Beslut. Hällefors kommun 712 83 Hällefors 2010-05-19. Dnr 43-2009:3888. Kommunbeslut. efter tillsyn i Hällefors kommun

Beslut Hällefors kommun 712 83 Hällefors 2010-05-19 Dnr 43-2009:3888 Kommunbeslut efter tillsyn i Hällefors kommun

2 (32) Innehållsförteckning Helhetsbedömning och beslut Allmänt om tillsynen Beskrivning av kommunen Tillsynsprotokoll med bedömningar Bedömningar och motiveringar Förskoleverksamheten Skolbarnsomsorgen Bilageförteckning Bilaga 1 Skolbeslut för kommunens grundskolor Bilaga 2 Skolbeslut för kommunens gymnasieskola Bilaga 3 Beslut för kommunens vuxenutbildning

3 (32) Tillsyn i Hällefors kommun Helhetsbedömning och beslut Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö, för elevers möjligheter att uppnå kunskapsmålen och att barnen i skolbarnsomsorgen och förskoleverksamheten ges förutsättningar för utveckling och lärande. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan och verksamheterna. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning skolan och verksamheterna, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som Hällefors kommun skickat in samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. I Hällefors kommun har verksamheterna förutsättningar att bedriva en pedagogisk verksamhet med kvalitet i goda lärandemiljöer. Trots detta når inte alla elever målen för utbildningen. Andelen elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen varierar mellan åren. Statistik åren 2002 2009 visar värden som ligger under genomsnittet för riket 2002, 2004, 2005 och 2008. Värdet för andelen elever som nådde målen 2009 och andelen elever som var behöriga till nationella program var dock högre än det genomsnittliga värdet för riket medan det genomsnittliga meritvärdet var lägre. Andelen elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier var 2009 lägre än genomsnittet för riket. Den genomsnittliga betygspoängen var 14,3 vilket dock är något högre än genomsnittet för riket och det högsta värdet som skolan uppnått sedan 2005. Uppföljning på individnivå av elevernas kunskaper görs fortlöpande av flertalet lärare. Någon uppföljning av måluppfyllelsen av de nationella målen i matematik, svenska och svenska som andraspråk i årskurs 3 och i alla ämnen i årskurs 5 görs inte på skolnivå. Det saknas därmed underlag för sammanställningar som kan ligga till grund för utvärdering av resultaten på både skol- och kommunnivå. Utvärdering är en central del av rektorns ansvar för att skolan ska kunna vidta rätt åtgärder. Att det saknas kunskapsresultat för yngre åldrar är anmärkningsvärt eftersom Skolverket redan vid inspektion 2004 påtalade brister när det gäller uppföljning av resultat för dessa åldrar. Skolplanen är inaktuell och kommunen behöver förbättra kvalitetsarbetet. Bland annat måste kommunen följa upp fler kunskapsresultat för lägre åldrar, obligatoriska särskolan, komvux och särvux. Det saknas även uppföljningar av resultat för förskoleverksamheten. Den uppföljning av verksamheter och skolor som görs är inte tillräcklig för

