03 0,89 0,70 2,3 <5 1,04 54 7,4 Helgeån. vid Torsebro 22 188 0,47 21 0,87 0,02 0,32 0,38 1,1 <5 0,81 38 4,1 Vinnöån. f inl i Araslövssjön 24F 337 0,66 32 0,53 0,02 0,36 0,43 2,0 <5 1,1 172 7,5 Helgeån. nedstr. Hammarsjön 31 273 0,54 23 0,90 0,04 0,53 0,44 1,3 <5 1,0 71 6,7 Vramsån. före utfl i Helgeån 32L 49 0,64 24 0,13 0,01 0,12 0,15 1,1 <5 0,68 140 2,3 Benämning Färg Klass Mycket låga halter 1 Låga halter 2 Måttligt höga halter 3 Höga halter 4 Mycket höga halter 5 24

HELGEÅN 2012 Resultat Tabell 6. Statusklassning år 2012 enligt Naturvårdsverket (2008a och 2008b) PROVPUNKT Nr. Pb Cd Cr Cu Hg Ni Zn - Möckelns utlopp 111 U U U U U U U Osbysjöns utlopp 11 U U U U U U U Almaån. före utfl i Helgeån 20AB U U U U U U U Bivarödsån. före utfl i Helgeån 21E U U U U U U U Helgeån. vid Torsebro 22 U U U U U U U Vinnöån. f inl i Araslövssjön 24F U U U U U U U Helgeån. nedstr. Hammarsjön 31 U U U U U U U Vramsån. före utfl i Helgeån 32L U U U U U U U U = Underskrider Ö = Överskrider Transport av metaller I Tabell 7 redovisas årstransporter av metaller i vatten från de provtagningspunkter där transporter beräknas. I Bilaga 3 redovisas samtliga data för transport av metaller månadsvis. Av de undersökta metallerna var transporten till havet störst av aluminium (350 ton). Därefter följde strontium (80 ton) och barium (30 ton). Tabell 7. Årstransporter (ton) av metaller i Helgeån år 2012 24F 31 32L 20AB 22 111 21E 11 31 + 32L Vinnöån Helgeån Vramsån Almaån Helgeån Möckelns Bivarödsån Osbysjöns Helgeån Metall före infl.i ned. Ham- före infl.i före infl.i vid utlopp före infl.i utlopp totalt Araslövssjön marsjön Helgeån Helgeån Torsebro Helgeån Al 19 342 8,4 53 228 77 24 171 350 As 0,02 0,59 0,045 0,112 0,46 0,17 0,034 0,34 0,64 Ba 1,3 28 2,1 6,8 23 7,4 1,1 16 30 Cd 0,001 0,04 0,002 0,008 0,03 0,008 0,002 0,02 0,040 Co 0,02 0,68 0,01 0,17 0,35 0,08 0,05 0,28 0,69 Cr 0,02 0,53 0,02 0,10 0,41 0,14 0,03 0,27 0,55 Cu 0,08 1,49 0,13 0,43 1,06 0,35 0,10 0,71 1,6 Ni 0,05 1,2 0,07 0,32 0,87 0,27 0,05 0,57 1,2 Pb 0,025 1,02 0,020 0,12 0,77 0,31 0,047 0,66 1,0 Sr 6,4 71 9,7 19 41 8,2 2,7 18 80 Zn 0,34 7,8 0,31 1,6 4,8 1,4 0,41 3,9 8,1 Anmärkning: eftersom samtliga kvicksilverhalter var lägre än analysens rapporteringsgräns har inga kvicksilver transporter beräknats. 25

HELGEÅN 2012 Resultat Växt- och djurplankton Metodik, utvärderingar, förklaringar, artlistor, diagram med mera presenteras fullständigt i Bilaga 6. Växtplankton Den totala biomassan i april/maj och augusti 2012 i Helge ås sjöar varierade mycket, från 0,23 till 15,1 mg/l (Figur 19). Den högsta biomassan (15,1 mg/l) uppmättes i Råbelövssjön i augusti. Även Osbysjöns biomassa var förhållandevis hög (5,5 mg/l) i augusti. I resten av sjöarna var biomassan mycket liten, liten eller måttligt stor. 6 Biomasssa 2012 5 4 mg/l 3 2 1 0 maj aug apr aug maj aug apr aug maj aug Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Figur 19. Den totala biomassan i maj och augusti 2012 i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. Antalet registrerade växtplanktonarter varierade mellan 7 och 47 arter/grupper. Lägsta antalet arter (7 st) påträffades i maj i Finjasjön, medan det största antalet arter registrerades i augusti i Möckeln. De alggrupper som förekom med flest arter i april/maj var framförallt kiselalger, guldalger och grönalger. I augustiproverna var cyanobakterier den mest artrika algruppen i Råbelövssjön (18 st) medan grönalgerna var flest i Möckeln (19 st). Figur 20. Kiselalgen Surirella från Norra Möckeln år 2011 (Foto Gertrud Cronberg). De förekommande arterna på artlistan indelas i olika ekologisk grupper beroende på förekomst. Indifferenta arter dominerade i samtliga sjöarna i april/maj-proverna och augusti även i Möckeln och Hammarsjön. I Osbysjön, Råbelövssjön och Finjasjön utgjorde de eutrofa arterna den största gruppen i augusti. De oligotrofa arterna var mycket få år 2012. 26

HELGEÅN 2012 Resultat Djurplankton Hjuldjuren dominerade djurplanktonsamhällena i alla sjöar både i april/maj och augusti utom i maj i Finjasjön där hinnkräftor och nauplius-larver förekom med flest individer. Det högsta antalet individer per liter noterades i Osbysjön i augusti medan djurplanktonsamhället i Hammarsjön var individfattigt både vår och sommar. Störst antal hinnkräftorna (Cladocerer) förekom i Osbysjön i augusti och i Finjasjön i april. Hoppkräftor (Copepoder) och nauplius larver var vanliga i Osbysjön och Råbelövssjön. Figur 21. Fördelningen av de olika djurplanktongrupperna i maj och augusti 2012 i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. Påväxt kiselalger Metodik, utvärderingar, förklaringar, artlistor, diagram, foton, lokalbeskrivningar med mera presenteras fullständigt i Bilaga 7 (påväxt-kiselalger). Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. År 2012 tillhörde följande provtagningslokaler klass 1, hög status: 104 Femlingens utlopp, 201 Agunnarydsån nedströms Rydaholm, 158 Drivån nedströms Älmhults reningsverk, 11B Helgeån vid Flackarp och 27 Helgeån vid Långebro (Kristianstad). Av dessa låg 104 Femlingens utlopp, 11B Helgeån vid Flackarp samt 27 Helgeån vid Långebro mer eller mindre nära gränsen mot klass 2, god status. I klass 2, god status, hamnade 21E Bivarödsån, medan kiselalgssamhället i 24F Vinnöån före Araslövssjön visade klass 3, måttlig status. Surhetsindexet ACID används för att bedöma surheten i vattendrag. År 2012 var 24F Vinnöån den enda lokal som hade alkaliska förhållanden, d.v.s. där årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. I 201 Agunnarydsån, 158 Drivån nedströms Älmhults reningsverk och 11B Helgeån vid Flackarp visade surhetsindexet nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Punkterna 104 Femlingens utlopp, 21E Bivarödsån före utloppet i Helgeån och 27 Helgeån vid Långebro (Kristianstad) hade 2012 måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). I Bivarödsån låg dock indexvärdet mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. 27

HELGEÅN 2012 Resultat Bottenfauna Metodik, utvärderingar, förklaringar, artlistor, diagram, lokalbeskrivningar med mera presenteras fullständigt i Bilaga 8 (bottenfauna). Undersökningen av bottenfaunan år 2012 omfattade sammanlagt nio lokaler i rinnande vatten: två i Helgeåns huvudfåra (22 och 111), en i Almaån (20AB), tre i Vramsån (32A, 32AB och 32 L), två i Mjöån (33AA och 33C) samt en i Vittskövleån (34). Resultaten klassades dels enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och dels enligt en expertbedömning som baserades på artsammansättning, ett antal index samt på förekomst av olika indikatorarter. Vid expertbedömningen klassades statusen med avseende på eutrofiering som hög vid sju lokaler. Lokal 22 i Helge å bedömdes som god och lokal 34 i Vittskövleån bedömdes som måttlig. Samtliga nio lokaler bedömdes ha ett nära neutralt vatten. Vad gäller hydromorfologisk påverkan bedömdes sex lokaler ha en hög status. Två lokaler (34 Vittskövleån och 32A Vramsån) bedömdes som god och en lokal (22 Helge å) bedömdes som måttlig. Samtliga lokaler bedömdes ha en hög status med avseende på annan påverkan (Tabell 8). Tabell 8. Expertbedömning av surhetsklass, statusklassning med avseende på eutrofiering, hydromorfologisk påverkan samt eventuell annan påverkan samt naturvärdesbedömning vid de undersökta lokalerna 2012. Streckad ram anger där bedömningen avviker från klassificeringen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder Expertbedömningar Surhets- Status map Status map Status map Naturvärden Lokal klass Näring hydromorfologisk påverkan annan påverkan 20AB Almaån Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt 22 Helge å Nära neutralt God Måttlig Hög höga 32A Vramsån Nära neutralt Hög God Hög i övrigt 32AB Vramsån Nära neutralt Hög Hög Hög höga 32L Vramsån Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt 33AA Mjöån Nära neutralt Hög Hög Hög mycket höga 33C Mjöån Nära neutralt Hög Hög Hög höga 34 Vittskövleån Nära neutralt Måttlig God Hög i övrigt 111 Helge å Nära neutralt Hög Hög Hög i övrigt Sedan undersökningarna startade har bedömningarna med avseende på påverkan varit likvärdiga för huvuddelen av de undersökta lokalerna. Undantagen är lokal 32L i Vramsån och lokal 34 i Vittskövleån. Förstnämnda lokal bedömdes i början av undersökningsperioden som betydligt påverkad av näringsämnen/organiskt material. Sedan 1997 har dock lokalen bedömts som ej eller obetydligt påverkad. Bedömningen av påverkan av näringsämnen/organiskt material på lokalen i Vittskövleån har pendlat mellan samtliga bedömningsklasser. Sedan 2002 har statusen bedömts som motsvarande måttlig eller otillfredsställande. Vid årets undersökning påträffades totalt tre rödlistade och 10 ovanliga arter. Den rödlistade nattsländan Ecclisopteryx dalecarlica påträffades i högt antal på lokal 33C i Mjöån. De största hoten mot denna art är försurning och strandnära skogsbruk. På lokal 33A i Mjöån hittades två rödlistade arter, dagsländan Rhithrogena germanica och nattsländan Odontocerum albicorne. Båda dessa arter är känsliga mot övergödning och försurning. Naturvärdena med avseende på bottenfaunan bedömdes som mycket höga på lokal i 33AA i Mjöån och som höga på lokalerna 22 i Helgeån, 32AB i Vramsån och 33C i Mjöån. Detta visar på höga skyddsvärden och på vikten av att även i framtiden upprätthålla en god vattenkvalitet i Helgeåns vattensystem. 28

HELGEÅN 2012 Resultat Elfiske Metodik, utvärderingar, förklaringar, artlistor, diagram, foton, lokalbeskrivningar med mera presenteras fullständigt i Bilaga 9 (elfiske). Hösten 2012 genomfördes standardiserade elfiskeundersökningar inom ramen för den samordnade recipientkontrollen för Helge å för trettonde året i rad. Under året har tre lokaler provfiskats: i Helgeåns gamla fåra vid Torsebro (en fiskeomgång), i Almaån vid Spånga (en fiskeomgång) och i Vinnö å vid Kålaberga (tre fiskeomgångar). Höga flöden under delar av september gjorde att undersökningarna inte kunde genomföras förrän i början av oktober. Till följd av ett kraftigt regnoväder genomfördes endast en provfiskeomgång i Almaån vid Spånga. Under provfisket 2012 fångades tolv olika fiskarter: abborre, benlöja, björkna, bäcknejonöga, elritsa, grönling, lake, lax, mört, sandkrypare, ål och öring. Dessutom fångades hybrider mellan lax och öring samt enstaka signalkräftor. Generellt sett syntes en svag nedgång i fiskförekomst på de undersökta lokalerna. Såväl vid Torsebro som vid Spånga fångades lax i höga antal. Det har inte genomförts några utsättningar i dessa delar av Helge å sedan år 2008 och det verkar således som om laxen nu har etablerat sig även i dessa delar av Helge å. 29

HELGEÅN 2012 Referenser REFERENSER ALcontrol Laboratories 2009, 2010, 2011 och 2012. Helgeån 2008, 2009, 2010 och 2011. Kommittén för samordnad recipientkontroll av Helgeån. KM Lab. 2000. Tillämpningsförslag gällande bedömningsgrunder kemi. Skrivelse angående nya bedömningsgrunder för miljökvalitet (vattenkemi). KM Lab AB 2000-02-14. Naturvårdsverket 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Rapport 4921. Naturvårdsverket 2008a. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Rapport 5799. Naturvårdsverket 2008b. Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten. Rapport 5801. SCB 2008. Statistik för vattendistrikt och huvudavrinningsområden 2005. Artikelnummer MI11SM0701. SMHI 2012. www.smhi.se. Uppgifter om lufttemperatur, nederbörd och vattenföring 2012. Statens naturvårdsverk 1969. Bedömningsgrunder för svenska ytvatten. SNV 1969:1. Statens naturvårdsverk 1986b. Recipientkontroll vatten. Metodbeskrivningar, del 1. Undersökningsmetoder för basprogram. Rapport 3108. Statens naturvårdsverk 1989. Naturinventering av sjöar och vattendrag, Handbok. - Statens Naturvårdsverk. Solna. VISS -- VattenInformationsSystem Sverige. Internetadress www.viss.lansstyrelsen.se. Bottenfauna Engblom, E & Lingdell, P-E. 1995. Ecclisopteryx dalecarlica. ArtDatabankens artfaktablad. http://www.artfakta.se/artfaktablad/ecclisopteryx_dalecarlica_100880.pdf Engblom, E & Lingdell, P-E. 1995. Rev. Bjelke, U. 2007. Odontocerum albicorne. ArtDatabankens artfaktablad. http://www.artfakta.se/artfaktablad/odontocerum_albicorne_101435.pdf Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010 - The red list of Swedish species. Artdatabanken, SLU, Uppsala. Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R. 2009. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. (www.medins-biologi.se). Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestäm- 30

HELGEÅN 2012 Referenser mas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket 2010. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: 2010-03-01. Svensson, B. 1990. Rev. Bjelke, U. 2007. Rhithrogena germanica. ArtDatabankens artfaktablad. http://www.artfakta.se/artfaktablad/rhithrogena_germanica_101707.pdf SIS 1994. Svensk Standard, SS-EN 27 828:1994, Water quality Methods for biological sampling - Guidance on handnet sampling of aquatic benthic macroinvertebrates (ISO 7828:1985). Wiederholm, T. (Ed.) 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport 4913. Wiederholm, T. (Ed.) 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport 4921. Plankton Cronberg, G. 1992. Phytoplankton changes in Lake Trummen induced by restoration. Long-term whole-lake studies and food-web experiments. - Folia limnol. scand. 18:1-119. Utermöhl, H. 1958. Zur Vervollkommnung der quatitativen Phytoplankton Methodik. - Mitt. int. Verein. Limnol. 9:1-39. Naturvårdsverket 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och åar. - Naturvårdsverkets rapport 4913: 1-101. Naturvårdsverket 2007. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A till handbok 2007:4. Påväxt-Kiselalger Andrén, C. & Jarlman, A. (2008). Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3):237-253. Cemagref (1982). Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux., Rapport Division Qualité des Eaux Lyon-Agence Financière de Bassin Rhône- Méditeranée-Corse: 218 p. Kelly, M.G. (1998). Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Wa- ter Research 32: 236-242. Naturvårdsverket (2007). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. (www.naturvardsverket.se/sv/arbete-mednaturvard/vattenforvaltning/handbok-20074/) 31

HELGEÅN 2012 Referenser Naturvårdsverket (2009). Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, 2009-03-13 (http://www.naturvardsverket.se/sv/tillstandet-i-miljon/miljoovervakning/handledning-formiljoovervakning/metoder/undersokningstyper/undersokningstyp-sotvatten/) SIS (2003). Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS (2005). Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, Water quality - Guidance standard for the identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. (1994). A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): 117-133. Zelinka, M. & Marwan, P. (1961). Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57: 159-174. 32

HELGEÅN 2012 - Bilaga 1 BILAGA 1 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar samt syreprofiler i sjöar Rastrering motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets "Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913). Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde x.x ph Mycket surt < 5,6 Alk Ingen buffertkapacitet < 0,02 Turbiditet Starkt grumligt > 7,0 Färg Starkt färgat vatten >100 Abs Starkt färgat vatten >0,2 TOC Mycket hög halt > 16 Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt < 1 Tot-N Extremt hög halter > 5000 Tot-P Extremt hög halter > 100 x.x ph Surt 5,6-6,2 Alk Mycket svag buffertkapacitet 0,02-0,05 Syrgashalt Syrefattigt tillstånd 1-3 Tot-N Mycket hög halt 1250-5000 Tot-P Mycket hög halt 50-100 33

HELGEÅN 2012 - Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Femlingens utlopp 104 2012-02-22 1,4 6,1 0,081 7,23 2,6 280 Femlingens utlopp 104 2012-04-18 7,0 6,5 0,076 6,16 5,0 220 Femlingens utlopp 104 2012-06-26 16,7 6,5 0,064 6,19 9,7 150 Femlingens utlopp 104 2012-08-22 19,4 6,7 0,10 6,80 7,4 110 Femlingens utlopp 104 2012-09-27 12,4 6,6 0,10 6,45 6,7 100 Femlingens utlopp 104 2012-11-26 5,3 6,6 0,082 6,26 4,5 120 Max 19,4 6,7 0,10 7,23 9,7 280 Min 1,4 6,1 0,064 6,16 2,6 100 Medel 10,4 6,5 0,084 6,52 6,0 163 Sågasnässjöns utlopp 107 2012-02-22 0,1 6,0 0,10 8,45 3,5 320 Sågasnässjöns utlopp 107 2012-04-18 7,9 6,5 0,081 6,58 3,5 280 Sågasnässjöns utlopp 107 2012-06-26 17,1 6,6 0,10 7,12 5,2 220 Sågasnässjöns utlopp 107 2012-08-22 20,6 6,7 0,12 7,70 4,7 250 Sågasnässjöns utlopp 107 2012-09-27 12,4 6,7 0,11 7,48 4,8 250 Sågasnässjöns utlopp 107 2012-11-26 5,4 6,4 0,071 7,20 5,0 300 Max 20,6 6,7 0,12 8,45 5,2 320 Min 0,1 6,0 0,071 6,58 3,5 220 Medel 10,6 6,5 0,097 7,42 4,5 270 Norra Möckeln 109 2012-02-17 is 0,9 6,0 0,049 7,10 2,1 270 Norra Möckeln 109 2012-05-02 1,4 14,6 6,5 0,068 6,55 1,8 220 Norra Möckeln 109 2012-08-27 1,4 18,5 6,9 0,11 7,03 3,3 180 Norra Möckeln 109 2012-10-31 1,7 4,5 6,8 0,098 7,04 2,4 180 Max 1,7 18,5 6,9 0,11 7,10 3,3 270 Min 1,4 0,9 6,0 0,049 6,55 1,8 180 Medel 1,5 9,6 6,6 0,081 6,93 2,4 213 S Möckeln 1 109S12012-02-17 is 0,6 6,6 0,095 8,02 1,9 200 S Möckeln 1 109S12012-05-02 1,3 14,7 6,7 0,089 7,46 1,9 150 S Möckeln 1 109S12012-08-27 1,7 18,4 7,0 0,13 7,66 2,2 120 S Möckeln 1 109S12012-10-31 2,1 4,3 6,8 0,12 7,59 2,2 120 Max 2,1 18,4 7,0 0,13 8,02 2,2 200 Min 1,3 0,6 6,6 0,089 7,46 1,9 120 Medel 1,7 9,5 6,8 0,11 7,68 2,1 148 S Möckeln 2 109S22012-02-17 is 0,8 6,6 0,093 7,76 2,0 180 S Möckeln 2 109S22012-05-02 1,3 11,5 6,7 0,087 7,50 2,2 200 S Möckeln 2 109S22012-08-27 1,7 18,6 7,0 0,13 7,64 2,4 120 S Möckeln 2 109S22012-10-31 1,7 5,3 6,9 0,13 7,72 2,3 120 Max 1,7 18,6 7,0 0,13 7,76 2,4 200 Min 1,3 0,8 6,6 0,087 7,50 2,0 120 Medel 1,6 9,1 6,8 0,11 7,66 2,2 155 Målenån, väg Liatorp-Ljungby 167 2012-02-22 - - - - - - Målenån, väg Liatorp-Ljungby 167 2012-04-17 8,0 6,3 0,069 5,48 3,5 200 Målenån, väg Liatorp-Ljungby 167 2012-06-26 15,9 6,3 0,089 5,42 6,9 280 Målenån, väg Liatorp-Ljungby 167 2012-08-21 21,0 6,6 0,15 6,09 5,1 180 Målenån, väg Liatorp-Ljungby 167 2012-09-25 11,6 6,7 0,15 6,46 5,8 180 Målenån, väg Liatorp-Ljungby 167 2012-11-27 5,2 6,3 0,07 5,64 2,4 250 Max 21,0 6,7 0,15 6,46 6,9 280 Min 5,2 6,3 0,069 5,42 2,4 180 Medel 12,3 6,4 0,105 5,82 4,7 218 Agunnarydsån, ned. Rydaholms ARV 201 2012-02-21 0,8 6,7 0,36 13,3 5,2 160 Agunnarydsån, ned. Rydaholms ARV 201 2012-04-17 3,6 7,2 0,45 14,3 3,9 200 Agunnarydsån, ned. Rydaholms ARV 201 2012-06-26 13,4 5,8 0,061 7,37 3,6 450 Agunnarydsån, ned. Rydaholms ARV 201 2012-08-21 16,1 7,4 0,69 22,9 6,6 120 Agunnarydsån, ned. Rydaholms ARV 201 2012-09-25 10,0 6,4 0,13 10,2 8,2 300 Agunnarydsån, ned. Rydaholms ARV 201 2012-11-27 5,7 6,5 0,10 7,94 4,8 350 Max 16,1 7,4 0,69 22,9 8,2 450 Min 0,8 5,8 0,061 7,37 3,6 120 Medel 8,3 6,7 0,30 12,7 5,4 263 34

HELGEÅN 2012 - Bilaga 1 TOC Syre Syrem. NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l - - 23 11,7 83,2 110 920 20 2012-02-22 104 22 10,0 82,4 99 780 24 2012-04-18 104 19 9,0 93 <10 610 34 2012-06-26 104 16 7,9 86 <10 680 41 2012-08-22 104 12 9,6 90 14 640 30 2012-09-27 104 16 11,6 92 79 690 21 2012-11-26 104 23 11,7 93 110 920 41 Max 12 7,9 82 <10 610 20 Min 18 10,0 88 45 720 28 Medel 26 7,5 51 100 1100 24 2012-02-22 107 22 9,6 81 120 840 21 2012-04-18 107 21 8,1 84 <100 750 30 2012-06-26 107 25 7,4 82 <10 840 42 2012-08-22 107 18 9,9 93 46 690 30 2012-09-27 107 27 11,6 92 58 870 24 2012-11-26 107 27 11,6 93 120 1100 42 Max 18 7,4 51 <10 690 21 Min 23 9,0 81 63 848 29 Medel 27 13,1 92 85 840 5 21 <1,0 2012-02-17 109 20 9,9 97 130 860 4 23 4,0 2012-05-02 109 19 8,8 94 <10 650 <2 31 16 2012-08-27 109 17 11,3 87 57 680 3 27 3,8 2012-10-31 109 27 13,1 97 130 860 5 31 16 Max 17 8,8 87 <10 650 <2 21 <1,0 Min 21 10,8 93 69 758 3 26 6,1 Medel 21 14,1 98 150 950 5 23 2,3 2012-02-17 109S1 17 10,2 101 160 900 <2 22 4,3 2012-05-02 109S1 18 9,1 97 <10 - <2 26 15 2012-08-27 109S1 16 11,3 87 39 570 3 23 5,3 2012-10-31 109S1 21 14,1 101 160 950 5 26 15 Max 16 9,1 87 <10 570 <2 22 2,3 Min 18 11,2 96 89 807 3 24 6,7 Medel 20 13,6 95 160 870 4 22 1,0 2012-02-17 109S2 19 10,8 99 180 870 <2 23 5,5 2012-05-02 109S2 18 8,9 95 <10 610 <2 27 25 2012-08-27 109S2 16 11,0 87 44 550 3 24 5,6 2012-10-31 109S2 20 13,6 99 180 870 4 27 25 Max 16 8,9 87 <10 550 <2 22 1,0 Min 18 11,1 94 97 725 2 24 9,3 Medel - - - - - - 2012-02-22 167 20 10,3 87 46 640 21 2012-04-17 167 20 8,2 83 17 690 37 2012-06-26 167 25 7,1 80 26 700 37 2012-08-21 167 17 9,4 87 83 670 27 2012-09-25 167 25 11,5 91 42 660 16 2012-11-27 167 25 11,5 91 83 700 37 Max 17 7,1 80 17 640 16 Min 21 9,3 85 43 672 28 Medel 14 11 78 1400 750 2700 33 2012-02-21 201 16 11 79 1800 690 3000 22 2012-04-17 201 48 7,9 76 240 110 1900 49 2012-06-26 201 9,2 8,1 82 1200 3200 5200 28 2012-08-21 201 29 9,7 86 260 840 2300 54 2012-09-25 201 34 11,8 94 340 190 1800 42 2012-11-27 201 48 11,8 94 1800 3200 5200 54 Max 9,2 7,9 76 240 110 1800 22 Min 25 9,9 82 873 963 2817 38 Medel 35

HELGEÅN 2012 - Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Agunnarydsån, ned. Stammaderna 202 2012-02-21 0,5 6,6 0,25 10,4 6,4 160 Agunnarydsån, ned. Stammaderna 202 2012-04-17 5,2 6,9 0,23 8,36 2,6 180 Agunnarydsån, ned. Stammaderna 202 2012-06-26 14,5 6,0 0,077 5,84 4,1 350 Agunnarydsån, ned. Stammaderna 202 2012-08-21 17,2 7,1 0,56 13,4 11 400 Agunnarydsån, ned. Stammaderna 202 2012-09-25 10,2 6,2 0,10 8,28 6,7 300 Agunnarydsån, ned. Stammaderna 202 2012-11-27 5,2 6,5 0,093 6,57 3,8 280 Max 17,2 7,1 0,56 13,4 11 400 Min 0,5 6,0 0,077 5,84 2,6 160 Medel 8,8 6,6 0,22 8,81 5,8 278 Agunnarydssjöns utlopp 155 2012-02-21 1,2 6,2 0,10 8,40 2,3 260 Agunnarydssjöns utlopp 155 2012-04-17 8,3 6,6 0,085 6,52 2,1 180 Agunnarydssjöns utlopp 155 2012-06-26 17,3 6,8 0,13 7,13 8,0 220 Agunnarydssjöns utlopp 155 2012-08-21 21,1 6,8 0,16 7,35 5,8 250 Agunnarydssjöns utlopp 155 2012-09-25 11,2 6,8 0,15 7,30 4,4 220 Agunnarydssjöns utlopp 155 2012-11-27 5,1 6,8 0,13 7,09 2,5 220 Max 21,1 6,8 0,16 8,40 8,0 260 Min 1,2 6,2 0,085 6,52 2,1 180 Medel 10,7 6,7 0,13 7,30 4,2 225 Möckelns utlopp 111 2012-01-23 0,1 6,3 0,067 6,72 3,0 260 0,635 0,666 Möckelns utlopp 111 2012-02-21 1,1 6,3 0,067 7,10 2,1 180 0,599 0,662 Möckelns utlopp 111 2012-03-16 4,1 6,2 0,075 7,06 3,0 300 0,597 0,649 Möckelns utlopp 111 2012-04-17 6,7 6,6 0,077 6,85 1,6 220 0,461 0,510 Möckelns utlopp 111 2012-05-23 17,3 6,6 0,079 6,77 2,5 220 0,38 0,398 Möckelns utlopp 111 2012-06-26 16,5 6,6 0,077 6,79 2,7 180 0,344 0,384 Möckelns utlopp 111 2012-07-19 17,5 6,8 0,093 6,79 2,6 150 0,310 0,345 Möckelns utlopp 111 2012-08-21 20,3 6,8 0,12 7,08 2,7 140 0,288 0,312 Möckelns utlopp 111 2012-09-25 11,9 6,9 0,11 7,21 4,0 120 0,328 0,287 Möckelns utlopp 111 2012-10-22 9,8 6,8 0,12 7,00 2,3 130 0,309 0,289 Möckelns utlopp 111 2012-11-27 5,1 6,9 0,11 6,87 1,9 160 0,382 0,350 Möckelns utlopp 111 2012-12-18 1,6 6,6 0,100 6,91 1,7 140 0,417 0,394 Max 20,3 6,9 0,12 7,21 4,0 300 0,635 0,666 Min 0,1 6,2 0,067 6,72 1,6 120 0,288 0,287 Medel 9,3 6,6 0,091 6,93 2,5 183 0,421 0,437 Prästebodaån, uppstr. Delary 166 2012-02-21 1,8 6,4 0,090 8,42 2,3 260 Prästebodaån, uppstr. Delary 166 2012-04-17 6,3 6,7 0,083 8,36 1,4 160 Prästebodaån, uppstr. Delary 166 2012-06-26 17,7 6,7 0,11 7,52 2,8 180 Prästebodaån, uppstr. Delary 166 2012-08-21 21,7 6,9 0,13 7,81 2,8 200 Prästebodaån, uppstr. Delary 166 2012-09-25 11,2 6,8 0,13 7,67 3,4 200 Prästebodaån, uppstr. Delary 166 2012-11-27 5,2 6,5 0,085 6,86 2,3 280 Max 21,7 6,9 0,13 8,42 3,4 280 Min 1,8 6,4 0,083 6,86 1,4 160 Medel 10,7 6,7 0,10 7,77 2,5 213 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G 2012-02-21 1,3 6,4 0,12 9,56 3,4 200 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G 2012-04-17 6,1 6,5 0,11 8,41 3,4 200 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G 2012-06-27 15,5 6,5 0,12 9,17 6,0 220 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G 2012-08-21 21,1 6,9 0,23 9,64 4,0 220 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G 2012-09-25 11,1 6,7 0,15 8,90 6,4 200 Verumsån, före utfl i Helgeån 6G 2012-11-27 5,6 6,5 0,09 7,86 3,5 350 Max 21,1 6,9 0,23 9,64 6,4 350 Min 1,3 6,4 0,094 7,86 3,4 200 Medel 10,1 6,6 0,14 8,92 4,5 232 Drivån, ned. Älmhults ARV, väg 27 158 2012-02-22 1,5 6,8 0,37 23,3 8,0 120 Drivån, ned. Älmhults ARV, väg 27 158 2012-04-18 5,9 7,3 0,79 25,5 6,1 180 Drivån, ned. Älmhults ARV, väg 27 158 2012-06-26 13,9 7,0 0,52 19,8 6,4 350 Drivån, ned. Älmhults ARV, väg 27 158 2012-08-22 15,8 7,4 0,82 36,4 6,5 100 Drivån, ned. Älmhults ARV, väg 27 158 2012-09-27 12,1 6,8 0,26 17,9 9,4 200 Drivån, ned. Älmhults ARV, väg 27 158 2012-11-26 6,9 6,6 0,13 12,0 17 250 Max 15,8 7,4 0,82 36,4 17 350 Min 1,5 6,6 0,13 12,0 6,1 100 Medel 9,4 7,0 0,48 22,5 8,9 200 36

HELGEÅN 2012 - Bilaga 1 TOC Syre Syrem.NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l - - 13 12,1 84 350 480 1500 56 2012-02-21 202 19 9,8 77 20 350 890 21 2012-04-17 202 35 6,6 65 <10 46 1100 44 2012-06-26 202 30 7,8 81 34 480 1500 41 2012-08-21 202 26 9,4 84 32 180 1200 42 2012-09-25 202 22 11,7 92 35 230 1200 30 2012-11-27 202 35 12,1 92 350 480 1500 56 Max 13 6,6 65 <10 46 890 21 Min 24 9,6 80 79 294 1232 39 Medel 26 11 74 170 1100 27 2012-02-21 155 19 10 86 160 700 24 2012-04-17 155 19 8,5 89 <10 710 43 2012-06-26 155 27 7,2 81 13 790 41 2012-08-21 155 18 8,9 81 58 720 33 2012-09-25 155 26 12,6 99 96 880 20 2012-11-27 155 27 12,6 99 170 1100 43 Max 18 7,2 74 <10 700 20 Min 23 9,6 85 84 817 31 Medel 25 12,0 82 24 130 870 4 27 9,0 4,3 5,1 1,4 5,7 <2 2012-01-23 111 24 12,6 89 28 120 970 5 25 9,4 5,2 5,4 1,5 6,1 1,3 2012-02-21 111 25 10,3 79 26 120 840 4 18 9,5 5,2 5,3 1,5 5,8 <2 2012-03-16 111 21 10,8 88 26 130 860 3 14 9,4 5,3 5,0 1,4 5,7 1,3 2012-04-17 111 23 9,0 94 <10 130 820 <2 23 9,5 5,3 4,7 1,3 5,5 <2 2012-05-23 111 20 8,5 87 <10 120 730 5 21 9,6 5,2 5,0 1,4 6,1 1,4 2012-06-26 111 17 9,1 95 <10 60 680 <2 33 9,4 5,7 4,8 1,3 5,9 <2 2012-07-19 111 20 9,3 103 16 14 630 2 27 9,5 5,6 5,0 1,4 5,9 1,4 2012-08-21 111 16 10,2 94 <10 <10 620 2 28 9,4 5,6 5,1 1,4 5,9 1,4 2012-09-25 111 16 11,1 98 10 55 650 2 25 9,4 5,8 5,1 1,4 6,0 <2 2012-10-22 111 18 12,9 101 26 82 680 <2 19 9,1 6,2 5,0 1,4 5,6 1,2 2012-11-27 111 17 12,7 91 32 95 730 3 21 9,3 6,5 5,0 1,5 6,0 <2 2012-12-18 111 25 12,9 103 32 130 970 5 33 9,6 6,5 5,4 1,5 6,1 1,4 Max 16 8,5 79 <10 14 620 <2 14 9,0 4,3 4,7 1,3 5,5 <2 Min 20 10,7 92 17 96 757 3 23 9,4 5,5 5,0 1,4 5,9 1,2 Medel 22 12,8 92 270 1100 25 2012-02-21 166 18 10,5 85 260 770 14 2012-04-17 166 14 9,0 95 71 640 18 2012-06-26 166 21 9,1 104 120 770 25 2012-08-21 166 17 10,6 97 140 730 23 2012-09-25 166 24 12,8 101 140 890 20 2012-11-27 166 24 12,8 104 270 1100 25 Max 14 9,0 85 71 640 14 Min 19 10,8 96 113 817 21 Medel 19 11,8 84 400 1300 28 2012-02-21 6G 19 10,6 85 300 940 15 2012-04-17 6G 19 8,2 82 190 920 33 2012-06-27 6G 21 7,7 87 170 800 29 2012-08-21 6G 19 9,8 89 160 810 32 2012-09-25 6G 27 10,3 82 170 1000 24 2012-11-27 6G 27 11,8 89 400 1300 33 Max 19 7,7 82 160 800 15 Min 21 9,7 85 156 962 27 Medel 15 11,2 80 2300 760 3900 37 2012-02-22 158 16 9,8 79 5600 1100 7300 26 2012-04-18 158 30 8,2 80 3800 790 5700 40 2012-06-26 158 12 8,3 84 260 1600 2600 34 2012-08-22 158 19 9,3 87 210 1200 2300 39 2012-09-27 158 19 10,8 89 370 1400 2400 45 2012-11-26 158 30 11,2 89 5600 1600 7300 45 Max 12 8,2 79 210 760 2300 26 Min 19 9,6 83 2090 1142 4033 37 Medel 37

HELGEÅN 2012 - Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Osbysjön 9 2012-02-17 is 0,4 6,7 0,32 16,9 9,5 200 Osbysjön 9 2012-04-26 1,0 9,9 6,8 0,15 10,0 4,2 200 Osbysjön 9 2012-08-27 0,7 19,2 7,0 0,19 10,3 8,6 300 Osbysjön 9 2012-10-31 0,6 4,1 6,7 0,13 10,2 6,5 350 Max 1,0 19,2 7,0 0,32 16,9 9,5 350 Min 0,6 0,4 6,7 0,13 10,0 4,2 200 Medel 0,8 8,4 6,8 0,20 11,9 7,2 263 Helgeåns utlopp ur Osbysjön 11 2012-01-23 0,1 6,2 0,056 7,32 2,9 260 0,539 0,609 Helgeåns utlopp ur Osbysjön 11 2012-02-22 0,3 6,4 0,087 8,07 3,1 250 0,578 0,640 Helgeåns utlopp ur Osbysjön 11 2012-03-16 3,7 6,4 0,077 7,35 2,6 200 0,475 0,544 Helgeåns utlopp ur Osbysjön 11 2012-04-18 8,2 6,5 0,082 7,29 2,3 200 0,398 0,465 Helgeåns utlopp ur Osbysjön 11 2012-05-23 18,1 6,6 0,095 7,47 2,9 250 0,355 0,383 Helgeåns utlopp ur Osbysjön 11 2012-06-27 17,0 6,8 0,12 7,77 3,2 180 0,354 0,389 Helgeåns utlopp ur Osbysjön 11 2012-07-19 17,9 6,8 0,11 7,65 3,4 200 0,403 0,444 Helgeåns utlopp ur Osbysjön 11 2012-08-22 20,5 6,9 0,13 7,86 2,7 150 0,427 0,467 Helgeåns utlopp ur Osbysjön 11 2012-09-27 13,0 6,9 0,14 7,97 2,6 180 0,447 0,397 Helgeåns utlopp ur Osbysjön 11 2012-10-22 10,0 6,4 0,081 7,48 3,3 280 0,659 0,565 Helgeåns utlopp ur Osbysjön 11 2012-11-26 5,5 6,7 0,10 7,53 3,3 250 0,599 0,536 Helgeåns utlopp ur Osbysjön 11 2012-12-18 1,0 6,4 0,10 7,41 2,5 180 0,545 0,489 Max 20,5 6,9 0,14 8,07 3,4 280 0,659 0,640 Min 0,1 6,2 0,056 7,29 2,3 150 0,354 0,383 Medel 9,6 6,6 0,10 7,60 2,9 215 0,482 0,494 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby ARV 17 2012-02-22-0,1 6,4 0,10 8,49 3,7 220 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby ARV 17 2012-04-18 8,4 6,7 0,098 7,75 2,5 250 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby ARV 17 2012-06-26 17,8 6,7 0,14 8,13 3,9 180 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby ARV 17 2012-08-22 20,8 6,9 0,14 8,28 3,0 250 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby ARV 17 2012-09-27 13,1 6,9 0,15 8,26 4,2 180 Nöbbelöv, kvr.damm s om Broby ARV 17 2012-11-26 5,5 6,7 0,11 7,77 4,0 250 Max 20,8 6,9 0,15 8,49 4,2 250 Min -0,1 6,4 0,098 7,75 2,5 180 Medel 10,9 6,7 0,12 8,11 3,6 222 Olingeån, i Gryt 18B 2012-02-22 0,8 6,9 0,36 13,8 4,3 120 Olingeån, i Gryt 18B 2012-04-18 8,1 7,3 0,32 12,6 3,3 130 Olingeån, i Gryt 18B 2012-06-26 15,6 7,1 0,37 13,1 11 180 Olingeån, i Gryt 18B 2012-08-22 17,9 7,2 0,32 12,5 1,9 90 Olingeån, i Gryt 18B 2012-09-27 12,3 7,2 0,41 13,9 3,5 80 Olingeån, i Gryt 18B 2012-11-26 6,0 7,1 0,39 14,6 4,7 120 Max 17,9 7,3 0,41 14,6 11 180 Min 0,8 6,9 0,32 12,5 1,9 80 Medel 10,1 7,1 0,36 13,4 4,8 120 Tormestorpsån ned. Sösdala 20B 2012-02-21 1,5 7,5 1,3 29,3 14 80 Tormestorpsån ned. Sösdala 20B 2012-04-17 7,7 7,9 1,9 31,4 2,5 80 Tormestorpsån ned. Sösdala 20B 2012-06-26 14,5 7,8 1,9 29,5 5,2 70 Tormestorpsån ned. Sösdala 20B 2012-08-22 14,4 7,9 2,4 45,2 2,4 30 Tormestorpsån ned. Sösdala 20B 2012-09-25 11,5 7,8 2,1 36,1 3,0 30 Tormestorpsån ned. Sösdala 20B 2012-11-28 6,2 7,9 1,6 27,9 3,2 100 Max 14,5 7,9 2,4 45,2 14 100 Min 1,5 7,5 1,3 27,9 2,4 30 Medel 9,3 7,8 1,9 33,2 5,1 65 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön 20C 2012-02-21 1,4 7,8 1,4 24,3 7,2 80 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön 20C 2012-04-17 7,3 8,0 1,8 28,2 2,1 100 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön 20C 2012-06-26 13,5 7,9 1,9 29,7 6,7 90 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön 20C 2012-08-22 16,4 8,1 2,7 41,1 3,1 40 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön 20C 2012-09-25 11,6 8,0 2,6 41,6 4,1 40 Tormestorpsån f inl. i Finjasjön 20C 2012-11-28 6,1 7,9 0,1 27,3 7,5 100 Max 16,4 8,1 2,7 41,6 7,5 100 Min 1,4 7,8 0,1 24,3 2,1 40 Medel 9,4 8,0 1,8 32,0 5,1 75 38

