JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 42/05. Ikraftträdande- och giltighetstid 2.11.2005 tills vidare



Relevanta dokument
Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning C 1.2.3

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot.

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Tvärvillkor Djurens välbefinnande

Svin djurskyddslagstiftningen i sammandrag

Djurhållningsplats för får och get

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

ENHETSKOSTNADER FÖR BYGGINVESTERINGAR BILAGA 1

S K I O L D d a t a m i x. S K I O L D G ö R H E L A S K I L L N A D E N!

Utrymmeskrav för djurhållning, Bilaga 1 i Miljöhusesyn

STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL Bidrag för nötkreatur

1 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET ÖRORDNING Nr 99/ /00/2001. Ikraftträdande och giltighetstid 10.1.

Besättningsbeskrivningar av smågrisproducerande besättningar inom Farmek som utnyttjar Rasp

Husdjursbyggnader, byggnader för köttboskap C 1.2.2

Djurenhetskoefficienterna i samband med ersättningen för djurens välbefinnande 1. VILLKOREN FÖR ERSÄTTNING FÖR NÖTKREATURS VÄLBEFINNANDE

Tvärvillkor Djurens välbefinnande

Djurenhetskoefficienterna i samband med ersättningen för djurens välbefinnande 1. VILLKOREN FÖR ERSÄTTNING FÖR NÖTKREATURS VÄLBEFINNANDE

Djurskyddsinspektion - får - inspektionsdel

Husdjursbyggnader, byggnader för mjölkboskap C 1.2.1

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av Aujeszkys sjukdom

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Ersättning för djurens välbefinnande (EHK)

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Vägledning för ansökan om förprövning av häststall (D173A)

Ersättning för djurens välbefinnande. Källa: Landsbygdsverket, JSM

Utkom från trycket den 29 juni beslutade den 18 juni 2007.

Europeiska unionens officiella tidning L 47/5 DIREKTIV

Det är inne att vara ute Skara nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik

ENHETSKOSTNADER FÖR BYGGINVESTERINGAR BILAGA 1

Djurhållning 5.4 Grisar

Handbok för AtriaSvin -produktion

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Framtidens stall -Smågris. Projektägare: Mattias Espert, Grisföretagare

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av brucellos

Djurskyddsinspektion - getter - inspektionsdel

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. RÅDETS DIREKTIV 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns

SKIOLD datamix. allt for grisstallet. SKIOLD GöR HELA SKILLNADEN!

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av bovin tuberkulos

URVALSBASERADE DJURSKYDDSINSPEKTIONER ÅR Nötkreatur, svin, värphöns, får, getter, broilrar, ankor, gäss och pälsdjur

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av elakartad lungsjuka hos nötkreatur

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1

A. Sökande. under hand läggningen. B. Byggnadsåtgärd

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

INSPEKTIONSDEL KALVAR (NÖTKREATUR YNGRE ÄN 6 MÅN.)

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel:

MILJÖTILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR DJURSTALL

Bilaga 1 Utrymmeskrav för djurhållning

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

/01.02/2017 1) STATSRÅDETS FÖRORDNING OM INGÅENDE AV EN FÖRBINDELSE OM ER SÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE 2018

Inverkan av grisningsboxars gödselyta på tillväxt och sjuklighet efter avvänjningen

Brandsäkerhet i husdjursbyggnaderna C 5

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent

BESLUT. Nr 53/2010/1. Dnr LSSAVI/24/04.08/2010 Givet efter anslag ÄRENDE

Bidrag och ersättning för djurens välbefinnande/får och getter Stödinfo gällande husdjur

Statsrådets förordning

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 26/VLA/2006. I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut

Svenska djurskyddslagstiftning

Förprövning av djurstallar. Svin. Handledning till blanketterna - Förprövning av djurstall - Funktionsbeskrivning av klimatanläggning

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FINLANDS BYGGBESTÄMMELSESAMLING. Miljöministeriets förordning om bostadsplanering

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

2. Föreslagna ändringar

Bilaga 1 Utrymmeskrav för djurhållning

Bossgården, Stenstorp ELBP Energieffektivisering i lantbrukets byggprojekt. David Hårsmar, Energirådgivare Hushållningssällskapet /

Jord och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av afrikansk svinpest

A. Sökande. under. utförs.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om bekämpning av TSE hos får och getter

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

Suggorna har potential utnyttja den!