4 (32) att synliggöra måluppfyllelsen och bilda underlag för mer omfattande utvärderingar så att undervisningsmål och metoder kan prövas och utvecklas. Rektorers roll som ansvariga pedagogiska ledare och ansvariga för måluppfyllelsen behöver stärkas. Granskning och utvärdering av skolverksamheten är kommunens ansvar. Att kommunen tar detta ansvar samt utvecklar strategier för styrning och utvärdering av verksamheterna är avgörande för att kunna stödja rektorerna i deras arbete så att verksamheterna ges förutsättningar för att kunna utvecklas fullt ut. Det saknas en tydlig ledning för kommunal vuxenutbildning (komvux) och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Skolinspektionen ser allvarligt på att kommunfullmäktiges beslut inte har verkställts och att delegationsordning inte upprättats. Detta har fått till följd att styrning och ledning av verksamheterna inte genomförs på ett tillfredsställande sätt. Det har inte gjorts några uppföljningar och utvärderingar av verksamheterna under flera år och rektor har inte getts förutsättningar att vara en pedagogisk ledare. Rektorn för svenskundervisning för invandrare (sfi) ges dock förutsättningar att utöva pedagogiskt ledarskap och bedriva kvalitetsarbete med tydlig stöttning från ansvarig nämnd. I verksamheter och skolor pågår ett aktivt arbete för att skapa och behålla ett gott arbetsklimat. Detta görs genom ett generellt förebyggande arbete och genom relevanta och snabba insatser då problem uppstår. Kommunen saknar dock en gemensam strategi för hur verksamheterna på ett systematiskt sätt ska arbeta för att utveckla barns och elevers förmåga att leva sig in i och respektera olika kulturer och värderingar. I det förebyggande arbetet är planer mot kränkande behandling ett viktigt verktyg. Kommunen behöver se till att planer upprättas för varje enskild verksamhet och att de planer som finns förbättras till sitt innehåll. Vid Skolverkets inspektion av Hällefors kommun 2004 påtalades brister bland annat när det gällde att förskolan ska sträva efter att barn med annat modersmål ges möjlighet att utveckla sitt modersmål, att undervisning i svenska som andraspråk ska ges till elever som behöver det och att erbjuda ämnen och kurser inom särvux utifrån behov. Skolinspektionen finner det anmärkningsvärt att dessa brister inte har åtgärdats. Skolinspektionen har i tillsynen av Hällefors kommun identifierat brister som måste åtgärdas i skolor, verksamheter och på kommunnivå. Bristerna på övergripande nivå och i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen redovisas under nedanstående rubriker. Brister i respektive skola återfinns i de skolbeslut som biläggs detta beslut. Skolinspektionen har i tillsynen av Hällefors kommun identifierat följande brister inom kommunens ansvarsområden som måste åtgärdas: Kommunen ser inte till att eleverna ges förutsättningar att minst nå målen för utbildningen (8 kap. 5 gymnasieförordningen, förordningen om läroplan för obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshem (Lpo 94), 2.2 Kunska-

5 (32) per, förordningen om läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), 2.1 Kunskaper). Kommunen ser inte till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med skollagen i varje särskild verksamhet och att planen följs upp och utvärderas (14 a kap 8 skollagen och 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling). Lärarna i kommunen har inte utbildning i tillräcklig utsträckning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Vidare får inte lärare och övrig personal genomgå kompetensutveckling utifrån respektive verksamhets behov (2 kap. 3 och 7 skollagen). Ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheten i komvux och särvux är inte tydlig (2 kap. 1 skollagen). Kommunen ser inte i tillräcklig utsträckning till att rektorerna genomför sitt uppdrag i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna (Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar och Lpf 94, 2.6 Rektors ansvar). Kommunen har inte någon aktuell skolplan och kommunen följer inte upp och utvärderar sina verksamheter i tillräcklig omfattning för att kunna ta tillvara resultaten och omsätta dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen (1 kap. 12 skollagen). Kommunen erbjuder inte i alla delar den undervisning och de valmöjligheter barn, elever och studerande har rätt till (Bilaga 3 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen, 1 kap. 12 skollagen, 2 kap. 15 16 grundskoleförordningen och 8 kap. 5 gymnasieförordningen). Kommunen ser inte till att de lokala kurserna överensstämmer med författningarnas krav (2 kap. 14 första stycket gymnasieförordningen). Tillsynen har identifierat följande brister inom förskoleverksamheten som kommunen måste åtgärda: Förskolans ledning ser inte till att personalen i förskolorna i alla avseenden arbetar utifrån de nationella målen (Förordning om läroplan för förskolan (Lpfö 98), 2.2 Utveckling och lärande). Kommunen och förskolorna följer inte i tillräcklig omfattning upp och utvärderar förskoleverksamheten (3 förordningen om kvalitetsredovisning m.m.). Förskolorna arbetar inte så att de medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål (Lpfö 98, 1 Förskolans värdegrund och uppdrag och 2.2 Utveckling och lärande).