HELGEÅN 2012 - Bilaga 1 TOC Syre Syrem.NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l - - 14 12,7 88 780 2700 9 23 <1,0 2012-02-17 9 18 10,4 92 630 1600 5 21 5,1 2012-04-26 9 25 8,3 90 120 1000 3 43 42 2012-08-27 9 29 11,2 86 290 1300 5 31 2,0 2012-10-31 9 29 12,7 92 780 2700 9 43 42 Max 14 8,3 86 120 1000 3 21 <1,0 Min 22 10,7 89 455 1650 6 30 12 Medel 23 12,4 85 48 180 970 4 20 10 5,4 5,1 1,4 6,2 <2 2012-01-23 11 20 13,0 90 90 190 1100 7 26 11 5,8 5,8 1,6 6,9 1,4 2012-02-22 11 19 11,1 84 72 200 900 4 19 10 5,5 5,3 1,5 6,4 <2 2012-03-16 11 20 10,3 87 65 200 950 5 20 10 5,6 5,3 1,4 6,3 1,4 2012-04-18 11 22 9,1 96 20 180 870 <2 20 10 5,7 4,9 1,4 6,0 <2 2012-05-23 11 16 8,9 92 33 180 870 3 27 10 6,8 5,6 1,5 6,9 1,5 2012-06-27 11 18 7,7 81 15 140 800 3 31 10 8,6 5,7 1,5 6,8 <2 2012-07-19 11 21 8,3 92 20 92 800 2 30 10 6,4 5,8 1,6 6,8 1,4 2012-08-22 11 15 10,3 98 43 140 760 <2 24 11 6,2 6,6 1,8 7,6 1,7 2012-09-27 11 23 10,4 92 27 99 840 5 25 10 6,5 5,5 1,5 6,8 <2 2012-10-22 11 23 11,9 94 56 140 930 <2 24 10 6,5 5,1 1,4 6,3 1,2 2012-11-26 11 20 12,8 90 74 150 870 4 17 10 6,7 5,5 1,6 6,8 <2 2012-12-18 11 23 13,0 98 90 200 1100 7 31 11 8,6 6,6 1,8 7,6 1,7 Max 15 7,7 81 15 92 760 <2 17 10 5,4 4,9 1,4 6,0 <2 Min 20 10,5 90 47 158 888 3 24 10 6,3 5,5 1,5 6,7 1,2 Medel 19 12,7 87 220 1100 26 2012-02-22 17 20 9,5 81 220 920 18 2012-04-18 17 18 7,8 82 200 920 27 2012-06-26 17 22 8,4 94 120 840 28 2012-08-22 17 16 9,9 94 160 820 25 2012-09-27 17 24 11,9 94 160 950 20 2012-11-26 17 24 12,7 94 220 1100 28 Max 16 7,8 81 120 820 18 Min 20 10,0 89 122 925 24 Medel 15 12,3 86 490 1600 54 2012-02-22 18B 18 9,9 84 270 1100 30 2012-04-18 18B 26 8,5 86 160 1500 89 2012-06-26 18B 17 7,6 80 300 1200 54 2012-08-22 18B 14 9,5 89 370 1300 38 2012-09-27 18B 18 11,4 92 380 1400 44 2012-11-26 18B 26 12,3 92 490 1600 89 Max 14 7,6 80 160 1100 30 Min 18 9,9 86 221 1350 52 Medel 14 12,5 89 860 1800 3500 120 2012-02-21 20B 9,6 10,2 86 650 2200 3400 28 2012-04-17 20B 11 9,3 91 120 1600 2600 62 2012-06-26 20B 5,2 7,4 73 360 5100 6100 39 2012-08-22 20B 5,0 8,8 81 280 2800 3500 40 2012-09-25 20B 13 11,8 95 100 2100 4200 36 2012-11-28 20B 14 12,5 95 860 5100 6100 120 Max 5,0 7,4 73 100 1600 2600 28 Min 10 10,0 86 395 2600 3883 54 Medel 12 12,1 86 240 1700 2700 77 2012-02-21 20C 12 11,1 92 22 1500 2200 29 2012-04-17 20C 13 10,3 99 40 1500 2200 50 2012-06-26 20C 6,0 8,2 84 <10 2200 2600 38 2012-08-22 20C 5,5 10,0 92 <10 2600 2900 37 2012-09-25 20C 15 12,2 98 37 1700 2500 42 2012-11-28 20C 15 12,2 99 240 2600 2900 77 Max 5,5 8,2 84 <10 1500 2200 29 Min 11 10,7 92 58 1867 2517 46 Medel 39

HELGEÅN 2012 - Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Finjasjön, botten 20Kb 2012-02-15 2,2 7,6 1,1 22,1 2,9 80 Finjasjön, botten 20Kb 2012-04-26 8,9 7,8 0,91 19,6 2,5 70 Finjasjön, botten 20Kb 2012-08-28 18,5 7,8 1,2 22,3 4,5 60 Finjasjön, botten 20Kb 2012-10-30 6,4 7,9 1,2 22,6 2,2 45 Max 18,5 7,9 1,2 22,6 4,5 80 Min 2,2 7,6 0,91 19,6 2,2 45 Medel 9,0 7,8 1,1 21,7 3,0 64 Finjasjön, ytan 20Ky 2012-02-15 is 1,4 7,6 0,94 20,6 0,7 120 Finjasjön, ytan 20Ky 2012-04-26 2,1 9,1 7,8 0,92 19,7 2,8 70 Finjasjön, ytan 20Ky 2012-08-28 1,6 19,7 7,9 1,2 22,2 3,3 50 Finjasjön, ytan 20Ky 2012-10-30 3,6 6,6 8,0 1,2 22,6 1,5 45 Max 3,6 19,7 8,0 1,2 22,6 3,3 120 Min 1,6 1,4 7,6 0,92 19,7 0,7 45 Medel 2,4 9,2 7,8 1,07 21,3 2,1 71 Svartevadsbäcken ned. Tyringe 20I 2012-02-21 1,8 7,2 0,31 22,3 15 60 Svartevadsbäcken ned. Tyringe 20I 2012-04-17 7,2 7,3 0,43 14,3 4,2 80 Svartevadsbäcken ned. Tyringe 20I 2012-06-26 12,0 7,1 0,28 9,74 16 160 Svartevadsbäcken ned. Tyringe 20I 2012-08-21 16,2 7,5 0,64 17,7 4,9 55 Svartevadsbäcken ned. Tyringe 20I 2012-09-25 11,4 7,3 0,51 14,1 6,5 60 Svartevadsbäcken ned. Tyringe 20I 2012-11-28 6,2 7,1 0,38 13,4 6,8 110 Max 16,2 7,5 0,64 22,3 16 160 Min 1,8 7,1 0,28 9,7 4,2 55 Medel 9,1 7,3 0,43 15,3 8,9 88 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L 2012-01-23 1,1 7,6 0,91 19,6 2,2 90 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L 2012-02-21 1,5 7,5 0,93 20,5 1,9 90 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L 2012-03-16 3,8 7,7 0,88 19,2 2,6 100 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L 2012-04-17 8,3 7,9 0,95 19,7 2,3 80 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L 2012-05-23 16,8 7,8 1,0 20,4 1,9 70 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L 2012-06-25 15,7 7,8 1,0 20,0 7,3 55 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L 2012-07-19 17,7 7,9 1,1 20,5 3,8 50 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L 2012-08-21 22,1 8,1 1,1 21,5 2,1 45 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L 2012-09-25 13,7 8,0 1,2 22,3 1,5 30 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L 2012-10-25 9,1 7,9 1,2 22,3 2,1 40 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L 2012-11-28 5,6 8,0 1,2 22,5 3,0 50 Almaån. utlopp ur Finjasjön 20L 2012-12-18 1,9 7,7 1,2 22,6 0,9 40 Max 22,1 8,1 1,2 22,6 7,3 100 Min 1,1 7,5 0,88 19,2 0,9 30 Medel 9,8 7,8 1,1 20,9 2,6 62 Farstorpsån f. utl. i Almaån 20V 2012-02-21 1,7 6,9 0,29 12,5 9,2 160 Farstorpsån f. utl. i Almaån 20V 2012-04-17 7,0 7,2 0,31 12,4 10 200 Farstorpsån f. utl. i Almaån 20V 2012-06-26 12,9 7,0 0,23 10,2 24 350 Farstorpsån f. utl. i Almaån 20V 2012-08-21 18,8 7,6 0,60 16,4 8,6 140 Farstorpsån f. utl. i Almaån 20V 2012-09-25 11,3 7,4 0,51 13,7 13 220 Farstorpsån f. utl. i Almaån 20V 2012-11-28 6,0 7,0 0,25 11,5 9,8 280 Max 18,8 7,6 0,60 16,4 24 350 Min 1,7 6,9 0,23 10,2 8,6 140 Medel 9,6 7,2 0,37 12,8 12 225 Almaån, ned. Lillåns tillfl. 20Ä 2012-02-21 1,6 7,2 0,51 15,4 5,7 120 Almaån, ned. Lillåns tillfl. 20Ä 2012-04-17 6,5 7,4 0,52 15,3 5,2 140 Almaån, ned. Lillåns tillfl. 20Ä 2012-06-25 14,0 7,4 0,64 17,0 10 140 Almaån, ned. Lillåns tillfl. 20Ä 2012-08-21 20,3 7,4 0,72 17,8 3,9 130 Almaån, ned. Lillåns tillfl. 20Ä 2012-09-25 12,1 7,4 0,69 16,7 11 180 Almaån, ned. Lillåns tillfl. 20Ä 2012-11-28 5,8 7,4 0,42 13,4 6,2 200 Max 20,3 7,4 0,72 17,8 11 200 Min 1,6 7,2 0,42 13,4 3,9 120 Medel 10,1 7,4 0,58 15,9 7,0 152 40

HELGEÅN 2012 - Bilaga 1 TOC Syre Syrem.NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l - - 16 10,2 74 29 1400 2000 23 40 2012-02-15 20Kb 11 10,7 92 30 1100 1700 8 32 2012-04-26 20Kb 9,7 7,3 78 32 15 680 18 65 2012-08-28 20Kb 9,0 10,9 89 42 150 720 19 36 2012-10-30 20Kb 16 10,9 92 42 1400 2000 23 65 Max 9,0 7,3 74 29 15 680 8 32 Min 11 9,8 83 33 666 1275 17 43 Medel 15 13,1 93 17 1400 2100 19 32 <1,0 2012-02-15 20Ky 11 11,2 97 32 1100 1900 5 31 11 2012-04-26 20Ky 10 9,6 105 19 10 710 11 44 19 2012-08-28 20Ky 8,9 11,3 92 39 150 710 14 32 5,1 2012-10-30 20Ky 15 13,1 105 39 1400 2100 19 44 19 Max 8,9 9,6 92 17 10 710 5 31 <1,0 Min 11 11,3 97 27 665 1355 12 35 8,9 Medel 7,1 12,6 91 140 960 1400 50 2012-02-21 20I 7,4 11,2 93 19 920 1100 12 2012-04-17 20I 16 9,7 90 32 870 1400 56 2012-06-26 20I 3,6 8,9 91 19 1300 1300 24 2012-08-21 20I 4,9 9,6 88 13 760 1100 27 2012-09-25 20I 12 12,2 99 41 790 1400 26 2012-11-28 20I 16 12,6 99 140 1300 1400 56 Max 3,6 8,9 88 <10 760 1100 12 Min 8,5 10,7 92 38 624 1283 33 Medel 13 12,0 85 18 1300 1900 35 2012-01-23 20L 12 12,7 91 25 1400 2100 39 2012-02-21 20L 13 10,7 81 53 1300 1900 32 2012-03-16 20L 12 11,5 98 15 970 1700 27 2012-04-17 20L 11 8,8 91 52 890 1500 30 2012-05-23 20L 11 7,6 77 93 700 1500 33 2012-06-25 20L 11 8,3 87 40 510 820 28 2012-07-19 20L 8,7 8,6 99 25 38 630 26 2012-08-21 20L 8,2 10,8 104 23 14 530 31 2012-09-25 20L 9,1 10,7 93 41 91 630 27 2012-10-25 20L 9,1 12,1 96 60 390 980 39 2012-11-28 20L 9,1 11,8 85 70 460 1000 43 2012-12-18 20L 13 12,7 104 93 1400 2100 43 Max 8,2 7,6 77 15 14 530 26 Min 11 10,5 90 43 672 1266 33 Medel 16 12,3 88 1200 2100 46 2012-02-21 20V 18 10,3 85 860 1500 41 2012-04-17 20V 26 7,8 74 670 1400 72 2012-06-26 20V 9,8 9,1 98 1200 1600 23 2012-08-21 20V 15 10,2 93 680 1300 35 2012-09-25 20V 26 12,2 98 990 1700 36 2012-11-28 20V 26 12,3 98 1200 2100 72 Max 10 7,8 74 670 1300 23 Min 18 10,3 89 624 1600 42 Medel 13 12,0 86 1300 2100 43 2012-02-21 20Ä 15 10,7 87 1100 1600 25 2012-04-17 20Ä 13 7,9 77 1100 1900 44 2012-06-25 20Ä 9,9 7,8 86 780 1500 27 2012-08-21 20Ä 15 9,1 85 410 1200 41 2012-09-25 20Ä 21 11,7 94 450 1500 40 2012-11-28 20Ä 21 12,0 94 1300 2100 44 Max 9,9 7,8 77 410 1200 25 Min 14 9,9 86 573 1633 37 Medel 41

HELGEÅN 2012 - Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB 2012-01-23 1,1 7,2 0,54 16,5 4,3 160 0,320 0,358 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB 2012-02-22 0,5 7,3 0,56 16,7 8,7 100 0,242 0,271 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB 2012-03-16 4,4 7,3 0,57 16,3 5,3 120 0,259 0,307 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB 2012-04-18 8,0 7,5 0,57 16,9 5,8 120 0,263 0,318 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB 2012-05-23 17,5 7,5 0,75 18,9 3,0 70 0,208 0,243 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB 2012-06-25 16,5 7,6 0,81 19,5 5,3 90 0,160 0,184 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB 2012-07-19 17,0 7,3 0,48 13,8 5,6 250 0,489 0,557 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB 2012-08-22 19,1 7,7 0,76 18,7 2,7 110 0,270 0,291 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB 2012-09-27 12,3 7,7 0,70 17,1 6,3 150 0,427 0,331 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB 2012-10-25 9,3 7,5 0,64 16,6 5,3 200 0,438 0,378 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB 2012-11-26 11,3 7,6 0,79 19,2 9,1 150 0,388 0,284 Almaån. före utfl. i Helgeån 20AB 2012-12-18 0,7 7,3 0,79 22,2 12 100 0,298 0,214 Max 19,1 7,7 0,81 22,2 12 250 0,489 0,557 Min 0,5 7,2 0,48 13,8 2,7 70 0,160 0,184 Medel 9,8 7,5 0,66 17,7 6,1 135 0,314 0,311 Bivarödsån,vid Hylta 21C 2012-02-22-0,1 6,7 0,17 9,84 7,0 250 Bivarödsån,vid Hylta 21C 2012-04-18 7,9 6,8 0,15 8,80 8,0 280 Bivarödsån,vid Hylta 21C 2012-06-26 14,2 6,6 0,16 9,40 21 500 Bivarödsån,vid Hylta 21C 2012-08-22 18,2 7,1 0,37 13,4 21 500 Bivarödsån,vid Hylta 21C 2012-09-27 12,2 6,3 0,078 8,16 25 400 Bivarödsån,vid Hylta 21C 2012-11-26 5,3 6,6 0,14 8,81 5,2 350 Max 18,2 7,1 0,37 13,4 25 500 Min -0,1 6,3 0,078 8,16 5,2 250 Medel 9,6 6,7 0,18 9,74 15 380 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E 2012-01-23 0,9 6,6 0,16 10,9 3,5 200 0,464 0,508 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E 2012-02-22 - - - - - - - - Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E 2012-03-16 4,6 6,8 0,18 10,2 5,4 200 0,399 0,485 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E 2012-04-18 7,2 6,7 0,16 9,88 8,9 250 0,509 0,624 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E 2012-05-23 17,6 6,8 0,31 11,9 9,8 400 0,659 0,768 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E 2012-06-26 15,1 7,1 0,30 12,8 12 450 0,740 0,863 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E 2012-07-19 16,1 6,8 0,26 11,1 9,4 500 1,05 1,12 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E 2012-08-22 18,5 6,9 0,29 11,4 8,9 350 0,928 1,04 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E 2012-09-27 12,4 6,8 0,17 9,68 33 600 1,77 1,16 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E 2012-10-25 8,8 6,4 0,10 9,16 5,5 500 0,942 0,832 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E 2012-11-26 5,8 7,0 0,25 12,3 9,3 300 0,749 0,597 Bivarödsån före utfl. i Helgeån 21E 2012-12-18 0,6 7,0 0,33 17,8 8,6 160 0,465 0,375 Max 18,5 7,1 0,33 17,8 33 600 1,77 1,16 Min 0,6 6,4 0,10 9,16 3,5 160 0,399 0,375 Medel 9,8 6,8 0,23 11,6 10,4 355 0,789 0,761 Helgeån vid Torsebro 22 2012-01-23 1,5 6,8 0,20 10,5 3,8 200 0,470 0,531 Helgeån vid Torsebro 22 2012-02-22 - - - - - - - - Helgeån vid Torsebro 22 2012-03-16 4,7 6,9 0,21 10,0 3,4 200 0,419 0,474 Helgeån vid Torsebro 22 2012-04-18 7,5 6,9 0,19 9,7 3,5 200 0,407 0,441 Helgeån vid Torsebro 22 2012-05-23 17,3 7,2 0,25 10,4 3,0 220 0,355 0,365 Helgeån vid Torsebro 22 2012-06-25 17,7 7,0 0,24 10,0 3,9 180 0,333 0,362 Helgeån vid Torsebro 22 2012-07-19 19,1 7,0 0,20 9,2 3,2 180 0,402 0,431 Helgeån vid Torsebro 22 2012-08-22 20,7 7,0 0,21 9,6 3,2 200 0,451 0,474 Helgeån vid Torsebro 22 2012-09-27 13,6 7,2 0,28 10,4 4,5 150 0,438 0,377 Helgeån vid Torsebro 22 2012-10-22 10,0 6,8 0,16 9,3 4,6 260 0,635 0,545 Helgeån vid Torsebro 22 2012-11-26 5,7 7,1 0,26 10,6 5,4 250 0,565 0,482 Helgeån vid Torsebro 22 2012-12-18 0,6 7,0 0,35 13,1 5,8 160 0,476 0,400 Max 20,7 7,2 0,35 13,1 5,8 260 0,635 0,545 Min 0,6 6,8 0,16 9,20 3,0 150 0,333 0,362 Medel 10,8 7,0 0,23 10,3 4,0 200 0,450 0,444 Råbelövssjön, botten 28Bb 2012-02-15 1,9 8,0 2,7 47,8 1,6 15 Råbelövssjön, botten 28Bb 2012-05-09 11 8,3 2,5 46,2 1,6 15 Råbelövssjön, botten 28Bb 2012-08-28 19,3 8,0 2,4 44,1 6,6 35 Råbelövssjön, botten 28Bb 2012-10-30 8,0 8,2 2,4 44,7 3,0 20 Max 19,3 8,3 2,7 47,8 6,6 35 Min 1,9 8,0 2,4 44,1 1,6 15 Medel 10,0 8,1 2,5 45,7 3,2 21 42

HELGEÅN 2012 - Bilaga 1 TOC Syre Syrem.NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l - - 16 10,9 77 52 1500 2300 12 33 17 12 17 2,5 10 2,0 2012-01-23 20AB 12 13,2 92 140 1400 2300 28 65 17 12 17 2,5 11 2,9 2012-02-22 20AB 14 11,5 89 66 1300 2000 11 30 15 12 17 2,6 9,9 2,0 2012-03-16 20AB 15 10,5 89 25 1300 1800 8 23 16 13 17 2,8 10 2,5 2012-04-18 20AB 13 9,2 96 15 1100 1700 5 25 18 14 19 3,0 11 3,0 2012-05-23 20AB 11 7,8 80 72 1300 1900 5 36 18 15 22 3,3 12 3,0 2012-06-25 20AB 22 7,6 79 36 1000 1700 9 44 14 10 15 2,5 9,7 2,0 2012-07-19 20AB 13 7,7 83 12 1100 1600 5 27 17 14 20 3,3 11 2,5 2012-08-22 20AB 12 10,1 94 14 550 1100 7 35 16 12 19 2,9 11 2,9 2012-09-27 20AB 19 10,3 90 12 430 1200 6 32 16 13 18 2,7 11 2,0 2012-10-25 20AB 15 5,8 53 56 1300 2000 12 42 17 15 20 3,2 11 2,6 2012-11-26 20AB 12 12,7 89 120 2900 3500 16 62 21 19 24 3,7 14 3,0 2012-12-18 20AB 22 13,2 96 140 2900 3500 28 65 21 19 24 3,7 14 3,0 Max 11 5,8 53 12 430 1100 5 23 14 10 15 2,5 9,7 2,0 Min 15 9,8 84 52 1265 1925 10 38 17 13 19 2,9 11 2,5 Medel 18 13,6 93 220 1200 26 2012-02-22 21C 25 10,0 84 130 940 24 2012-04-18 21C 34 8,6 84 130 1300 42 2012-06-26 21C 35 4,6 49 400 2300 60 2012-08-22 21C 32 10,4 97 140 1500 63 2012-09-27 21C 30 11,6 92 130 1200 27 2012-11-26 21C 35 13,6 97 400 2300 63 Max 18 4,6 49 130 940 24 Min 29 9,8 83 192 1407 40 Medel 21 12,4 87 99 930 1600 5 23 14 8,6 8,9 1,8 8,3 <2 2012-01-23 21E - - - - - - - - - - - - - - 2012-02-22 21E 20 11,2 87 130 680 1300 7 22 12 8,5 8,8 1,7 7,9 <2 2012-03-16 21E 24 10,2 85 83 280 1200 13 28 13 7,6 8,4 1,7 8,4 1,7 2012-04-18 21E 29 6,7 70 86 300 1400 8 40 14 7,6 11 2,0 8,8 <2 2012-05-23 21E 26 7,5 75 59 880 1900 11 48 15 8,7 12 2,4 9,7 2,4 2012-06-26 21E 38 6,7 68 17 810 1500 8 48 13 7,1 12 2,2 8,9 <2 2012-07-19 21E 32 5,5 59 22 650 1400 9 43 13 7,5 11 2,2 8,6 1,9 2012-08-22 21E 29 10,0 94 <10 220 1400 11 59 12 6,3 9,2 1,9 8,4 2,1 2012-09-27 21E 35 10,6 91 41 92 1100 7 36 11 9,1 8,3 1,7 7,7 <2 2012-10-25 21E 28 11,6 93 110 1300 2200 11 44 13 11 11 2,3 8,4 1,7 2012-11-26 21E 18 13,1 91 170 3600 4500 16 49 20 15 16 3,2 13 2,0 2012-12-18 21E 38 13,1 94 170 3600 4500 16 59 20 15 16 3,2 13 2,4 Max 18 5,5 59 <10 92 1100 5 22 11 6,3 8,3 1,7 7,7 <2 Min 27 9,6 82 75 886 1773 10 40 14 8,8 11 2,1 8,9 1,5 Medel 20 11,7 83 54 770 1400 5 28 13 7,7 8,9 1,8 7,6 <2 2012-01-23 22 - - - - - - - - - - - - - - 2012-02-22 22 19 11,4 89 83 630 1200 5 23 12 7,5 8,8 1,8 7,6 <2 2012-03-16 22 21 10,7 89 72 590 1100 5 19 12 7,3 8,2 1,8 7,6 1,7 2012-04-18 22 17 8,7 91 41 520 1100 4 23 12 7,5 8,7 1,8 7,9 <2 2012-05-23 22 18 7,8 82 79 630 1100 3 26 12 7,6 8,7 1,9 8,1 1,8 2012-06-25 22 18 7,6 82 32 610 1100 4 30 11 6,9 7,6 1,8 7,5 <2 2012-07-19 22 20 7,4 83 38 220 930 4 32 12 7,0 7,6 1,8 7,5 1,6 2012-08-22 22 15 9,1 88 33 270 740 2 27 12 7,4 9,7 2,0 8,7 1,9 2012-09-27 22 25 10,8 96 29 170 980 5 26 11 8,3 7,8 1,8 7,8 <2 2012-10-22 22 20 11,8 94 62 350 1300 5 31 12 8,9 9,0 2,0 7,7 1,6 2012-11-26 22 18 12,7 88 110 1400 2200 9 28 14 11,0 13 2,5 9,2 <2 2012-12-18 22 25 12,7 96 110 1400 2200 9 32 14 11 13 2,5 9,2 1,9 Max 15 7,4 82 29 170 740 2 19 11 6,9 7,6 1,8 7,5 <2 Min 19 10,0 88 58 560 1195 5 27 12 7,9 8,9 1,9 7,9 1,3 Medel 7,9 5,2 38 30 170 730 <2 17 2012-02-15 28Bb 8,5 8,6 78 12 <10 590 2 17 2012-05-09 28Bb 8,0 6,1 66 <10 <10 620 22 53 2012-08-28 28Bb 7,4 8,8 74 14 10 520 5 22 2012-10-30 28Bb 8,5 8,8 78 30 170 730 22 53 Max 7,4 5,2 38 <10 <10 520 <2 17 Min 8,0 7,2 64 15 48 615 8 27 Medel 43

HELGEÅN 2012 - Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Råbelövssjön, ytan 28By 2012-02-15-0,5 8,2 2,5 46,4 1,2 15 Råbelövssjön, ytan 28By 2012-05-09 2,2 12,4 8,3 2,5 46,5 2,1 15 Råbelövssjön, ytan 28By 2012-08-28 1,6 19,7 8,3 2,4 43,6 7,7 25 Råbelövssjön, ytan 28By 2012-10-30 2,5 8,3 8,2 2,4 44,5 3,0 20 Max 2,5 19,7 8,3 2,5 46,5 7,7 25 Min 1,6 0,5 8,2 2,4 43,6 1,2 15 Medel 2,1 10,2 8,3 2,5 45,3 3,5 19 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F 2012-01-23 1,8 7,6 2,5 40,3 12 60 0,178 0,227 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F 2012-02-22 1,1 7,7 2,1 34,4 34 70 0,117 0,198 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F 2012-03-16 4,6 7,7 2,5 39,5 9,1 70 0,139 0,191 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F 2012-04-18 7,7 8,0 2,7 39,6 6,3 70 0,148 0,166 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F 2012-05-23 18,5 8,2 3,2 46,0 17 80 0,073 0,097 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F 2012-06-25 14,1 7,9 2,5 39,6 14 45 0,065 0,090 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F 2012-07-19 15,3 7,9 3,0 45,2 12 40 0,056 0,088 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F 2012-08-22 17,4 8,0 3,3 50,1 10 45 0,065 0,066 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F 2012-09-27 12,7 8,0 2,7 41,2 10 35 0,168 0,057 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F 2012-10-22 10,9 7,8 3,0 48,8 6,7 50 0,119 0,095 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F 2012-11-27 6,8 8,1 3,2 48,8 20 60 0,240 0,127 Vinnöån. f inl. i Araslövssjön 24F 2012-12-18 3,2 7,9 2,6 47,0 41 70 0,334 0,087 Max 18,5 8,2 3,3 50,1 41 80 0,334 0,227 Min 1,1 7,6 2,1 34,4 6,3 35 0,056 0,057 Medel 9,5 7,9 2,8 43,4 16 58 0,142 0,124 Hammarsjön 30A 2012-02-15 is 0,2 6,9 0,34 12,3 3,5 250 Hammarsjön 30A 2012-05-07 1,3 13,8 7,2 0,27 11,1 2,8 180 Hammarsjön 30A 2012-08-28 1,5 18,2 7,3 0,34 11,9 2,1 160 Hammarsjön 30A 2012-10-30 0,8 5,3 7,1 0,26 10,9 6,1 300 Max 1,5 18,2 7,3 0,34 12,3 6,1 300 Min 0,8 0,2 6,9 0,26 10,9 2,1 160 Medel 1,2 9,4 7,1 0,30 11,6 3,6 223 Helgeån ned. Hammarsjön 31 2012-01-23 0,4 7,1 0,35 13,2 9,0 240 0,467 0,521 Helgeån ned. Hammarsjön 31 2012-02-22 1,2 7,0 0,45 14,6 8,6 200 0,444 0,515 Helgeån ned. Hammarsjön 31 2012-03-16 4,2 7,3 0,35 12,9 4,8 200 0,387 0,431 Helgeån ned. Hammarsjön 31 2012-04-18 8,4 7,4 0,40 14,4 5,0 180 0,354 0,405 Helgeån ned. Hammarsjön 31 2012-05-23 20,3 7,5 0,40 14,6 6,2 180 0,287 0,318 Helgeån ned. Hammarsjön 31 2012-06-25 16,4 7,6 0,47 18,2 17 180 0,240 0,264 Helgeån ned. Hammarsjön 31 2012-07-19 17,8 7,7 0,81 84,1 3,2 120 0,266 0,287 Helgeån ned. Hammarsjön 31 2012-08-22 21,3 7,5 0,38 15,1 6,8 180 0,356 0,420 Helgeån ned. Hammarsjön 31 2012-09-27 13,1 7,6 0,60 94,8 6,5 150 0,322 0,247 Helgeån ned. Hammarsjön 31 2012-10-22 10 7,1 0,30 13,4 4,2 200 0,534 0,477 Helgeån ned. Hammarsjön 31 2012-11-26 5,5 7,4 0,33 12,5 9,3 250 0,567 0,475 Helgeån ned. Hammarsjön 31 2012-12-18 0,5 6,9 0,40 13,7 2,9 180 0,505 0,438 Max 21,3 7,7 0,81 94,8 17 250 0,567 0,521 Min 0,4 6,9 0,30 12,5 2,9 120 0,240 0,247 Medel 10,0 7,3 0,44 26,8 7,0 188 0,394 0,400 Vramsån, uppstr. Rickarum 32A 2012-02-22 0,9 7,4 0,79 15,1 6,5 140 Vramsån, uppstr. Rickarum 32A 2012-04-17 8,2 7,7 1,5 22,5 4,3 140 Vramsån, uppstr. Rickarum 32A 2012-06-26 13,5 7,8 1,5 23,2 9,4 180 Vramsån, uppstr. Rickarum 32A 2012-08-22 16,9 8,0 2,6 33,9 4,6 60 Vramsån, uppstr. Rickarum 32A 2012-09-25 11,5 7,8 2,1 30,6 4,9 80 Vramsån, uppstr. Rickarum 32A 2012-11-28 6,0 7,6 1,4 23,9 4,3 100 Max 16,9 8,0 2,6 33,9 9,4 180 Min 0,9 7,4 0,79 15,1 4,3 60 Medel 9,5 7,7 1,6 24,9 5,7 117 Lindebäck vid Ullarp 32B 2012-02-22 1,4 7,3 0,46 12,8 18 80 Lindebäck vid Ullarp 32B 2012-04-18 7,9 7,8 0,80 18,3 3,1 70 Lindebäck vid Ullarp 32B 2012-06-26 14,0 7,7 0,86 19,1 7,0 90 Lindebäck vid Ullarp 32B 2012-08-22 15,1 7,9 1,0 21,6 7,9 50 Lindebäck vid Ullarp 32B 2012-09-27 12,0 7,8 1,1 22,7 3,7 40 Lindebäck vid Ullarp 32B 2012-11-27 6,8 7,6 0,80 20,4 4,9 90 Max 15,1 7,9 1,1 22,7 18 90 Min 1,4 7,3 0,46 12,8 3,1 40 Medel 9,5 7,7 0,84 19,2 7,4 70 44

HELGEÅN 2012 - Bilaga 1 TOC Syre Syrem.NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l - - 7,9 14,1 98 <10 160 680 <2 13 8,4 2012-02-15 28By 8,7 9,8 92 <10 <10 570 <2 16 6,1 2012-05-09 28By 8,9 9,6 105 <10 <10 810 <2 37 52 2012-08-28 28By 7,4 10,0 85 <10 <10 490 6 21 15 2012-10-30 28By 8,9 14,1 105 <10 160 810 6 37 52 Max 7,4 9,6 85 <10 <10 490 <2 13 6,1 Min 8,2 10,9 95 5 44 638 2 22 20 Medel 12 11,0 79 140 3600 4500 26 58 20 27 63 3,7 12 3,0 2012-01-23 24F 12 11,2 79 180 2500 3800 69 160 17 24 55 3,5 10 3,8 2012-02-22 24F 11 10,8 84 150 2900 3700 25 46 19 28 64 3,6 11 3,0 2012-03-16 24F 10 10,1 85 67 2400 3000 25 36 19 25 67 3,4 12 2,8 2012-04-18 24F 8,4 7,3 78 51 2200 3000 6 68 22 27 73 3,6 13 3,0 2012-05-23 24F 7,1 7,5 73 71 3200 3900 46 88 23 24 67 3,1 15 3,9 2012-06-25 24F 6,5 6,5 65 <10 2700 3000 42 110 25 25 75 3,6 16 4,0 2012-07-19 24F 6,3 5,5 58 120 2600 3200 84 150 30 31 83 4,1 18 5,1 2012-08-22 24F 5,1 7,5 71 70 2100 2800 36 66 21 24 72 3,2 14 5,0 2012-09-27 24F 8,3 8,9 81 46 3500 3900 25 52 22 46 81 3,9 14 4,0 2012-10-22 24F 8,8 10,7 88 110 3600 4100 25 80 22 40 80 4,2 13 3,3 2012-11-27 24F 9,9 11,4 85 93 7000 8300 45 150 25 41 79 5,0 14 3,0 2012-12-18 24F 12 11,4 88 180 7000 8300 84 160 30 46 83 5,0 18 5,1 Max 5,1 5,5 58 <10 2100 2800 6 36 17 24 55 3,1 10 2,8 Min 8,8 9,0 77 92 3192 3933 38 89 22 30 72 3,7 14 3,7 Medel 20 13,0 89 84 760 1500 8 30 <1,0 2012-02-15 30A 17 9,4 91 39 360 1200 3 21 3,8 2012-05-07 30A 16 8,9 95 31 360 1100 <2 29 5,1 2012-08-28 30A 24 11,9 94 30 190 1000 5 31 2,1 2012-10-30 30A 24 13,0 95 84 760 1500 8 31 5,1 Max 16 8,9 89 <10 190 1000 <2 21 <1,0 Min 19 10,8 92 38 418 1200 4 28 2,9 Medel 21 13,6 94 41 920 1600 6 32 14 10 14 2,1 9,1 <2 2012-01-23 31 17 12,8 91 96 680 1600 11 39 15 10 14 2,1 10 1,9 2012-02-22 31 19 11,6 89 68 850 1500 6 24 14 11 13 2,0 8,5 <2 2012-03-16 31 19 10,8 92 39 740 1400 6 23 16 12 14 2,1 11 2,2 2012-04-18 31 16 9,1 101 <10 320 1000 3 26 16 13 13 2,0 11 <2 2012-05-23 31 19 9,2 94 <10 210 1200 5 50 24 16 14 2,7 18 2,6 2012-06-25 31 16 8,2 86 13 780 1100 8 26 200 39 25 15 110 6,0 2012-07-19 31 19 7,7 87 13 140 880 7 37 19 13 12 2,3 13 2,1 2012-08-22 31 12 10,1 96 <10 180 820 4 28 220 45 19 16 120 6,6 2012-09-27 31 21 10,8 97 25 300 1300 5 30 16 12 11 2,1 11 2,0 2012-10-22 31 22 12,1 96 44 300 1200 5 32 14 11 11 2,0 9,5 1,8 2012-11-26 31 19 11,3 78 100 410 1200 7 28 15 13 13 2,3 11 <2 2012-12-18 31 22 13,6 101 100 920 1600 11 50 220 45 25 16 120 6,6 Max 12 7,7 78 <10 140 820 3 23 14 10,0 11 2,0 8,5 <2 Min 18 10,6 92 38 486 1233 6 31 49 17 14 4,4 29 2,6 Medel 13 12,2 86 220 1100 2300 89 2012-02-22 32A 16 10,4 88 25 840 1700 34 2012-04-17 32A 17 9,8 94 35 690 1800 63 2012-06-26 32A 11 7,3 76 34 1200 1700 47 2012-08-22 32A 11 9,3 85 <10 700 1400 42 2012-09-25 32A 18 11,8 95 47 1100 2100 36 2012-11-28 32A 18 12,2 95 220 1200 2300 89 Max 11 7,3 76 <10 690 1400 34 Min 14 10,1 87 61 938 1833 52 Medel 9,9 13,0 92 1300 2600 130 2012-02-22 32B 9,2 10,1 85 2400 1900 21 2012-04-18 32B 11 10,5 102 1300 2000 54 2012-06-26 32B 5,7 9,4 94 2600 3100 66 2012-08-22 32B 5,3 10,0 93 1600 2200 39 2012-09-27 32B 13 11,8 97 1500 2300 63 2012-11-27 32B 13 13,0 102 2600 3100 130 Max 5,3 9,4 85 1300 1900 21 Min 9,0 10,8 94 1191 2350 62 Medel 45