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion

Vägledning för ansökan om förprövning av djurstall (D173B)

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU); Stiftelsen Lantbruksforskning; Jordbruksverket (SJV)

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Tvärvilkor Nya krav för djurens välbefinnande

FÖRBINDELSEVILLKOR FÖR ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING nr 28/VLA/2006. I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut

Ersättningen för djurens välbefinnande: frågor och svar ( )

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 23/04. Ikraftträdelse- och giltighetstid tillsvidare

Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV

Ersättning för djurens välbefinnande. Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Avfallsutrymmen. Råd och anvisningar för. samt transportvägar

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Upphäver / Ändrar. Bemyndigande

Transkript:

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 42/05 Datum Dnr 2.11.2005 2147/01/2005 Ikraftträdande- och giltighetstid 2.11.2005 tills vidare Upphäver Bilaga 4 till JSM:s förordning 100/01, JSM-BBA C1.2.3, Husdjursbyggnader, byggnader för svinhushållning Bemyndigande lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999) 7 3 mom.; lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar (45/2000) 7 2 mom. JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRORDNING OM BYGGNADSTEKNISKA OCH FUNKTIONELLA KRAV FÖR SVINSTALLSBYGGANDE SOM UNDERSTÖDS I enlighet med jord- och skogsbruksministeriets beslut föreskrivs med stöd av 7 3 mom i lagen av den 12 mars 1999 om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999) och 7 2 mom i lagen av den 21 januari 2000 om finansiering av renhushållning och naturnäringar (45/2000). 1 Tillämpningsområde Utöver vad som annars bestäms om planering och uppförande av byggnader skall denna förordning iakttas i fråga om nybyggnadsprojekt och med nybyggande jämförbara utvidgningar samt i omfattande ombyggnadsprojekt som beviljas stöd enligt lagen om finansiering av landsbygdsnäringar (329/1999) och lagen om finansiering av renhushållning och naturnäringar (45/2000). I denna förordning avses med: 2 Definitioner 1) suggstall, husdjursstall som används för hållande av grisande suggor och sinsuggor samt eventuella gyltor, galtar och grisar i avvänjning 2) gödsvinsstall, husdjursstall som används för hållande av gödsvin 3) svinstall med integrerad produktion, sugg- och gödsvinsstall i samma husdjursbyggnad 4) tätt golv, enhetligt jämnt och operforerat golv

5) spaltgolv/ gallergolv, perforerat golv, som släpper igenom gödsel på grund av djurens trampande 6) dränerat golv, ett spalt- eller gallergolv med gles perforering, av vilket högst 10 % utgör dräneringsöppningar 7) Golv med fast underlag kan vara tätt golv eller dränerat golv 8) grisningsbox, en box till vilken suggan hämtas för grisning och i vilken det finns utrymme för sugga med griskull 9) grisningshäck, en bur för grisande sugga i vilken suggan inte kan vända sig men kan lägga sig, stiga upp och dia 10) utfodringsbox, en box till vilken svinet går och var det kan innestängas temporärt under tiden för utfodring eller behandlingsåtgärder 11) liggbox, en box i vilken svinet kan hållas instängt högst 4 veckor efter betäckning eller seminering. Definitioner för svin, galt, gylta, sugga, grisande sugga, sinsugga, smågris, gris i avvänjning, gödsvin och slaktsvin finns i jord- och skogsbruksministeriets förordning om djurskyddskrav vid svinhållning 14/VLA/2002. 3 Allmänna krav Vid planering av svinstall tillämpas de bestämmelser och allmänna anvisningar som ingår i Finlands byggbestämmelsesamling, de djurskyddsbestämmelser om svinhållning som ingår i den finska lagstiftningen om djurskydd samt miljöförvaltningens miljöskyddskrav med nedan följande kompletteringar. 4 Byggnadens måttsättning och placering Med tanke på konstruktionsteknisk säkerhet och funktion får svinstallets stombredd vara högst 30 m om takkonstruktionen bildar ett kallt luftrum eller vindsutrymme mellan innertak och vattentak. Svinstallets rumshöjd skall vara minst 2,7 m i medeltal. Trafikleder och -områden i anslutning till svinstall skall dimensioneras att hålla för belastningen från de fordon som används och trafikområdet skall vara väl torrlagt. Gårdens interna trafik liksom trafiken till och från gården skall utmärkas i situationsplanen. För minimering av luktolägenheter skall nya svinstall placeras enligt de krav som miljömyndigheterna fastställt, utan samtycke av granne dock på minst 200 m avstånd från gränsen till grannes bostadstomt eller ekonomicentrum. 5 Ljusöppningar och dagsljus Svinen skall ha tillgång till dagsljus. Ljusöppningarna skall utgöra minst 2 % av djurstallets golvyta. Dagsljuskravet gäller inte utrymmen där svin hålls tillfälligt och kortvarigt (< 1 dygn). Minst 20 % av de ljusöppningar som krävs skall placeras i ytterväggarna. Ljusöppningarnas ytandel av golvytan skall utmärkas i planritningen för respektive djuravdelning.