6 (32) Arbetet i förskolorna är inte i tillräckligt hög grad medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster (Lpfö 98, 1 Förskolans uppdrag och värdegrund). Kommunens förskolor saknar planer mot kränkande behandling (14 a kap. 8 skollagen). Tillsynen har identifierat följande brister inom skolbarnsomsorgen som kommunen måste åtgärda: Ledningen i kommunens fritidshem ser inte i tillräcklig grad till att personalen i fritidshemmen arbetar utifrån de nationella målen (Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag). Kommunen och fritidshemmen planerar, följer upp och utvärderar inte verksamheten i tillräcklig grad samt tar inte tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att nå de nationella målen (3 förordningen om kvalitetsredovisning för skolväsendet m.m.). Kommunens skolbarnsomsorg samverkar inte i tillräcklig grad med hemmen för att ge föräldrarna möjlighet att påverka och få information om verksamheten i stort (Lpo 94, 2.4 Skola och hem). Skolbarnsomsorgen arbetar inte i tillräcklig omfattning målinriktat för att förebygga och motverka kränkande behandling och dokumentationen i planen mot kränkande behandling är bristfällig (14 a kap 6 och 8 skollagen, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandlig). Skolbarnsomsorgen bedrivs inte i överensstämmelse med skollagen (2 a kap. 2 i skollagen).

7 (32) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Hällefors kommun av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Skolinspektionen har besökt kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 19 januari till den 24 februari 2010. Skolinspektionens iakttagelser och bedömningar som rör helhetsbilden av skolor och verksamheter och huvudmannens ansvar för skolväsendet i kommunen redovisas i detta beslut, det så kallade kommunbeslutet. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg bedöms och redovisas i var sin rapport som en del av kommunbeslutet. Besluten från respektive skola, de så kallade skolbesluten bifogas som bilagor i kommunbeslutet. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Skolinspektionen bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Detta beslut kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: Måluppfyllelse, trygg lärandemiljö, ledning och utveckling samt tillgång till utbildning. Tillsynen syftar inte till att ge en heltäckande bild av all verksamhet vid den aktuella tidpunkten. Övergripande information om tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (http://www.skolinspektionen.se/tillsyn/). Av rapporter och bilagda beslut framgår vilka skolor och verksamheter som har granskats, hur tillsynen har genomförts, vilka bedömningar som har gjorts och i vilka avseenden åtgärder behövs på de enskilda skolorna eller i de olika övriga verksamheterna. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs på de enskilda skolorna har rektor och huvudman ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits på skolorna, i övriga verksamheter och i kommunen inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Underlaget för Skolinspektionens bedömningar av kommunens ansvarstagande är dels dokument från kommunen, skolor och övriga verksamheter, dels den information som inspektörerna samlat in vid verksamhetsbesök, intervjuer och samtal under besöken. Beslutet grundas även på annan information om kommunen, skolor och övriga verksamheter från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Hällefors kommun genomfördes intervjuer med representanter för kommunstyrelsen, utbildningsnämnden och elevhälsan samt med kommunchefen och förvaltningschefen. Samtliga grundskolor, särskolan och gymnasieskolan samt vissa delar av vuxenutbildningen har

8 (32) besökts, men däremot inte förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. I skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen och med representanter för elever och personal. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i detta beslut.

9 (32) Beskrivning av kommunen Tabell 1: Verksamhetens omfattning Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 277 Skolbarnomsorg 154 Förskoleklass 49 Grundskola 650 Obligatorisk särskola 2 Gymnasieskola 245 Kommunal vuxenutbildning 57 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 12 Svenskundervisning för invandrare 48 Källa: Kommunens egna uppgifter 2010-03-01 Hällefors kommun ligger i norra delen av Örebro län. I kommunen finns förutom centralorten Hällefors även flera tätorter, den största är Grythyttan. Antalet invånare har minskat de senaste åren och var 7 361 år 2008. Andelen invånare utrikes födda var 15 procent år 2008 mot rikets 14 procent. Andelen av befolkningen 20 64 år med eftergymnasial utbildning var 31 procent år 2008 mot rikets 35 procent. Bildningsnämnden har det politiska ansvaret för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, obligatoriska skolväsendet, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Bildningsförvaltningen, under ledning av en förvaltningschef har det operativa ansvaret för verksamheterna. Kommunstyrelsen har det politiska ansvaret för svenska för invandrare (sfi) och kommunchefen har det operativa ansvaret för verksamheten. Det är inte tydligt vilken nämnd som har det politiska ansvaret för den kommunala vuxenutbildningen (komvux) och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Kommunens förskoleverksamhet bedrivs i form av fem förskolor och fem familjedaghem. För ledningen av verksamheterna finns en rektor. Skolbarnsomsorgen för barn mellan 6 10 år bedrivs i form av fritidshem integrerade i skolenheter inom det obligatoriska skolväsendet med förskoleklass och årskurs 1 5. I kommunens kulturskola finns ett fritidshem och öppen fritidsverksamhet för barn mel-