HELGEÅN 2012 - Bilaga 1 Stationsnamn Stnnr Datum Siktdj.Temp. ph Alk. Kond. Turb. Färg Abs ofilt. Abs. filt. - - m C - mekv/l ms/m FNU mg/l Pt abs/5cm abs/5cm Vramsån, ned. Tollarps ARV 32E 2012-02-22 1,0 7,5 0,62 13,4 21 60 Vramsån, ned. Tollarps ARV 32E 2012-04-18 8,2 7,8 0,80 15,0 1,6 55 Vramsån, ned. Tollarps ARV 32E 2012-06-26 15,0 7,8 0,97 16,9 1,7 60 Vramsån, ned. Tollarps ARV 32E 2012-08-22 18,0 8,1 2,4 40,3 1,4 30 Vramsån, ned. Tollarps ARV 32E 2012-09-27 12,6 8,0 2,1 32,4 2,2 45 Vramsån, ned. Tollarps ARV 32E 2012-11-27 6,2 7,9 1,4 24,6 2,2 80 Max 18,0 8,1 2,4 40,3 21 80 Min 1,0 7,5 0,62 13,4 1,4 30 Medel 10,2 7,9 1,38 23,8 5,0 55 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L 2012-01-23 1,2 7,8 1,3 23,1 2,6 80 0,236 0,247 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L 2012-02-22 1,1 7,8 1,4 25,5 7,0 70 0,162 0,178 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L 2012-03-16 4,4 7,9 1,6 25,9 3,8 90 0,189 0,212 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L 2012-04-18 8,3 8,1 1,8 27,4 2,3 80 0,178 0,197 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L 2012-05-23 18,5 8,1 2,4 34,1 2,9 80 0,110 0,118 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L 2012-06-25 15,7 7,9 2,5 36,6 2,0 40 0,073 0,089 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L 2012-07-19 16,1 8,0 2,7 38,3 2,0 45 0,080 0,106 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L 2012-08-22 18,6 8,1 2,8 42,3 1,8 35 0,096 0,121 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L 2012-09-27 12,9 8,0 3,0 44,4 1,6 30 0,076 0,054 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L 2012-10-22 10,8 7,8 2,1 34,0 1,9 80 0,194 0,191 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L 2012-11-27 6,0 8,2 2,2 33,5 1,9 65 0,157 0,134 Vramsån. före utfl. i Helgeån 32L 2012-12-18 0,3 7,9 2,0 34,2 5,7 60 0,139 0,118 Max 18,6 8,2 3,0 44,4 7,0 90 0,236 0,247 Min 0,3 7,8 1,3 23,1 1,6 30 0,073 0,054 Medel 9,5 8,0 2,2 33,3 3,0 63 0,141 0,147 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C 2012-02-22 1,9 8,0 1,6 23,2 9,6 60 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C 2012-04-18 8,5 8,2 2,6 34,0 1,7 55 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C 2012-06-25 12,9 8,2 3,3 43,8 2,7 25 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C 2012-08-22 15,4 8,3 3,6 48,7 2,1 15 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C 2012-09-27 12,0 8,2 3,7 48,8 1,2 20 Mjöån, ned. Everöds ARV 33C 2012-11-27 6,4 8,0 1,7 25,1 8,2 100 Max 15,4 8,3 3,7 48,8 9,6 100 Min 1,9 8,0 1,6 23,2 1,2 15 Medel 9,5 8,2 2,8 37,3 4,3 46 Vittskövleån, uppstr. ARV 34 2012-02-22 0,8 7,9 1,7 24,7 4,0 100 Vittskövleån, uppstr. ARV 34 2012-04-18 8,0 8,4 2,6 34,9 0,82 30 Vittskövleån, uppstr. ARV 34 2012-06-25 14,0 8,0 2,7 35,8 3,0 30 Vittskövleån, uppstr. ARV 34 2012-08-22 17,5 8,2 3,9 50,3 1,2 15 Vittskövleån, uppstr. ARV 34 2012-09-27 13,3 7,9 2,4 56,6 7,6 25 Vittskövleån, uppstr. ARV 34 2012-11-27 6,3 8,1 2,2 30,6 2,8 60 Max 17,5 8,4 3,9 56,6 7,6 100 Min 0,8 7,9 1,7 24,7 0,82 15 Medel 10,0 8,1 2,6 38,8 3,2 43 Sågmöllebäcken, ca. 50m ned. diket 6CC 2012-02-21 - - Sågmöllebäcken, ca. 50m ned. diket 6CC 2012-04-17 5,4 6,4 Sågmöllebäcken, ca. 50m ned. diket 6CC 2012-06-26 15,2 6,9 Sågmöllebäcken, ca. 50m ned. diket 6CC 2012-08-22 - - Sågmöllebäcken, ca. 50m ned. diket 6CC 2012-09-25 11,2 6,2 Sågmöllebäcken, ca. 50m ned. diket 6CC 2012-11-27 6,9 6,5 Max 15,2 6,9 Min 5,4 6,2 Medel 9,7 6,5 46

HELGEÅN 2012 - Bilaga 1 TOC Syre Syrem.NH 4 -N NO 23 -N N-tot PO 4 -P P-tot Cl SO4 K-fyll Ca Mg Na K Datum Stnnr mg/l mg/l % µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l mg/l mg/l - - 12 13,1 92 170 960 2100 82 2012-02-22 32E 9,6 10,3 87 41 820 1100 26 2012-04-18 32E 9,8 8,9 88 <10 850 1300 52 2012-06-26 32E 6,0 8,0 85 31 2100 2400 27 2012-08-22 32E 5,8 9,2 87 23 1400 1900 27 2012-09-27 32E 13 11,7 94 25 1600 2400 29 2012-11-27 32E 13 13,1 94 170 2100 2400 82 Max 5,8 8,0 85 <10 820 1100 26 Min 9,4 10,2 89 49 1288 1867 41 Medel 13 13,7 97 24 2200 3000 12 32 14 13 34 2,3 8,6 2,0 2012-01-23 32L 11 14,1 99 170 1900 2900 37 69 19 13 34 2,3 12 2,8 2012-02-22 32L 12 11,3 87 33 1800 2500 17 35 14 15 40 2,6 8,8 2,0 2012-03-16 32L 13 11,1 95 21 1500 2000 12 25 14 14 45 2,7 9,6 2,3 2012-04-18 32L 10 8,8 94 <10 1400 2100 8 30 16 18 52 3,0 11 2,0 2012-05-23 32L 7,9 7,3 74 12 1700 2000 13 36 19 22 59 3,1 14 3,2 2012-06-25 32L 7,8 7,8 79 <10 1800 2200 16 43 19 22 63 3,4 14 3,0 2012-07-19 32L 6,6 7,2 77 17 1600 1800 16 36 23 25 64 3,3 16 3,5 2012-08-22 32L 4,3 8,7 82 17 1600 2000 16 33 23 29 74 3,4 16 4,6 2012-09-27 32L 16 9,9 89 11 2300 2900 15 28 16 28 53 3,4 11 3,0 2012-10-22 32L 12 11,8 95 43 1900 2400 13 33 16 24 55 3,3 11 2,8 2012-11-27 32L 10 13,4 92 75 3200 3900 16 50 19 24 57 3,3 13 3,0 2012-12-18 32L 16 14,1 99 170 3200 3900 37 69 23 29 74 3,4 16 4,6 Max 4,3 7,2 74 <10 1400 1800 8 25 14 13 34 2,3 8,6 2,0 Min 10 10,4 88 36 1908 2475 16 38 18 21 53 3,0 12 2,9 Medel 10 14,2 102 160 1700 2700 92 2012-02-22 33C 13 10,4 89 31 2400 2400 21 2012-04-18 33C 5,1 9,6 91 <10 2800 3200 34 2012-06-25 33C 3,3 9,3 93 17 3000 3300 33 2012-08-22 33C 3,2 9,8 91 16 2700 3100 26 2012-09-27 33C 15 11,7 95 16 1200 2100 58 2012-11-27 33C 15 14,2 102 160 3000 3300 92 Max 3,2 9,3 89 <10 1200 2100 21 Min 8,3 10,8 94 41 2300 2800 44 Medel 8,3 14,5 101 65 2000 2700 49 2012-02-22 34 7,5 9,9 84 21 2600 2800 25 2012-04-18 34 6,7 8,6 84 66 2700 3400 100 2012-06-25 34 4,3 9,5 100 22 4100 4600 62 2012-08-22 34 6,3 8,8 84 380 4400 4100 100 2012-09-27 34 11 10,8 87 24 2100 3100 45 2012-11-27 34 11 14,5 101 380 4400 4600 100 Max 4,3 8,6 84 21 2000 2700 25 Min 7,4 10,4 90 96 2983 3450 64 Medel 2012-02-21 6CC 2012-04-17 6CC 2012-06-26 6CC 2012-08-22 6CC 2012-09-25 6CC 2012-11-27 6CC Max Min Medel 47

HELGEÅN 2012 - Bilaga 1 Syreprofiler i sjöar Provpunkt: Norra Möckeln Stationsnr: 109 0 2012-02-17 0 3 6 9 12 15 18 o C 0 2012-05-02 0 3 6 9 12 15 18 o C 1 1 2 3 Temp Syre 2 3 Temp Syre 4 m 4 m 120217 120502 Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 0,9 13,1 0,5 14,6 9,9 1,0 1,1 13,1 1,0 12,0 10,2 2,0 1,1 13,0 2,0 11,5 10,1 3,0 1,1 12,8 3,0 11,2 9,6 4,0 1,9 10,8 4,0 10,8 9,5 0 1 2012-08-27 0 3 6 9 12 15 18 21 o C 0 3 6 9 12 15 18 o C mg/l 0 mg/l 1 2012-10-31 2 2 3 3 Temp Syre 4 m Temp Syre 4 m 120827 121031 Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 18,5 8,8 0,5 4,5 11,3 1,0 18,5 8,9 1,0 4,5 11,3 2,0 18,4 8,6 2,0 4,5 11,3 3,0 18,2 8,7 3,0 4,4 11,2 3,5 18,2 8,6 4,0 4,5 10,9 48

HELGEÅN 2012 - Bilaga 1 Provpunkt: Osbysjön Stationsnr: 9 0 1 2012-02-17 2012-04-26 0 3 6 9 12 15 18 o C 0 3 6 9 12 15 18 mg/l 0 o C mg/l 1 2 2 3 3 4 m Temp Syre 4 m Temp Syre 120217 120426 Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 0,4 12,7 0,5 12,6 9,3 1,0 0,5 12,7 1,0 12,5 9,1 2,0 1,9 11,1 2,0 12,4 9,1 3,0 2,3 7,7 3,0 10,1 9,4 3,5 2,5 6,4 3,5 8,9 9,7 2012-08-27 2012-10-31 0 0 3 6 9 12 15 18 21 o C mg/l 0 0 3 6 9 12 15 18 o C mg/l 1 1 2 2 3 3 4 m Temp Syre 4 m Temp Syre 120827 121031 Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 19,2 8,3 0,5 4,1 11,2 1,0 19,1 8,1 1,0 4,1 11,3 2,0 19,1 8,1 2,0 4,1 11,2 3,0 18,3 7,2 3,0 4,0 11,0 3,5 17,2 6,6 49

HELGEÅN 2012 - Bilaga 1 Provpunkt: Finjasjön Stationsnr: 20K 0 2 4 6 2012-02-15 0 3 6 9 12 15 18 o C 0 2 4 6 2012-04-26 0 3 6 9 12 15 18 o C 8 10 m Temp Syre 8 10 m Temp Syre 120215 120426 Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 1,4 13,1 0,5 9,1 11,2 1,0 1,4 13,1 1,0 9,1 11,1 2,0 1,4 13,1 2,0 9,0 11,0 3,0 1,6 12,9 3,0 8,9 11,0 4,0 1,7 12,9 4,0 9,0 11,1 5,0 1,7 12,9 5,0 8,9 11,0 6,0 1,9 12,7 6,0 9,0 10,9 7,0 2,0 11,9 7,0 8,9 10,9 8,0 2,1 10,0 8,0 9,0 10,8 9,0 2,2 10,2 9,0 8,9 10,7 0 2 4 2012-08-28 0 3 6 9 12 15 18 21 o C 0 2 4 2012-10-30 0 3 6 9 12 15 18 o C mg/l 6 6 8 8 10 m Temp Syre 10 m Temp Syre 120828 121030 Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 18,6 8,2 0,5 6,6 11,3 1,0 18,6 8,2 1,0 6,6 11,1 2,0 18,6 8,2 2,0 6,6 11,1 3,0 18,6 8,2 3,0 6,6 11,2 4,0 18,6 8,1 4,0 6,5 11,2 5,0 18,6 8,1 5,0 6,5 11,2 6,0 18,6 7,9 6,0 6,5 11,2 7,0 18,6 7,7 7,0 6,4 11,1 8,0 18,6 7,7 8,0 6,3 11,1 9,0 18,5 7,3 9,0 6,4 10,9 50

HELGEÅN 2012 - Bilaga 1 Provtagningspunkt: Råbelövssjön Stationsnr: 28B 2012-02-15 2012-05-09 0 0 3 6 9 12 15 18 o C mg/l 0 0 3 6 9 12 15 18 o C mg/l 2 2 4 4 6 6 8 10 m Temp Syre 120215 120509 Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 0,5 14,1 0,5 12,4 9,8 1,0 0,5 14,0 1,0 12,3 9,7 2,0 0,5 14,0 2,0 12,2 9,7 3,0 0,5 13,9 3,0 12,1 9,9 4,0 0,5 13,8 4,0 12,0 9,8 5,0 0,5 13,8 5,0 11,9 9,8 6,0 0,5 13,5 6,0 11,9 9,8 7,0 0,7 11,3 7,0 11,5 9,4 8,0 1,1 10,3 8,0 10,9 9,0 9,0 1,4 7,4 9,0 10,7 8,6 10,0 1,9 5,2 10,0 10,4 7,1 8 10 m Temp Syre 2012-08-28 2012-10-30 0 0 3 6 9 12 15 18 21 o C mg/l 0 0 3 6 9 12 15 18 o C mg/l 2 2 4 4 6 6 8 8 10 m Temp Syre 10 m Temp Syre 120828 121030 Djup Temp Syre Djup Temp Syre 0,5 19,7 9,6 0,5 8,3 10 1,0 19,7 9,5 1,0 8,3 9,8 2,0 19,6 9,2 2,0 8,2 9,9 3,0 19,5 8,3 3,0 8,2 9,8 4,0 19,5 8,1 4,0 8,2 9,7 5,0 19,4 7,8 5,0 8,1 9,8 6,0 19,4 7,6 6,0 8,1 9,8 7,0 19,4 7,8 7,0 8,1 9,9 8,0 19,4 7,6 8,0 8,0 10,1 9,0 19,3 6,1 9,0 8,0 10,2 9,5 19,3 5,0 10,0 8,0 8,8 51

52 HELGEÅN 2012 - Bilaga 1

HELGEÅN 2012 - Bilaga 2 BILAGA 2 Metaller i vatten 2012 Rastreringen motsvarar bedömningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) Rastrering Bedömning Enhet As Pb Cu Cr Ni Zn Cd x,x måttligt höga halter µg/l 5-15 1-3 3-9 5-15 15-45 20-60 0,1-0,3 x,x höga halter µg/l 15-75 3-15 9-45 15-75 45-225 60-300 0,3-1,5 x,x mycket höga halter µg/l >75 >15 >45 >75 >225 >300 >1,5 Endast grundämnen med fet stil i tabellhuvudet ingår i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. 53

HELGEÅN 2012 - Bilaga 2 Metaller i vatten Stationsnamn Stnnr Datum Al As Ba Pb Cd Co Cu Cr Ni Sr Zn Hg - - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l Möckelns utlopp 111 120221 300 0,60 25 0,97 0,025 0,27 1,1 0,52 0,94 26 5,0 <5 Möckelns utlopp 111 120417 260 0,45 23 0,74 0,028 0,29 0,95 0,44 0,79 24 5,6 <5 Möckelns utlopp 111 120626 200 0,51 22 1,0 0,024 0,22 1,1 0,44 0,83 24 3,5 <5 Möckelns utlopp 111 120821 130 0,50 18 0,87 0,017 0,18 1,1 0,31 0,75 26 2,3 <5 Möckelns utlopp 111 120925 160 0,55 20 1,4 0,020 0,29 1,3 0,35 0,82 26 3,0 <5 Möckelns utlopp 111 121127 160 0,49 21 1,1 0,029 0,19 1,1 0,34 0,74 26 2,9 <5 Max 300 0,60 25 1,4 0,029 0,29 1,3 0,52 0,94 26 5,6 <5 Min 130 0,45 18 0,74 0,017 0,18 1,0 0,31 0,74 24 2,3 <5 Medel 202 0,52 22 1,0 0,024 0,24 1,1 0,40 0,81 25 3,7 <5 Helgeån, utlopp ur Osbysjön 11 120222 300 0,48 25 0,90 0,030 0,54 1,0 0,39 0,86 25 7,2 <5 Helgeån, utlopp ur Osbysjön 11 120418 240 0,39 21 0,69 0,026 0,28 0,73 0,38 0,69 24 4,2 <5 Helgeån, utlopp ur Osbysjön 11 120627 180 0,48 21 1,1 0,024 0,39 1,2 0,40 0,87 27 4,1 <5 Helgeån, utlopp ur Osbysjön 11 120822 160 0,51 22 1,3 0,022 0,37 1,1 0,36 0,83 28 4,0 <5 Helgeån, utlopp ur Osbysjön 11 120927 130 0,53 19 1,2 <0,01 0,27 1,1 0,38 0,69 28 3,3 <5 Helgeån, utlopp ur Osbysjön 11 121126 230 0,49 21 0,88 0,037 0,30 1,0 0,37 0,77 26 5,6 <5 Max 300 0,53 25 1,3 0,037 0,54 1,2 0,40 0,87 28 7,2 <5 Min 130 0,39 19 0,69 0,022 0,27 0,73 0,36 0,69 24 3,3 <5 Medel 207 0,48 22 1,0 0,028 0,36 1,0 0,38 0,79 26 4,7 <5 Almaån, före utfl i Helgeån 20AB 120222 220 0,35 23 0,50 0,029 0,77 1,6 0,33 1,0 51 7,2 <5 Almaån, före utfl i Helgeån 20AB 120418 120 0,39 21 0,27 0,021 0,42 1,2 0,32 1,1 62 3,7 <5 Almaån, före utfl i Helgeån 20AB 120625 70 0,34 24 0,30 0,016 0,48 1,4 0,24 1,1 76 3,0 <5 Almaån, före utfl i Helgeån 20AB 120822 44 0,35 21 0,24 <0,01 0,17 0,91 0,20 0,81 77 1,8 <5 Almaån, före utfl i Helgeån 20AB 120927 67 0,46 19 0,35 <0,01 0,21 1,2 0,27 1,1 65 2,5 <5 Almaån, före utfl i Helgeån 20AB 121126 240 0,41 26 0,42 0,038 0,55 1,5 0,37 1,3 76 5,4 <5 Max 240 0,46 26 0,50 0,038 0,77 1,6 0,37 1,3 77 7,2 <5 Min 44 0,34 19 0,24 <0,01 0,17 0,91 0,20 0,8 51 1,8 <5 Medel 127 0,38 22 0,35 0,019 0,43 1,3 0,29 1,1 68 3,9 <5 Bivarödsån, före utfl i Helgeån 21E 120222 - - - - - - - - - - - - Bivarödsån, före utfl i Helgeån 21E 120418 390 0,48 18 0,68 0,030 0,87 1,4 0,51 0,8 43 6,3 <5 Bivarödsån, före utfl i Helgeån 21E 120626 420 0,78 23 1,1 0,030 0,77 2,8 0,76 1,1 62 6,6 <5 Bivarödsån, före utfl i Helgeån 21E 120822 320 0,76 24 1,1 0,024 0,93 2,1 0,61 1,0 59 5,6 <5 Bivarödsån, före utfl i Helgeån 21E 120927 490 0,93 23 1,6 0,042 1,2 4,0 1,0 1,3 48 10 <5 Bivarödsån, före utfl i Helgeån 21E 121126 500 0,66 23 0,76 0,045 0,68 1,3 0,64 1,0 56 8,5 <5 Max 500 0,93 24 1,6 0,045 1,2 4,0 1,0 1,3 62 10 <5 Min 320 0,48 18 0,68 0,024 0,68 1,3 0,51 0,78 43 5,6 <5 Medel 424 0,72 22 1,0 0,034 0,89 2,3 0,70 1,0 54 7,4 <5 Helgeån, vid Torsebro 22 120222 - - - - - - - - - - - - Helgeån, vid Torsebro 22 120418 220 0,39 21 0,58 0,023 0,32 0,88 0,38 0,79 37 4,6 <5 Helgeån, vid Torsebro 22 120625 160 0,46 21 0,86 0,018 0,39 1,2 0,39 0,81 37 3,6 <5 Helgeån, vid Torsebro 22 120822 160 0,50 22 1,0 0,016 0,29 1,1 0,35 0,81 37 3,7 <5 Helgeån, vid Torsebro 22 120927 140 0,52 19 1,1 <0,01 0,28 1,2 0,39 0,77 39 3,3 <5 Helgeån, vid Torsebro 22 121126 260 0,47 23 0,79 0,038 0,34 1,1 0,39 0,88 41 5,4 <5 Max 260 0,52 23 1,1 0,038 0,39 1,2 0,39 0,88 41 5,4 <5 Min 140 0,39 19 0,58 <0,01 0,28 0,88 0,35 0,77 37 3,3 <5 Medel 188 0,47 21 0,87 0,020 0,32 1,1 0,38 0,81 38 4,1 <5 54

HELGEÅN 2012 - Bilaga 2 Stationsnamn Stnnr Datum Al As Ba Pb Cd Co Cu Cr Ni Sr Zn Hg - - µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l Vinnöån, f inl i Araslövssjön 24F 120222 530 0,57 29 0,76 0,032 0,54 2,3 0,61 1,3 120 9,4 <5 Vinnöån, f inl i Araslövssjön 24F 120418 190 0,53 32 0,30 0,017 0,27 1,3 0,31 1,0 180 3,5 <5 Vinnöån, f inl i Araslövssjön 24F 120625 370 0,71 31 0,58 0,024 0,32 2,3 0,44 1,0 160 7,2 <5 Vinnöån, f inl i Araslövssjön 24F 120822 180 0,84 33 0,61 0,018 0,26 2,2 0,31 1,0 200 11 <5 Vinnöån, f inl i Araslövssjön 24F 120927 170 0,63 29 0,33 0,013 0,18 1,6 0,29 0,78 160 3,7 <5 Vinnöån, f inl i Araslövssjön 24F 121127 580 0,66 39 0,59 0,041 0,56 2,1 0,59 1,4 210 10 <5 Max 580 0,84 39 0,76 0,041 0,56 2,3 0,61 1,4 210 11 <5 Min 170 0,53 29 0,30 0,013 0,18 1,3 0,29 0,78 120 3,5 <5 Medel 337 0,66 32 0,53 0,024 0,36 2,0 0,43 1,1 172 7,5 <5 Helgeån, nedstr, Hammarsjön 31 120222 330 0,46 27 0,89 0,027 0,79 1,3 0,50 1,0 49 7,4 <5 Helgeån, nedstr, Hammarsjön 31 120418 220 0,44 20 0,59 0,021 0,25 1,0 0,40 0,90 52 4,4 <5 Helgeån, nedstr, Hammarsjön 31 120625 460 0,66 26 1,4 0,062 1,1 1,7 0,61 1,4 61 12 <5 Helgeån, nedstr, Hammarsjön 31 120822 200 0,55 19 0,88 0,017 0,36 1,2 0,37 1,0 55 5,0 <5 Helgeån, nedstr, Hammarsjön 31 120927 160 0,59 26 0,76 0,054 0,37 1,3 0,35 0,94 160 5,6 <5 Helgeån, nedstr, Hammarsjön 31 121126 270 0,52 21 0,86 0,034 0,33 1,2 0,40 1,0 48 5,6 <5 Max 460 0,66 27 1,4 0,062 1,1 1,7 0,61 1,4 160 12 <5 Min 160 0,44 19 0,59 0,017 0,25 1,0 0,35 0,90 48 4,4 <5 Medel 273 0,54 23 0,90 0,036 0,53 1,3 0,44 1,0 71 6,7 <5 Vramsån, före utfl i Helgeån 32L 120222 130 0,39 21 0,29 0,026 0,21 1,7 0,25 0,69 78 4,4 <5 Vramsån, före utfl i Helgeån 32L 120418 69 0,52 20 0,15 0,015 0,12 1,1 0,19 0,77 110 2,2 <5 Vramsån, före utfl i Helgeån 32L 120625 23 0,72 24 0,09 0,011 0,13 1,0 0,12 0,66 150 2,2 <5 Vramsån, före utfl i Helgeån 32L 120822 18 0,79 25 0,07 0,010 0,093 0,75 0,074 0,53 170 1,6 <5 Vramsån, före utfl i Helgeån 32L 120927 14 0,83 25 0,07 <0,01 0,088 0,73 0,092 0,66 190 1,6 <5 Vramsån, före utfl i Helgeån 32L 121127 39 0,60 26 0,12 0,015 0,10 1,2 0,16 0,74 140 2,0 <5 Max 130 0,83 26 0,29 0,026 0,21 1,7 0,25 0,77 190 4,4 <5 Min 14 0,39 20 0,07 <0,01 0,088 0,73 0,074 0,53 78 1,6 <5 Medel 49 0,64 24 0,13 0,014 0,12 1,1 0,15 0,68 140 2,3 <5 55

56 HELGEÅN 2012 - Bilaga 2

HELGEÅN 2012 - Bilaga 3 BILAGA 3 Vattenföring, transport av fosfor, kväve, organiskt material (TOC) och metaller samt arealspecifik förlust 57

HELGEÅN 2012 - Bilaga 3 MÅNADSMEDELFLÖDE (m 3 /s) år 2012 111 20AB 21E 22 24F 31 32L 11 Mätst Mätst Mätst Mätst S-HYPE S-HYPE Mätst Mätst jan 20,8 23,5 4,78 73,3 3,76 89,1 10,6 49,7 feb 17,9 15,3 2,77 52,8 2,30 58,3 5,59 35,0 mar 16,5 14,6 2,37 53,1 1,32 55,9 4,57 31,1 apr 12,9 7,75 1,37 35,1 0,758 31,7 2,39 20,2 maj 9,45 4,93 0,616 22,3 0,447 25,3 0,96 15,3 jun 6,08 3,60 0,415 13,1 0,329 15,0 0,523 9,78 jul 5,75 3,70 0,397 16,3 0,311 15,9 0,458 11,6 aug 4,70 2,41 0,156 11,7 0,209 15,8 0,239 11,0 sep 3,32 3,67 0,352 12,3 0,175 11,6 0,278 8,55 okt 5,00 8,27 2,40 32,6 0,891 33,3 1,11 22,9 nov 8,94 11,5 2,44 40,2 1,70 47,3 2,38 28,4 dec 11,0 13,4 3,17 42,8 3,00 49,0 5,99 27,3 MEDEL 10,2 9,38 1,77 33,8 1,27 37,4 2,9 22,6 TRANSPORT FOSFOR (ton) år 2012 111 20AB 21E 22 24F 31 32L 11 jan 1,50 2,13 0,29 5,5 0,60 5,5 0,77 2,7 feb 1,13 2,14 0,156 3,4 0,79 2,4 0,41 2,1 mar 0,83 1,44 0,14 3,3 0,26 4,3 0,33 1,7 apr 0,51 0,49 0,10 1,8 0,08 1,7 0,14 1,0 maj 0,52 0,33 0,060 1,3 0,071 1,0 0,059 0,82 jun 0,34 0,31 0,050 0,86 0,071 0,70 0,037 0,62 jul 0,46 0,41 0,051 1,3 0,090 0,94 0,045 0,94 aug 0,36 0,20 0,019 1,0 0,077 0,89 0,021 0,88 sep 0,24 0,31 0,051 0,91 0,043 0,63 0,021 0,57 okt 0,34 0,73 0,283 2,3 0,13 2,2 0,10 1,5 nov 0,48 1,16 0,26 3,1 0,31 2,7 0,15 1,8 dec 0,60 2,11 0,41 3,3 1,15 2,8 0,43 1,4 TOTALT 7,3 11,8 1,88 28 3,7 26 2,5 16 TRANSPORT KVÄVE (ton) år 2012 111 20AB 21E 22 24F 31 32L 11 jan 49 145 20 274 45 406 88 130 feb 42 87 9,9 173 22 212 43 93 mar 38 80 8,4 172 13 239 34 79 apr 29 37 4,4 101 6,1 107 14 49 maj 21 23 2,2 66 3,6 88 4,9 36 jun 12 17 1,9 37 3,1 37 3,0 22 jul 11 17 1,7 47 2,7 43 2,5 25 aug 8,1 10 0,60 30 1,8 40 1,2 23 sep 5,4 12 1,3 25 1,3 28 1,2 17 okt 8,6 26 7,8 81 8,8 107 6,6 51 nov 16 52 12 127 18 159 17 66 dec 21 117 35 233 64 223 63 65 TOTALT 260 624 106 1368 190 1688 279 656 TRANSPORT TOC (ton) år 2012 111 20AB 21E 22 24F 31 32L 11 jan 1393 999 269 3923 121 4535 426 3047 feb 1091 497 142 2584 69 2682 149 1819 mar 1080 534 129 2740 40 2544 159 1609 apr 727 295 85 1855 20 1316 68 1047 maj 568 178 45 1084 11 1015 28 870 jun 331 111 29 604 6,3 584 13 458 jul 276 186 36 793 5,5 640 12 555 aug 241 95 14 603 3,5 719 5,1 590 sep 148 118 27 529 2,5 512 4,5 376 okt 216 370 211 1936 18,2 1606 33 1296 nov 403 488 191 2236 38 2573 80 1690 dec 507 448 165 2107 79 2622 192 1510 TOTALT 6979 4320 1344 20993 412 21350 1170 14867 Arealspecifik förlust (kg/ha,år) 111 20AB 21E 22 24F 31 32L 11 Fosfor 0,072 0,13 0,081 0,12 0,17 0,062 0,065 0,074 Kväve 2,6 7,1 4,6 5,6 8,9 4,1 7,3 3,0 TOC 69 49 58 87 19 51 31 69 58

HELGEÅN 2012 - Bilaga 3 Stn. 24F Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Vinnöån ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ f. Araslövssj. mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 5,3 5,7 292 0,32 5,4 6,1 23 13 7,7 1208 95 februari 3,0 3,3 168 0,18 3,1 3,5 13 7,4 4,3 701 53 mars 1,5 2,0 107 0,095 1,6 1,8 6,9 4,2 2,1 500 26 april 0,44 1,1 62 0,036 0,57 0,66 2,8 2,0 0,68 343 8,1 maj 0,31 0,72 38 0,024 0,35 0,43 2,0 1,2 0,49 207 5,9 juni 0,29 0,59 27 0,020 0,27 0,36 1,8 0,85 0,46 139 5,7 juli 0,25 0,63 26 0,018 0,25 0,33 1,9 0,83 0,49 145 7,2 augusti 0,12 0,46 18 0,010 0,15 0,18 1,2 0,55 0,33 108 5,7 september 0,079 0,32 14 0,0067 0,094 0,14 0,82 0,39 0,19 79 2,8 oktober 0,74 1,5 77 0,054 0,74 0,94 4,2 2,4 1,0 423 14 november 2,2 2,9 163 0,15 2,1 2,3 8,8 5,6 2,4 880 38 december 4,7 5,3 314 0,33 4,5 4,7 17 11 4,7 1689 80 Summa 19 24 1305 1,3 19 22 84 50 25 6423 342 Stn. 31 Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Helgeån ned. ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ Hammarsj. mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 79 110 6445 6,4 189 119 310 239 212 11697 1766 februari 48 67 3923 3,9 114 73 189 146 129 7174 1072 mars 43 68 3653 3,7 88 69 178 144 117 7499 941 april 20 37 1718 1,9 27 34 87 76 53 4285 410 maj 21 36 1510 2,5 39 33 86 74 61 3753 496 juni 16 24 973 2,2 37 22 62 51 49 2318 419 juli 15 26 998 1,9 35 22 65 53 51 2507 400 augusti 10 24 856 1,0 20 17 54 43 40 2515 255 september 5 17 713 1,3 11 11 38 29 24 3763 163 oktober 18 50 2156 4,2 32 33 113 85 71 10608 500 november 31 65 2683 4,6 41 48 149 117 103 8327 686 december 35 68 2754 4,5 43 52 157 126 113 6294 734 Summa 342 593 28382 38 677 534 1488 1182 1025 70740 7842 Stn. 32L Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Vramsån ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ före Helgeå mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 3,7 11,1 597 0,74 6,0 7,1 48 20 8,2 2216 125 februari 1,8 5,5 293 0,36 2,9 3,5 23 10 4,0 1110 60 mars 1,3 5,3 253 0,27 2,2 2,8 18 8,8 3,0 1089 45 april 0,45 3,2 125 0,098 0,80 1,2 7,1 4,7 1,0 674 15 maj 0,13 1,5 55 0,035 0,32 0,42 2,7 1,9 0,33 322 5,7 juni 0,039 0,94 32 0,016 0,17 0,17 1,4 0,91 0,13 197 3,0 juli 0,026 0,91 30 0,013 0,14 0,13 1,1 0,75 0,10 192 2,4 augusti 0,012 0,50 16 0,0064 0,063 0,052 0,50 0,35 0,044 108 1,1 september 0,011 0,59 18 0,0047 0,065 0,063 0,53 0,45 0,049 133 1,2 oktober 0,067 2,2 75 0,025 0,27 0,34 2,6 2,0 0,26 516 5,2 november 0,21 4,0 159 0,081 0,58 0,91 6,9 4,5 0,68 920 12 december 0,63 9,6 417 0,24 1,5 2,6 19 12 1,9 2244 32 Summa 8,4 45 2071 1,9 15,0 19 132 66 20 9720 307 Stn. 20AB Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Almaån ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ före Helgeå mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 14 22 1446 1,8 48 21 101 63 31 3207 453 februari 8,3 13 879 1,1 29 13 61 38 19 1964 272 mars 7,1 14 870 1,0 25 13 57 41 16 2156 230 april 2,6 7,7 428 0,43 9,1 6,4 25 22 5,9 1236 80 maj 1,3 4,9 292 0,25 5,8 3,8 17 15 3,7 889 45 juni 0,70 3,2 220 0,15 4,4 2,3 13 10 2,8 695 29 juli 0,60 3,4 227 0,12 3,7 2,2 12 10 2,8 756 26 augusti 0,31 2,3 137 0,04 1,3 1,3 6 6 1,6 491 13 september 0,58 4,0 187 0,05 1,9 2,4 11 10 3,0 654 22 oktober 2,8 10 472 0,35 7,1 6,7 29 26 8,3 1521 77 november 6,2 13 740 0,96 15 11 43 38 12 2215 146 december 8,6 15 932 1,4 20 13 54 47 15 2725 194 Summa 53 112 6831 7,7 170 95 428 324 122 18509 1585 59

HELGEÅN 2012 - Bilaga 3 Stn. 22 Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Helgeån ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ vid Torsebro mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 43 77 4122 4,5 63 75 173 155 114 7263 903 februari 29 52 2779 3,0 42 50 116 105 77 4897 609 mars 31 55 2984 3,3 45 54 125 112 82 5257 654 april 20 36 1910 2,1 29 35 81 72 54 3366 415 maj 12 25 1257 1,3 21 23 60 48 41 2215 252 juni 5,7 15 716 0,63 13 13 39 27 28 1260 127 juli 7,0 21 934 0,75 15 16 51 35 40 1616 159 augusti 5,0 15 679 0,50 9,5 11 35 25 31 1157 115 september 4,7 16 634 0,27 9,0 12 37 25 34 1227 109 oktober 16 44 1772 1,4 26 34 102 70 87 3459 348 november 25 50 2321 3,4 34 41 116 90 88 4232 524 december 30 54 2639 4,4 39 45 126 101 91 4704 619 Summa 228 460 22747 25 347 409 1062 866 766 40653 4834 Stn. 111 Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Möckelns ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ utlopp mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 16,7 33 1395 1,4 15 29 61 52 54 1451 279 februari 13,4 27 1120 1,1 12 23 49 42 43 1165 225 mars 12,5 24 1070 1,2 12 22 46 39 39 1115 233 april 8,7 16 773 0,92 10 15 32 27 26 807 182 maj 6,0 12 572 0,67 6,6 11 26 20 21 608 121 juni 3,3 7,9 349 0,39 3,6 6,9 17 13 15 379 61 juli 2,7 7,8 316 0,33 3,2 6,1 17 12 15 380 47 augusti 1,8 6,3 235 0,23 2,4 4,1 14 10 11 324 31 september 1,3 4,6 167 0,16 2,2 2,9 11 6,9 11 223 24 oktober 2,1 7,1 273 0,31 3,4 4,6 16 11 17 348 40 november 3,7 12 483 0,64 4,8 7,9 26 17 27 603 68 december 4,7 14 617 0,85 5,6 10 32 22 32 764 85 Summa 77 171 7370 8,2 81 142 348 272 311 8167 1395 Stn. 21E Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Bivarödsån ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ före Helgeå mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 5,0 6,1 230 0,38 11 6,5 18 10 8,7 550 81 februari 2,7 3,3 125 0,21 6,0 3,5 10 5,4 4,7 299 44 mars 2,5 3,0 114 0,19 5,5 3,2 8,9 4,9 4,3 272 40 april 1,4 1,8 65 0,11 3,1 1,9 5,2 2,8 2,5 156 22 maj 0,66 1,0 33 0,050 1,4 1,0 3,1 1,5 1,36 82 11 juni 0,45 0,81 24 0,032 0,84 0,79 2,9 1,2 1,15 65 7,1 juli 0,41 0,82 25 0,030 0,87 0,76 2,7 1,1 1,17 65 6,7 augusti 0,14 0,32 10 0,011 0,38 0,27 1,0 0,43 0,47 25 2,5 september 0,42 0,82 21 0,036 1,1 0,85 3,4 1,1 1,4 45 8,5 oktober 3,2 5,4 148 0,28 6,7 5,7 20 7,8 8,6 325 61 november 3,2 4,5 145 0,28 4,9 4,5 11 6,7 5,8 345 55 december 4,2 5,6 195 0,38 5,8 5,4 11 8,5 6,4 475 72 Summa 24 34 1136 2,0 48 34 97 51,4 47 2704 411 Stn. 11 Al As Ba Cd Co Cr Cu Ni Pb Sr Zn Osbysjöns ton/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ kg/ utlopp mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån januari 40 64 3327 4,0 72 52 133 114 120 3327 958 februari 26 42 2184 2,6 47 34 87 75 79 2190 626 mars 23 37 1957 2,4 37 32 75 66 68 2052 505 april 13 21 1118 1,4 16 20 40 37 38 1267 234 maj 9 17 858 1,0 13 16 37 31 34 1027 170 juni 5 12 532 0,62 9,4 10 28 21 26 671 104 juli 5 15 639 0,62 11 12 37 26 35 847 122 augusti 5 15 586 0,41 10 11 34 23 34 809 108 september 3 12 427 0,17 6,3 8,5 25 16 26 617 76 oktober 10 32 1209 0,98 17 23 65 44 67 1677 251 november 16 37 1519 2,3 22 27 74 56 69 1941 382 december 17 36 1534 2,7 22 27 72 56 64 1900 409 Summa 171 339 15891 19 282 274 706 566 661 18325 3945 60