6 Djurstallets golv Boxutrymme skall planeras så att svinen har separata ligg-, utfodrings- och gödselområde Svinen skall ha en torr, ren och jämn liggplats. Svinens liggområde skall ha fast underlag. Golv med fast underlag kan vara tätt golv eller dränerat golv. Golv med fast underlag skall vara sådant, att strö kan användas på ett ändamålsenligt sätt och att urin och andra vätskor avlägsnas på ett lämpligt sätt eller sugs upp väl i ströet. Då spaltgolvskonstruktion används skall balkens och spaltens bredd anpassas i enlighet med svinets ålder. Spaltgolv av betong skall uppfylla de krav som fastställs i tabell 1 i bilaga 1. Golv av galler och perforerade skivor i stål-, gjutjärns- eller plastkonstruktionen skall ha en spaltbredd eller håldiameter på högst 11 mm för smågrisar, 14 mm för grisar i avvänjning och för större än dessa grisar högst 18 mm. Balk- och spaltbredd för spaltgolv och dränerande golv liksom andra öppningars dimensioner skall utmärkas på ritningen. 7 Ät- och drickplats Svinen skall obehindrat och i normal kroppsställning kunna inta vatten och foder. Drickplatserna skall planeras så att samtliga svin kan få vatten enligt eget behov. I lösdrift eller gruppbox, skall finnas en drickplats eller en vattennippel per 10 svin och för varje svingrupp alltid minst två dricksplatser. Antalet drickplatser i gruppgrisningsbox skall vara ett drickskärl eller dricksanordning per tio digivande suggor. I gruppgrisningsbox skall finnas ett drickskärl eller - anordning per tio grisar. Vid automatutfodring skall antalet utfodringsplatser per svin vara dimensionerad enligt anordningens kapacitet. Om enbart automatisk utfodringsanordning används för utfodring av djuren skall det finnas ett alarmsystem i utfordringsanordningen. 8 Sjukutrymmen I svinstall skall minst 5 % av ytbehovet för det totala djurantalet reserveras som sjukboxutrymme. Minimiarealen för sjukbox och erforderlig fodertrågslängd vid trågutfodring har bestämts i tabell 2 i bilaga1. Sjukboxarna skall märkas ut i planritningen. 9 Karantän utrymmen Karantänutrymme som reserverats för svin som hämtas till gården får inte ligga i direkt kontakt med gårdens övriga egentliga djurstall. Boxar och utrustning i karantänutrymmet skall dimensioneras enligt de krav som ställs utgående från svinens storlek. Utrymmets innerytor skall vara lätta att desinficera. Karantänutrymmet skall från andra utrymmen ha separat ventilation och utgödsling. Karantänutrymmet skall märkas ut i ritningarna.