10 (32) lan 9 12 år. Ledningen för skolbarnsomsorgen består av rektorer som tillika är rektorer för grundskolor eller kulturskolan. I kommunen finns fyra skolenheter inom obligatoriska skolväsendet. Tre av dessa skolor omfattar förskoleklass och årskurs 1 5. En skola omfattar årskurs 6 9 och obligatorisk särskola lokalintegrerad i form av grundsärskola. Rektor har ledningsansvar för en eller två skolenheter. Gymnasieskolan omfattar sex nationella, tre specialutformade och individuella program. Gymnasiesärskolans elever ges möjlighet till utbildning i andra kommuner. Vuxenutbildningen består av kommunal vuxenutbildning med grundläggande och gymnasial vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och svenska för invandrare (sfi). All vuxenutbildning finns samlad i en enhet benämnd Polstjärnan. Rektorn för gymnasieskolan är även rektor för komvux och särvux. Sfi leds av en rektor som även är chef för Polstjärnan kompetenscentrum. Där finns även uppdragsutbildning, högskoleutbildning, vägledning, flyktingsamordnare och praktiksamordnare. Dessa ingår dock inte i Skolinspektionens tillsynsansvar.

11 (32) Tillsynsprotokoll med bedömningar Tillsynen har visat att åtgärder krävs inom de områden som är markerade. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande. Måluppfyllelse och resultat Kunskaper Trygg lärandemiljö Målinriktat arbete mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling Ledning och utveckling Personalens utbildning och kompetensutveckling Ansvarsfördelning Rektorernas uppdrag Tillsyn över enskilda verksamheter (ej relevant) Uppföljning och utvärdering Tillgång till utbildning Plats och valmöjligheter Lokala utformningar Avgifter Skolpliktsbevakning och registerkontroll

12 (32) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Måluppfyllelse och resultat Bedömningsområde: Kunskaper Kommunen ser inte till att eleverna ges förutsättningar att minst nå målen för utbildningen. Lpo 94, 2.2 Kunskaper, Lpf 94, 2.1 Kunskaper och 8 kap. 5 gymnasieförordningen De sammanställningar av kunskapsresultat från 2009 som begärts in av Skolinspektionen per skola visar att inte alla elever i årskurs 3 når de nationella kunskapsmålen i matematik, svenska och svenska som andraspråk. Inte alla skolor med elever i årskurs 5 har kunnat redovisa resultat för åren 2007 2009. Kommunen behöver följa upp skolornas kunskapsresultat i alla ämnen för att kunna utvärdera och förbättra måluppfyllelsen. Andelen elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen varierar mellan åren. Statistik åren 2002 2009 visar resultat som ligger under genomsnittet för riket 2002, 2004, 2005 och 2008. Kommunen måste analysera variationen mellan åren för att utreda vad som förorsakar dessa. Värdet för andelen elever som nådde målen 2009 och andelen elever som var behöriga till nationella program var högre än det genomsnittliga värdet för riket medan det genomsnittliga meritvärdet var lägre, vilket kan tyda på att skolan inte lyckats anpassa utbildningen till varje elevs behov, förutsättningar och tänkande. Skillnaden i resultat mellan flickor och pojkar visar att flickorna når målen i alla ämnen i lägre grad än pojkarna 2008 och 2009 medan pojkarna når målen i lägre grad 2005, 2006 och 2007. År 2009 låg flickornas resultat under det för flickor genomsnittliga värdet för riket medan pojkarnas resultat låg 10 procentenheter över motsvarande värde. Åtgärder behöver vidtas så att alla elever ges förutsättningar att nå målen i alla ämnen. Andelen elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier 2009 är 86 procent, vilket är lägre än genomsnittet för riket. Eftersom andelen elever behöriga till universitet och högskolor grundar sig på andelen elever med slutbetyg är det angeläget att kommunen analysera elevernas möjlighet att nå målen för utbildningen. Bland annat får inte alla elever studiehandledning på modersmålet som behöver det.