HELGEÅN 2012 - Bilaga 4 BILAGA 4 Metodik 61

HELGEÅN 2012 - Bilaga 4 Provtagning För de fysikaliska och kemiska vattenundersökningarna har följande provtagare från ALcontrol i Halmstad och Malmö svarat: Håkan Olofsson, Marie Petersson, Lars-Göran Karlsson och Salam Al-Ali. Provtagningen har utförts i enlighet med enligt anvisningar i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket, 1996) och av utbildad och godkänd personal (SNFS 1990:11 MS:29). Provtagning av recipientvatten har utförts av SWEDAC-ackrediterat laboratorium. Provtagningspunkter Provtagningspunkternas läge och kontrollprogrammets omfattning framgår av Tabell 1. I åtta nyckelpunkter i rinnande vatten togs vattenprov en gång varje månad. I ytterligare 29 punkter togs vattenprov fyra gånger i sjöar (februari, april, augusti och oktober) samt sex gånger i vattendrag (februari, april, juni, augusti, september, november). Bottenfaunaprovtagning gjordes en gång under året i nio rinnande punkter. Påväxt/kiselalger togs i sju punkter och elfiske genomfördes på sju lokaler. I sjöarna togs växtoch djurplanktonprover i april/maj och augusti. Vattenföring Vid de stationer där transporten av olika ämnen beräknas måste vattenföringen bestämmas noggrant. I två av de åtta transportpunkterna har SMHI:s s.k. S-HYPE-modell använts från och med år 2010. Tidigare beräknade SMHI flödet med hjälp av den s.k. PULS-modellen för dessa två stationer. Flödet vid de övriga sex provtagningspunkterna har beräknats genom att flödena från fasta flödesmätningsstationer har arealproportionerats för att ge flödet i respektive provpunkt. Fysikaliska och kemiska undersökningar Analysprogrammet består dels av ett basprogram och dels av tilläggsparametrar, Tabell 1. Samtliga fysikaliska och kemiska analyser och analyser av metaller i vatten har utförts av ALcontrol AB, vilket är ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Ansvariga för de vattenkemiska analyserna har varit Lotta Erlandsson och Mats Lindgren, ALcontrol Linköping. Analysmetoder, parametrar och enheter för de fysikaliska- och kemiska undersökningarna framgår av Tabell 2. Vid vattenprovtagning i sjöar och från broar i vattendrag användes en s.k. Ruttnerhämtare (Figur 1). Den är konstruerad så att den kan stängas på öns- Figur 1. Instrument för vattenprovtagning: Ruttnerhämtare (till vänster) och s.k. käpphämtare (Fyrisåhämtare). 62

HELGEÅN 2012 - Bilaga 4 kat djup, med hjälp av en tyngd som löper på linan. Hämtaren dras därefter upp och vattnet tappas på flaskor. I grunda vattendrag eller där bro saknas monterades flaskorna i en s.k. käpphämtare (Figur 1). Det är en förlängningsbar stav som används till att nå ut med provflaskan till vattendragets mitt. Syrgashalt och vattentemperatur mättes i fält med hjälp av en portabel syrgasmätare (WTW Oxi 196). I sjöar uppmättes temperatur- och syrgasprofiler. Siktdjupet mättes med siktskiva och vattenkikare. Vattenprov togs cirka två decimeter under ytan och i sjöarna även cirka en halv meter ovanför botten. Vattenproven transporterades och förvarades enligt gällande standard för vattenundersökningar. Transportberäkningar Årstransporten av kväve, fosfor och totalt organiskt kol (TOC) har beräknats för åtta provtagningspunkter varav vattenföringsberäkningar med S-HYPE-modellen har använts på två av punkterna och data från flödesstationer på de övriga sex. Beräkningarna har grundats på dygnsvattenföringen och uppmätta halter av kväve, fosfor och TOC vid respektive provtagningspunkt. Värdena från månadsprovtagningen har extrapolerats mot flödesdata för att ge bättre dygnsvärden. I punkterna Vramsån före utflödet i Helgeån (32L) samt Helgeån nedströms Hammarsjön (31) har veckoprov frysts in under året för att tinas och blandas flödesproportionellt till månadsprover, för att få ett mer precist mått på transporten av kväve, fosfor och organiskt material. För beräkning av transporten vid Helgeåns mynning har en summering gjorts av transporten i Vramsån (32L) och i Helgeån nedströms Hammarsjön (31). Metaller i vatten Prov för analys av metaller i vatten togs på 12 punkter i rinnande vatten och analyserades av ALcontrol i Linköping enligt modifierad EPA-metod 200.7 och 200.8 (Tabell 2). Slutbestämningen av metallhalterna skedde med plasma-masspektrometri (ICP-MS). De analyserade metallerna var aluminium, arsenik, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, järn, kvicksilver, mangan, nickel, bly, strontium och zink. Biologisk provtagning För metodbeskrivning av undersökning av växt- och djurplankton, påväxt, bottenfauna och fisk hänvisas till respektive bilagor. 63

HELGEÅN 2012 - Bilaga 4 Tabell 1. Helgeåns provtagningspunkter och provtagningsprogram. FK= fysikalisk och kemisk undersökning (+a = ammoniumkväve, +f = fosfatfosfor), MIV = metaller i vatten, o=syre-/tempprofil, Pl= växtoch djurplankton, kl = klorofyll, På = påväxt, Bf= bottenfauna, Fi = elfiske. Siffror i parentes anger antal prov per år. 1/2 och 6/3 innebär vartannat respektive sex gånger vart tredje år. Anges inget innebär det en gång per år. Elfiske startade år 2000. Koordinatsystem RT 90 och 2,5 gon väst Nr Ostkoord. Nordkoord. Lokal Undersökningsprogram 104 1411100 6268540 Femlingens utlopp Fk (6), På 107 1402900 6280370 Såganässjöns utlopp Fk (6) 201 1409850 6317250 Agunnarydsån nedstr. Rydaholm AR Fk (6)+a, På 202 1406950 6310750 Agunnarydsån nedstr. Stammaderna Fk (6)+a 155 1399300 6289870 Agunnarydssjön utlopp Fk (6) 167 1402650 6288620 Målenån Fk (6) 109 1401670 6285191 Möckeln yta Fk (4)+f+kl+o, Pl (2) 109 1401670 6285191 Möckeln botten o (4) 111 1396800 6283250 Möckelns utlopp Fk (12), MIV (6), Bf 166 1384780 6272570 Prästebodaån uppstr. Delary Fk (6) 6CC 1366120 6254970 Sågemöllebäcken, ca 50 nedstr. diket Endast ph-värde 6G 1379100 6249900 Verumsån före utfl. i Helgeån Fk (6) 158 1396400 6265950 Drivån nedstr. Älmhults AR Fk (6)+a, På DSK 139407 626074 Drivån vid Killeberg Elfiske (1/2) 9 1388288 6251098 N. Osbysjön yta Fk (4)+f+kl+o, Pl (2) 9 1388288 6251098 N. Osbysjön botten o (4) 11 1388900 6248050 Helgeåns utlopp ur Osbysjön Fk (12), MIV (6) 11B 1389200 6246000 Helgeån N. Östanå vid Flackarp På 17 1392650 6235500 Nöbbelöv Fk (6) 18B 1390450 6232450 Olingeån i Gryt Fk (6) 20B 1368870 6214830 Tormestorpsån nedstr. Sösdala Fk (6)+a 20C 1370870 6222500 Tomestorpsån inloppet i Finjasjön Fk (6)+a 20I 1364770 6226900 Svartevadsbäcken Fk (6)+a 20Ky 1368470 6226442 Finjasjön yta Fk (4)+a+f+kl+o, Pl (2) 20Kb 1368470 6226442 Finjasjön botten Fk (4)+a+f+o 20L 1370400 6228650 Almaån utloppet ur Finjasjön Fk (12)+a 20V 1373400 6231600 Farstorpsån Fk (6) 20Ä 1380150 6233350 Almaån nedstr. Lillåns tillflöde Fk (6) 20AB 1393850 6228470 Almaån före utloppet i Helgeån Fk (12), MIV (6/3), Bf, Fi 21C 1400600 6235480 Bivarödsån vid Hylta Fk (6) 21E 1397720 6225400 Bivarödsån före utloppet i Helgeån Fk (12), MIV (6/3), På BH 139803 622928 Bivarödsån vid Toffelfabriken i Hjärsås Fi (1/2) 22 1395400 6220200 Helgeån vid Torsebro Fk (12), MIV (6), Bf, Fi (1 kvalitativt) VK 138807 622018 Vinnöå vid Gamle Mölla Fi 24F 1394000 6214430 Vinnöån före Araslövssjön Fk (12), MIV (6/3), På, Fi (1 kvantitativt) 28By 1401514 6219023 Råbelövssjön yta Fk (4)+a+f+kl+o, Pl (2) 28Bb 1401514 6219023 Råbelövssjön botten Fk (4)+a+f+o 27 1397100 6211850 Helgeån vid Långebro På 30A 1398480 6209888 Hammarsjön yta Fk (4)+a+f+kl 30B 1401000 6207000 Hammarsjön S Pl (2) 31 1400860 6202800 Helgeån nedstr. Hammarsjön Fk ((12 (52)), MIV 32A 1373950 6209500 Vramsån uppstr. Rickarum Fk (6)+a, Bf 32B 1379650 6204330 Lindebäck vid Ullarp Fk (6) 32AB 1379800 6205280 Vramsån vid Årröd Bf 32E 1388420 6201380 Vramsån nedstr. Tollarps AR Fk (6)+a 32 AC 139748 620243 Vramsån vid Gärds Köpinge Fi (1/2) 32L 1398410 6201710 Vramsån före utflödet i Helgeån Fk ((12 (52)), MIV (6/3), Bf 33AA 1387465 6195620 Mjöån vid Åbjär Bf, Fi(1/2) 33C 1397430 6199140 Mjöån nedstr. Everöds AR Fk (6)+a, Bf 34 1396680 6193500 Vittskövleån Fk (6)+a, Bf 64

HELGEÅN 2012 - Bilaga 4 Tabell 2. Analysparametrar, enheter samt analysmetoder för de fysikaliska och kemiska undersökningarna ANALYSPARAMETER ENHET ANALYSMETOD Vattenföring m³/s Föremålsmet./SMHI mätstat./ PULS Vattentemperatur C Termometer ± 0,1 C Turbiditet FNU SS-EN ISO 7027 utg 3 ph - SS 028122-2 Alkalinitet mekv/l SS-EN ISO 9963-2 utg 1 Syrgashalt mg/l SS-EN 25814-1 Syremättnad % SS 028114-2 Färgtal mg Pt/l SS-EN ISO 7887 del 4 Absorbans, filtrerad 420nm/5cm SS-EN ISO 7887:1 del 3, mod TOC mg/l SS-EN 1484 Konduktivitet ms/m SS-EN 27 888-1 mod Totalfosfor µg/l SS-EN ISO 15681-2:2005 Totalkväve µg/l SS-EN ISO 11905-1, mod Nitratkväve µg/l SS-EN ISO 13395, mod Fosfatfosfor µg/l SS-EN ISO 6878:2005, mod Ammonium µg/l SS-EN ISO 11732, mod Klorid mg/l Fd SS-EN ISO 10304-1-1:2009 Sulfat mg/l Fd SS-EN ISO 10304-1-1:2009 Klorofyll a µg/l SS 028146-1 mod Kalcium mg/l SS-EN ISO 11885-1 Magnesium mg/l SS-EN ISO 11885-1 Mangan mg/l SS-EN ISO 11885-1 Kalium mg/l SS-EN ISO 11885-1 Natrium mg/l SS-EN ISO 11885-1 Kisel mg/l SS-EN ISO 11885-1 Svavel mg/l SS-EN ISO 11885-1 Molybden µg/l SS-EN ISO 17294-2:2005 Kvicksilver ng/l PS Analytical - Merlin (fluorescense) Järn mg/l SS-EN ISO 11885-1 Mangan mg/l SS-EN ISO 11885-1 Aluminium µg/l SS-EN ISO 17294-2:2005 Arsenik µg/l SS-EN ISO 17294-2:2005 Barium µg/l SS-EN ISO 17294-2:2005 Bly µg/l SS-EN ISO 17294-2:2005 Kadmium µg/l SS-EN ISO 17294-2:2005 Kobolt µg/l SS-EN ISO 17294-2:2005 Koppar µg/l SS-EN ISO 17294-2:2005 Krom µg/l SS-EN ISO 17294-2:2005 Nickel µg/l SS-EN ISO 17294-2:2005 Strontium µg/l SS-EN ISO 17294-2:2005 Zink µg/l SS-EN ISO 17294-2:2005 65

66 HELGEÅN 2012 - Bilaga 4

HELGEÅN 2012 - Bilaga 5 BILAGA 5 Analysparametrarnas innebörd 67

HELGEÅN 2012 - Bilaga 5 Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikaliska och kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8 medan regnvatten har ett ph på 4,0 till 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med hög vattenföring under snösmältning. Höga phvärden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid ph-värden under ca 6,0 uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter m.m. Vid värden under ca 5,0 sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga ph-värden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på ph indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg: >6,8 Nära neutralt 6,5-6,8 Svagt surt 6,2-6,5 Måttligt surt 5,6-6,2 Surt <5,6 Mycket surt Tillägg av ALcontrol 8 9 Högt ph >9 Mycket högt ph Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten ger information om vattnets buffrande kapacitet, d.v.s. förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på alkalinitet (mekv/l) indelas enligt följande effektrelaterade skala: >0,2 Mycket god buffertkapacitet 0,1-0,2 God buffertkapacitet 0,05-0,10 Svag buffertkapacitet 0,02-0,05 Mycket svag buffertkapacitet <0,02 Ingen eller obetydlig buffertkapacitet Konduktivitet (ledningsförmåga) (ms/m), mätt vid 25 C är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. 68

HELGEÅN 2012 - Bilaga 5 Vattenfärg (mg Pt/l) mäts genom att vattnets jämförs med en brungul färgskala. Vattenfärg är främst ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på vattenfärg (mg Pt/l) göras enligt: <10 Ej eller obetydligt färgat vatten 10-25 Svagt färgat vatten 25-60 Måttligt färgat vatten 60-100 Betydligt färgat vatten >100 Starkt färgat vatten Turbiditeten eller grumligheten (FNU) är ett mått på vattnets innehåll av partiklar och påverkar ljusförhållandet. Partiklarna kan bestå av lermaterial och organiskt material (humusflockar, plankton). Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på turbiditeten (FNU) göras enligt: < 0,5 Ej/obetydligt grumligt vatten 0,5-1,0 Svagt grumligt vatten 1,0-2,5 Måttligt grumligt vatten 2,5-7,0 Betydligt grumligt vatten >7,0 Starkt grumligt vatten TOC (mg/l) totalt organiskt kol, ger information om halten av organiska ämnen. Ett högt värde innebär en syretäring varvid vattnets syrehalt förbrukas. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på TOC (mg/l) göras enligt: <4 Mycket låg halt 4-8 Låg halt 8-12 Måttligt hög halt 12-16 Hög halt >16 Mycket hög halt Syrehalten (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur och ökad salthalt. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiska ämnen. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning, där störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiska ämnen och ammonium. Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) göras enligt: >7 Syrerikt tillstånd 5-7 Måttligt syrerikt tillstånd 3-5 Svagt syretillstånd 1-3 Syrefattigt tillstånd <1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid aktuell temperatur och salthalt. Vid 0 C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100 %. 69

HELGEÅN 2012 - Bilaga 5 Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalfosforhalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l). Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: <12,5 Låga halter 12,5-25 Måttligt höga halter 25-50 Höga halter 50-100 Mycket höga halter >100 Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan arealspecifik förlust av totalfosfor (kg P/ha,år) indelas enligt: <0,04 Mycket låga förluster 0,04-0,08 Låga förluster 0,08-0,16 Måttligt höga förluster 0,16-0,32 Höga förluster >0,32 Extremt höga förluster Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Tillförsel av kväve anses utgöra den främsta orsaken till eutrofieringen (övergödningen) av våra kustvatten. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalkvävehalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l): <300 Låga halter 300-625 Måttligt höga halter 625-1250 Höga halter 1250-5000 Mycket höga halter >5000 Extremt höga halter Dessa gränser har tillämpats för medelhalter av värden uppmätta även under övriga delar av året. Tillståndsbedömning i rinnande vatten har gjorts enligt samma normer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan arealspecifik förlust av totalkväve (kg N/ha,år) indelas enligt: <1,0 Mycket låga förluster 1,0-2,0 Låga förluster 2,0-4,0 Måttligt höga förluster 4,0-16 Höga förluster >16 Mycket höga förluster Nitratkväve, NO 3 -N (µg/l) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs sjöar och vattendrag genom s.k. markläckage. Ammoniumkväve, NH 4 -N (µg/l) är den oorganiska fraktion av kväve som bildas vid nedbrytning av organiska kväveföreningar. Ammonium omvandlas via nitrit till nitrat med hjälp av syre. Denna process tar ganska lång tid och förbrukar stora mängder syre. Oxidation av ett kilo ammoniumkväve förbrukar 4,6 kilo syre. 70

HELGEÅN 2012 - Bilaga 5 Många fiskarter och andra vattenlevande organismer är känsliga för höga halter av ammonium beroende på att gifteffekter kan förekomma. Giftigheten beror av ph-värdet (vattnets surhet), temperaturen och koncentrationen av ammonium. En del ammonium övergår till ammoniak som är giftigt. Ju högre ph-värde och temperatur desto större andel ammoniak i förhållande till ammonium. Enligt Naturvårdsverket (1969:1) är gränsvärdet för laxartad fisk (t.ex. öring och lax) 0,2 mg/l och för fisk i allmänhet (t.ex. abborre, gädda och gös) 2 mg/l. Det finns dock en del tåliga arter inom gruppen vitfiskar (t.ex. ruda, mört och braxen) som klarar högre halter. Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet och mäts genom att man sänker ner en vit skiva i vattnet och i vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp den till man åter kan se den och noterar djupet. Medelvärdet av dessa djup utgör siktdjupet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på siktdjup (meter; maj-oktober) göras enligt: >8 Mycket stort siktdjup 5-8 Stort siktdjup 2,5-5 Måttligt siktdjup 1-2,5 Litet siktdjup <1 Mycket litet siktdjup Klorofyll a (µg/l) är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på klorofyllhalt (µg/l) göras för majoktober enligt: <2 Mycket låga halter 2-5 Låga halter 5-12 Måttligt höga halter 12-25 Höga halter >25 Mycket höga halter och för augusti enligt: Dessa klasser motsvarar intervallen i fosforskalan. Klorofyllhalten har i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder antagits utgöra 0,5 % av planktonvolymen. För att få en enhetlig benämning av klasserna för klorofyll och totalvolym alger har gränserna justerats nedåt. Mycket låga halter ovan motsvarar Naturvårdsverkets bedömningsgrunders låga halter o.s.v. Mycket höga halter motsvarar extremt höga halter i bedömningsgrunderna. <2,5 Mycket låga halter 2,5-10 Låga halter 10-20 Måttligt höga halter 20-40 Höga halter >40 Mycket höga halter 71

HELGEÅN 2012 - Bilaga 5 Allmänt om metaller Metaller med en densitet som är större än 5 gram per kubikcentimeter betecknas som tungmetaller. Exempel på tungmetaller är bly, krom, kadmium, koppar, arsenik, zink, nickel och kvicksilver. I dagligt tal kallas dessa tungmetaller också för skadliga tungmetaller till skillnad från exempelvis järn, som per definition också är en tungmetall. Tungmetaller är grundämnen, som finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver - inte ha någon funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador då de tillförs både djur och växter. En del tungmetaller, t.ex. zink, krom och koppar är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor.tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner eller utsöndras. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom i olika grad tillgängliga för levande organismer. De kan förekomma lösta i vattnet i jonform eller som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar. Även tungmetallernas rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Kadmium, arsenik, nickel och zink transporteras och sprids mycket lätt, medan kvicksilver, bly, krom och koppar behöver speciella förhållanden för att kunna frigöras och vandra. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan metallhalter (µg/l) i ytvatten indelas enligt följande: Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter Arsenik <0,4 0,4-5 5-15 15-75 >75 Bly <0,2 0,2-1 1-3 3-15 >15 Kadmium <0,01 0,01-0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 >1,5 Koppar <0,5 0,5-3 3-9 9-45 >45 Krom <0,3 0,3-5 5-15 15-75 >75 Nickel <0,7 0,7-15 15-45 45-225 >225 Zink <5 5-20 20-60 60-300 >300 72

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 BILAGA 6 Växt- och djurplankton Metodik Resultat Artlistor 73

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 Undersökning av växt- och djurplankton i sjöar inom Helge ås avrinningsområde augusti 2012 Pansarflagellaten Ceratium blommar i Råbelövssjön 2012. (Foto: G. Cronberg) April 2013 Gertrud Cronberg Tygelsjövägen 127 218 73 Tygelsjö Susanne Gustafsson Vattenvård och Miljökonsult Östratornsvägen 11 224 68 Lund 74

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 MATERIAL OCH METODIK Provtagningspunkter Undersökningen omfattar växt- och djurplankton i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. Provtagning Proven insamlades i april/maj och augusti 2012 på tre ställen över sjöarnas djuphålor. De kvantitativa växtplanktonproverna togs med plexiglasrör från ytan ner till 2 meters djup. Djurplanktonproverna togs med vattenhämtare från olika djup beroende på sjödjupet. Prov för kvalitativ analys av plankton insamlades med 25 µm planktonnät för växtplankton och 45 µm planktonnät för djurplankton. Håvningen gjordes på vatten upptaget från botten upp till ytan för att få ett prov som representerade hela vattenpelaren. Provtagningsdjupet vid den kvalitativa insamlingen av växtplankton och insamlingen av djurplankton gjordes på det dubbla siktdjupet. Nätproven fixerades med formalin medan de kvantitativa växtplanktonproverna fixerades med Lugols lösning. De kvantitativa proven analyserades i omvänt mikroskop enligt Utermöhl metodik (Utermöhl 1958, Cronberg 1982). De dominerande växtplanktonarterna räknades i 2 till 25 ml:s sedimentationskammare och deras biomassa beräknades. Dessutom har de olika arternas frekvens skattats enligt en tre-gradig skala (1 = enstaka fynd, 2 = vanligt förekommande och 3 = mycket vanlig till dominerande). Djurplankton räknades i 5, 10 och 25 ml:s kammare och antalet individ per liter beräknades. Bedömningar av växtplankton har gjorts enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 1999 och 2007. Det trofiska plankton-index (TPI) som ingår i 2007 års bedömningsgrunder, används inte i vår bedömning. TPI lämpar sig dåligt för bedömning av skånska sjöar då många arter som förkommer här saknar index-tal. Istället ersätts TPI av Ekologisk grupp där arter klassas efter var de förekommer. Organismerna har indelats i tre ekologiska grupper, utifrån deras allmänt sett huvudsakliga förekomst. E = eutrofa organismer, d. v. s. de som framför allt förekommer vid näringsrika förhållanden, O = oligotrofa organismer, d. v. s. de som föredrar näringsfattiga förhållanden, I = indifferenta organismer, d. v. s. organismer med bred ekologisk tolerans. RESULTAT Nedan anges biomassa, antal arter samt dominerande arter/släkten för växt- och djurplankton för varje sjö. Artlistor med frekvens för växt- och djurplankton samt biomassan återfinns i Bilaga 1 (i denna Bilaga) och sammanfattande tabeller över sjöarnas augustivärden och dominerande plankton i Bilaga 2 (i denna Bilaga). Ett sammanfattande blad med tidsserier över augustiproverna i varje sjö finns i slutet av rapporten. 75

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 SAMMANFATTNING 2012 Biomassa Den totala biomassan i april/maj och augusti 2012 i Helge ås sjöar varierade mycket, från 0,23 till 15,1 mg/l (Figur 1, Tabell 1). Den högsta biomassan 15,1 mg/l uppmättes i Råbelövssjön i augusti, även Osbysjöns biomassa var förhållandevis hög, 5,5 mg/l, i augusti. I resten av sjöarna var biomassan mycket liten, liten eller måttligt stor. mg/l 6 5 4 3 2 1 0 Biomasssa 2012 15,1 maj aug apr aug maj aug apr aug maj aug Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Figur 1. Den totala biomassan i maj och augusti 2012 i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. Antalet arter Antalet registrerade växtplanktonarter varierade mellan 7 och 47 arter/grupper (Tabell 2). Lägsta antalet arter påträffades i maj i Finjasjön, endast 7 stycken, medan det största antalet arter registrerades i augusti i Möckeln (Tabell 2). De alggrupper som förekom med flest arter i april/maj var framförallt kiselalger, guldalger och grönalger. I augustiproverna varierade den mest artrika algruppen mellan de olika sjöarna, Råbelövssjön hade flest noterade cyanobakterier medan grönalgerna var flest i Möckeln (Tabell 2). Tabell 1. Den totala växtplanktonbiomassan fördelning på olika alggrupper i Helge ås sjöar år 2012 Sjö Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Alggrupp/datum maj aug apr aug maj aug apr aug maj aug Cyanobakterier 0 0,06 0 0,09 0,23 0,47 0,03 0,95 0 0 Kiselalger 0,39 0,83 0,54 0,04 1,25 0 0,02 0,21 0,09 0,22 Guldalger 0 0,03 0 0 0 0 0 0 0 0 Gonyostomum 0,08 0,46 0,32 5,28 0 0 0 0 0 0 Rekylalger 0,04 0,05 0,09 0,04 0,06 0,04 1,56 1,06 0,13 0,03 Pansarflagellater 0 0,08 0 0 0,24 14,6 0 0 0 0 Monader 0 0 0 0 0 0,01 0 0,56 Total biomassa 0,51 1,5 1,0 5,5 1,8 15 1,6 2,8 0,23 0,25 76

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 Tabell 2. Växtplanktons fördelning på olika arter/grupper i Helgeåns sjöar i april/maj och augusti 2012 Sjö Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Alggrupp/månad maj aug apr aug maj aug apr aug maj aug Blågröna alger 1 6 2 6 3 18 1 15 1 4 Guldalger 5 4 4 1 4 1 1 3 2 3 Kiselalger 4 10 8 4 7 2 2 5 6 10 Grönalger 1 19 2 3 7 2 0 8 4 14 Häftalger 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 Gulgröna alger 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 Pansarflagellater 1 2 1 0 3 3 0 4 0 2 Rekylalger 2 2 2 2 2 2 2 2 0 2 Gonyostomum 1 1 1 1 0 0 0 0 0 0 Ögonalger 1 3 2 6 0 0 0 1 0 1 Färglösa flagellater 1 0 1 1 0 1 1 1 0 0 Totalt arter/grupper 17 47 24 24 26 30 7 39 13 36 Ekologisk grupp De förekommande arterna på artlistan delas in olika ekologisk grupper beroende på förekomst. Indifferenta arter dominerade i samtliga sjöarna i april/maj-proverna och augusti även i Möckeln och Hammarsjön. I Osbysjön, Råbelövssjön och Finjasjön utgjorde de eutrofa arterna den största gruppen den i augusti. De oligotrofa arterna var mycket få 2012 (Figur 2). 100% 75% 50% 25% 0% maj aug apr aug maj aug apr aug maj aug Oligotrofa Indifferanta Eutrofa Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Figur 2. Växtplanktonarter fördelade på ekologiska grupper i april/maj och augusti 2012 i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. Djurplankton Hjuldjuren dominerade djurplanktonsamhällena i alla sjöar både i april/maj och augusti utom i maj i Finjasjön där hinnkräftor och nauplius-larver förekom med flest individer. Det högsta antalet individer per liter noterades i Osbysjön i augusti medan djurplanktonsamhället i Hammarsjön var individfattigt både vår och sommar. Störst antal hinnkräftorna (Cladocerer) förekom i Osbysjön i augusti och i Finjasjön i april. Hoppkräftor (Copepoder) och naupliuslarver var vanliga i Osbysjön och Råbelövssjön (Figur 3). 77

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 600 1026 Djurplankt on 2 0 1 2 500 400 ind/ l 300 200 100 0 Maj Aug April Aug Maj Aug Maj Aug Maj Aug Norra Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön Rotatorier Cladocerer Copepoder Nauplius Figur 3. Fördelningen av de olika djurplanktongrupperna i april/maj och augusti 2012 i Norra Möckeln, Osbysjön, Råbelövssjön, Finjasjön och Hammarsjön. Bild 1. Hjuldjuret Keratella quadrata förkom i flera av sjöarna. Foto: Gertrud Cronberg NORRA MÖCKELN (109) Maj 2012 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 0,51 Djurplankton, individer/l 486 Biomassa kiselalger, mg/l 0,39 Antal arter 12 Klorofyll a, mg/m3 4,0 Antal arter 17 Procent av biomassan % ind/l 1) Aulacoseira spp 76 1) Keratella cochlearis 89 2) Gonyostomum semen 16 2) Conochilus hippocrepis 86 3) Cryptomonas spp 8 3) Synchaeta sp 74 78

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 Den totala biomassan i maj i Norra Möckeln var liten, 0,51 mg/l, och dominerades av kiselalgssläktet Aulacoseira. Även Gonyostomum semen, Gubbslem, och rekylalgen Cryptomonas ingick i biomassaberäkningarna men förekom i betydligt mindre mängder. Biomassan mellan år 2000 och 2012 varierar mycket men bedömdes som liten de flesta åren. Kiselalger förekommer i större eller mindre mängder varje år i Norra Möckeln men inga tendenser syns till vare sig minskning eller ökning (Figur 4). Biomassa av kiselalger i maj var 0,39 mg/l, vilket bedömdes vara en liten biomassa. Biom assa april/ m aj 3 2 = Övriga alger = Kiselalger mg/l 1 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 4. Biomassan i april/maj i Norra Möckeln mellan 2000 och 2012. Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå-grön). Växtplanktonsamhället som helhet dominerades av indifferenta arter och var artfattigt med 17 arter registrerade. Djurplanktonsamhället var måttligt art- och individrikt. Hjuldjuren Keratella cochlearis, Conochilus hippocrepis och släktet Synchaeta dominerade djurplanktonsamhället medan hinn- och hoppkräftorna var relativt få. Augusti 2012 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 1,50 Djurplankton, individer/l 436 Biomassa Gonyostomum mg/l 0,46 Antal arter 23 Klorofyll a, mg/m3 16 Antal arter 47 Procent av biomassan % ind/l 1) Aulacoseira spp 55 1) Nauplier 83 2) Gonyostomum semen 31 2) Synchaeta sp 38 3) Woronichinia naegeliana 4 3) Keratella cochlearis 35 I augusti 2012 dominerades biomassan i Norra Möckeln framför allt av kiselalger tillhörande släktet Aulacoseira, Gubbslem (Gonyostomum semen) och, i mindre mängd, cyanobakterien Woronichinia naegeliana. Växtplanktons biomassa 1,50 mg/l klassas som liten. Antalet arter var måttligt högt, 47 st, och grönalger och kiselalger var representerade med flest arter. Indifferenta och eutrofa arter övervägde i artlistan. Djurplanktonsamhället var artrikt och dominerades av indifferenta arter och vanligaste förekommande arter var nauplier och hjuldjuren Synchaeta och Keratella cochlearis. 79

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 Biomassan av alger var högre i augusti än i april, även antalet arter var högre i augusti. Indifferenta och eutrofa arter dominerade både i maj och augusti. Mängden djurplankton var likartad i maj- och i augustiproverna. Djurplanktonsamhället dominerades både maj och augusti av hjuldjur tillsammans med nauplier (Fig.3). Något fler hinn- och hoppkräftor förekom i augusti jämfört med i maj. Bild 2. Grönalgerna Staurastrum och Staurodesmus i Möckeln augusti 2012. Foto: Gertrud Cronberg. OSBYSJÖN (9) April 2012 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 0,96 Djurplankton, individer/l 74 Biomassa kiselalger, mg/l 0,54 Antal arter 12 Klorofyll a, mg/m3 5,1 Antal arter 24 Procent av biomassan % ind/l 1) Aulacoseira spp 56 1) Synchaeta sp 15 2) Gonyostomum semen 35 2) Polyarthra vulgaris 13 3) Cryptomonas spp 10 3) Keratella cochlearis 10 80

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 I maj dominerades växtplankton i Osbysjön av kiselalgssläktet Aulacoseira, Gonyostomum semen och rekylalgen Cryptomonas. Biomassan bedömdes som liten. Biomassan i april/maj har varit liten, likaså mängden kiselalger, sedan växtplanktonanalyserna i Osbysjön startade 2000 dock är 2012 års värde det högsta som uppmätts under perioden (Figur 5). Biom assa april/ m aj 3 = Övriga alger = Kiselalger 2 mg/l 1 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 5. Biomassan i april/maj i Osbysjön mellan 2000 och 2012. Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå-grön). Antalet registrerade växtplanktonarter i april 2012 var lågt. De alggrupper som förekom med flest arter var kiselalger och guldalger. Djurplanktonsamhället var mycket individfattigt med relativt få arter. Vanligast förekommande var hjuldjuren Synchaeta, Polyarthra vulgaris och Keratella cochlearis. De indifferenta arterna dominerade djurplanktonsamhället i april. Augusti 2012 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 5,45 Djurplankton, individer/l 1678 Biomassa Gonyostomum mg/l 5,28 Antal arter 26 Klorofyll a, mg/m3 42 Antal arter 24 Procent av biomassan % ind/l 1) Gonyostomum semen 97 1) Polyarthra vulgaris 247 2) Planktothrix isothrix 1 2) Cyclopoida copepoder 207 3) Cryptomonas spp 1 3) Nauplier 193 I augusti dominerades växtplanktonbiomassan totalt av Gubbslem (Gonyostomum semen). Växtplanktonsamhället var artfattigt, 24 arter, med stor biomassa, 5,45 mg/l. Cyanobakterier och kiselalger var representerade med flest arter och de eutrofa och indifferenta arterna övervägde. Djurplanktonsamhället i augusti var mycket individ- och artrikt och dominerades av hjuldjur (Bild 1 och Figur 3). Vanligast förekommande arter var Polyarthra vulgaris, cyclopoida copepoder och naupliuslarver. Liksom i växtplanktonsamhället var indifferenta och eutrofa arter vanligast förekommande. 81

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 Biomassan av alger var betydligt högre i augusti jämfört med i april. Växtplanktonsamhället var artfattigt både i april och augusti. Indifferenta arter dominerade i vårproverna medan de eutrofa arterna var flest i augusti. Mängden djurplankton var mycket hög i augusti och mycket låg i april, även antalet arter var betydligt högre i augusti jämfört med april. Hinnkräftor, hoppkräftor och naupliuslarver var vanliga i augusti. RÅBELÖVSSJÖN (28B) Maj 2012 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 1,77 Djurplankton, individer/l 823 Biomassa kiselalger, mg/l 1,25 Antal arter 11 Klorofyll a, mg/m3 6,1 Antal arter 26 Procent av biomassan % ind/l 1) Asterionella formosa 40 1) Nauplier 203 2) Cyclotella spp 16 2) Kellicottia longispina 120 3) Stephanodiscus spp 14 3) Keratella cochlearis 115 Den totala biomassan i maj bedömdes som måttligt stor och dominerades av kiselalgerna Cyclotella och Synedra tillsammans. Sedan växtplankton-analyserna inleddes år 2000 har biomassan varierat mycket och 2012 års värde är det högsta som uppmätts under perioden (Figur 6). Vårblommande kiselalger förekommer i tämligen stora mängder vissa år och 2012 bedömdes biomassan av kiselalger som måttligt stor. Biom assa april/ m aj 8 6 = Övriga alger = Kiselalger mg/l 4 2 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 6. Biomassan i april/maj i Råbelövssjön mellan 2000 och 2012. Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå). Växtplanktonsamhället var artfattigt i maj och kiselalger och grönalger var representerade med flest arter och de indifferenta arterna övervägde. Djurplanktonsamhället var individrikt med ett måttligt stort artantal i maj och dominerades av nauplier samt hjuldjurssläktet Keratella. 82

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 Augusti 2012 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 15,1 Djurplankton, individer/l 880 Biomassa Gonyostomum mg/l 0 Antal arter 10 Klorofyll a, mg/m3 52 Antal arter 30 Procent av biomassan % ind/l 1) Ceratium hirundinella 97 1) Keratella cochlearis 290 2) Dolichospermum crassum 2 2) Calanoida copepoder 140 3) Aphanizomenon klebahnii 1 3) Trichocerca rousseleti 130 I augusti dominerades växtplanktonbiomassan totalt av pansarflagellaten Ceratium hirundinella och biomassa, 15,1 mg/l, bedöms som mycket stor. Cyanobakterierna Dolichospermum crassum (tidigare Anabaena crassa) och Aphanizomenon klebahnii förekom i mycket små mängder. Antalet arter var måttligt högt och cyanobakterierna tillsammans med pansarflagellaterna var representerade med flest arter. I augustiprovet var de eutrofa arterna vanligast. Djurplanktonsamhället dominerades av hjuldjurssläktena Keratella och Trichocerca tillsammans med calanoida copepoder och var individrikt men artfattigt. De indifferenta arterna övervägde. Biomassan av alger var betydligt högre i augusti än i maj, antalet arter var också högre i augusti. Indifferenta växtplanktonarter dominerade i maj medan de eutrofa arterna var flest augusti. Djurplanktonsamhället var individrikt både i maj och augusti och det var framför allt hjuldjuren som var vanliga. FINJASJÖN (20K) April 2012 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 1,61 Djurplankton, individer/l 352 Biomassa kiselalger, mg/l 0,02 Antal arter 8 Klorofyll a, mg/m3 11 Antal arter 7 Procent av biomassan % ind/l 1) Cryptomonas spp 84 1) Nauplier 124 2) Rhodomonas sp 13 2) Daphnia cf longispina 120 3) Aphanizomenon klebahnii 2 3) Cyclopoida copepoder 58 Den totala biomassan i april bedöms som måttligt stor och dominerades av rekylalgerna Cryptomonas och Rhodomonas medan andelen kiselalger var mycket liten. Fram till år 2005 var biomassan mellan 2 och 3 mg/l för att sedan sjunka år 2006. De följande åren, 2007 och 2008 var biomassan mycket hög, likaså andelen kiselalger. De tre senaste åren har biomassan i april/maj varit liten medan årets värde är något högre (Figur 7). 83