10 Lastningsutrymmen I svinstall skall finnas ett från det övriga djurstallet klart avskiljt rum för lastning eller en lämplig lastningsvagn. Lastningsutrymmets innerytor skall vara lätta att desinficera och utrymmet skall ha separat ventilation. Tvättvatten och gödsel som avlägsnas från lastningsutrymme får inte ledas till avlopp eller gödselbehållare via svinstallet. Storleken på lastningsutrymmet skall medge att samtliga svin som skall lastas ryms där samtidigt. 11 Områden för utevistelse Området för utevistelse skall ha ett tätt underlag och smutsvattnet skall ledas till en uppsamlingsbrunn eller gödselstad. Utevistelseområdets ingärdning skall vara av hållbart material som inte skadar svinen och hindrar dem att rymma. Från utevistelseområdet skall finnas fri passage till ett väderskydd. 12 Dimensioneringskrav för gödsvinsstallar Minimiytan för svinplats i ett gödsvinstall och längdkravet på fodertråg i samband med trågutfodring finns bestämda i tabell 2 i bilaga 1. Boxens dimensioner, fodertråg och -anordningar, antal svin per box samt svinens maximivikt skall utmärkas i planritningen. 13 Dimensioneringskrav för suggstall Dimensionen på boxar och häckar, fodertråg och -anordningar samt antalet suggor och andra svin i gruppboxar skall utmärkas i planritningen. Vid dimensioneringen av boxar och andra utrymmen skall följande krav iakttas: 1) Grisningsbox för sugga med smågriskull där den grisande suggan är inne i en häck, skall ha en boxyta på minst 4,5 m². Av golvets bottenyta skall minst 50 % vara tätt golv. 2) Grisningsbox för sugga med smågriskull där en grisande sugga kan röra sig fritt, skall ha en boxyta på minst 6,0 m². Av golvets bottenyta skall minst 50 % vara tätt golv. Samma gäller att gruppgrisningsbox för lösdrift med ströbädd skall ha en yta på minst 6,0 m² per digivande sugga och smågriskull. 3) Grisningsboxen skall vara sådan att smågrisarna kan söka skydd för suggan. För smågrisarna skall ordnas ändamålsenlig uppvärmning. 4) Grisningshäck som hindrar suggan från att vända sig skall ha en längd på minst 2 400 mm. Bakom häcken i en grisningsbox skall finnas minst 300 mm fritt utrymme för grisning. Grisningshäckens bredd vid dess nedre kantnivå, 100 mm från golvytan, skall vara minst 850 mm och dess höjd minst 900 mm. 5) Minimiytan för lösdriftsstall eller gruppbox för sinsuggor och gyltor finns bestämd i tabell 3 i bilaga 1. Sinsuggorna och gyltorna skall ha ett sammanhängande golvområde med fast underlag till vilket inte räknas med golvarealen i utfodrings- eller liggboxar. 6) En utfodringshäck till vilken suggan har fri tillgång skall utrustas med stängbar grind på baksidan. För sinsuggor skall utfodringshäckens bredd vara minst 500 mm och längd minst 2 000 mm. Fodertråget inkluderas inte i måtten. 7) Om för sinsuggor eller gyltor används fodertråg utan hinder skall längden på fodertrågets kant per sugga vara minst 500 mm.

8) Liggboxens längd skall vara minst 2 100 mm och bredd minst 650 mm. Fodertråget räknas inte med i dimensioneringen. Om fodertråget har lyfts upp från golvet skall totallängden vara minst 2 300 mm inklusive fodertråg. 9) Boxytan för avelsgalt skall vara minst 6 m² av vilket minst 4 m² skall vara golv med fast underlag. Betäckningsboxens yta skall vara minst 10 m² och ha ströbelagt tätt golv. 10) Dräktighetsavdelningen skall planeras så att individuell brunstkontroll med hjälp av galt är möjlig. 14 Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 2 november 2005. Helsingfors den 27 oktober 2005. Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Planerare Kjell Brännäs

Bilaga 1 Tabell 1. Dimensionering av betongspaltgolv Grupp av svin Spaltbredd eller håldiameter högst (mm) Balkbredd minst (mm) Smågris 11 50 Avvand gris 14 50 Göd- och slaktsvin 18 80 Sugga och gylta 20 80 Tabell 2. Minimiyta för svinplats (göd- eller slaktsvin eller avvand gris) och minimiutrymme vid fodertråg per svin i svinboxar med portionerad utfodring. Svinets vikt Svin- och sjukboxens minsta fria golvareal / svin 1) Helströbäddbox eller - lösdrift, minsta areal / svin Fodertrågets minimi längd/ svin, portionerad utfodring kg m² m² mm < 25 0,40 0,60 180 25 40 0,50 0,75 250 41...110 0,90 1,50 320 > 110 1,20 1,60 350 1) Minst två tredjedelar av den fria golvarealen skall utgöras av golv med fast underlag Tabell 3. Minimidimensioner för gruppbox för sinsuggor och gyltor, per sugga eller gylta Fri golvyta minst 2) m 2 Minimikrav på sammanhängande golv med fast underlag i fritt område m 2 Minsta längd på boxens kortaste sida mm Sugga < 6 st 6.. 40 st > 40 st Gylta < 6 st 6.. 40 st > 40 st 2,50 2,25 2,03 1,45 1,30 1,17 2 400 1,80 1,64 1,48 1,05 0,95 0,86 2 400 2) I den fria golvytan inräknas inte golvytan under fodertråg/ -hoar eller motsvarande liksom inte heller individuella utfodrings- eller liggboxar.