13 (32) Kommunen saknar sammanställningar av kunskapsresultat för årskurs 3 och 5, obligatoriska särskolan, komvux och särvux. Huvudområde: Trygg lärandemiljö Bedömningsområde: Plan mot kränkande behandling Kommunen ser inte till att det finns en plan mot kränkande behandling i enlighet med skollagen i varje särskild verksamhet och att planen följs upp och utvärderas. 14 a kap 8 skollagen och 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Det saknas planer mot kränkande behandling för varje enhet i förskolorna, den pedagogiska omsorgen, två grundskolor, gymnasieskolan, komvux och särvux. De planer som finns för verksamheter uppfyller inte författningarnas krav. Planerna som upprättats gemensamt för grundskolor och skolbarnsomsorg visar inte vilka årliga insatser som ska genomföras och följas upp för skolan respektive fritidshemmens verksamhet. I flera planer saknas också rutiner för uppföljning av insatser för att kontrollera att akuta åtgärder haft effekt, hur händelser och åtgärder ska dokumenteras och hur eventuella kränkningar ska hanteras mellan barn/elever och vuxna. Vidare har inte barn och elever varit med om att upprätta, följa upp och se över planen. Det finns inte dokumentation av alla verksamheters uppföljning och utvärdering av planerna. Kommunen gör uppföljningar av arbetet med planerna men det saknas tydliga åtgärder för hur planerna ska förbättras så att de uppfyller författningarnas krav. Huvudområde: Ledning och utveckling Bedömningsområde: Personalens utbildning och kompetensutveckling Lärarna i kommunen har inte utbildning i tillräcklig utsträckning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Vidare får inte lärare och övrig personal genomgå kompetensutveckling utifrån respektive verksamhets behov. 2 kap. 3 och 7 skollagen

14 (32) I kommunen har inte alla lärare utbildning som är avsedd för den undervisning de bedriver (se vidare skolbesluten). Kommuner har inte någon planering av personalens kompetensutveckling som krävs för att personalen professionellt ska kunna utföra sina uppgifter. Bedömningsområde: Ansvarsfördelning Ansvarsfördelning mellan nämnd, förvaltning och verksamheten i komvux och särvux är inte tydlig. 2 kap. 1 skollagen Hällefors kommun tar inte i tillräcklig utsträckning ansvar för verksamheten i komvux och särvux. Beslut har fattats av kommunstyrelsen 2000-02-29, bildningsnämnden 2000-06-06 och kommunfullmäktige 2003-02-11 att vuxenutbildningen skulle överföras från bildningsnämnden till kommunstyrelsen men dessa beslut har inte verkställts. Budget för verksamheterna ligger under bildningsnämnden. Bildningsnämnden genomför inte några uppföljningar och utvärderingar av verksamheterna i syfte att vidta åtgärder för att utveckla verksamheterna. Vidare saknas en delegationsordning för att styra inriktningen på verksamheterna i komvux och särvux. Det strategidokument för vuxenutbildningen som antagits av kommunstyrelsen 2009-02-24 var inte känt av rektorn för komvux och särvux. Bedömningsområde: Rektorernas uppdrag Kommunen ser inte i tillräcklig utsträckning till att rektorerna genomför sitt uppdrag i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna. Lpo 94, 2.8 Rektors ansvar och Lpf 94, 2.6 Rektors ansvar