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 Biom assa april/ m aj = Övriga alger = Kiselalger 8 6 m g/ l 4 2 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 7. Biomassan i april/maj i Finjasjön mellan 2000 och 2012. Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå). Antalet registrerade växtplanktonarter var extremt lågt i april, endast 7 arter. En förklaring till det låga artantalet är förekomsten av stora djurplankton som daphnior och hoppkräftor som har utövat ett hårt betningstryck på växtplanktonsamhället. Kiselalgerna och rekylalgerna förekom med flest arter. Djurplanktonsamhället var artfattigt men med relativt många individer. Augusti 2012 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 2,78 Djurplankton, individer/l 554 Biomassa Gonyostomum mg/l 0 Antal arter 19 Klorofyll a, mg/m3 19 Antal arter 39 Procent av biomassan % ind/l 1) Dolichospermum crassum 34 1) Keratella cochlearis 244 2) Cryptomonas spp 22 2) Nauplier 54 3) Monader 20 3) Anuraeopsis fissa 52 Växtplankton i augusti dominerades av cyanobakterien Dolichospermum crassum (tidigare Anabaena crassa), rekylalgen Cryptomonas samt monader. Växtplanktonsamhället var måttligt artrikt och de eutrofa arterna var flest. Djurplanktonsamhället var individrikt med relativt många arter i augusti och dominerades av hjuldjuren Keratella cochlearis, Anuraeopsis fissa och nauplier. De indifferenta arterna var flest. Biomassan var något högre i augusti jämfört med i april. Mycket få arter förekom på våren jämfört med i augusti. I maj dominerade indifferenta växtplanktonarter medan de eutrofa arterna dominerade i augusti. Mängden djurplankton var störst i augusti och dominerades då av hjuldjur och nauplier medan daphnior och hoppkräftor var vanligast i april. 84

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 HAMMARSJÖN (30A) Maj 2012 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 0,23 Djurplankton, individer/l 32 Biomassa kiselalger, mg/l 0,09 Antal arter 7 Klorofyll a, mg/m3 3,8 Antal arter 13 Procent av biomassan % ind/l 1) Aulacoseira spp 38 1) Synchaeta sp 25 2) Cryptomonas spp 36 2) Polyarthra vulgaris 1 3) Rhodomonas sp 23 3) Keratella quadrata 1 I maj dominerades växtplankton i Hammarsjön av kiselalgssläktet Aulacoseira och rekylalgerna Cryptomonas och Rhodomonas. Den totala biomassan var mycket liten, likaså biomassan av kiselalger. Biomassan har varit liten, med undantag av år 2003, sedan växtplanktonanalyserna i Hammarsjön startade 2000 (Figur 8). Biom assa april/ m aj 3 2 = Övriga alger = Kiselalger mg/l 1 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 8. Biomassan i april/maj i Hammarsjön mellan 2000 och 2012. Staplarna visar den totala biomassan uppdelad på kiselalgernas biomassa (gul) och övriga algers biomassa (blå-grön). Antalet registrerade växtplanktonarter i maj var mycket lågt och de flesta arter tillhörde kiselalgerna och grönalgerna. Djurplanktonsamhället var mycket art- och individfattigt och hjuldjuren dominerade. De indifferenta arterna dominerade både växt- djurplanktonsamhället. Augusti 2012 Växtplankton Djurplankton Biomassa, mg/l 0,25 Djurplankton, individer/l 227 Biomassa Gonyostomum mg/l 0 Antal arter 20 Klorofyll a, mg/m3 5,1 Antal arter 36 85

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 Procent av biomassan % ind/l 1) Aulacoseira spp 89 1) Polyarthra vulgaris 98 2) Cryptomonas spp 10 2) Synchaeta sp 38 3) Rhodomonas sp 1 3) Polyarthra euryptera 11 Biomassan i augusti var mycket liten och dominerades liksom i maj av kiselalgssläktet Aulacoseira och rekylalgerna Cryptomonas och Rhodomonas. Växtplanktonsamhället innehöll ett måttligt högt antal taxa och grönalger och kiselalgerna förekom med flest arter. De indifferenta arterna dominerade. Djurplanktonsamhället i augusti var tämligen individfattigt och dominerades av hjuldjurssläktena Polyarthra och Synchaeta, Liksom i växtplanktonsamhället var indifferenta och eutrofa arter vanligast förekommande. Växtplanktonsamhället var mycket artfattigt i maj medan betydligt fler arter registrerades i augusti. Kiselalger var representerade med flest arter både i maj och augusti och de indifferenta och eutrofa arterna övervägde. Mängden djurplankton var högst i augusti. Djurplanktonsamhället dominerades av hjuldjur både i maj och augusti. PLANKTONSAMHÄLLET I AUGUSTI FRÅN 2000 TILL 2012 Sjöarna i Helge åns vattendragssystem har i allmänhet låga biomassor på våren medan biomassan i augusti kan variera markant. Det är framför allt i Råbelövssjön och Finjasjön som extremt stora mängder alger kan förkomma i augusti/september, i Finjasjön är det i cyanobakterierna som dominerar i augusti medan det är pansarflagellaten Ceraium hirundinella som dominerar i Råbelövssjön. Norra Möckeln och Osbysjön har ett likartat växtplanktonsamhälle med dominans av Gonyostomum semen i augusti. Biomassan i Hammarsjön har sedan år 2000 varit liten och 2012 års värde är också lågt. REFERENSER Cronberg, G. 1992. Phytoplankton changes in Lake Trummen induced by restoration. Long-term whole-lake studies and food-web experiments. - Folia limnol. scand. 18:1-119. Utermöhl, H. 1958. Zur Vervollkommnung der quatitativen Phytoplankton Methodik. - Mitt. int. Verein. Limnol. 9:1-39. Naturvårdsverket 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och åar. - Naturvårdsverkets rapport 4913: 1-101. Naturvårdsverket 2007. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Bilaga A till handbok 2007:4. 86

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 109 Norra Möckeln Datum 2012-08-27 Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/l Koordinat 628519/140167 Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 2012 1,50 mg/l 0,27 God Medelvärde aug hela perioden 1,60 mg/l 0,25 God 5 4 mg/l 3 2 1 0 Måttlig 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 God Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Flertalet år under perioden bedöms statusen som god och någon större förändring av den totala biomassan under tidsperioden går inte att se. 2012 års värde klassas som god ekologisk status. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 2012 4,19 % 1,00 Hög Medelvärde aug hela perioden 2,32 % 1,00 Hög 25% 20% 15% 10% God Hög 5% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status med avseende på andelen cyanobakterier av den totala biomassan i augusti. Andelen cyanobakterier var mycket låg i Norra Möckeln under hela perioden, flertalet år förkom det inte några cyanobakterier alls i biomassaberäkningarna. Någon förändring av andelen cyanobakterier under perioden går inte att se. 2012 års värde klassas som hög ekologisk status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Norra Möckeln är främst indifferenta och eutrofa arter och i 2012 års biomassaberäkningar utgörs 70 % av indifferenta arter och 30 % av eutrofa arter. Gonyostomum semen ingår ofta i biomassaberäkningarna för Möckeln men behöver enligt Naturvårdsverket 2007 inte indikera eutrofa förhållanden. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Norra Möckeln som god. 87

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 9 Osbysjön Datum 2012-08-28 Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/l Koordinat 625110/138829 Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 2012 5,45 mg/l 0,07 Otillfredsställande Medelvärde aug hela perioden 1,82 mg/l 0,26 God 6 5 mg/l 4 3 2 1 0 Måttlig 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 God Den streckade linjen visar gränsen mellan måttlig och god ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Den ekologiska statusen bedöms som god alla år under perioden med undantag för årets värde och förra årets värde. Årets biomassa domineras helt av Gonyostomum semen, vilket inte behöver indikera näringsrika förhållanden (Naturvårdsverket 2007). Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 2012 1,65 % 1,00 Hög Medelvärde aug hela perioden 0,95 % 1,00 Hög 25% 20% 15% 10% God Hög 5% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status med avseende på andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan. Andelen cyanobakterier i Osbysjön under perioden är mycket låg, ofta 0 % och den ekologiska statusen klassas alla år som hög. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Osbysjön är främst indifferenta och eutrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 2012 års biomassaberäkningar utgörs 60 % av eutrofa arter och 40 % av indifferenta arter. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Osbysjön som god. 88

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 28B Råbelövssjön Datum 2012-08-28 Södra Sverige, klara sjöar, < 30 mg Pt/l Koordinat 621902/140151 Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 2012 15,1 mg/l 0,02 Dålig Medelvärde aug hela perioden 13,2 mg/l 0,03 Dålig 40 30 mg/l 20 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Den totala biomassan i Råbelövssjön i augusti varierar kraftigt, mellan 1,13 och 39,5 mg/l. Det är framför allt massutvecklingen av pansarflagellaten Ceratium hirundinella som ger höga värden på biomassan. Efter en nedåtgående trend fram till år 2009 ökade biomassan markant år 2010 och både förra årets och 2012 års värde är höga och klassas som dålig ekologisk status. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 2012 3,12 % 1,00 Hög Medelvärde aug hela perioden 28,0 % 0,76 God 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan varierar kraftigt, mellan 0 och 92 %. Från 2002 till 2008 har andelen cyanobakterier varit högre medan lägre värden har uppmätts i början och slutet av perioden. 2012 års värde är lågt och indikerar hög status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Råbelövssjön är främst eutrofa och indifferenta arter. Av de arter/släkten som ingår i 2012 års biomassaberäkningar utgörs 70 % av eutrofa och arter 30 % av indifferenta arter. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Råbelövssjön som otillfredsställande. 89

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 20K Finjasjön Datum 2012-08-28 Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/1 Koordinat 622644/136847 Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 2012 2,78 mg/l 0,14 Måttlig Medelvärde aug hela perioden 11,3 mg/l 0,03 Dålig 16 88 12 mg/l 8 4 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Den totala biomassan i augusti i Finjasjön varierar kraftigt, mellan 0,90 och 88,0 mg/l. Från år 2000 till år 2004 var biomassan liten, troligtvis på grund av utfiskningen 1999. År 2005 ökade biomassan markant och flertalet av de följande åren är biomassan mycket stor. Förra årets värde var extremt högt men 2012 års värde är betydligt lägre och indikerar måttlig ekologisk status. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 2012 34,2 % 0,71 Måttlig Medelvärde aug hela perioden 52,9 % 0,51 Otillfredsställande 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Andelen cyanobakterier av den totala biomassan i augusti varierar mycket under perioden, från 0 % till närmare 100 %. De två inledande åren av perioden förekommer i princip inga cyanobakterier alls men från år 2002 ökade andelen cyanobakterier markant. Andelen cyanobakterier i augusti 2012 tillhör de lägre värdena under perioden och klassas som måttlig ekologisk status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Finjasjön är främst eutrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 2012 års biomassaberäkningar utgörs 40 % av eutrofa arter och 60 % indifferenta av arter. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Finjasjön som otillfredsställande. 90

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 30A Hammarsjön Datum 2012-08-28 Södra Sverige, humösa sjöar, > 30 mg Pt/l Koordinat 620700/140100 Biomassa aug Värde EK-kvot Bedömning/Status Total biomassa aug 2012 0,25 mg/l 1,00 Hög Medelvärde aug hela perioden 0,57 mg/l 0,71 Hög 2 1,5 m g/ l 1 0,5 0 God 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hög Den streckade linjen visar gränsen mellan god och hög ekologisk status, med avseende på den totala biomassan i augusti. Klassningen under perioden pendlar mellan god och hög status och flertalet år bedöms statusen som hög. Biomassan visar inga tendenser till vare sig minskning eller ökning under perioden. 2012 års värde är mycket lågt. Andel cyanobakterier Värde EK-kvot Bedömning/Status Andel cyanobakterier aug 2012 0 % 1,00 Hög Medelvärde aug hela perioden 9,35 % 0,97 Hög 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Andelen cyanobakterier i augusti av den totala biomassan har varit 0 % till år 2008, så även 2010. Värde saknas för år 2006. Även om andelen cyanobakterier år 2009 och 2011 tyder på otillfreds-ställande status är den totala biomassan låg och förekomsten av cyanobakterier i biomassan i Hammarsjön kan också bero på att dämmet på Finjasjön varit öppet längre dessa år jämfört med tidigare år. Detta kan ha påverkat växtplanktonsamhället, och därmed andelen cyanobakterier, i Hammarsjön. 2012 års värde är återigen 0 % och indikerar hög ekologisk status. Ekologisk grupp (ersätter Trofiskt planktonindex TPI) De arter/släkten som förekommer i större mängder (ingår i biomassaberäkningarna) i Hammarsjön är främst indifferenta och eutrofa arter. Av de arter/släkten som ingår i 2012 års biomassaberäkningar utgörs 67 % av indifferenta arter och 33 % av eutrofa arter. Bedömning Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder 2007 och vår expertbedömning bedöms den ekologiska statusen i Hammarsjön som god. 91

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 Tabell 1 (Bilaga 1). Växtplankton biomassa, Helge åns sjöar 2012. Färskvikt (mg/l); djup:0-2 m. Dynataxa Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön TaxonID Växtplankton maj aug apr aug maj aug apr aug maj aug CYANOBAKTERIER -99 Pico cyanobakterier 0,226 257609 Woronichinia naegeliana 0,057 236905 Dolichospermum crassum 0,256 0,951 1016289 Dolichospermum sp rak 0,029 0,053 263641 Aphanizomenon klebahnii 0,087 0,028 263645 Cuspidothrix issatschenkoi 0,064 236778 Planktolyngbya limnetica 0,006 236768 Planktothrix agardhii 0,006 263726 Planktothrix isothrix 0,061 236786 Pseudanabaena limnetica 0,002-99 Prochlorothrix hollandica 0,003 GULDALGER 1010327 Synura sp. 0,029 KISELALGER 1010397 Aulacoseira tunn 0,004 0,011 0,028 0,018 0,01 0,016 1010397 Aulacoseira medel 0,368 0,445 0,094 0,011 0,016 0,079 0,07 0,027 1010397 Aulacoseira tjock 0,015 0,409 0,012 0,121 0,194 237396 Aulacoseira granulata 0,364 257393 Asterionella formosa 0,007 0,703 0,003 0,008 1010371 Cyclotella spp. 0,289 1010370 Stephanodiscus medel 0,254 1010519 Synedra sp. 0,013 NÅLFLAGELLATER 237131 Gonyostomum semen 0,081 0,46 0,321 5,279 REYLALGER 1010525 Cryptomonas spp. 0,038 0,045 0,091 0,042 0,042 1,351 0,617 0,081 0,025 1010534 Rhodomonas spp. 0,062 0,212 0,439 0,051 0,003 PANSARFLAGELLATER 238301 Ceratium furcoides 0,005 238303 Ceratium hirundinella 0,025 0,196 14,577 238337 Gymnodinium helveticum 0,04 1010576 Peridinium sp. 0,049-99 Monader 0,003 0,562 TOTAL BIOMASSA 0,506 1,503 0,956 5,452 1,77 15,093 1,61 2,779 0,226 0,249 Cyanobakterier 0 0,063 0 0,09 0,226 0,471 0,028 0,951 0 0 Kiselalger 0,387 0,827 0,544 0,041 1,246 0 0,02 0,21 0,094 0,221 Guldalger 0 0,029 0 0 0 0 0 0 0 0 Gonyostomum 0,081 0,46 0,321 5,279 0 0 0 0 0 0 Rekylalger 0,038 0,05 0,091 0,042 0,062 0,042 1,563 1,056 0,132 0,028 Pansarflagellater 0 0,079 0 0 0,236 14,577 0 0 0 0 Monader 0 0 0 0 0 0,003 0 0,562 0 0 Total biomassa 0,506 1,503 0,956 5,5 1,77 15,093 1,61 2,779 0,226 0,249 92

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 Tabell 2 (Bilaga 1). Växtplankton artlista, Helge å 2012. Förekomst: 1 = enstaka individ, 2 = vanlig, 3 =rikligt till, dominerande. EG = Ekologisk Grupp, E = Eutrof, I = Indifferent, O = Oligotrof Dynataxa EG Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön TaxonID maj aug apr aug maj aug apr aug maj aug CYANOPHYCEAE, BLÅGRÖNA ALGER Chroococcales 236834 Aphanocapsa delicatissima W.West & G.S.West E 1 257616 Microcystis botrys Teiling E 1 1 1 236823 Microcystis flos-aquae (Wittr.) Kirchn. E 1 1-99 Microcystis robusta Nygaard I 1 236830 Microcystis wesenbergii (Komárek) Komárek in EN.V.Kondrat. 1 1 1 236831 Microcystis viridis (A.Braun) Lemmerm. E 1 236832 Radiocystis geminata Skuja I 1 1 236859 Snowella litoralis (Häyrén) Komárek & Hindák I 1 236863 Woronichinia elorantae Komárek & Komárk.-Legn. E 1 236865 Woronichinia karelica Komárek & Komárk.-Legn. I 1 1 257609 Woronichinia naegeliana (Unger) Elenkin E 1 1 1 1 1 Nostocales 236932 Aphanizomenon gracile (Lemmerm.) Lemmerm.E 1 263641 Aphanizomenon klebahnii Elenkin ex Pechar E 2 1 1 263645 Cuspidothrix issatschenkoi (Usačev) P.Rajan., Komárek, E Willame, Hrouzek, Katovská, L.Hoffm. 2 & Sivonen 1 263656 Dolichospermum circinale (Rabenh. ex Bornet & E Flahault) Wacklin, L.Hoffm. & Komárek 2 1 236905 Dolichospermum crassum (Lemmerm.) Wacklin, E L.Hoffm. & Komárek 1 2 236908 Dolichospermum flos-aquae (Bréb. ex Bornet & EFlahault) Wacklin, 1 L.Hoffm. & Komárek 1 263659 Dolichospermum lemmermannii (P.G.Richt.) Wacklin, I L.Hoffm. & Komárek 1 263729 Dolichospermum lemmermannii var. minor Komark.-Legn. E 1 236913 Dolichospermum macrosporum (Kleb.) Wacklin, EL.Hoffm. & Komárek 2 2 1016289 Dolichospermum sp. E 1 1 Oscillatoriales 263600 Planktolyngbya brevicellularis Cronberg & Komárek E 2 3 236778 Planktolyngbya limnetica (Lemmerm.) Komárk.-Legn. E & Cronberg 1 3 3-99 Planktolyngbya minor (Geitler) Kom. & Cronb. E 1 236768 Planktothrix agardhii (Gomont) Anagn. & Komárek E 1 1 1 263726 Planktothrix isothrix (Skuja) Komárek & Komárk.-Legn. I 2 236786 Pseudanabaena limnetica (Lemmerm.) KomárekE 2 3 236787 Pseudanabaena mucicola (Naumann & Hub.-Pest.) E Schwabe 1 1010243 Romeria sp. E 1 1 Synechococcales 263382 Cyanocatena imperfecta (Cronberg & Weibull) EJoosten 1 Prochlorales -99 Prochlorothrix hollandica E 2 HAPTOPHYCEAE, HÄFTALGER 257769 Chrysochromulina parva Lackey E 2 CHLOROPHYCEAE, GRÖNALGER Volvocales 1010783 Chlamydomonas sp. I 1 1 238916 Eudorina elegans Ehrenb. E 1 1 Tetrasporales 1010772 Chlamydocapsa sp. I 1 238881 Pseudosphaerocystis lacustris (Lemmermann) Nováková, I 1965 1 Chlorococcales 6001041 Botryococcus neglectus/terribilis I 1 1 1 1 1 Botryococcus sp. I 1 238794 Coelastrum microporum Nägeli in A. Braun E 1 238796 Coelastrum sphaericum Nägeli E 1 fortsättning på nästa sida... 93

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 fortsättning från förgående sida Dynataxa EG Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön TaxonID maj aug apr aug maj aug apr aug maj aug 238833 Mucidosphaerium pulchellum (H.C.Wood) C.Bock, E Pröschold 1& Krienitz 238795 Hariotina reticulata P.A.Dang. E 1 238743 Kirchneriella lunaris (Kirchner) Möbius E 1 1 1010735 Oocystis spp. I 1 1 1 257417 Pediastrum angulosum Ehrenb. ex Menegh. O 1 257418 Pseudopediastrum boryanum (Turpin) E.Hegewald E 1 1 1 1 257420 Pediastrum boryanum var. longicorne Reinsch E 1 257419 Pediastrum duplex Meyen E 1 1 1 1 1 6001147 Lacunastrum gracillimum (W.West & G.S.West) EH.McManus1 238728 Pediastrum privum (Printz) E. Hegewald O 1 1 238729 Monactinus simplex (Meyen) Corda E 1 263334 Stauridium tetras (Ehrenb.) E.Hegewald E 1 1 238842 Desmodesmus armatus (Chodat) E.Hegewald, E2000 1 1 1010749 Scenedesmus spp. E 1 1 1 1 1 257945 Tetraëdron minimum (A. Braun) Hansg. E 1 Zygnematales 238696 Closterium aciculare T. West, 1860 I 1 248654 Closterium acutum var. variabile (Lemmerm.) Willi I Krieg. 2 1 1 1 1 1010708 Cosmarium sp. O 1 238686 Staurastrum anatinum Cooke & Wills in CookeO 1 256931 Staurastrum arctiscon (Ehrenb.) P. Lundell O 1 238690 Staurastrum pingue Teiling I 1 256973 Staurastrum pseudopelagicum W.West & G.S.West O 1 256995 Staurodesmus extensus (Borge) Teiling I 1 257013 Staurodesmus spencerianus (W.M. Maskell) Teiling O 257025 Xanthidium subhastiferum W. West O 1 Ulothricales 256837 Elakatothrix biplex (Nygaard) Hindák I 1 CHRYSOPHYCEAE, GULDALGER 237039 Dinobryon bavaricum O.E. Imhof I 1 1 1 1 257804 Dinobryon crenulatum W. & G.S. West O 1 237042 Dinobryon cylindricum O.E. Imhof I 1 237043 Dinobryon divergens O.E. Imhof I 1 1 1 1 1 1 237048 Dinobryon sociale Ehrenb. I 1 1 237095 Mallomonas akrokomos Ruttner in Pascher I 1 1 237100 Mallomonas caudata Iwanoff em. Willi Krieg E 1 237101 Mallomonas crassisquama (Asmund) Fott E 1-99 Mallomonas pseudocoronata Prescott E 237117 Mallomonas tonsurata Teiling emend. W. Krieg. I 1 1010326 Mallomonas sp. I 1 1 1 1 1 1 1010327 Synura sp. I 1 1 1010310 Uroglena sp. I 1 DIATOMOPHYCEAE, KISELALGER 257393 Asterionella formosa Hassall I 1 1 1 2 1 1 1 1 237392 Aulacoseira alpigena (Grunow) Krammer O 1 1 237396 Aulacoseira granulata (Ehrenb.) Simonsen E 2 2 1 245178 Aulacoseira granulata var. angustissima (O.Müll.) E Simonsen2 1010397 Aulacoseira spp. E 3 2 2 2 2 1 2 1 1 1010371 Cyclotella spp. I 1 1 1 1 3 2 1 1 2 257394 Eunotia zasuminensis (Cabejsz.) Körner I 1 238014 Fragilaria crotonensis Kitton I 1 1 1 1010522 Fragilaria sp. I 1 1 1 1 237445 Melosira varians C.Agardh I 1 1010519 Synedra sp. I 2 2 1 1 1 1 1010370 Stephanodiscus spp. E 2 1010487 Surirella spp. I 1 1 1 1 1 237978 Tabellaria flocculosa (Roth) Kütz. I 1 1 237464 Urosolenia longiseta (O.Zacharias) Edlund & Stoermer I 1 1 1 fortsättning på nästa sida... 94

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 fortsättning från förgående sida Dynataxa EG Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön TaxonID maj aug apr aug maj aug apr aug maj aug XANTHOPHYCEAE, GULGRÖNA ALGER 1010359 Tribonema sp. I 1 RAPHIDOPHYCEAE 237131 Gonyostomum semen (Ehrenb.) Diesing I 2 2 2 3 CRYPTOPHYCEAE, REKYLALGER 1010525 Cryptomonas spp. I 1 2 2 2 1 1 3 2 2 1010534 Rhodomonas sp. I 1 1 1 1 2 1 3 3 2 DINOPHYCEAE, PANSARFLAGELLATER 238301 Ceratium furcoides (Levander) Langhans I 1 1 238303 Ceratium hirundinella (O.F.Müll.) Dujard. I 1 2 3 1 1-99 Gymnodinium excavatum Nyg. E 1 238337 Gymnodinium helveticum Pénard I 2 237464 Gymnodinium spp. I 1 238162 Kolkwitziella acuta (Apstein) Elbrächter E 1 1010576 Peridinium sp. I 1 1 1 1 1 EUGLENOPHYCEAE, ÖGONALGER 1010670 Euglena spp. E 1 1 1 1 1010669 Lepocinclis sp. E 1 1 257727 Phacus suecicus Lemmerm I 1 238590 Phacus tortus (Lemmerm.) Skvortsov E 1 238582 Trachelomonas hispida (Perty) F. Stein emend. IDeflandre 1 257758 Trachelomonas verrucosa A. Stokes E 1 1 238584 Trachelomonas volvocina Ehrenb. E 1 1 1 1010666 Trachelomonas sp. I HETEROTROFA FLAGELLATER 238624 Katablepharis ovalis Skuja I 1 1 1 1 1 1 TOTALA ANTALET ARTER 21 49 28 26 30 32 11 41 17 38 95

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 Tabell 3 (Bilaga 1). Djurplankton, Helge ås sjöar 2012. Antal per liter samt antal arter Dynataxa Norra Möckeln Osbysjön Råbelövssjön Finjasjön Hammarsjön TaxonID Maj Augusti April Augusti Maj Augusti april Augusti Maj Augusti ROTATORIER EG 257100 Anuraeopsis fissa (GOSSE) E 52 257157 Ascomorpha ecaudis (PERTY) I 2 257099 Asplanchna priodonta GOSSE E 5 33 5 2 257103 Brachionus calyciflorus PALLAS E 1 1009440 Collotheca sp. I 3 257345 Conochilus hippocrepis (SCHRANK) I 86 257347 Conochilus unicornis ROUSSELET E 40 5 73 115 10 16 8 257348 Filinia longiseta (EHRENB.) I 53 1 7 257163 Gastropus stylifer IMHOF I 3 4 257359 Hexarthra mira (IDELSON) I 7 257105 Kellicottia bostoniensis ROUSSELET I 11 3 7 1 233703 Kellicottia longispina KELL. I 43 3 13 120 18 233670 Keratella cochlearis (GOSSE) I 89 35 10 133 115 290 244 11-99 Keratella hispida (GOSSE) I 15 67 14 257116 Keratella tecta (GOSSE) E 3 8 233764 Keratella quadrata (MÜLLER) E 3 7 103 50 4 1 242126 Polyarthra dolichoptera (IDELSON) I 2 257292 Polyarthra euryptera (WIERZEJSKI) I 3 33 100 2 44 21 257294 Polyarthra major (BURCKHARRDT) I 10 40 2 5 247461 Polyarthra remata (SKORIKOV) I 33 1 257296 Polyarthra vulgaris (CARLIN I 66 18 13 247 23 40 8 42 1 98 257361 Pompholyx sulcata (HUDSON) E 15 2 1009427 Synchaeta sp. I 74 38 15 3 50 32 2 25 38-99 Trichocerca birostris (MINIKIEWCZ) E 15 133 4 1 1 257309 Trichocerca capucina (WIERZ.) I 28 13 257323 Trichocerca porcellus GOSSE E 10 13 257324 Trichocerca pusilla (JENNINGS) E 10 87 1 257326 Trichocerca rousseleti (VOIGT) E 20 20 130 8 10 CLADOCERA 6001243 Alona sp. I 3 242091 Bosmina longirostris (MÜLL.) I 20 3 7 2 263827 Ceriodaphnia quadrangula (MÜLL.) I 8 13 1 233772 Daphnia cf cucullata SARS E 200 1 263818 Daphnia cf longispina MÜLL. I 120 1009426 Daphnia sp. I 3 25 5 20 3 242093 Diaphanosoma brachyurum (LIÉVIN) I 3 18 3 7 10 1 246642 Leptodora kindti (FOCKE) I 7 2 COPEPODA -99 Calanoida copepoder I 8 7 70 140 6 4-99 Cyclopoida copepoder I 11 28 3 207 13 60 58 30 1 2-99 Nauplius I 37 83 10 193 203 100 124 54 12 Summa ind/l 486 436 74 1687 823 880 352 554 32 227 Antal arter 13 23 12 26 11 10 8 19 8 20 96

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 Tabell 1a. Biomassa, antal registrerade arter/grupper och de tre vanligaste växtplanktonarterna i Norra Möckeln i augusti åren 2004-2012 År Biomassa mg/l Antal arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 2 2004 4,07 61 Aulacoseira spp Gonyostomum semen Monader 2005 0,63 44 Gonyostomum semen Synura spp Cryptomonas spp 2006 0,93 39 Aulacoseira spp Monader Gonyostomum semen 2007 0,36 37 Gonyostomum semen Aulacoseira spp. Rhodomonas sp 2008 1,84 51 Aulacoseira spp Gonyostomum semen Cryptomonas spp 2009 2010 2011 2012 1,76 2,50 3,30 1,50 67 80 36 47 Gonyostomum semen Gonyostomum semen Aulacoseira spp Aulacoseira spp Aulacoseira spp Aulacoseira spp Gonyostomum semen Gonyostomum semen Monader Ceratium hirundinella Surirella sp Woronichinia naegeliana Tabell 1b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Norra Möckeln i augusti åren 2004-2012 År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 2 2004 20 431 Keratella cochlearis Polyarthra vulgaris Polyarthra eryptera 2005 21 299 Nauplier Daphnia cucullata Keratella cochlearis 2006 24 764 Keratella cochlearis Pompholyx sulcata Daphnia cucullata 2007 18 84 Asplanchna priodonta Keratella cochlearis Nauplier 2008 2009 20 21 524 317 Pompholyx sulcata Polyarthra remata Keratella cochlearis Pompholyx sulcata Kellicottia bostonensis Daphnia spp 2010 18 572 Nauplier Cyclopoida hoppkräftor Calanoida hoppkräftor 2011 2012 14 23 296 436 Nauplier Nauplier Polyarthra vulgaris Synchaeta sp Trichocerca porcellus Keratella cochlearis Tabell 2a. Biomassa, totala antalet arter samt de tre vanligaste växtplanktonarterna i Osbysjön under augusti 2004-2012 Biomassa mg/l Antal arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 2 2004 1,17 37 Gonyostomum semen Aulacoseira spp Cryptomonas spp 2005 1,89 32 Gonyostomum semen Synura spp Cryptomonas spp 2006 0,47 28 Monader Rhodomonas sp Cryptomonas spp 2007 0,41 25 Gonyostomum semen Monader Aulacoseira spp 2008 0,98 33 Gonyostomum semen Cryptomonas spp Rhodomonas sp 2009 2010 2011 2012 2,05 1,35 3,30 5,45 71 46 27 24 Gonyostomum semen Synura spp Gonyostomum semen Gonyostomum semen Cyclotella spp Gonyostomum semen Aulacoseira spp Planktothrix isothrix Cryptomonas spp Aulacoseira spp Botryococcus sp Cryptomonas spp Tabell 2b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Osbysjön i augusti åren 2004-2012 År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 2 2004 21 300 Keratella cochlearis Trichocerca birostris Nauplier 2005 24 136 Nauplier Conochilus unicornis Trichocerca birostris 2006 18 368 Conochilus hippocrepis Nauplier Keratella cochlearis 2007 14 155 Nauplier Polyarthra vulgaris Keratella cochlearis 2008 21 276 Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor 2009 2010 2011 2012 21 16 11 26 524 788 450 1678 Polyarthra remata Nauplier Keratella cochlearis Polyarthra vulgaris Pompholyx sulcata Keratella cochlearis Daphnia sp Cyclopoida hoppkräftor Daphnia spp Keratella cochlearis Polyarthra vulgaris Nauplier 97

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 Tabell 3a. Biomassa, totala antalet arter samt de tre vanligaste växtplanktonarterna i Råbelövssjön under augusti 2004-2012 Biomassa mg/l Antal arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 2 2004 2,28 49 Ceratium hirundinella Rhodomonas sp Anabaena sp 2005 11,5 34 Pseudanabaena catenata Ceratium hirundinella Gymnodinium sp 2006 6,11 46 Ceratium hirundinella Pseudanabaena limnetica Carteria sp 2007 10,4 25 Prochlorotrix hollandica Cryptomonas spp Ceratium hirundinella 2008 1,95 27 Planktothrix agardhii Ceratium hirundinella Aphanizomenon gracile 2009 2010 2011 2012 1,13 39,5 17,4 15,1 38 46 49 30 Cryptomonas spp Ceratium hirundinella Ceratium hirundinella Ceratium hirundinella Rhodomonas sp Anabaena lemmermannii Aulacoseria spp Anabaena crassa Ceratium hirundinella Aphanizomenon klebahnii Aphanizomenon klebahnii Aphanizomenon klebahnii Tabell 3b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Råbelövssjön under augusti 2004-2012 År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 2 2004 17 177 Ceriodaphnia quadrangula Nauplier Asplanchna priodonta 2005 13 152 Ceriodaphnia quadrangula Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor 2006 15 130 Conochilus hippocrepis Synchaeta sp Nauplier 2007 12 161 Nauplier Polyarthra vulgaris Keratella hispida 2008 24 741 Polyarthra vulgaris Keratella cochlearis Naupler 2009 2010 2011 2012 20 22 16 10 187 725 953 880 Keratella cochlearis Daphnia sp Keratella cochlearis Keratella cochlearis Nauplier Cyclpoida copepoder Synchaeta sp Cyclpoida copepoder Conochilus sp Polyarthra remata Keratella quadrata Trichocerca rousseleti Tabell 4a. Biomassa, totala antalet arter samt de tre vanligaste växtplanktonarterna i Finjasjön under augusti 2004-2012 Biomassa mg/l Antal arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 2 2004 2,64 49 Stephanodiscus spp Mallomonas caudata Cryptomonas spp 2005 12,2 23 Microcystis spp Actinocyclos sp Aphanizomenon klebahnii 2006 9,03 23 Microcystis wesenbergii Microcystis flos-aquae Microcystis botrys 2007 1,87 34 Actinocyclos sp Microcystis viridis Woronichinia naegeliana 2008 9,56 45 Aphanizomenon klebahnii Aulacoseria spp Anabaena crassa 2009 2010 2011 2012 12,6 0,92 88,0 2,87 35 35 15 39 Aphanizomenon klebahnii Aulacoseria spp Aphanizomenon klebahnii Anabaena crassa Woronichinia naegeliana Microcystis botrys Anabaena crassa Cryptomonas spp Aulacoseria spp Botryococcus sp Ceratium hirundinella Monader Tabell 4b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Finjasjön i augusti åren 2004-2012 År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 2 2004 16 219 Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor 2005 17 62 Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor 2006 21 506 Conochilus hippocrepis Keratella cochlearis Synchaeta sp 2007 15 177 Polyarthra vulgaris Cyclopoida hoppkräftor Nauplier 2008 13 165 Nauplier Polyarthra remata Cyclopoida hoppkräftor 2009 2010 2011 2012 21 17 10 19 317 276 555 554 Polyarthra remata Keratella cochlearis Keratella cochlearis Keratella cochlearis Pompholyx sulcata Cyclopoida hoppkräftor Cyclopoida hoppkräftor Nauplier Daphnia spp Polyarthra remata Nauplier Anuraeopsis fissa 98

HELGEÅN 2012 - Bilaga 6 Tabell 5a. Biomassa, totala antalet arter samt de tre vanligaste växtplanktonarterna i Hammarsjön under augusti 2004-2012 Biomassa mg/l Antal arter Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 2 2004 0,46 33 Monader Cryptomonas spp Aulacoseria spp 2005 0,32 48 Rhodomonas sp Aulacoseria spp Cryptomonas spp 2006 0,43 53 Cryptomonas spp Monader Aulacoseria alpigena 2007 0,04 27 Monader Cryptomonas spp - 2008 0,50 13 Gonyostomum semen Aulacoseria spp Cryptomonas spp 2009 2010 2011 2012 0,76 0,96 0,10 0,25 43 40 43 36 Woronichinia naegeliana Aphanizomenon klebahnii Aphanizomenon klebahnii Aulacoseria spp Aphanizomenon klebahnii Aulacoseria spp Aulacoseria spp Cryptomonas spp Aulacoseria spp - - Rhodomonas sp Tabell 5b. Antal registrerade arter/grupper, antal djurplankton/l och de tre dominerande djurplanktonarterna i Hammarsjön i augusti åren 2004-2012 År Antal arter Djurplankton/L Dominant 1 Subdominant 1 Subdominant 2 2004 16 219 Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor 2005 17 62 Nauplier Keratella cochlearis Cyclopoida hoppkräftor 2006 21 506 Conochilus hippocrepis Keratella cochlearis Synchaeta sp 2007 15 177 Polyarthra vulgaris Cyclopoida hoppkräftor Nauplier 2008 13 165 Nauplier Polyarthra remata Cyclopoida hoppkräftor 2009 2010 2011 2012 21 17 13 20 317 276 117 227 Polyarthra remata Keratella cochlearis Synchaeta sp Polyarthra vulgaris Pompholyx sulcata Cyclopoida hoppkräftor Keratella cochlearis Synchaeta sp Daphnia spp Polyarthra remata Trichocerca rousseleti Polyarthra euryptera 99

100 HELGEÅN 2012 - Bilaga 6

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 BILAGA 7 METODIK RESULTAT IPS och statusklassning ACID och surhetsklassning Arter och diversitet REFERENSER Kort rapport för varje provtagningslokal Artlistor Lokalbeskrivningar Mölnlycke 2013-03-12, Amelie Jarlman & Iréne Sundberg, Medins Biologi AB 101

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 METODIK Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes av Ylva Meissner Medins Biologi AB den 20 augusti 2012, enligt metod SS-EN 13946 (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009) på sju lokaler i Helgeåns avrinningsområde (Tabell 1). Fullständiga fältprotokoll finns sist i denna bilaga. Metoden innebär att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten (Figur 1). Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns stenar kan prov tas från vattenväxter. På punkterna 104 Femlingens utlopp, 158 Drivån, 11B Helgeån och 21E Bivarödsån borstades stenar, medan prov togs från växter på de övriga lokalerna (Tabell 1). Proven fixerades med etanol. Tabell 1. Provtagningslokaler för kiselalger i avrinningsområdet för Helgeån 2012 Nr Vattendrag Provtagningsplats Datum x y Substrat 104 Femlingens utlopp Agnshult 2013-08-20 6268532 1411022 sten 201 Agunnarydsån nedströms Rydaholm 2013-08-20 6317270 1409810 växt 158 Drivån nedströms Älmhults ARV 2013-08-20 6265950 1396400 sten 11B Helgeån Östanå vid Flackarp 2013-08-20 6246240 1389080 sten 21E Bivarödsån före utloppet i Helgeån 2013-08-20 6225400 1397780 sten 24F Vinnöån före Araslövssjön 2013-08-20 6214365 1393905 växt 27 Helgeån Långebro (Kristianstad) 2013-08-20 6211850 1397100 växt Kiselalgsanalys och utvärdering Framställning av kiselalgspreparat och analys av kiselalger i ljusmikroskop utfördes av Amelie Jarlman, Medins Biologi AB, enligt metod SS-EN 14407 (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med hjälp av programvaran Omnidia 5.3 (http://omnidia.free.fr/). IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjSjVj/ AjVj 102

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 där A är den relativa abundansen i procent, S är föroreningskänsligheten (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och V är indikatorvärdet (1-3, där ett högt värde betyder att arten endast tål begränsade ekologiska variationer, d.v.s. är en stark indikator) för arten j. Resultaten räknas om till skalan 1-20 (4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är indexvärdet för bästa vattenkvalitet. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening (Kelly 1998). TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. (I Sverige används TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden.) Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2 (Naturvårdsverket 2007). Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna %PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (=ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde) Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 1 Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < 10 40-80 3 Måttlig 11 och < 14,5 0,56 och < 0,74 < 20 40-80 4 Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0,56 20-40 > 80 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 Vidare har surhetsindexet ACID, ACidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), som visar vilken ph-regim vattendraget tillhör, beräknats enligt: ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] *En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (ADMI) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 103

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 Klassningen har gjorts enligt Tabell 3 (Naturvårdsverket 2007). Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). Tabell 3. Bedömning av surheten med hjälp av kiselalgsindexet ACID. De fem klasserna visar olika stadier av surhet; inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 12 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6 Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8 Figur 1. Påväxtmaterialet borstas av från stenar med en ren tandborste (Foto: Medins Biologi AB). 104

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 RESULTAT Resultatsidor med kommentarer för varje lokal för sig, artlistor med antalet räknade skal av de olika kiselalgsarterna samt fullständiga lokalbeskrivningar redovisas sist i denna bilaga. IPS och statusklassning IPS-indexet visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. År 2012 tillhörde följande provtagningslokaler klass 1, hög status: 104 Femlingens utlopp, 201 Agunnarydsån nedströms Rydaholm, 158 Drivån nedströms Älmhults reningsverk, 11B Helgeån vid Flackarp och 27 Helgeån vid Långebro (Tabell 4). Av dessa låg 104 Femlingens utlopp mycket nära gränsen mot klass 2, god status, och 11B Helgeån vid Flackarp nära gränsen mot god status. 21E Bivarödsån hamnade i klass 2, god status, och 24F Vinnöån före Araslövssjön visade klass 3, måttlig status. Tabell 4. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i Helgeåns avrinningsområde 2012 Nr Lokal Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass % PT % PT-klass Statusklass Status 104 Femlingens utlopp 43 4,2 17,5 1 34,1 1 0,2 1-2 1 Hög 201 Agunnarydsån 57 4,0 18,1 1 26,7 1 3,6 1-2 1 Hög 158 Drivån 33 2,8 18,7 1 16,1 1 0,4 1-2 1 Hög 11B Helgeån vid Flackarp 59 4,1 17,7 1 29,9 1 3,5 1-2 1 Hög 21E Bivarödsån 63 4,6 16,9 2 35,5 1 5,5 1-2 2 God 24F Vinnöån 37 1,9 14,2 3 53,5 2-3 6,2 1-2 3 Måttlig 27 Helgeån vid Långebro 65 4,9 17,9 1 22,5 1 0,9 1-2 1 Hög Resultaten från tidigare år finns i Figur 2-4, samt i de korta rapporterna för varje lokal som redovisas längre bak i denna bilaga. 104 Femlingens utlopp har perioden 2009-2012 haft IPS-indexvärden i närheten av gränsen mellan hög och god status. Treårsmedelvärdet 2010-2012 hamnade i god status, men mycket nära gränsen mot hög status. 201 Agunnarydsån och 158 Drivån har legat i hög status 2009-2012, men i samtliga fall har IPS-värdena hamnat i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. 21E Bi- 105

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 varödsån har alla fyra åren visat god status, med indexvärden i den övre (bättre) delen av klassintervallet. På tre av lokalerna 11B Helgeån vid Flackarp, 24F Vinnöån före Araslövssjön och 27 Helgeån vid Långebro har kiselalgsindex beräknats sedan år 2000. Samtliga resultat redovisas i Tabell 6. 11B Helgeån vid Flackarp har de flesta år legat i klass 1, hög status. Endast 2001 och 2004 hamnade IPS-indexet i klass 2, god status, och då i den övre delen av klassintervallet (Figur 2). Treårsmedelvärdet för 2010-2012 visade hög status, men det ligger relativt nära gränsen mot god status. IPS 20 18 16 14 12 10 8 6 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 klass 1 klass 2 klass 3 klass 4 klass 5 Figur 2. Kiselalgsindexet IPS på punkt 11B, Helgeån vid Flackarp, 2000-2012. De horisontella strecken visar klassgränserna. IPS 20 18 16 14 12 10 8 6 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 klass 1 klass 2 klass 3 klass 4 klass 5 Figur 3. Kiselalgsindexet IPS på punkt 24F, Vinnöån före Araslövssjön, 2000-2012. De horisontella strecken visar klassgränserna. 106

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 IPS-indexet i 24F Vinnöån motsvarade klass 3, måttlig status, de flesta år. 2001 och 2006 låg indexvärdet visserligen i klass 2, men i båda fallen mycket nära gränsen mot klass 3 (Figur 3). Treårsmedelvärdet för 2010-2012 visade måttlig status, men det ligger i den övre (bättre) delen av klassintervallet. På punkt 27, Helgeån vid Långebro (Kristianstad), har IPS-resultaten varierat mellan den nedre (sämre) delen av intervallet för klass 1, hög status, och den övre delen av intervallet för klass 2, god status (Figur 4). Lokalen kan därför sägas ligga i gränslandet mellan hög och god status. Treårsmedelvärdet för 2010-2012 visade god status, men det ligger relativt nära gränsen mot hög status. IPS 20 18 16 14 12 10 8 6 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 klass 1 klass 2 klass 3 klass 4 klass 5 Figur 4. Kiselalgsindexet IPS på punkt 27, Helgeån vid Långebro (Kristianstad), 2000-2012. De horisontella strecken visar klassgränserna. ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008). År 2012, liksom tidigare, var 24F Vinnöån den enda lokal som hade alkaliska förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph över 7,3 (Tabell 5). I 201 Agunnarydsån, 158 Drivån nedströms Älmhults reningsverk och 11B Helgeån vid Flackarp, visade ACID-indexet år 2012 nära neutrala förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Punkterna 104 Femlingens utlopp, 21E Bivarödsån före utloppet i Helgeån och 27 Helgeån vid Långebro (Kristianstad) hade 2012 måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). I Bivarödsån låg dock indexvärdet mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. 107

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 Resultaten från tidigare år finns i Figur 5-7, samt i de korta rapporterna för varje lokal som redovisas längre bak i denna bilaga. 104 Femlingens utlopp hamnade i nära neutrala förhållanden 2009-2010, men i måttligt sura förhållanden 2011-2012. Treårsmedelvärdet 2010-2012 motsvarar måttligt sura förhållanden, men det ligger nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. 201 Agunnarydsån nedströms Rydaholm har legat i gränslandet mellan måttlig surt och nära neutralt perioden 2009-2012. De tre första åren motsvarande indexvärdet måttligt sura förhållanden, men det låg i den övre delen av klassintervallet. År 2012 hamnade lokalen i nära neutrala förhållanden. Treårsmedelvärdet 2010-2012 visar måttligt sura förhållanden, men det ligger nära gränsen mot nära neutralt. Också 158 Drivån nedströms Älmhults reningsverk visade måttligt sura förhållanden 2009-2011, men nära neutrala 2012. Treårsmedelvärdet 2010-2012 ligger i måttligt sura förhållanden, men i den övre delen av klassintervallet. 21E Bivarödsån har 2009-2012 befunnit sig i gränslandet mellan måttligt sura och nära neutrala förhållanden. Treårsmedelvärdet 2010-2012 visar nära neutrala förhållanden, men det ligger mycket nära gränsen mot måttligt surt. Tabell 5. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i vattendrag i Helgeåns avrinningsområde 2012. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID Nr Lokal ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID 104 Femlingens utlopp 2,8 9,4 0 165 325 417 0 92 5,13 3 201 Agunnarydsån 43,1 12,4 5 186 579 174 0 57 6,14 2 158 Drivån 14,1 5,6 4 82 883 17 0 13 6,41 2 11B Helgeån vid Flackarp 33,9 1,2 2 129 577 182 0 109 7,23 2 21E Bivarödsån 11,3 9,4 2 156 616 89 0 137 5,73 3 24F Vinnöån 6,7 0,0 0 0 97 890 0 14 7,82 1 Klass Surhetsklass Måttligt surt Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Måttligt surt Alkaliskt 27 Helgeån vid Långebro 9,7 27,1 7 346 296 283 2 66 4,78 3 Måttligt surt På tre av lokalerna 11B Helgeån vid Flackarp, 24F Vinnöån före Araslövssjön och 27 Helgeån vid Långebro har surhetsindexet ACID beräknats sedan år 2000 (Figur 5). 108

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 ACID 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 alkaliskt nära neutralt måttligt surt surt mycket surt Figur 5. Surhetsindexet ACID på punkt 11B, Helgeån Flackarp, 2000-2012. De horisontella strecken visar klassgränserna. ACID-indexet i punkt 11B Helgeån vid Flackarp har tidigare år oftast visat måttligt sura förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. År 2003 samt under de senaste fyra åren 2009-2012 har indexet hamnat i nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3 (Figur 5). 24F Vinnöån har hela tiden legat stabilt i alkaliska förhållanden, vilket innebär ett årsmedelvärde för ph över 7,3 (Figur 6). ACID 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 alkaliskt nära neutralt måttligt surt surt mycket surt Figur 6. Surhetsindexet ACID på punkt 24F, Vinnöån före Araslövssjön, 2000-2012. De horisontella strecken visar klassgränserna. 109

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 På punkt 27 Helgeån vid Långebro (Kristianstad) varierade surhetsindexet något mer än på de andra lokalerna. År 2001 låg indexvärdet precis över gränsen till alkaliska förhållanden, medan det 2004, 2008 och 2010-2011 motsvarade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Övriga år hamnade Helgeån vid Långebro i måttligt sura förhållanden, men de flesta indexvärden låg i den övre delen av klassintervallet (Figur 7). ACID 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 alkaliskt nära neutralt måttligt surt surt mycket surt Figur 7. Surhetsindexet ACID på punkt 27, Helgeån vid Långebro (Kristianstad), 2000-2012. De horisontella strecken visar klassgränserna. Det senaste treårsmedelvärdet visar måttligt sura förhållanden, men det ligger mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning. Antalet räknade arter var år 2012 högt (> 60 st) i 21E Bivarödsån och 27 Helgeån vid Långebro, liksom diversiteten ( 4,5). Ingen punkt hade ett lågt antal räknade arter eller låg diversitet. Kiselalgsarter som trivs i mer eller mindre näringsfattiga miljöer var vanligast förekommande på de flesta punkter i Helgeåns avrinningsområde, t. ex. Achnanthidium minutissimum (group II), Brachysira neoexilis, Psammothidium abundans och Stauroforma exiguiformis. I punkt 104 Femlingens utlopp utgjordes ca 28 % av kiselalgssamhället av s.k. centriska arter. Dessa är vanligast i planktonsamhället i sjöar, men finns ofta även i påväxtsamhället direkt nedströms sjöar. Aulacoseira ambigua var vanligast i Femlingens utlopp (Figur 8). I 24 F Vinnöån, som hade det lägsta IPS-indexet i undersökning, dominerades kiselalgssamhället helt av artkomplexet Cocconeis placentula (Figur 8). 110

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 Figur 8. Aulacoseira ambigua (t.v.) och artkomplexet Cocconeis placentula (t.h.). Kiselalgscellen består hos den senare av två skal med olika utseende. Kiselalgssläktet Eunotia finns framför allt i näringsfattiga och sura vatten. År 2012 noterades de största andelarna i 201 Agunnarydsån nedströms Rydaholm (12 %) och i 27 Helgeån vid Långebro (27 %). De vanligaste arterna var Eunotia formica, Eunotia incisa (Figur 9) och Eunotia minor (Figur 9). 24F Vinnöån hade 0 % Eunotia. Figur 9. Eunotia incisa (t.v.) och Eunotia minor (foto: Amelie Jarlman). 111

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 Tabell 6. Kiselalgsindex och statusklassningar enligt Naturvårdsverket (2007) i Helgeån 2000-2012 Punkt Datum IPS (1-20) IPS Klass TDI (0-100) TDI Klass %PT %PT Klass Statusklass Status ACID Surhetsklass Helgeån 11B 2000-08-27 18,4 1 9,3 1 0,0 1-2 1 hög 5,47 måttligt surt 2001-09-01 17,1 2 17,3 1 3,3 1-2 2 god 5,68 måttligt surt 2002-09-01 18,7 1 14,5 1 0,9 1-2 1 hög 5,16 måttligt surt 2003-08-26 17,5 1 25,0 1 4,5 1-2 1 hög 6,28 nära neutralt 2004-09-04 17,0 2 10,8 1 3,6 1-2 2 god 4,72 måttligt surt 2005-09-01 18,8 1 14,5 1 0,9 1-2 1 hög 5,23 måttligt surt 2006-08-27 17,8 1 23,7 1 3,3 1-2 1 hög 5,70 måttligt surt 2007-09-09 19,1 1 12,2 1 0,9 1-2 1 hög 4,78 måttligt surt 2008-09-13 18,4 1 25,9 1 3,8 1-2 1 hög 5,42 måttligt surt 2009-09-07 18,4 1 31,3 1 0,2 1-2 1 hög 6,13 nära neutralt 2010-08-09 18,0 1 31,0 1 2,8 1-2 1 hög 6,84 nära neutralt 2011-08-30 18,0 1 31,2 1 1,6 1-2 1 hög 6,64 nära neutralt 2012-08-20 17,7 1 29,9 1 3,5 1-2 1 hög 7,23 nära neutralt Helgeån 24F 2000-08-27 11,2 3 76,5 2-3 2,4 1-2 3 måttlig 8,53 alkaliskt 2001-09-01 14,6 2 55,5 2-3 3,0 1-2 2 god 8,76 alkaliskt 2002-09-01 13,9 3 52,1 2-3 1,6 1-2 3 måttlig 8,65 alkaliskt 2003-08-26 12,1 3 73,9 2-3 9,3 1-2 3 måttlig 8,69 alkaliskt 2004-09-04 14,1 3 60,0 2-3 9,5 1-2 3 måttlig 8,78 alkaliskt 2005-09-01 14,2 3 63,2 2-3 6,7 1-2 3 måttlig 8,81 alkaliskt 2006-08-27 14,5 2 53,0 2-3 4,0 1-2 2 god 8,26 alkaliskt 2007-09-09 12,5 3 58,6 2-3 19,2 3 3 måttlig 8,68 alkaliskt 2008-09-13 12,1 3 67,2 2-3 29,7 4 3 måttlig 8,75 alkaliskt 2009-09-07 13,0 3 67,4 2-3 22,9 4 3 måttlig 8,74 alkaliskt 2010-08-09 13,9 3 61,3 2-3 12,2 3 3 måttlig 8,74 alkaliskt 2011-08-30 13,3 3 67,4 2-3 20,4 4 3 måttlig 8,61 alkaliskt 2012-08-20 14,2 3 53,5 2-3 6,2 1-2 3 måttlig 7,82 alkaliskt Helgeån 27 2000-08-27 17,8 1 18,3 1 2,9 1-2 1 hög 5,67 måttligt surt 2001-09-01 16,4 2 65,6 2-3 4,0 1-2 2 god 7,51 alkaliskt 2002-09-01 16,9 2 19,8 1 2,1 1-2 2 god 5,30 måttligt surt 2003-08-26 18,0 1 21,8 1 2,6 1-2 1 hög 5,78 måttligt surt 2004-09-04 16,8 2 30,0 1 2,5 1-2 2 god 6,43 nära neutralt 2005-09-01 18,0 1 13,8 1 1,3 1-2 1 hög 5,14 måttligt surt 2006-08-27 18,0 1 21,0 1 3,2 1-2 1 hög 5,58 måttligt surt 2007-09-09 16,6 2 40,4 2-3 2,9 1-2 2 god 5,71 måttligt surt 2008-09-13 17,5 1 31,3 1 2,5 1-2 1 hög 7,07 nära neutralt 2009-09-07 18,1 1 26,4 1 1,2 1-2 1 hög 5,54 måttligt surt 2010-08-09 17,3 2 29,5 1 4,5 1-2 2 god 6,10 nära neutralt 2011-08-30 16,2 2 42,1 2-3 1,9 1-2 2 god 6,41 nära neutralt 2012-08-20 17,9 1 22,5 1 0,9 1-2 1 hög 4,87 måttligt surt 112

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 REFERENSER Andrén, C. & Jarlman, A. (2008). Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology 173(3):237-253. Cemagref (1982). Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux., Rapport Division Qualité des Eaux Lyon-Agence Financière de Bassin Rhône- Méditeranée-Corse: 218 p. Kelly, M.G. (1998). Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Wa- ter Research 32: 236-242. Naturvårdsverket (2007). Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. ( https://www.havochvatten.se/om-oss/publikationer/naturvardsverkets-publikationer/nv/10-8- 2012-status-potential-och-kvalitetskrav-for-sjoar-vattendrag-kustvatten-och-vatten-iovergangszon.html) Naturvårdsverket (2009). Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, 2009-03-13 ( https://www.havochvatten.se/kunskap-om-vara-vatten/datainsamling-ochmiljoovervakning/programomraden/programomrade-sotvatten/undersokningstyper-inomprogramomrade-sotvatten.html SIS (2003). Svensk Standard, SS-EN 13946, Water quality - Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers. SIS (2005). Svensk Standard, SS-EN 14407:2005, Water quality - Guidance standard for the identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. (1994). A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): 117-133. Zelinka, M. & Marwan, P. (1961). Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57: 159-174. 113

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 KORT RAPPORT FÖR VARJE PROVTAGNINGSLOKAL Förklaring till resultatsidor Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt koordinater anges enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningsplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Ekologisk status: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Surhetsklasser: Index och klassindelning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4) enligt 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt 114

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 104. Femlingens utlopp, Agnshult Län: 7 Kronoberg Beskuggning: <5 % Kommun: Tingsryd Koordinater: 6268532/1411022 Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Provtagning: Ylva Meissner Organisation: Medins Biologi AB Vattennivå: låg Vattenhastighet: strömt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 22,4 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: 5 2012-08-20 Provplats: 0-10 m uppströms bron Resultat index och klassning Antal räknade skal: 424 IPS: 17,5 (klass 1) Antal räknade taxa: 43 TDI: 34,1 (klass 1) Diversitet: 4,21 % PT: 0,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,89 (klass 1) ACID: 5,13 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS mycket nära god status IPS-indexet i Femlingens utlopp motsvarade klass 1, hög status, men indexvärdet låg mycket nära gränsen mot klass 2, god status. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) var svagt förhöjd och det finns risk att indexet är underskattat, eftersom ca 28 % av samhället utgjordes av s.k. centriska kiselalger (Aulacoseira, Cyclotella, Discostella ). Dessa räknas inte med i TDI-indexet, eftersom de primärt anses vara planktiska. De är emellertid ofta vanliga i kiselalgssamhället direkt nedströms sjöar. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var mycket liten. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit under 6,4. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2009 2010 2011 17,7 17,5 17,2 1 41,2 2-3 0,5 1-2 Hög status nära god status 1 37,2 1 0,4 1-2 Hög status mycket nära god status 2 39,0 1 0,0 1-2 God status nära hög status 2012 17,5 1 34,1 1 0,2 1-2 Hög status mycket nära god status Treårsmedelvärden 10-12 17,4 2 36,8 1 0,2 1-2 God status mycket nära hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 2009 6,46 2 Nära neutralt 2010 6,24 2 Nära neutralt 2011 5,60 2012 5,13 3 Måttligt surt relativt nära nära neutralt 3 Måttligt surt Treårsmedelvärde 10-12 5,66 3 Måttligt surt nära nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Indexvärdena för åren 2009-2011 har räknats om, eftersom ett par arters värden har ändrats sedan dess. Lokalen vid Femlingens utlopp har alla fyra åren legat i gränslandet mellan hög och god status. Själva indexvärdena skiljer sig endast något mellan åren. Treårsmedelvärdet 2010-2012 hamnar i god status, men mycket nära gränsen mot hög status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden 2009-2010 (årsmedel-ph 6,5-7,3), men måttligt sura förhållanden 2011-2012. Treårsmedelvärdet motsvarar måttligt sura förhållanden, men det ligger nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 115

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 201. Agunnarydsån, nedströms Rydaholm Län: 6 Jönköping Beskuggning: 5-50 % Kommun: Värnamo Vattennivå: låg Koordinater: 6317270/1409810 Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: klart Provtagning: Ylva Meissner Vattenfärg: färgat Organisation: Medins Biologi AB Vattentemperatur: 16 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: - 2012-08-20 Provplats: ca 80 m nedströms vägbron (27) vid gammal stenbro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 420 IPS: 18,1 (klass 1) Antal räknade taxa: 57 TDI: 26,7 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 3,99 % PT: 3,6 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,93 (klass 1) ACID: 6,14 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning Agunnarydsån nedströms Rydaholm hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Indexvärdet ligger dock i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Vissa näringskrävande och föroreningstoleranta arter förekom, men inte i stora antal. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2009 2010 2011 2012 18,5 18,0 18,5 18,1 1 1 1 1 20,0 24,6 21,7 26,7 1 1 1 1 3,6 5,3 5,7 3,6 1-2 1-2 1-2 1-2 Hög status Hög status Hög status Hög status Treårsmedelvärden 10-12 18,2 1 24,3 1 4,9 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 2009 5,68 3 Måttligt surt nära nära neutralt 2010 2011 2012 5,59 5,36 6,14 3 3 2 Måttligt surt Måttligt surt Nära neutralt Treårsmedelvärde 10-12 5,70 3 Måttligt surt nära nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Agunnarydsån har alla fyra åren hamnat i hög status, men samtliga IPS-värden ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Mängden näringskrävande kiselalger (TDI) har varit liten, medan andelen föroreningstoleranta former (%PT) varit svagt förhöjd. Surhetsindexet ACID visade 2009-2011 måttligt sura förhållanden (årsmedel-ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4), men indexvärdena låg mer eller mindre nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. År 2012 motsvarade indexvärdet nära neutrala förhållanden (årsmedel-ph 6,5-7,3). Treårsmedelvärdet visar måttligt sura förhållanden, men det ligger nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 116

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 158. Drivån, nedströms Älmhults ARV Län: 7 Kronoberg Beskuggning: <5 % Kommun: Älmhult Koordinater: 6265950/1396400 Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Provtagning: Ylva Meissner Organisation: Medins Biologi AB Analysmetodik: SS-EN 14407 Vattennivå: låg Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 18,9 C Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: 7 2012-08-20 Provplats: 0-5 m uppströms vägbron Resultat index och klassning Antal räknade skal: 461 IPS: 18,7 (klass 1) HÖG STATUS Antal räknade taxa: 33 TDI: 16,1 (klass 1) Diversitet: 2,76 % PT: 0,4 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,95 (klass 1) ACID: 6,41 (klass 2) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) NÄRA NEUTRALT Drivån nedströms Älmhults ARV hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status. Mängderna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var små. Kiselalgssamhället dominerades av två arter: Karayevia oblongella och Psammothidium abundans. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2009 18,8 1 20,3 1 3,4 1-2 2010 18,5 1 16,8 1 3,6 1-2 Hög status Hög status 2011 17,8 1 19,0 1 5,9 1-2 Hög status nära god status 2012 18,7 1 16,1 1 0,4 1-2 Hög status Treårsmedelvärden 10-12 18,3 1 17,3 1 3,3 1-2 Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 2009 5,70 3 Måttligt surt nära nära neutralt 2010 5,37 3 Måttligt surt 2011 4,87 3 Måttligt surt 2012 6,41 2 Treårsmedelvärde Nära neutralt 10-12 5,55 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Drivån har hela perioden 2009-2012 hamnat i klass 1, hög status, och mängden näringskrävande kiselalger (TDI) har varit liten. En liten andel föroreningstoleranta former noterades dock 2009-2011. Treårsmedelvärdet för IPS-indexet ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet för hög status. Surhetsindexet ACID visade 2009-2011 måttligt sura förhållanden (årsmedel-ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4), men år 2012 nära neutrala förhållanden (årsmedel-ph 6,5-7,3). Treårsmedelvärdet motsvarar måttligt sura förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 117

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 11B. Helgeån, Östanå vid Flackarp Län: 12 Skåne Beskuggning: saknas Kommun: Osby Koordinater: 6246240/1389080 Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Provtagning: Ylva Meissner Organisation: Medins Biologi AB Analysmetodik: SS-EN 14407 Vattennivå: låg Vattenhastighet: strömt Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 24,7 C Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: 5 2012-08-20 Provplats: i kanten på åns avsnörning, närmast dammen Resultat index och klassning Antal räknade skal: 433 IPS: 17,7 (klass 1) Antal räknade taxa: 59 TDI: 29,9 (klass 1) Diversitet: 4,06 % PT: 3,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,90 (klass 1) ACID: 7,23 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS nära god status IPS-indexet i Helgeån vid Flackarp motsvarade klass 1, hög status, men indexvärdet låg i den nedre delen av klassintervallet, nära gränsen mot klass 2, god status. Mängderna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var förhållandevis små. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket betyder attt årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 6,5-7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2008 18,4 1 25,9 1 3,8 1-2 Hög status 2009 18,4 1 31,3 1 2010 18,0 1 31,0 1 2011 2012 18,0 17,7 Treårsmedelvärden 10-12 17,9 1 0,2 1-2 2,8 1-2 1 31,2 1 1,6 1-2 Hög status 1 29,9 1 3,5 1-2 Hög status nära god status 30,7 1 2,6 1-2 Hög status Hög status Hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 2008 5,42 3 Måttligt surt 2009 6,13 2 Nära neutralt 2010 2011 6,84 6,64 2 2 Nära neutralt Nära neutralt 2012 7,23 2 Nära neutralt Treårsmedelvärde 10-12 6,90 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Indexvärdena för åren 2008-2011 har räknats om, eftersom en del arters värden har ändrats sedan dess. Lokalen har de senaste fem åren legat i den nedre (sämre) delen av klassintervallet för hög status. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden år 2008 (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Indexvärdet låg då relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Under de följande åren har indexvärdet ökat och hamnat i nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 118

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 21E. Bivarödsån, före utloppet i Helgeån Län: 12 Skåne Beskuggning: <5 % Kommun: Östra Göinge Koordinater: 6225400/1397780 Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Provtagning: Ylva Meissner Organisation: Medins Biologi AB Vattennivå: medel Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: grumligt Vattenfärg: starkt färgat Vattentemperatur: 19,1 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: 5 2012-08-20 Provplats: strax nedströms bron (traktorväg) vid brofäste Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 417 IPS: 16,9 (klass 2) Antal räknade taxa: 63 TDI: 35,5 (klass 1) GOD STATUS Diversitet: 4,63 % PT: 5,5 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,86 (klass 2) ACID: 5,73 (klass 3) MÅTTLIGT SURT mycket nära nära neutralt Kommentar årets undersökning I Bivarödsån, före utloppet i Helgeån, motsvarade IPS-indexet klass 2, god status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var svagt förhöjd, vilket stämmer med klassningen. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit under 6,4. Indexvärdet låg emellertid mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). En liten osäkerhet finns i indexet, eftersom ca 14 % av de förekommande kiselalgerna är odefinierade ur surhetssynpunkt. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2009 16,0 2 49,5 2-3 9,7 2010 2011 17,3 17,0 2 43,0 2-3 3,6 1-2 God status nära hög status 2 2012 16,9 2 Treårsmedelvärden 35,8 35,5 1-2 10-12 17,1 2 38,1 1 5,5 1-2 1 1 7,5 5,5 1-2 1-2 God status God status God status God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 2009 2010 6,07 5,78 2 3 Nära neutralt Måttligt surt mycket nära nära neutralt 2011 2012 6,16 5,73 2 3 Nära neutralt Måttligt surt mycket nära nära neutralt Treårsmedelvärde 10-12 5,89 2 Nära neutralt mycket nära måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Indexvärdena för åren 2009-2010 har räknats om, eftersom en del arters värden har ändrats sedan dess. Bivarödsån hamnade alla fyra åren i klass 2, god status. Indexvärdena ligger i den övre delen av klassintervallet, dvs. mer eller mindre nära gränsen mot klass 1, hög status. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden 2009 och 2011, men måttligt sura förhållanden 2010 och 2012. De två sistnämnda åren låg dock indexvärdena mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, som också är det som treårsmedelvärdet 2010-2012 motsvarar. Lokalen kan sägas ligga i gränslandet mellan dessa två surhetsklasser. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 119

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 24F. Vinnöån, före Araslövssjön Län: 12 Skåne Beskuggning: <5 % Kommun: Kristianstad Vattennivå: låg Koordinater: 6214365/1393905 Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Provtagning: Ylva Meissner Organisation: Medins Biologi AB Grumlighet: grumligt Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 19,2 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: - 2012-08-20 Provplats: ca 900 m nedströms vägbron, nedan pumphus Resultat index och klassning Antal räknade skal: 435 IPS: 14,2 (klass 3) Antal räknade taxa: 37 TDI: 53,5 (klass 2-3) Diversitet: 1,89 % PT: 6,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,72 (klass 3) ACID: 7,82 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) MÅTTLIG STATUS nära god status Vinnöån hade ett IPS-index som motsvarar klass 3, måttlig status. Indexvärdet låg dock nära gränsen mot klass 2, god status. Kiselalgssamhället dominerades helt (75 %) av det näringskrävande artkomplexet Cocconeis placentula och även en del föroreningstoleranta arter noterades, t.ex. Craticula molestiformis, Eolimna minima, Navicula gregaria samt olika arter inom släktet Nitzschia. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger över 7,3. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2008 2009 12,1 13,0 3 3 67,2 67,4 2-3 2-3 29,7 22,9 4 4 Måttlig status Måttlig status 2010 2011 2012 13,9 13,3 14,2 3 3 3 61,3 67,4 53,5 2-3 2-3 2-3 12,2 20,4 6,2 3 4 1-2 Måttlig status Måttlig status Måttlig status nära god status Treårsmedelvärden 10-12 13,8 3 60,7 2-3 12,9 3 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 2008 8,75 1 Alkaliskt 2009 8,74 1 Alkaliskt 2010 8,74 1 Alkaliskt 2011 2012 8,61 7,82 1 1 Alkaliskt Alkaliskt Treårsmedelvärde 10-12 8,39 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Vinnöån bedömdes ha måttlig status hela perioden 2008-2012, men indexvärdet var något högre (bättre) 2012 än de tidigare åren. Andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) var lägre 2012 än tidigare. Surhetsindexet ACID har hela tiden visat alkaliska förhållanden. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 120

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 27. Helgeån, Långebro (Kristianstad) Län: 12 Skåne Beskuggning: saknas Kommun: Kristianstad Koordinater: 6211850/1397100 Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Provtagning: Ylva Meissner Organisation: Medins Biologi AB Vattennivå: medel Vattenhastighet: lugnt Grumlighet: klart Vattenfärg: färgat Vattentemperatur: 22,1 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: växt Artanalys: Amelie Jarlman Antal borstade stenar: - 2012-08-20 Provplats: ca 30 m uppströms vägbron, vid trappa ner till vattnet Resultat index och klassning Antal räknade skal: 442 IPS: 17,9 (klass 1) Antal räknade taxa: 65 TDI: 22,5 (klass 1) Diversitet: 4,91 % PT: 0,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,92 (klass 1) ACID: 4,78 (klass 3) Kommentar årets undersökning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) HÖG STATUS MÅTTLIGT SURT relativt nära god status Helgeån vid Långebro i Kristianstad hade ett IPS-index som motsvarar klass 1, hög status, men indexvärdet låg relativt nära gränsen mot klass 2, god status. Mängderna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var små. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6,4. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2008 17,5 1 31,3 1 2,5 1-2 Hög status mycket nära god status 2009 2010 18,1 17,3 1 2 26,4 29,5 1 1 1,2 4,5 1-2 1-2 Hög status God status nära hög status 2011 2012 16,2 17,9 2 1 42,1 22,5 2-3 1 1,9 0,9 1-2 1-2 God status Hög status relativt nära god status Treårsmedelvärden 10-12 17,1 2 31,4 1 2,4 1-2 God status relativt nära hög status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 2008 2009 2010 2011 2012 7,09 5,57 6,10 6,42 4,78 2 3 2 2 3 Nära neutralt Måttligt surt Nära neutralt Nära neutralt Måttligt surt Treårsmedelvärde 10-12 5,77 3 Måttligt surt mycket nära nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Indexvärdena för åren 2008-2011 har räknats om, eftersom ett par arters värden har ändrats sedan dess. Klassningen av Helgeån i Kristianstad har varierat mellan hög och god status. Treårsmedelvärdet 2010-2012 hamnar i god status, men relativt nära gränsen mot hög status. Lokalen verkar alltså ligga i gränslandet mellan hög och god status. Surhetsbedömningen blev nära neutral 2008 och 2010-2011 samt måttligt sur 2009 och 2012.Treårsmedelvärdet 2010-2012 visar måttligt sura förhållanden, men värdet ligger mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Nära neutrala förhållanden tyder på att årsmedelvärdet för ph ligger mellan 6,5-7,3, medan måttligt sura förhållanden innebär ett medel-ph mellan 5,9-6,5 och/ eller ett ph-minimum under 6,4. Medins Biologi AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 121

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 ARTLISTOR Förklaring till artlistor Det. = person som utfört artbestämning och räkning S = visar föroreningskänsligheten enligt en skala 1-5, där 1 betyder föroreningstolerans och 5 betyder föroreningskänlighet V = indikatorvärde enligt en skala 1-3, där 3 betyder att arten är en stark indikator ph = surhetsvärde, där 1 = acidobiont, 2 = acidofil, 3 = circumneutral, 4 = alkalifil och 5 = alkalibiont (se förklaring nedan) Antal skal = antal räknade skal av varje art Antal cf. = antal av de räknade skalen som liknar (cf. = confer = jämför) men inte med säkerhet tillhör den angivna arten Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Följande parametrar används för att räkna ut ACID: ADMI (%) = artkomplexet Achnanthidium minutissimum EUNO (%) = släktet Eunotia Acidobiont ( ) = arter med optimalt ph < 5,5. Acidofil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph < 7. Circumneutral ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph omkring 7. Alkalifil ( ) = arter som i huvudsak förekommer vid ph > 7. Alkalibiont ( ) = arter med förekomst enbart vid ph > 7. Odefinierad ( ) = arter med odefinierat ph-optimum 122

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 104. Femlingens utlopp, Agnshult 2012-08-20 Lokalkoordinater: 6268532 / 1411022 Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium daonense (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot, Monnier & Ector ADDA 4,5 1 3 2 0,5 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 1 3 12 2,8 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5,0 1 2 3 0,7 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4,0 1 4 92 21,7 Aulacoseira tenella (Nygaard) Simonsen AUTL 4,8 1 2 7 1,7 Aulacoseira "tenuistriata" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUTT 5,0 1 0 3 0,7 Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 0 2 0,5 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5,0 2 2 15 3,5 Cavinula pseudoscutiformis (Hustedt) Mann & Stickle CPSE 5,0 2 4 1 0,2 Chamaepinnularia sp. CHSP 5,0 1 0 2 0,5 Cyclotella radiosa (Grunow) Lemmermann CRAD 4,0 1 4 7 1 1,7 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4,0 1 3 3 0,7 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 0 6 1,4 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5,0 2 2 1 0,2 Eunotia arculus (Grunow) Lange-Bertalot & Nörpel EARL 4,8 2 2 1 0,2 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5,0 1 2 2 0,5 Eunotia eurycephaloides Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EECP 5,0 3 2 2 0,5 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5,0 1 2 4 0,9 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 13 3,1 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 1 2 5 1,2 Eunotia rhomboidea Hustedt ERHO 5,0 1 2 10 2,4 Eunotia tetraodon Ehrenberg ETET 5,0 3 2 1 0,2 Eunotia sp. EUNS 5,0 1 2 2 0,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 1 3 2 0,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 1 3 4 0,9 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4,5 2 3 8 1,9 Fragilaria spinarum Lange-Bertalot & Metzeltin FSPN 0,0 0 0 5 5 1,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 1 3 7 1,7 Gyrosigma obscurum (W. Smith) Griffith & Henfrey GOBS 2,0 3 0 2 0,5 Navicula sp. NASP 3,4 2 0 17 4,0 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 1 3 1 1 0,2 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF 0,0 0 0 2 0,5 Nupela vitiosa (Schimanski) Lange-Bertalot NUVI 5,0 1 3 1 0,2 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 1 3 50 11,8 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5,0 2 2 2 0,5 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5,0 1 3 6 1,4 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5,0 2 3 40 9,4 Staurosira construens (Ehrenberg) var. binodis (Ehrenberg) Hamilton SCBI 4,0 1 4 5 5 1,2 Staurosira construens Ehrenberg var. exigua (W. Smith) Kobayasi SCEX 0,0 0 4 2 0,5 Staurosira opacolineata (Lange-Bertalot) Witon, Lange-Bertalot & Witkowski SOPA 5,0 1 3 2 0,5 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4,0 1 4 28 6,6 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 1 4 42 9,9 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 1 2 2 0,5 SUMMA (antal skal): 424 SUMMA (antal taxa): 43 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 43 TDI (0-100): 34,1 ADMI (%): 2,8 Acidofil ( ): 165 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,21 % PT: 0,2 EUNO (%): 9,4 Circumneutral ( ): 325 Odefinierad ( ): 92 ADMI (µm): IPS (1-20): 17,5 ACID: 5,13 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 417 Deformerade (%): 0,9 2,52 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 123

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 201. Agunnarydsån, nedströms Rydaholm 2012-08-20 Lokalkoordinater: 6317270 / 1409810 Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium exiguum (Grunow) Czarnecki ADEG 3,0 2 4 1 0,2 Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5,0 2 4 8 1,9 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4,5 1 3 3 0,7 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 1 3 181 43,1 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5,0 1 2 8 1,9 Amphora sp. AMPS 2,6 2 0 2 0,5 Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 0 4 1,0 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 1 2 5 1,2 Caloneis tenuis (Gregory) Krammer CATE 5,0 2 3 2 0,5 Chamaepinnularia soehrensis (Krasske) Lange-Bertalot & Krammer CHSO 4,0 3 2 2 0,5 Chamaepinnularia sp. CHSP 5,0 1 0 2 0,5 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3,8 3 3 3 0,7 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5,0 2 2 3 0,7 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5,0 1 2 6 1,4 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5,0 1 2 1 0,2 Eunotia exigua (Brébisson ex Kützing) Rabenhorst EEXI 5,0 2 1 1 0,2 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5,0 1 2 14 3,3 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 5 1,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 1 2 4 1,0 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5,0 3 2 3 0,7 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 1 2 13 3,1 Eunotia pectinalis (Kützing) Rabenhorst var. ventralis (Ehrenberg) Hustedt EPVE 4,0 2 2 1 0,2 Eunotia sp. EUNS 5,0 1 2 1 0,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 1 3 1 0,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 1 3 8 1,9 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4,0 2 3 3 3 0,7 Fragilaria virescens Ralfs FVIR 5,0 2 3 15 3,6 Fragilaria sp. FRAS 4,0 3 0 2 0,5 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5,0 2 2 1 0,2 Frustulia vulgaris (Thwaites) De Toni FVUL 4,0 3 4 1 0,2 Geissleria schoenfeldii (Hustedt) Lange-Bertalot & Metzeltin GSHO 5,0 2 4 1 0,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 1 3 8 1,9 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2,0 1 3 3 0,7 Gomphonema pseudobohemicum Lange-Bertalot & Reichardt GPBO 5,0 1 2 4 1,0 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 6 1,4 Mayamaea atomus (Kützing) Lange-Bertalot var. alcimonica (Reichardt) Reichardt MAAL 4,0 1 0 2 2 0,5 Meridion circulare (Greville) Agardh var. constrictum (Ralfs) Van Heurck MCCO 4,5 1 4 12 2,9 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3,5 2 3 1 0,2 Navicula festiva Krasske NFES 5,0 1 1 1 0,2 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4,0 3 4 3 0,7 Navicula sp. NASP 3,4 2 0 2 0,5 Naviculadicta laterostrata Hustedt NVDL 4,0 2 4 1 0,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 1 3 5 2 1,2 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3,0 2 4 3 0,7 Nitzschia sp. NZSS 1,0 2 0 2 0,5 Pinnularia divergens W. Smith var. media Krammer PDME 5,0 2 3 3 0,7 Pinnularia sinistra Krammer PSIN 3,0 2 2 2 0,5 Pinnularia viridiformis Krammer var. viridiformis PVIF 5,0 2 0 2 0,5 Planothidium lanceolatum (Brébisson ex Kützing) Lange-Bertalot PTLA 4,6 1 4 2 0,5 Psammothidium marginulatum (Grunow) Bukhtiyarova & Round PMRG 5,0 2 2 3 3 0,7 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5,0 2 3 3 0,7 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5,0 1 3 4 1,0 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4,0 1 4 13 3,1 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4,0 1 4 7 1,7 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 1 4 20 2 4,8 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 1 2 2 0,5 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4,0 1 4 1 0,2 SUMMA (antal skal): 420 SUMMA (antal taxa): 57 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 57 TDI (0-100): 26,7 ADMI (%): 43,1 Acidofil ( ): 186 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 3,99 % PT: 3,6 EUNO (%): 12,4 Circumneutral ( ): 579 Odefinierad ( ): 57 ADMI (µm): IPS (1-20): 18,1 ACID: 6,14 Acidobiont ( ): 5 Alkalifil ( ): 174 Deformerade (%): 0,2 2,69 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 124

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 158. Drivån, nedströms Älmhults ARV 2012-08-20 Lokalkoordinater: 6265950 / 1396400 Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5,0 2 4 3 0,7 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 1 3 65 14,1 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 1 2 1 0,2 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3,8 3 3 2 0,4 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5,0 1 0 2 0,4 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5,0 2 2 3 0,7 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5,0 1 2 8 1,7 Eunotia exigua (Breb.) Rabenhorst var. tenella (Grunow) Nörpel & Alles EETE 5,0 1 2 2 0,4 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5,0 1 2 10 2,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 3 0,7 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 1 3 10 2,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 1 3 3 0,7 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5,0 2 3 1 0,2 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5,0 2 2 5 1,1 Frustulia weinholdii Hustedt FWEI 4,0 3 3 1 0,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 1 3 10 2,2 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4,5 1 3 185 40,1 Microcostatus maceria (Schimanski) Lange-Bertalot, Kusber & Metzeltin MMAC 5,0 1 2 4 0,9 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3,5 2 3 3 0,7 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4,0 3 4 1 0,2 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5,0 1 3 1 0,2 Nitzschia media Hantzsch NIME 4,0 3 4 2 2 0,4 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3,0 2 4 1 0,2 Nitzschia sp. NZSS 1,0 2 0 1 0,2 Pinnularia schoenfelderi Krammer PSHO 4,5 1 3 2 0,4 Pinnularia subcapitata Gregory var. subcapitata PSCA 5,0 2 1 2 0,4 Pinnularia subgibba Krammer var. undulata Krammer PSUN 0,0 0 0 2 2 0,4 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 1 3 121 26,2 Psammothidium marginulatum (Grunow) Bukhtiyarova & Round PMRG 5,0 2 2 2 0,4 Stauroneis anceps Ehrenberg s.l. STANsl 5,0 3 3 1 0,2 Stauroneis kriegeri Patrick STKR 4,8 2 3 2 0,4 Stauroneis neohyalina Lange-Bertalot & Krammer STNH 5,0 1 0 1 0,2 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4,0 1 4 1 0,2 SUMMA (antal skal): 461 SUMMA (antal taxa): 33 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 33 TDI (0-100): 16,1 ADMI (%): 14,1 Acidofil ( ): 82 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 2,76 % PT: 0,4 EUNO (%): 5,6 Circumneutral ( ): 883 Odefinierad ( ): 13 ADMI (µm): IPS (1-20): 18,7 ACID: 6,41 Acidobiont ( ): 4 Alkalifil ( ): 17 Deformerade (%): 1,7 2,58 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 125

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 11B. Helgeån, Östanå vid Flackarp 2012-08-20 Lokalkoordinater: 6246240 / 1389080 Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium exiguum (Grunow) Czarnecki ADEG 3,0 2 4 1 0,2 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 1 3 147 33,9 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5,0 1 2 2 0,5 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4,0 1 4 10 2,3 Aulacoseira subarctica (O. Müller) Haworth AUSU 4,0 1 3 2 0,5 Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 0 4 0,9 Brachysira brebissonii Ross in Hartley BBRE 5,0 2 2 6 1,4 Brachysira intermedia (Oestrup) Lange-Bertalot BINT 5,0 1 0 7 1,6 Brachysira liliana Lange-Bertalot BLIL 5,0 2 0 1 1 0,2 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 1 2 30 6,9 Brachysira procera Lange-Bertalot & Moser BPRO 5,0 1 2 1 0,2 Cavinula pseudoscutiformis (Hustedt) Mann & Stickle CPSE 5,0 2 4 1 0,2 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3,8 3 3 1 0,2 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 0 3 0,7 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5,0 2 2 2 0,5 Encyonopsis subminuta Krammer & Reichardt ESUM 5,0 1 3 5 1,2 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5,0 1 2 1 0,2 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 1 0,2 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 1 2 2 0,5 Eunotia sp. EUNS 5,0 1 2 1 0,2 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 1 3 1 0,2 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 1 3 9 2,1 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4,5 2 3 10 2,3 Fragilaria tenera (W. Smith) Lange-Bertalot FTEN 4,0 2 3 1 1 0,2 Fragilaria sp. FRAS 4,0 3 0 2 2,0 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5,0 2 1 1 1,0 Gomphonema acuminatum Ehrenberg GACU 4,0 2 4 1 0,2 Gomphonema brebissoni Kützing GBRE 4,5 3 0 2 0,5 Gomphonema coronatum Ehrenberg GCOR 5,0 2 3 2 0,5 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 1 3 7 1,6 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4,5 1 3 2 0,5 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4,5 1 3 3 0,7 Navicula aboensis (Cleve) Hustedt NABO 4,0 3 0 2 0,5 Navicula heimansioides Lange-Bertalot NHMD 5,0 2 2 1 0,2 Navicula sp. NASP 3,4 2 0 13 3,0 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 3,0 2 3 1 0,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 1 3 4 0,9 Nitzschia pura Hustedt NIPR 4,0 1 0 1 1 0,2 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3,0 2 4 1 0,2 Nitzschia sp. (Icon 2. Taf. 70:21a-b) NZSS 1,0 2 0 7 1,6 Nitzschia sp. NZSS 1,0 2 0 1 0,2 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF 0,0 0 0 2 0,5 Planothidium oestrupii (Cleve-Euler) Round & Bukhtiyarova PTOE 4,8 3 3 2 0,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 1 3 27 6,2 Psammothidium altaicum (Poretzky) Bukhtiyarova PALT 5,0 2 2 1 0,2 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5,0 1 3 1 0,2 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5,0 1 2 3 0,7 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales var. subconstricta (Grunow) Morales PPSC 4,0 1 4 2 0,5 Sellaphora stroemii (Hustedt) Mann SSTM 5,0 1 4 2 0,5 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5,0 2 3 21 4,8 Stauroneis neohyalina Lange-Bertalot & Krammer STNH 5,0 1 0 1 0,2 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3,0 1 4 1 1 0,2 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4,0 1 4 2 0,5 Staurosira opacolineata (Lange-Bertalot) Witon, Lange-Bertalot & Witkowski SOPA 5,0 1 3 3 3 0,7 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4,0 1 4 8 1,8 Staurosira pseudoconstruens (Marciniak) Lange-Bertalot SPCO 4,0 1 3 1 0,2 Staurosira robusta (Fusey) Lange-Bertalot SRBU 0,0 0 0 1 1,0 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 1 4 50 11,5 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 1 2 5 1,2 SUMMA (antal skal): 433 SUMMA (antal taxa): 59 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 59 TDI (0-100): 29,9 ADMI (%): 33,9 Acidofil ( ): 129 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,06 % PT: 3,5 EUNO (%): 1,2 Circumneutral ( ): 577 Odefinierad ( ): 109 ADMI (µm): IPS (1-20): 17,7 ACID: 7,23 Acidobiont ( ): 2 Alkalifil ( ): 182 Deformerade (%): 0,0 2,74 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 126

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 21E. Bivarödsån, före utloppet i Helgeån 2012-08-20 Lokalkoordinater: 6225400 / 1397780 Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium helveticum (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADHE 5,0 2 4 1 0,2 Achnanthidium kranzii (Lange-Bertalot) Round & Bukhtiyarova ADKR 4,5 1 3 4 1,0 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 1 3 47 11,3 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5,0 1 2 17 4,1 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 1 2 2 0,5 Craticula sp. CRTS 2,6 1 0 2 0,5 Cymbopleura naviculiformis (Auerswald) Krammer var. naviculiformis CBNA 3,8 3 3 2 0,5 Diadesmis perpusilla (Grunow) Mann DPER 5,0 1 3 1 0,2 Discostella pseudostelligera (Hustedt) Houk & Klee DPST 4,0 1 3 2 0,5 Discostella stelligera (Cleve & Grunow) Houk & Klee DSTE 4,2 1 0 1 0,2 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 1 4 2 2 0,5 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5,0 2 2 3 0,7 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5,0 1 2 2 0,5 Eunotia botuliformis Wild, Nörpel & Lange-Bertalot EBOT 5,0 1 2 8 1,9 Eunotia circumborealis Lange-Bertalot & Nörpel ECIR 5,0 3 2 2 0,5 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5,0 1 2 3 0,7 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5,0 3 2 3 0,7 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 1 2 16 3,8 Eunotia sp. EUNS 5,0 1 2 2 0,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 1 3 2 0,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 1 3 7 1,7 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5,0 2 1 1 1,0 Frustulia erifuga Lange-Bertalot & Krammer FERI 5,0 2 2 1 0,2 Frustulia weinholdii Hustedt FWEI 4,0 3 3 1 0,2 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 1 3 2 0,5 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2,0 1 3 1 0,2 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4,5 1 4 5 1,2 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 3 0,7 Gomphosphenia stoermeri Kociolek & Thomas GPSM 0,0 0 4 8 1,9 Karayevia oblongella (Oestrup) Aboal KOBG 4,5 1 3 41 9,8 Karayevia suchlandtii (Hustedt) Bukhtiyarova KASU 4,5 1 3 21 5,0 Microcostatus krasskei (Hustedt) Johansen & Sray MKRA 5,0 2 2 1 1 0,2 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3,5 2 3 5 1,2 Navicula gregaria Donkin NGRE 3,4 1 4 2 0,5 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4,0 1 4 4 1,0 Navicula rhynchocephala Kützing NRHY 4,0 3 4 4 1,0 Navicula schmassmannii Hustedt NSMM 5,0 1 3 70 10 16,8 Navicula sp. NASP 3,4 2 0 20 4,8 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 27:17-18 NVD1 5,0 1 0 2 0,5 Naviculadicta sp. NDSP 3,4 2 0 2 0,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5,0 1 3 2 0,5 Nitzschia agnita Hustedt NAGN 3,2 1 4 1 0,2 Nitzschia fonticola Grunow NFON 3,5 1 4 1 1 0,2 Nitzschia media Hantzsch NIME 4,0 3 4 1 0,2 Nitzschia palea (Kützing) W. Smith var. debilis (Kützing) Grunow NPAD 3,0 1 3 1 0,2 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3,0 2 4 1 0,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1,5 2 3 4 1,0 Nitzschia tubicola Grunow NTUB 2,8 2 4 2 0,5 Nitzschia sp. (Icon 2. Taf. 70:21a-b) NZSS 1,0 2 0 2 0,5 Nitzschia sp. NZSS 1,0 2 0 6 1,4 Nupela wellneri (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUWE 4,0 1 0 15 3,6 Pinnularia perirrorata Krammer PPRI 5,0 2 2 2 2 0,5 Pinnularia subgibba Krammer var. undulata Krammer PSUN 0,0 0 0 1 0,2 Pinnularia sp. PINS 4,7 2 0 2 0,5 Planothidium rostratum (Oestrup) Lange-Bertalot PRST 4,4 1 4 2 0,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 1 3 40 9,6 Psammothidium marginulatum (Grunow) Bukhtiyarova & Round PMRG 5,0 2 2 2 2 0,5 Psammothidium ventrale (Krasske) Bukhtiyarova & Round PVEN 5,0 1 2 1 0,2 Sellaphora pupula (Kützing) Mereschkowsky SPUP 2,6 2 3 2 0,5 Stauroneis leguminopsis Lange-Bertalot & Krammer SLGP 0,0 0 0 1 0,2 Stauroneis thermicola (Petersen) Lund STHE 5,0 1 3 2 0,5 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4,0 1 4 2 0,5 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3,0 2 4 1 0,2 SUMMA (antal skal): 417 SUMMA (antal taxa): 63 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 63 TDI (0-100): 35,5 ADMI (%): 11,3 Acidofil ( ): 156 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 4,63 % PT: 5,5 EUNO (%): 9,4 Circumneutral ( ): 616 Odefinierad ( ): 137 ADMI (µm): IPS (1-20): 16,9 ACID: 5,73 Acidobiont ( ): 2 Alkalifil ( ): 89 Deformerade (%): 1,7 2,71 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 127

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 24F. Vinnöån, före Araslövssjön 2012-08-20 Lokalkoordinater: 6214365 / 1393905 Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthidium minutissimum group III (mean width >2,8µm) ADM3 4,0 1 3 29 6,7 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.l. APEDsl 4,0 1 4 5 1,1 Cocconeis placentula Ehrenberg incl. varieties CPLA 4,0 1 4 327 75,2 Craticula molestiformis (Hustedt) Lange-Bertalot CMLF 2,0 1 4 1 0,2 Encyonema lange-bertalotii Krammer ENLB 4,0 1 3 3 0,7 Eolimna minima (Grunow) Lange-Bertalot EOMI 2,2 1 4 4 0,9 Eolimna subminuscula (Manguin) Moser, Lange-Bertalot & Metzeltin ESBM 2,0 1 4 1 0,2 Fragilaria rumpens (Kützing) G.W.F. Carlson FRUM 4,0 1 3 1 0,2 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4,0 1 4 2 0,5 Hippodonta coxiae Lange-Bertalot HCOX 4,3 2 4 5 1,1 Hippodonta olofjarlmannii Van de Vijver & Jarlman HOLO 4,0 1 4 1 0,2 Lemnicola hungarica (Grunow) Round & Basson LHUN 2,0 3 4 3 0,7 Meridion circulare (Greville) Agardh var. circulare MCIR 4,2 1 4 3 0,7 Navicula cryptocephala Kützing NCRY 3,5 2 3 2 0,5 Navicula cryptotenella Lange-Bertalot NCTE 4,0 1 4 1 0,2 Navicula gregaria Donkin NGRE 3,4 1 4 8 1,8 Navicula lanceolata (Agardh) Ehrenberg NLAN 3,8 1 4 1 0,2 Navicula reichardtiana Lange-Bertalot var. reichardtiana NRCH 3,6 1 4 1 0,2 Navicula upsaliensis (Grunow) Peragallo NUSA 4,0 2 4 1 0,2 Navicula sp. NASP 3,4 2 0 2 0,5 Naviculadicta laterostrata Hustedt NVDL 4,0 2 4 2 0,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5,0 1 3 1 0,2 Nitzschia archibaldii Lange-Bertalot NIAR 3,8 2 3 1 0,2 Nitzschia dubia W. Smith NDUB 2,0 3 3 3 0,7 Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. linearis NLIN 3,0 2 4 2 0,5 Nitzschia linearis (Agardh) W. Smith var. subtilis (Grunow) Hustedt NLSU 3,0 3 0 2 0,5 Nitzschia media Hantzsch NIME 4,0 3 4 1 0,2 Nitzschia paleacea (Grunow) Grunow NPAE 2,5 1 4 1 0,2 Nitzschia pusilla (Kützing) Grunow NIPU 2,0 3 3 1 0,2 Nitzschia supralitorea Lange-Bertalot NZSU 1,5 2 3 1 0,2 Nitzschia tubicola Grunow NTUB 2,8 2 4 3 0,7 Nitzschia sp. NZSS 1,0 2 0 2 0,5 Planothidium frequentissimum (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot PLFR 3,4 1 4 7 1,6 Pseudostaurosira parasitica (W. Smith) Morales PPRS 4,0 1 4 2 0,5 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4,0 1 4 1 0,2 Surirella brebissonii Krammer & Lange-Bertalot var. kützingii Krammer & Lange-Bertalot SBKU 3,0 2 4 3 0,7 Surirella minuta Brébisson SUMI 3,0 1 4 1 0,2 SUMMA (antal skal): 435 SUMMA (antal taxa): 37 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 37 TDI (0-100): 53,5 ADMI (%): 6,7 Acidofil ( ): 0 Alkalibiont ( ): 0 Medelbredd Diversitet: 1,89 % PT: 6,2 EUNO (%): 0,0 Circumneutral ( ): 97 Odefinierad ( ): 14 ADMI (µm): IPS (1-20): 14,2 ACID: 7,82 Acidobiont ( ): 0 Alkalifil ( ): 890 Deformerade (%): 1,4 2,95 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 128

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 27. Helgeån, Långebro (Kristianstad) 2012-08-20 Lokalkoordinater: 6211850 / 1397100 Metodik: SS-EN 14407 + NV:s Handledning för miljöövervakning Det. Amelie Jarlman Arter Kod S V ph Antal Antal Relativ skal cf. frekvens (%) Achnanthes linearioides (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot ALIO 5,0 1 3 7 1,6 Achnanthidium minutissimum group II (mean width 2,2-2,8µm) ADMI 5,0 1 3 43 9,7 Achnanthidium subatomoides (Hustedt) Monnier, Lange-Bertalot & Ector ADSO 5,0 1 2 2 0,5 Amphora pediculus (Kützing) Grunow s.l. APEDsl 4,0 1 4 1 0,2 Aulacoseira ambigua (Grunow) Simonsen AAMB 4,0 1 4 7 1,6 Aulacoseira granulata (Ehrenberg) Simonsen AUGR 2,9 1 4 1 0,2 Aulacoseira pfaffiana (Reinsch) Krammer AUPF 4,0 2 2 2 0,5 Aulacoseira "pseudodistans" Lange-Bertalot & Krammer (Manuskriptnamen) AUPD 5,0 1 3 2 0,5 Aulacoseira sp. AULS 3,8 1 0 4 0,9 Brachysira neoexilis Lange-Bertalot BNEO 5,0 1 2 8 1,8 Cavinula pseudoscutiformis (Hustedt) Mann & Stickle CPSE 5,0 2 4 1 0,2 Ctenophora pulchella (Ralfs ex Kützing) Williams & Round CTPU 3,0 3 4 1 0,2 Diatoma moniliformis Kützing DMON 4,0 2 5 1 1 0,2 Encyonema minutiforme Krammer ENMF 5,0 1 0 3 0,7 Encyonema neogracile Krammer ENNG 5,0 2 2 1 0,2 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. bilunaris EBIL 5,0 2 2 9 2,0 Eunotia bilunaris (Ehrenberg) Mills var. linearis (Okuno) Lange-Bertalot & Nörpel EBLI 5,0 1 2 8 1,8 Eunotia eurycephaloides Nörpel-Schempp & Lange-Bertalot EECP 5,0 3 2 2 0,5 Eunotia formica Ehrenberg EFOR 5,0 1 2 21 4,8 Eunotia implicata Nörpel, Lange-Bertalot & Alles EIMP 5,0 2 2 10 2,3 Eunotia incisa Gregory var. incisa EINC 5,0 1 2 56 12,7 Eunotia meisteri Hustedt EMEI 5,0 3 2 1 0,2 Eunotia minor (Kützing) Grunow EMIN 4,6 1 2 10 2,3 Eunotia sp. EUNS 5,0 1 2 3 0,7 Fragilaria bicapitata A. Mayer FBIC 5,0 2 3 2 0,5 Fragilaria capucina Desmazieres s.l. FCAPsl 4,5 1 3 15 3,4 Fragilaria capucina Desmazières var. distans (Grunow) Lange-Bertalot FCDI 4,8 2 0 2 0,5 Fragilaria gracilis Østrup FGRA 4,8 1 3 6 1,4 Fragilaria mesolepta Rabenhorst FMES 4,5 1 4 7 1,6 Fragilaria nanoides Lange-Bertalot FNNO 5,0 2 3 1 0,2 Fragilaria oldenburgioides Lange-Bertalot FODD 4,5 2 3 3 0,7 Fragilaria pararumpens Lange-Bertalot, G. Hofmann & Werum FPRU 4,0 1 3 1 1 0,2 Fragilaria sp. FRAS 4,0 3 0 2 2,0 Frustulia crassinervia (Brébisson) Lange-Bertalot & Krammer FCRS 5,0 2 1 3 1,0 Gomphonema angustatum (Kützing) Rabenhorst GANG 3,0 1 3 4 4 0,9 Gomphonema exilissimum (Grunow) Lange-Bertalot & Reichardt s.l. GEXLsl 5,0 1 3 7 1,6 Gomphonema insigniforme Reichardt & Lange-Bertalot GISF 0,0 0 0 3 2 0,7 Gomphonema parvulum (Kützing) Kützing var. parvulum GPAR 2,0 1 3 2 0,5 Gomphonema pumilum (Grunow) Reichardt & Lange-Bertalot s.l. GPUMsl 4,5 1 4 3 0,7 Gomphonema sp. GOMS 3,6 2 0 6 1,4 Hippodonta capitata (Ehrenberg) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HCAP 4,0 1 4 1 0,2 Hippodonta hungarica (Grunow) Lange-Bertalot, Metzeltin & Witkowski HHUN 4,0 1 4 2 2 0,5 Navicula aboensis (Cleve) Hustedt NABO 4,0 3 0 1 0,2 Navicula ireneae Van de Vijver, Jarlman & Lange-Bertalot NIRN 4,0 1 4 3 0,7 Navicula radiosa Kützing NRAD 5,0 2 3 2 0,5 Navicula trophicatrix Lange-Bertalot NTCX 3,5 1 4 1 0,2 Navicula sp. NASP 3,4 2 0 4 0,9 Naviculadicta Iconogr. 2, Taf. 27:17-18 NVD1 5,0 1 0 2 0,5 Nitzschia acidoclinata Lange-Bertalot NACD 5,0 1 3 1 0,2 Nitzschia gracilis Hantzsch NIGR 3,0 2 3 1 0,2 Nitzschia recta Hantzsch NREC 3,0 2 4 1 0,2 Nupela impexifomis (Lange-Bertalot) Lange-Bertalot NUIF 0,0 0 0 2 0,5 Psammothidium abundans (Manguin) Bukhtiyarova & Round PABD 5,0 1 3 1 0,2 Psammothidium didymum (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PDID 5,0 1 3 2 0,5 Psammothidium rossii (Hustedt) Bukhtiyarova & Round PROS 5,0 1 3 1 0,2 Stauroforma exiguiformis (Lange-Bertalot) Flower, Jones & Round SEXG 5,0 2 3 18 4,1 Staurosira brevistriata (Grunow) Grunow SBRV 3,0 1 4 2 0,5 Staurosira construens Ehrenberg SCON 4,0 1 4 13 2,9 Staurosira oldenburgiana (Hustedt) Lange-Bertalot SODB 4,5 2 2 2 0,5 Staurosira opacolineata (Lange-Bertalot) Witon, Lange-Bertalot & Witkowski SOPA 5,0 1 3 7 1,6 Staurosira pinnata Ehrenberg SRPI 4,0 1 4 23 5,2 Staurosira venter (Ehrenberg) Cleve & Möller SSVE 4,0 1 4 57 12,9 Tabellaria fenestrata (Lyngbye) Kützing TFEN 5,0 2 3 5 1,1 Tabellaria flocculosa (Roth) Kützing TFLO 5,0 1 2 18 4,1 Ulnaria danica (Kützing) Compère & Bukhtiyarova UDAN 4,0 1 4 1 0,2 SUMMA (antal skal): 442 SUMMA (antal taxa): 65 Index och hjälpparametrar (beräkningar för de kursiverade parametrarna är inte ackrediterade): RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Antal taxa: 65 TDI (0-100): 22,5 ADMI (%): 9,7 Acidofil ( ): 346 Alkalibiont ( ): 2 Medelbredd Diversitet: 4,91 % PT: 0,9 EUNO (%): 27,1 Circumneutral ( ): 296 Odefinierad ( ): 66 ADMI (µm): IPS (1-20): 17,9 ACID: 4,78 Acidobiont ( ): 7 Alkalifil ( ): 283 Deformerade (%): 0,5 2,76 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 129

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 LOKALBESKRIVNINGAR 104. Femlingens utlopp, Agnshult RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 7 Kronoberg Top. Karta: 4E SV Kommun: Tingsryd Lokalkoordinater: 6268532 / 1411022 Provtagningsuppgifter Datum: 2012-08-20 Metodik: SS-EN 13946 Provtagare: Ylva Meissner Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 4 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 22,4 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: 0-10 m uppströms bron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: >50% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Grov sten: 5-50% Mossor: <5 % Fina block: 5-50% Påväxtalger: <5 % Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: barrskog Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd björk gran Dominerande 2: buskar rönn - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass - - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Sjöutlopp stark B: - - C: - - Övrigt Mycket nätbyggare på stenar. "grusiga" stenar - av nattsländelarv hus (?) Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 130

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 201. Agunnarydsån, nedströms Rydaholm RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 6 Jönköping Top. Karta: 5E SV Kommun: Värnamo Lokalkoordinater: 6317270 / 1409810 Provtagningsuppgifter Datum: 2012-08-20 Metodik: SS-EN 13946 Provtagare: Ylva Meissner Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 2,5 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,8 m Vattentemperatur: 16 C Lokalens maxdjup: 1 m Märkning av lokal: ca 80 m nedströms vägbron (27) vid gammal stenbro Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: flytbladsväxter Finsediment: >50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50% Sand: saknas Flytbladsv: <5 % Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: 5-50% Fin död ved: <5% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar sälj - Dominerande 2: träd gran björk Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-50 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Provpunkt flyttad ca 80 m nedströms till gammal bro, fastare botten. Prov taget på långskottsväxter. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 131

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 158. Drivån, nedströms Älmhults ARV RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 7 Kronoberg Top. Karta: 4D SO Kommun: Älmhult Lokalkoordinater: 6265950 / 1396400 Provtagningsuppgifter Datum: 2012-08-20 Metodik: SS-EN 13946 Provtagare: Ylva Meissner Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 2 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,2 m Vattentemperatur: 18,9 C Lokalens maxdjup: 0,3 m Märkning av lokal: 0-5 m uppströms vägbron Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: <5% Sand: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fin sten: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar hassel - Dominerande 2: träd björk - Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lågt vatten vilket möjliggör prov från sten vid bron. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 132

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 11B. Helgeån, Östanå vid Flackarp RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 12 Skåne Top. Karta: 3D NO Kommun: Osby Lokalkoordinater: 6246240 / 1389080 Provtagningsuppgifter Datum: 2012-08-20 Metodik: SS-EN 13946 Provtagare: Ylva Meissner Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 8 m Vattenhastighet: strömt (0,2-0,7 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 50 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,3 m Vattentemperatur: 24,7 C Lokalens maxdjup: 0,4 m Märkning av lokal: Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Övervattensv: <5 % Fin detritus: <5% Sand: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: 5-50% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: <5 % Grova block: 5-50% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: blandskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar - - Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering stark B: - - C: - - Övrigt Mycket lågt vatten, inget vatten i "forsnacken". i kanten på åns avsnörning, närmast dammen Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 133

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 21E. Bivarödsån, före utloppet i Helgeån RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 12 Skåne Top. Karta: 3D NO Kommun: Östra Göinge Lokalkoordinater: 6225400 / 1397780 Provtagningsuppgifter Datum: 2012-08-20 Metodik: SS-EN 13946 Provtagare: Ylva Meissner Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 9 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: starkt färgat Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 19,1 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: strax nedströms bron (traktorväg) vid brofäste Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fina block Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: finsediment Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Sand: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: <5% Mossor: saknas Fina block: 5-50% Påväxtalger: <5 % Grova block: <5% Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass älgört nässlor Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - - C: - - Övrigt Bommat från båda håll, ca 800 m att gå. Ena strandkantens bottensubstrat och strandmiljö bedömd. Branta kanter, ont om växter i vatten, tog på sten vid brofäste. Stenar väl under vatten och ej skuggade av bron. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 134

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 24F. Vinnöån, före Araslövssjön RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 12 Skåne Top. Karta: 3D SO Kommun: Kristianstad Lokalkoordinater: 6214365 / 1393905 Provtagningsuppgifter Datum: 2012-08-20 Metodik: SS-EN 13946 Provtagare: Ylva Meissner Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 4 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 1 m Vattennivå: låg Vattendragsbredd (våt yta): 6 m Grumlighet: grumligt Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,4 m Vattentemperatur: 19,2 C Lokalens maxdjup: 0,6 m Märkning av lokal: ca 900 m nedströms vägbron, nedan pumphus Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: finsediment Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: - Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: - Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: >50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-50% Sand: saknas Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: saknas Påväxtalger: saknas Grova block: saknas Häll: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: åker Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass vass - Dominerande 2: buskar pil - Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5 % Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - - C: - - Övrigt Tog på den södra sidan, vid båten strax bakom "pumphuset". Prov taget på flytbladsväxter upptagna med kratta (inte så mycket växter i vattnet). Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 135

HELGEÅN 2012 Bilaga 7 27. Helgeån, Långebro (Kristianstad) RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Län: 12 Skåne Top. Karta: 3D SO Kommun: Kristianstad Lokalkoordinater: 6211850 / 1397100 Provtagningsuppgifter Datum: 2012-08-20 Metodik: SS-EN 13946 Provtagare: Ylva Meissner Kemiprov (j/n): nej Organisation: Medins Biologi AB Syfte: recipientkontroll Lokaluppgifter Lokalens längd: 5 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Lokalens bredd: 2 m Vattennivå: medel Vattendragsbredd (våt yta): 70 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Lokalens medeldjup: 0,5 m Vattentemperatur: 22,1 C Lokalens maxdjup: 0,7 m Märkning av lokal: ca 30 m uppströms vägbron, vid trappa ner till vattnet Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: finsediment Vegetationstyp, dom. 2: flytbladsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: <5% Sand: 5-50% Flytbladsv: <5 % Grov detritus: saknas Grus: saknas Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fin sten: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Grov sten: saknas Mossor: saknas Fina block: <5% Påväxtalger: saknas Grova block: 5-50% Häll: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: buskar hassel - Dominerande 3: - - - Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Tätort stark B: - - C: - - Övrigt Endats provlokalsidan bedömd. Prov togs i kanten vid trappan. Artificiel betyder i detta fallet gräsyta i strandzonenoch cykelbana. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 136

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 BILAGA 8 Bottenfauna Metodik Resultat Artlistor Lokalbeskrivningar 137

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 Provtagning Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medins-biologi.se Metod: SS-EN 27 828 (rinnande vatten) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning. Analys Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medins-biologi.se Metod: Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1). Utvärdering Utförare: Medins Biologi AB (Hanna Larsson), Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medins-biologi.se Metod: Statusklassificering med utgångspunkt från bottenfaunan följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Expertbedömningar enligt Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 2009). I Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 2009, kan laddas ner på www.medinsbiologi.se) redogörs för bottenfauna i allmänhet samt för de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan/status/tillstånd och bedömningen av naturvärden. 138

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 METODIK Provtagning och analys Provtagningen av bottenfauna utfördes på tre lokaler den 15-17 oktober 2012 av Medins Biologi AB. Lokalernas läge och en beskrivning av lokalerna återfinns längre fram i denna bilaga. Proverna togs enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN 27 828 (SIS 1994). Dessutom följdes rekommendationerna i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på 1 x 0,25 m framför håven rördes upp med foten. Det uppsamlade materialet konserverades i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %. Utöver de fem standardiserade proven togs ett kvalitativt sökprov. Djuren sorterades ut på laboratoriet varefter de identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1). Artlistor redovisas i denna bilaga. Utvärdering Statusklassificering Statusklassificeringen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). I bedömningsgrunderna har index utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Klassningen sker i en fyrgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Klassningen av eutrofiering sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. Expertbedömningar Utöver statusklassningen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder gjordes expertbedömningar av surhet, eutrofiering hydromorfologisk påverkan och annan påverkan. Vid expertbedömningen vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter från andra vattendrag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bl.a. de som finns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Wiederholm ed. 1999 a, b). Eventuell förekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. Ett nytt index (Taxaindex) har tagits fram på Medins för att bedöma påverkan på bottenfaunan (Ericsson 2010). Indexet utnyttjar att vattendragens bredd är en av de viktigaste faktorerna som avgör artrikedomen på en lokal (Malmqvist & Hoffsten 2000). Genom att jämföra det uppmätta artantalet på en lokal med det förväntade referensvärdet utifrån vattendragets bredd vid lokalen kan man få en indikation på om bottenfaunan är negativt påverkad. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin et al 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan och bedömningen av naturvärden. Bedömning av naturvärden gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin et. al. 2009). Klassningen gjordes i en tregradig skala: mycket höga naturvärden, höga naturvärden och naturvärden i övrigt. 139

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 Förklaring till resultatsida bottenfauna i rinnande vatten och sjölitoral Lokaluppgifter Lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, kommun eller flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister samt koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Klassningar av surhet och ekologisk status enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Wiederholm 1999) och Medin et al. (2009). Klassningar enligt en femgradig skala: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. TaxaIndex: Den procentuella kvoten mellan uppmätt och förväntat totalantal taxa. Individtäthet (ant/m 2 ): Det totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex (Shannons): Ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Medins slutgiltiga bedömning av status m.a.p. surhet, eutrofiering och i förekommande fall hydromorfologisk eller annan påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på egen erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Klassningar enligt följande: Nära neutralt/hög status Måttligt surt/god status Surt/Måttlig status Mycket surt/otillfredsställande status Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status Bedömning av naturvärden Bygger på Medins Naturvärdesindex och klassas enligt en tregradig skala: Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden i övrigt Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Bedömningen 2010 har gjorts av Calluna AB, baserat på DJ-index. Antal taxa från tidigare år har justerats så att det är jämförbart med 2011 års artningsnivå. DJ-index 2001-2005, har beräknats i Medins Biologis AB:s databas. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 140

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 111. Helge å, Möckelns utflöde Datum: 2012-10-17 Kommun: Älmhult Koordinat: 6283250/1396800 RT90 3-13 m nedströms bron. Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 41 5,4 12 0,87 1,00 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 18 mycket lågt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 43 mycket lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 623 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 12 lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,86 lågt Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 4 lågt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År 94-07 Påverkan/Status map eutrofiering Ingen eller obetydlig påverkan 08 Hög status 09 Hög status 10 Hög status 11 Hög status 12 Hög status Antal taxa 60 40 20 0 DJ-/ASPT-index 20 Kommentar Såväl ASPT- som DJ-index har visat förhållandevis stabila värden sedan 1999, vilket också är fallet i år. Däremot noterades i år ett mycket lågt antal taxa. Vad som orsakade detta låga värde är oklart. Det är dock inte troligt att den låga artförekomsten kan kopplas till provtagningen eftersom det vid provtillfället rådde goda förhållanden. Taxa ASPT DJ 94959697989900010203040506070809101112 15 10 5 0 141

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 20AB. Almaån, Före utflöde i Helge å Datum: 2012-10-16 Kommun: Östra Göinge Koordinat: 6228720/1390480 RT90 I den norra fåran, 5-15 m nedströms bron. Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 45 6,4 14 0,94 1,20 1,80 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 37 måttligt högt Naturvärden i övrigt 1 Taxaindex (%): 95 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 677 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 22 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 3,93 högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 1 poäng Föroreningsindex: 10 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 60 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ 20 94-97 Ingen eller obetydlig påverkan 98 Ingen bedömning 40 15 99-07 Ingen eller obetydlig påverkan 10 08-12 Hög status 20 5 0 94959697989900010203040506070809101112 0 Kommentar Syrekrävande taxa förekom, men i låga tätheter. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som hög, men kan ses som ett gränsfall till god. Bottenfaunan har undersökts årligen sedan 1994 med undantag för år 1998 då vattenflödet var alltför högt. Under perioden1999-2012 har såväl totalantal taxa som DJ-index varierat något, medan ASPT-index legat stabilt. De lägre värdena för antalet taxa vissa år kan möjligen kopplas till vattenreglering och/eller naturlig variation. 142

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 22. Helge å, Vid Torsebro Datum: 2012-10-16 Kommun: Kristianstad Koordinat: 6220665/1395640 RT90 Ca 0-8 m nedströms kraftledningstolpens fundament, 12-20 m nedstr bron. Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 64 6,3 12 1,34 1,17 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God Måttlig Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 37 måttligt högt Höga naturvärden 9 Taxaindex (%): 88 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 456 lågt Adicella reducta 3 poäng EPT-index: 23 högt Psychomyia pusilla 3 poäng Diversitetsindex: 2,80 lågt Aphelocheirus aestivalis 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 13 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 8 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 60 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ 20 94-07 Ingen eller obetydlig påverkan 08 Hög status 40 15 09 Hög status 10 10 Hög status 20 11 Hög status 5 12 God status 0 0 94959697989900010203040506070809101112 Kommentar Lokalens bottenfauna dominerades av måttligt syrekrävande arter. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför som god, vilket avvek från Naturvårdsverkets klassning (hög). Både ASPT- och DJ-index har visat stabila värden sedan 1999, vilket indikerar att miljöförhållandena varit likartade. De flesta noterade arterna förekom i låga tätheter. Detta är typiskt för relgerade och kanaliserade vattendrag (som Helgeån). Sammantaget bedömdes statusen med avseende på hydromorfologisk påverkan som måttlig. Förekomst av tre ovanliga arter motiverade att lokalen bedömdes hysa höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. 143

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 32A. Vramsån, Uppströms Rickarum Datum: 2012-10-16 Kommun: Kristianstad Koordinat: 6209500/1373950 RT90 2-12 m nedströms bron. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 50 6,4 14 1,06 1,18 1,80 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 34 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Taxaindex (%): 92 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 2 288 högt Notidobia ciliaris 3 poäng EPT-index: 17 måttligt högt Diversitetsindex: 3,04 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 13 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 10 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 60 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ 20 00-07 Ingen eller obetydlig påverkan 08 Hög status 40 15 09 God status 10 10 Hög status 20 11 Hög status 5 12 Hög status 0 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Kommentar Värdena för totalantal taxa och ASPT- index har visat förhållandevis stabila värden under undersökningsperioden, medan DJ-index har varierat något mer. Lokalens botten karaktäriseras av en hög andel sand. Eftersom DJ-index även tar hänsyn till antalet individer av vissa taxa och inte enbart till förekomst av vissa indikatortaxa som ASPT-index så har ett föränderligt bottensubstrat (såsom sand) ofta större betydelse för DJ- än ASPT-indexet. Miljöförhållandena bedöms ha varit likartade under hela perioden 2000-2012. Lokalens bottenfauna bedömdes indikera hydromorfologisk påverkan. Dock inte mer än att statusen med avseende på hydromorfologi bedömdes som god. 144

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 32AB. Vramsån, Vid Årröd Datum: 2012-10-16 Kommun: Kristianstad Koordinat: 6205280/1379800 RT90 0-10 m uppströms skogshagens gräns, ca 40 m uppströms vägen. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 39 6,5 13 0,82 1,21 1,60 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 39 måttligt högt Höga naturvärden 6 Taxaindex (%): 106 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 3 432 mycket högt Nemoura flexuosa 3 poäng EPT-index: 21 måttligt högt Hydropsyche saxonica 3 poäng Diversitetsindex: 3,59 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 9 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 60 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ 20 00-07 Ingen eller obetydlig påverkan 08 Hög status 40 15 09 Hög status 10 10 Hög status 20 11 Hög status 5 12 Hög status 0 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Kommentar Både ASPT- och DJ-index har visat stabila värden under hela undersökningsperioden. Värdena för totalantal taxa har varierat något. Variationen är dock inte större än att den kan betraktas som normal mellanårsvariation. Bottenfaunans sammansättning har dock indikerat att miljöförhållandena varit likartade under hela undersökningsperioden. Två ovanliga arter påträffades och motiverade att lokalen bedömdes hysa höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. 145

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 32L. Vramsån, Före utflöde i Helge å Datum: 2012-10-16 Kommun: Kristianstad Koordinat: 6201710/1398410 RT90 5 m nedströms till 2 m uppströms bron i den norra fåran. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 59 6,1 12 1,23 1,13 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 42 högt Naturvärden i övrigt 4 Taxaindex (%): 108 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 566 högt Aphelocheirus aestivalis 3 poäng EPT-index: 18 måttligt högt Diversitetsindex: 3,53 måttligt högt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 13 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 10 högt Antal taxa 1 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 60 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ 20 94 Betydlig påverkan 95 Ingen eller obetydlig påverkan 40 15 96 Betydlig påverkan 10 97-07 Ingen eller obetydlig påverkan 20 08-12 Hög status 5 Kommentar Förekomst av eutrofieringskänsliga arter motiverade bedömningen hög status med avseende på eutrofiering. Dock kan bedömningen ses som ett gränsfall till god eftersom de syrekrävande arterna förekom i glesa tätheter. Både ASPT- och DJ-index har visat förhållandevis stabila värden sedan 1999. Sammantaget indikerar detta att miljöförhållandena, åtminstone sedan 1999, i stort sett har varit likartade. 0 94959697989900010203040506070809101112 0 146

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 33AA. Mjöån, Vid Åbjär Datum: 2012-10-15 Kommun: Kristianstad Koordinat: 6195540/1387390 RT90 5-15 m uppströms träbron. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 34 6,7 14 0,72 1,25 1,80 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 38 måttligt högt Mycket höga naturvärden 21 Taxaindex (%): 105 mycket högt Rödlistade arter (6 poäng) Individtäthet (antal/m 2 ): 1 203 måttligt högt Rhithrogena germanica, Odontocerum albicorne EPT-index: 22 måttligt högt Ovanliga arter (3 poäng) Diversitetsindex: 3,62 måttligt högt Dina lineata, Dinocras cephalotes, Nemoura flexuosa Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 11 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 10 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 60 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ 20 00-07 Ingen eller obetydlig påverkan 08 Hög status 40 15 09 Hög status 10 10 Hög status 20 11 Hög status 5 12 Hög status 0 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Kommentar Värdena för totalantal taxa, ASPT- och DJ-index har visat stabila värden under hela undersökningsperioden, vilket är en god indikation på att miljöförhållandena varit likartade. På lokalen påträffades två rödlistade arter: dagsländan Rhithrogena germanica samt nattsländan Odontocerum albicorne (båda är placerade i rödlistekategori NT - nära hotad). Dessutom påträffades tre ovanliga arter. Lokalen bedömdes mot bakgrund av dessa förekomster ha mycket höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. 147

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 33C. Mjöån, Lyngby Datum: 2012-10-15 Kommun: Kristianstad Koordinat: 6197790/1394910 RT90 5-15 m nedströms dämmet, nedanför huset. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 44 6,3 10 0,93 1,17 1,00 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 40 måttligt högt Höga naturvärden 6 Taxaindex (%): 112 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 554 högt Ecclisopteryx dalecarlica 6 poäng EPT-index: 20 måttligt högt Diversitetsindex: 2,80 lågt Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 7 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index Expertbedömning ASPT 60 År Påverkan/Status map eutrofiering DJ 20 00-07 Ingen eller obetydlig påverkan 08 Hög status 40 15 09 Hög status 10 10 Hög status 20 11 Hög status 5 12 Hög status 0 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Kommentar ASPT- index har visat stabila värden medan DJ-index åtminstone har visat stabilt höga värden under undersökningsperioden 2000-2012. Bottenfaunans sammansättning har indikerat likartade miljöförhållanden under hela undersökningsperioden. På lokalen påträffades den rödlistade nattsländan Ecclisopteryx dalecarlica (tillhörande rödlistekategori NT - nära hotad). Denna art noterades i förhållandevis höga tätheter, vilket är ovanligt för rödlistade arter. Lokalen bedömdes hysa höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. 148

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 34. Vittskövleån, Vittskövle Datum: 2012-10-15 Kommun: Kristianstad Koordinat: 6193500/1396680 RT90 Nedstr. den avsnörpta sträckan 0-15 m nedstr. elstolpe. Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 30 4,3 7 0,63 0,81 0,40 Nära neutralt God Måttlig Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Måttlig God Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 28 måttligt högt Naturvärden i övrigt 6 Taxaindex (%): 85 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 2 331 högt Baetis vernus 3 poäng EPT-index: 4 mycket lågt Paracorixa concinna 3 poäng Diversitetsindex: 1,85 mycket lågt Danskt faunaindex: 4 lågt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 3 lågt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning Antal taxa Taxa DJ-/ASPT-index ASPT År Påverkan/Status map eutrofiering 60 DJ 20 94 Betydlig påverkan 95-96 Stark eller mycket stark påverkan 40 15 97 Betydlig påverkan 10 98 Stark eller mycket stark påverkan 99 Ingen eller obetydlig påverkan 20 5 00 Betydlig påverkan 0 0 01 Ingen eller obetydlig påverkan 94959697989900010203040506070809101112 02-07 Betydlig påverkan 08 Måttlig status 09 Otillfredsställande status 10-12 Måttlig status Kommentar Lokalens lättrörliga bottensubstrat (finsediment och sand) är olämpligt för både bottenfauna och sparkprovtagning. Detta ger en osäkerhet vid bedömningarna, som har varierat under provtagningsperioden. Värdena för ASPT- och DJ-index har sedan 1999 legat på förhållandevis stabilt "låga" nivåer. Detta indikerar att lokalens miljöförhållanden, trots varierande bedömningar, varit likartade under provtagningsperioden. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som måttlig. Bottenfaunans sammansättning indikerade en viss hydromorfologisk påverkan och statusen med avseende på hydromorfologi bedömdes därför som god. 149

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 Förklaring till artlista rinnande vatten och sjöars litoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologiska grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): 0 taxa vars toleransgräns är okänd 1 taxa som har visats klara ph < 4,5 2 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 4,5 3 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,0 4 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 5,5 5 taxa som förekommer huvudsakligen vid ph 6,2 Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för eutrofiering 1 (Eg): 0 taxa vars känslighet är okänd 1 taxa som gynnas av kraftig eutrofiering 2 taxa som gynnas av måttlig eutrofiering 3 taxa som kan förekomma i både eu-, meso- och oligotrofa vatten 4 taxa som förekommer främst i oligotrofa vatten 5 taxa som förekommer endast i oligotrofa vatten Raritetskategori (Rk): RE Nationellt utdöd (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Nära hotad (Near Threatened) DD Kunskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 1 Värdet anger till viss del taxonets syrekrav och kan ibland vara missvisande som trofiindikator. 150

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 111. Helge å, Möckelns utflöde 2012-10-17 x: 6283250 y: 1396800 Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 3 5 3 25 7,2 4,6 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 16 37 3 8 45 21,8 14,0 Caenis rivulorum - Eaton, 1884 4 2 3 1 15 3,2 2,1 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 1 0,2 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 1 5 2 4 2,4 1,5 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 1 0,2 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) 4 3 3 2 1 2 1,0 0,6 Athripsodes sp. 0 0 3 3 9 5 5 6 5,6 3,6 Ceraclea annulicornis - (Stephens, 1836) 5 0 3 1 1 4 1,2 0,8 Ceraclea nigronervosa - (Retzius, 1783) 3 0 3 1 0,2 0,1 Ceraclea senilis - (Burmeister, 1839) 3 0 3 1 2 0,6 0,4 Ceraclea sp. 3 0 3 4 2 4 2,0 1,3 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 4 8 8 19 7,8 5,0 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 1 0,2 0,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3 16 34 32 16 190 57,6 37,0 COLEOPTERA, skalbaggar Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 1 0,2 0,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 1 1 0,4 0,3 Chironomidae 0 0 0 11 40 13 1 60 25,0 16,0 Simuliidae 0 1 0 5 1,0 0,6 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 0 13 33 2 12 30 18,0 11,6 SUMMA (antal individer): 75 182 69 49 404 155,8 100 SUMMA (antal taxa): 12 12 9 8 12 10,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 151

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 20AB. Almaån, Före utflöde i Helge å 2012-10-16 x: 6228720 y: 1390480 Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 10 2 2 2 3,2 1,9 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) 5 5 3 3 8 12 63 8 18,8 11,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 2 4 3 1,8 1,1 DECAPODA, kräftor Pacifastacus leniusculus - (Dana, 1852) 4 0 3 1 0,2 0,1 ACARI, sötvattenskvalster Acari 0 3 0 1 1 0,4 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) 4 4 3 8 10 3,6 2,1 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 1 8 4 18 6,2 3,7 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 3 3 1,2 0,7 Caenis rivulorum - Eaton, 1884 4 2 3 35 13 17 14 47 25,2 14,9 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 1 1 16 1 3,8 2,2 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 1 0,2 0,1 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, 1912 4 4 3 9 36 8 8 93 30,8 18,2 PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura sp. 0 4 4 Plecoptera 2 0,4 0,2 Isoperla sp. 0 3 0 Plecoptera 2 0,4 0,2 Nemoura avicularis - Morton, 1894 2 5 4 4 1 8 Plecoptera 2,6 1,5 Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) 1 5 4 Plecoptera 4 0,8 0,5 Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) 2 2 3 4 14 Plecoptera 1 23 8,4 5,0 TRICHOPTERA, nattsländor Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 2 0,4 0,2 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 2 1 0,6 0,4 Limnephilus sp. 0 5 0 1 0,2 0,1 Limnephilidae 0 5 0 1 2 5 3 2,2 1,3 Mystacides sp. 0 2 3 1 2 0,6 0,4 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3 1 0,2 0,1 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 1 3 0,8 0,5 Oecetis sp. 0 3 0 2 0,4 0,2 Oxyethira sp. 2 0 0 5 1 3 6 3,0 1,8 Polycentropodidae 0 0 0 3 0,6 0,4 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 1 0,2 0,1 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) 1 3 3 6 2 3 2 2,6 1,5 Rhyacophila sp. 0 3 3 1 0,2 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Ad. - (Müller, 1806) 2 4 4 1 0,2 0,1 Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 1 2 3 1,2 0,7 Hydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 1 0,2 0,1 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 1 4 1,0 0,6 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 2 1 4 1,4 0,8 Oulimnius sp. Ad. 2 4 3 1 2 0,6 0,4 Oulimnius sp. Lv. 2 4 3 6 2 4 2 4 3,6 2,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 3 0,6 0,4 Chironomidae 0 0 0 30 4 73 1 15 24,6 14,5 Empididae 0 3 0 1 0,2 0,1 Psychodidae 0 0 0 1 2 0,6 0,4 Simuliidae 0 1 0 2 5 3 2 2,4 1,4 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 0 1 53 5 4 12,6 7,4 SUMMA (antal individer): 132 110 214 169 221 169,2 100 SUMMA (antal taxa): 22 19 21 20 17 19,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 152

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 22. Helge å, Vid Torsebro 2012-10-16 x: 6220665 y: 1395640 Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 2 2 0,8 0,7 HIRUDINEA, iglar Erpobdellidae (Dina sp./erpobdella sp.) 0 3 0 1 0,2 0,2 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) 5 5 3 4 1 1 1,2 1,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 1 0,4 0,4 ACARI, sötvattenskvalster Acari 0 3 0 1 1 1 3 1,2 1,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) 4 4 3 13 3 1 3,4 3,0 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 87 120 67 37 12 64,6 56,7 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 1 1 1 0,6 0,5 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 1 1 1 1 2 1,2 1,1 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 1 1 1 1 0,8 0,7 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, 1912 4 4 3 7 1 1,6 1,4 PLECOPTERA, bäcksländor Isoperla sp. 0 3 0 1 Plecoptera 0,2 0,2 Nemoura sp. 0 5 0 1 Plecoptera 0,2 0,2 Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) 1 5 4 2 Plecoptera 0,4 0,4 Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) 2 2 3 9 4 Plecoptera 3 3,2 2,8 TRICHOPTERA, nattsländor Adicella reducta - (McLachlan, 1865) 3 5 3 Ov 1 0,2 0,2 Ceraclea annulicornis - (Stephens, 1836) 5 0 3 1 0,2 0,2 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) 4 1 3 1 1 0,4 0,4 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 1 0,2 0,2 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 8 18 5 2 2 7,0 6,1 Hydroptila sp. 3 0 3 1 1 4 1,2 1,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 1 3 1 5 2,0 1,8 Leptoceridae 0 0 0 1 0,2 0,2 Limnephilidae 0 5 0 1 0,2 0,2 Mystacides sp. 0 2 3 1 0,2 0,2 Oxyethira sp. 2 0 0 3 2 1,0 0,9 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 1 0,2 0,2 Psychomyia pusilla - (Fabricius, 1781) 4 4 3 Ov 2 2 5 1,8 1,6 Rhyacophila sp. 0 3 3 3 5 3 1 2,4 2,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) 3 3 3 Ov 1 1 1 0,6 0,5 COLEOPTERA, skalbaggar Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 1 0,2 0,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 2 0,4 0,4 Chironomidae 0 0 0 1 3 3 6 2,6 2,3 Muscidae 0 3 0 1 0,2 0,2 Pediciidae 0 3 0 1 0,2 0,2 Simuliidae 0 1 0 28 17 2 3 4 10,8 9,5 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774 4 4 3 1 1 3 1 1,2 1,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 0 1 1 1 0,6 0,5 SUMMA (antal individer): 168 177 101 68 56 114,0 100 SUMMA (antal taxa): 25 16 12 17 23 18,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 153

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 32A. Vramsån, Uppströms Rickarum 2012-10-16 x: 6209500 y: 1373950 Det. Hanna Larsson/Per-Anders Nilsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 2 5 1 2 2 2,4 0,4 Polycelis sp. 1 3 0 2 1 0,6 0,1 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 0 2 2 3 1,4 0,2 HIRUDINEA, iglar Glossiphonia complanata - (Linné, 1758) 3 3 2 1 0,2 0,0 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) 5 5 3 73 93 133 30 133 92,4 16,2 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 1 0,4 0,1 ACARI, sötvattenskvalster Acari 0 3 0 1 0,2 0,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) 4 4 3 5 10 2 8 5 6,0 1,0 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 3 0,6 0,1 Ephemera danica - (Müller, 1764) 4 1 3 16 25 20 17 18 19,2 3,4 Ephemera sp. 3 1 3 2 1 0,6 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 130 60 28 120 40 75,6 13,2 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) 2 4 3 25 33 23 52 11 28,8 5,0 PLECOPTERA, bäcksländor Capnopsis schilleri - (Rostock, 1892) 3 5 5 1 Plecoptera 1 0,4 0,1 Isoperla sp. 0 3 0 Plecoptera 2 0,4 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 3 4 4 190 110 140 200 170 162,0 28,3 Athripsodes sp. 0 0 3 1 1 3 1,0 0,2 Athripsodes sp. (albifrons/commutatus) 0 5 3 5 1 3 9 3,6 0,6 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 2 1 0,2 0,0 Hydropsyche angustipennis - (Curtis, 1834) 1 1 3 1 0,2 0,0 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 1 2 0,6 0,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 11 5 1 8 13 7,6 1,3 Limnephilidae 0 5 0 8 10 1 3,8 0,7 Notidobia ciliaris - (Linné, 1761) 3 5 0 Ov 1 0,2 0,0 Oecetis sp. 0 3 0 1 0,2 0,0 Polycentropodidae 0 0 0 1 0,2 0,0 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) 1 3 3 1 0,2 0,0 Rhyacophila sp. 0 3 3 1 0,2 0,0 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 1 0,2 0,0 Elodes sp. Lv. 0 2 0 2 1 0,6 0,1 Hydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 1 1 4 1,2 0,2 Hydraena sp. (riparia/britteni) Ad. 0 4 3 1 0,2 0,0 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 4 0,8 0,1 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 24 14 12 12 20 16,4 2,9 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 0 0 0 55 41 21 11 24 30,4 5,3 Limoniidae 0 0 0 1 0,2 0,0 Pediciidae 0 3 0 4 4 4 2,4 0,4 GASTROPODA, snäckor Acroloxus lacustris - (Linné, 1758) 5 4 2 1 0,2 0,0 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 0 73 73 242 123 40 110,2 19,3 SUMMA (antal individer): 629 490 645 611 485 572,0 100 SUMMA (antal taxa): 21 20 17 22 16 19,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 154

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 32AB. Vramsån, Vid Årröd 2012-10-16 x: 6205280 y: 1379800 Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 1 1 0,4 0,0 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 1 10 18 80 5 22,8 2,7 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) 5 5 3 390 90 260 210 260 242,0 28,2 DECAPODA, kräftor Pacifastacus leniusculus - (Dana, 1852) 4 0 3 1 0,2 0,0 ACARI, sötvattenskvalster Acari 0 3 0 1 1 1 0,6 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) 4 4 3 60 20 60 20 32,0 3,7 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 130 80 70 240 113 126,6 14,8 Ephemera danica - (Müller, 1764) 4 1 3 2 1 0,6 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 52 11 60 73 32 45,6 5,3 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) 2 4 3 7 1,4 0,2 PLECOPTERA, bäcksländor Brachyptera sp. 0 4 3 1 1Plecoptera 0,4 0,0 Isoperla difformis - (Klapalék, 1909) 1 3 3 1Plecoptera 0,2 0,0 Isoperla sp. 0 3 0 15 5 11 Plecoptera 3 4 7,6 0,9 Leuctra hippopus - (Kempny, 1899) 1 2 3 2 Plecoptera 0,4 0,0 Nemoura flexuosa - Aubert, 1949 1 5 4 Ov 1 Plecoptera 0,2 0,0 Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) 1 5 4 50 6 35 91 Plecoptera 31 42,6 5,0 Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) 2 2 3 5 1 1 Plecoptera 9 10 5,2 0,6 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 3 4 4 48 44 50 53 60 51,0 5,9 Athripsodes sp. 0 0 3 4 3 6 5 3,6 0,4 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 1 1 1 1 0,8 0,1 Hydropsyche saxonica - Mc Lachlan, 1884 4 1 4 Ov 1 0,2 0,0 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 130 14 130 80 40 78,8 9,2 Ithytrichia sp. 3 4 4 6 4 5 3 7 5,0 0,6 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 2 0,4 0,0 Limnephilidae 0 5 0 1 1 1 3 1,2 0,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) 1 3 3 1 1 1 4 2 1,8 0,2 Rhyacophila sp. 0 3 3 4 1 1 2 3 2,2 0,3 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) 2 4 3 10 216 2 4 7 47,8 5,6 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Ad. - (Müller, 1806) 2 4 4 10 20 16 2 9,6 1,1 Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 10 14 70 90 12 39,2 4,6 Elodes sp. Lv. 0 2 0 1 0,2 0,0 Hydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 60 12 10 60 20 32,4 3,8 Hydraena sp. (riparia/britteni) Ad. 0 4 3 10 2,0 0,2 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 10 1 3 5 1 4,0 0,5 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 14 80 27 70 8 39,8 4,6 Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 6 1 1 2 2,0 0,2 Oulimnius sp. Ad. 2 4 3 7 1,4 0,2 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 0 0 0 2 0,4 0,0 Pediciidae 0 3 0 2 2 5 1,8 0,2 Simuliidae 0 1 0 1 1 2 4 3 2,2 0,3 Tipulidae 0 5 0 2 0,4 0,0 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774 4 4 3 1 1 0,4 0,0 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 0 2 1 0,6 0,1 SUMMA (antal individer): 1027 606 825 1172 660 858,0 100 SUMMA (antal taxa): 26 25 25 26 25 25,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 155

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 32L. Vramsån, Före utflöde i Helge å 2012-10-16 x: 6201710 y: 1398410 Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Polycelis sp. 1 3 0 1 5 1,2 0,3 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 0 2 1 3 1,2 0,3 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 3 1 3 5 7 3,8 1,0 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) 5 5 3 53 30 93 28 213 83,4 21,3 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 1 2 2 2 1,6 0,4 ACARI, sötvattenskvalster Acari 0 3 0 1 0,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis muticus - (Linné, 1758) 4 4 3 2 36 23 8 10 15,8 4,0 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 3 32 17 16 16 16,8 4,3 Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 1 1 1 3 1,2 0,3 Caenis rivulorum - Eaton, 1884 4 2 3 1 2 0,6 0,2 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 4 0,8 0,2 Ephemera danica - (Müller, 1764) 4 1 3 3 0,6 0,2 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 10 14 12 12 14 12,4 3,2 PLECOPTERA, bäcksländor Isoperla sp. 0 3 0 1 2 4 Plecoptera 2 2 2,2 0,6 Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) 1 5 4 1 Plecoptera 1 0,4 0,1 Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) 2 2 3 1 20 Plecoptera 1 17 7,8 2,0 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp. 0 0 3 1 1 0,4 0,1 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) 4 1 3 2 25 5,4 1,4 Chimarra marginata - (Linné, 1767) 4 1 4 4 5 5 6 4,0 1,0 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 2 2 0,8 0,2 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 32 6 2 50 18,0 4,6 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 4 7 16 2 8 7,4 1,9 Limnephilidae 0 5 0 1 1 4 1 1,4 0,4 Rhyacophila sp. 0 3 3 1 2 1 2 1,2 0,3 HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) 3 3 3 Ov 10 5 17 25 110 33,4 8,5 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 3 2 3 1 1,8 0,5 Hydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 1 0,2 0,1 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 1 1 1 0,6 0,2 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 32 28 80 200 260 120,0 30,6 Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 1 0,2 0,1 Oulimnius sp. Ad. 2 4 3 1 1 0,4 0,1 Oulimnius sp. Lv. 2 4 3 1 3 0,8 0,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 1 0,2 0,1 Chironomidae 0 0 0 2 1 1 19 4,6 1,2 Limoniidae 0 0 0 1 0,2 0,1 Muscidae 0 3 0 2 1 1 0,8 0,2 Pediciidae 0 3 0 2 2 2 7 10 4,6 1,2 Simuliidae 0 1 0 1 13 1 10 5,0 1,3 Tipulidae 0 5 0 1 1 0,4 0,1 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774 4 4 3 3 2 1 1 1,4 0,4 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) 5 1 2 4 4 1,6 0,4 Radix sp. 3 4 2 2 0,4 0,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 0 4 6 11 10 70 20,2 5,2 Sphaerium sp. 3 1 3 1 2 3 15 10 6,2 1,6 SUMMA (antal individer): 144 227 342 364 881 391,6 100 SUMMA (antal taxa): 24 23 31 30 31 27,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 156

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 33AA. Mjöån, Vid Åbjär 2012-10-15 x: 6195540 y: 1387390 Det. Hanna Larsson/Karin Johansson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % NEMATA, rundmaskar Nemata 0 0 0 1 0,2 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 2 2 9 1 1 3,0 1,0 HIRUDINEA, iglar Dina lineata - (Müller, 1774) 0 3 2 Ov 1 0,2 0,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) 5 5 3 25 10 120 50 12 43,4 14,4 ACARI, sötvattenskvalster Acari 0 3 0 2 1 0,6 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 66 15 27 35 6 29,8 9,9 Baetis sp. 0 4 0 3 1 2 1,2 0,4 Ephemera sp. 3 1 3 1 1 0,4 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 5 5 15 1 5,2 1,7 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) 2 4 3 1 0,2 0,1 Rhithrogena germanica - Eaton, 1885 5 4 3 NT 1 1 3 4 3 2,4 0,8 PLECOPTERA, bäcksländor Amphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) 1 4 4 2 4 2 Plecoptera 1 1,8 0,6 Capniidae 0 5 4 1 Plecoptera 0,2 0,1 Dinocras cephalotes - (Curtis, 1827) 5 3 5 Ov 4 Plecoptera 2 1 1,4 0,5 Isoperla sp. 0 3 0 1Plecoptera 0,2 0,1 Leuctra sp. 0 2 0 2 9 40 Plecoptera 5 12 13,6 4,5 Nemoura flexuosa - Aubert, 1949 1 5 4 Ov 3 2 3 Plecoptera 4 2 2,8 0,9 Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) 1 5 4 3 1 1 321 Plecoptera 23 69,8 23,2 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 3 4 4 8 47 80 35 4 34,8 11,6 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 1 0,2 0,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 2 40 12 130 11 39,0 13,0 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 1 0,2 0,1 Limnephilidae 0 5 0 9 23 14 18 12 15,2 5,1 Odontocerum albicorne - (Scopoli, 1763) 5 3 4 NT 1 3 0,8 0,3 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 1 3 0,8 0,3 Rhyacophila sp. 0 3 3 1 3 2 1 1,4 0,5 Sericostoma personatum - (Spence, 1826) 2 5 4 1 2 0,6 0,2 Sericostomatidae 0 5 0 1 2 2 1 1,2 0,4 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) 2 4 3 1 4 1 1,2 0,4 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Ad. - (Müller, 1806) 2 4 4 2 6 1,6 0,5 Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 1 2 1 25 4 6,6 2,2 Elodes sp. Lv. 0 2 0 1 0,2 0,1 Hydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 12 4 18 14 9,6 3,2 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 2 3 1,0 0,3 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 7 2 7 1 3,4 1,1 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 0 0 0 1 1 3 3 5 2,6 0,9 Chironomus sp. 0 2 0 1 0,2 0,1 Dixidae 0 1 0 1 0,2 0,1 Pediciidae 0 3 0 1 0,2 0,1 Simuliidae 0 1 0 2 9 3 2,8 0,9 Tipulidae 0 5 0 1 0,2 0,1 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774 4 4 3 1 0,2 0,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 0 1 0,2 0,1 SUMMA (antal individer): 137 201 356 690 120 300,8 100 SUMMA (antal taxa): 18 25 25 25 22 23,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 157

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 33C. Mjöån, Lyngby 2012-10-15 x: 6197790 y: 1394910 Det. Hanna Larsson/Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 14 3 1 63 16,2 4,2 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) 5 5 3 40 313 203 113 403 214,4 55,2 ACARI, sötvattenskvalster Acari 0 3 0 1 1 1 0,6 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 7 28 30 33 30 25,6 6,6 Baetis sp. 0 4 0 1 10 5 5 2 4,6 1,2 Caenis rivulorum - Eaton, 1884 4 2 3 1 3 1 1,0 0,3 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 8 1 1 2,0 0,5 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) 2 4 3 3 4 1,4 0,4 PLECOPTERA, bäcksländor Capnopsis schilleri - (Rostock, 1892) 3 5 5 1 Plecoptera 0,2 0,1 Isoperla sp. 0 3 0 2 Plecoptera 1 0,6 0,2 Leuctra sp. 0 2 0 Plecoptera 1 0,2 0,1 Nemoura avicularis - Morton, 1894 2 5 4 1 1 Plecoptera 3 1,0 0,3 Protonemura meyeri - (Pictet, 1841) 1 5 4 3 Plecoptera 0,6 0,2 Taeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) 2 2 3 2 12 8 Plecoptera 1 35 11,6 3,0 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 3 4 4 2 8 2 4 4 4,0 1,0 Ecclisopteryx dalecarlica - Kolinati, 1848 0 4 3 NT 10 17 32 43 19 24,2 6,2 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 2 1 2 1,0 0,3 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 3 3 5 6 3,4 0,9 Limnephilidae 0 5 0 4 1 1,0 0,3 Lype sp. 4 4 2 1 0,2 0,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 1 1 0,4 0,1 Potamophylax sp. 0 5 4 3 0,6 0,2 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) 1 3 3 1 0,2 0,1 Rhyacophila sp. 0 3 3 2 2 1 1,0 0,3 Sericostomatidae 0 5 0 1 0,2 0,1 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) 2 4 3 1 9 24 7 5 9,2 2,4 COLEOPTERA, skalbaggar Elmis aenea Ad. - (Müller, 1806) 2 4 4 1 1 1 2 1,0 0,3 Elmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 5 7 12 6 28 11,6 3,0 Elodes sp. Lv. 0 2 0 1 1 0,4 0,1 Haliplidae Lv. 0 0 0 1 0,2 0,1 Hydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 2 2 1 1,0 0,3 Hydraena sp. (riparia/britteni) Ad. 0 4 3 1 0,2 0,1 Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 1 1 1 0,6 0,2 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 8 10 6 4 31 11,8 3,0 Orectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 1 0,2 0,1 Oreodytes sp. Ad. 0 3 0 1 0,2 0,1 Oulimnius sp. Lv. 2 4 3 1 2 1 4 1,6 0,4 Oulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806) 2 4 3 1 0,2 0,1 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 0 0 0 53 16 16 23 13 24,2 6,2 Empididae 0 3 0 2 0,4 0,1 Limoniidae 0 0 0 1 1 0,4 0,1 Pediciidae 0 3 0 3 2 6 20 6,2 1,6 Simuliidae 0 1 0 3 0,6 0,2 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774 4 4 3 3 0,6 0,2 Radix sp. 3 4 2 1 0,2 0,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 0 2 5 1 1,6 0,4 SUMMA (antal individer): 161 480 357 258 687 388,6 100 SUMMA (antal taxa): 21 27 20 17 24 21,8 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 158

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 34. Vittskövleån, Vittskövle 2012-10-15 x: 6193500 y: 1396680 Det. Hanna Larsson/Carin Nilsson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 1 114 1 12 53 36,2 6,2 HIRUDINEA, iglar Glossiphonia complanata - (Linné, 1758) 3 3 2 3 1 0,8 0,1 Helobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 1 1 0,4 0,1 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus pulex - (Linné, 1758) 5 5 3 93 24 133 303 63 123,2 21,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 12 2 3,0 0,5 ACARI, sötvattenskvalster Acari 0 3 0 3 1 5 1,8 0,3 ODONATA, trollsländor Pyrrhosoma nymphula - (Sulzer, 1776) 1 3 3 1 0,2 0,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 1 3 0,8 0,1 Baetis sp. 0 4 0 1 0,2 0,0 Baetis vernus - Curtis, 1834 4 4 2 Ov 1 1 10 3 3,0 0,5 Cloeon sp. (dipterum gr.) 0 4 3 1 1 0,4 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 2 1 0,2 0,0 Limnephilidae 0 5 0 1 1 1 0,6 0,1 HEMIPTERA, skinnbaggar Hesperocorixa sahlbergi - (Fieber, 1848) 2 2 0 1 0,2 0,0 Paracorixa concinna - (Fieber, 1848) 0 2 0 Ov 1 0,2 0,0 COLEOPTERA, skalbaggar Dryops sp. Lv. 0 5 0 1 0,2 0,0 Dytiscidae Lv. (annan) 0 3 0 1 2 0,6 0,1 Elodes sp. Lv. 0 2 0 1 0,2 0,0 Platambus maculatus Lv. - (Linné,1758) 1 3 2 4 5 2 2,2 0,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 2 1 28 1 3 7,0 1,2 Chironomidae 0 0 0 174 917 85 460 143 355,8 61,1 Empididae 0 3 0 1 2 0,6 0,1 Limoniidae 0 0 0 2 0,4 0,1 Pediciidae 0 3 0 3 25 2 28 11,6 2,0 Scathophagidae 0 0 0 1 0,2 0,0 Simuliidae 0 1 0 2 1 0,6 0,1 Stratiomyidae 0 4 0 1 0,2 0,0 Tipulidae 0 5 0 1 0,2 0,0 GASTROPODA, snäckor Radix balthica - (Linné, 1758) 3 4 2 1 0,2 0,0 Radix sp. 3 4 2 1 1 0,4 0,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 1 1 0 12 63 7 53 21 31,2 5,4 SUMMA (antal individer): 295 1138 295 863 323 582,8 100 SUMMA (antal taxa): 12 14 11 19 14 14,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 159

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 111. Helge å Möckelns utflöde RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 4D NO Län: 7 Kronoberg Lokalkoordinater: 6283250 / 1396800 RT90 Kommun: Älmhult Provtagningsuppgifter Datum: 2012-10-17 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Carin Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,8 m Lokalens bredd: 30 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 35 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 35 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 7,7 C Lokalens medeldjup: 0,7 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 3-13 m nedströms bron. Vi högre vattenstånd tas proven vid den östra stranden. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd klibbal björk Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Bottnen sluttar till ca 1 m:s djup, därefter är det plan botten. (I år 0,7 m djupt) Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 160

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 20AB. Almaån Före utflöde i Helge å RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 3D NO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: 6228720 / 1390480 RT90 Kommun: Östra Göinge Provtagningsuppgifter Datum: 2012-10-16 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,9 C Lokalens medeldjup: 0,25 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: I den norra fåran, 5-15 m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >50% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al alm Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: Vattenreglering stark C: - saknas Övrigt Något storblockigt. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 161

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 22. Helge å Vid Torsebro RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 3D SO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: 6220665 / 1395640 RT90 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: 2012-10-16 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 8 m Lokalens maxdjup: 0,5 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 40 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 40 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 8,9 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: lokalen ligger ca 0-8 m nedströms kraftledningstolpens fundament, 12-20 m nedströms bron. Se övrigt. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >50% Mossor: 5-50% Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: 5-50% Grus: saknas Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: <5% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar salix - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering mycket stark B: Jordbruk stark C: - saknas Övrigt Svårprovtaget pga av storblockig botten. Proverna togs nedströms och jämsides kraftledningsstolpens fundament. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; hård botten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 162

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 32A. Vramsån Uppströms Rickarum RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 3D SV Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: 6209500 / 1373950 RT90 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: 2012-10-16 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,6 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 7 m Vattenfärg: starkt färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,9 C Lokalens medeldjup: 0,5 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 2-12 m nedströms bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: >50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: <5% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: Dikning måttlig C: - - Övrigt Proverna tas ofta längs norra stranden. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 163

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 32AB. Vramsån Vid Årröd RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 3D SO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: 6205280 / 1379800 RT90 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: 2012-10-16 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,4 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 7 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 7 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,9 C Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 0-10 m uppströms skogshagens gräns, ca 40 m uppströms vägen. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: 5-50% Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: >50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: buskar al - Dominerande 3: gräs/halvgräs/vass - - Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk måttlig B: - saknas C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 164

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 32L. Vramsån Före utflöde i Helge å RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 3D SO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: 6201710 / 1398410 RT90 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: 2012-10-16 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,5 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,6 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 5 m nedströms till 2 m uppströms bron i den norra fåran. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: långskottsväxter Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: <5 % Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: saknas Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: <5% Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: åker Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al kastanj Dominerande 2: buskar - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: Reningsverk måttlig C: - saknas Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 165

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 33AA. Mjöån Vid Åbjär RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 2D NO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: 6195540 / 1387390 RT90 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: 2012-10-15 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,5 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: fors (> 0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 6 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 6 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 7,9 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 5-15 m uppströms träbron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grova block Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: >50% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: >50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd bok - Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Något storblockigt. Håven fylldes snabbt av löv. Skogsbilväg körbar fram till provpunkten österifrån men kan vara låst med bom. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 166

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 33C. Mjöån Lyngby RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 2D NO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: 6197790 / 1394910 RT90 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: 2012-10-15 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,6 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 5 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 5 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 7,8 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: 5-15 m nedströms dämmet, nedanför huset. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: 5-50% Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: > 50% Grus: >50% Övervattensv: saknas Fin detritus: saknas Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: äng Dominerande 3: lövskog Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: övrigt - - Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: träd al - Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk mycket stark B: - saknas C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 167

HELGEÅN 2012 Bilaga 8 34. Vittskövleån Vittskövle RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 88 Helge å Top. Karta: 2D NO Län: 12 Skåne Lokalkoordinater: 6193500 / 1396680 RT90 Kommun: Kristianstad Provtagningsuppgifter Datum: 2012-10-15 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Hanna Larsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,3 m Lokalens bredd: 1 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 2 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 2 m Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 9 C Lokalens medeldjup: 0,15 m Trofinivå: eutrof Märkning av lokal: Proverna togs där det gick, nedströms den avsnörpta sträckan sydost om idrottsplatsen, 0-15 m nedströms elstolpe. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: finsediment Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: flytbladsväxter Finsediment: 5-50% Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: >50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: 5-50% Fin detritus: 5-50% Fin sten: saknas Flytbladsv: 5-50% Grov detritus: 5-50% Grov sten: saknas Långskottsv: > 50% Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: äng Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: träd al - Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: Jordbruk stark B: - saknas C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var mindre lämplig; lättrörlig sandbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 168