15 (32) Tillsynen visar att det pedagogiska ledarskapet betonas i olika grad av rektorerna. Det framkommer att det finns rektorer som bedriver ett ledarskap som överensstämmer med de nationella kraven. Andra rektorer har inte tagit sitt ansvar för att de nationella kunskapsmålen för årskurs 3 och 5 har följts upp och utvärderats, vilket fått till följd att adekvata utvecklingsområden inte har identifierats. Vidare tar inte alla rektorer ett övergripande ansvar för att skolan som helhet inriktas mot de nationella målen bl.a. har inte individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen utarbetats. Rektorn för komvux och särvux ges inte förutsättningar att bedriva ett pedagogiskt ledarskap (se Ansvarsfördelning). Bedömningsområde: Uppföljning och utvärdering Kommunen har inte någon aktuell skolplan och kommunen följer inte upp och utvärderar sina verksamheter i tillräcklig omfattning för att kunna ta tillvara resultaten och omsätta dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. 1 kap. 12 skollagen Kommunfullmäktige beslutade 2009-06-09, 72, att bildningsnämndens Måldokument för skola och barnomsorg 2004 2006 ska gälla t.o.m. 2010 eller tills nytt måldokument antagits av kommunfullmäktige. Det framkommer dock att skolplanen är inaktuell och att det finns mål i planen som inte är adekvata för kommunens styrning av verksamheterna. Kommunen saknar tillräckligt med underlag för utvärderingar i syfte att bedöma vilka insatser som behövs för att målen för verksamheterna ska nås. Kommunen har inte genomfört uppföljning och utvärdering av utveckling och lärande i förskoleverksamheten. De nationella målen för årskurs 3 i svenska, svenska som andraspråk och matematik samt målen för alla ämnen i årskurs 5 har inte följts upp, vilket är rektors ansvar. För årskurs 9 har kommunen sammanställningar i form av genomsnittligt meritvärde över tid och uppdelat på pojkar och flickor för 2008, andelen elever som nått målen i alla ämnen, andelen elever som saknar betyg i alla ämnen samt andelen elever behöriga till nationella program. Det saknas dock resultat specificerat i ämnen. Vidare saknar resultat av måluppfyllelsen i obligatoriska särskolan, komvux och särvux.

16 (32) Huvudområde: Tillgång till utbildning Bedömningsområde: Plats och valmöjligheter Kommunen erbjuder inte i alla delar den undervisning och de valmöjligheter barn, elever och studerande har rätt till. Bilaga 3 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen, 1 kap. 12 skollagen, 2 kap. 15 16 grundskoleförordningen och 8 kap. 5 gymnasieförordningen Kulturskolan I tillsynen framkommer att elever kontinuerligt i stället för utbildning enligt timplan deltar i verksamhet i Kulturskolan. Kommunen behöver säkerställa att eleverna får sin garanterade undervisningstid enligt timplanen. Svenska som andraspråk Elever med utländsk bakgrund får undervisning i både ämnet svenska och ämnet svenska som andraspråk. Rektorn har inte beslutat om elever ska få undervisning i svenska som andraspråk i stället för svenska. Särvux Tillsynen visar att utbildningen i särvux är begränsad till kurser för grundläggande särvux. Behovet av att erbjuda kurser motsvarande träningsskola eller utbildning i gymnasial särvux har inte utretts. Bedömningsområde: Lokala utformningar Kommunen ser inte till att de lokala kurserna överensstämmer med författningarnas krav. 2 kap. 14 första stycket gymnasieförordningen En lokal kurs ska ge kunskaper i ett eller flera ämnen inom ett bestämt kunskapsområde och svara mot sådana behov som inte tillgodoses genom en nationellt fastställd kursplan. Skolinspektionen har granskat ett urval av de 78 lokala kurser som Pihlskolan erbjuder. Innehållet i de granskade kurserna kan i de flesta fall tillgodoses i natio-

17 (32) nellt fastställda kursplaner. Åtgärder behöver vidtas så att kommunen ser till att de lokala kurser som erbjuds utformas i enlighet med bestämmelserna. Pihlskolan erbjuder elever på alla program att läsa Trafikutbildning. Körkortsutbildning, såväl praktisk som teoretisk, är inte en del av gymnasiekolans kunskapsuppdrag. Det finns undantag som gäller utbildning av dels yrkesförare bl.a. inom transportnäringen och dels anläggningsförare. Ingen av utbildningarna finns i Pihlskolan. I Intervjuer med förvaltningsledningen framkommer att kursen Trafikutbildning inte kommer att erbjudas till nästa läsår. Skolinspektionen förutsätter att så sker.

18 (32) Tillsyn av förskoleverksamheten Helhetsbedömning Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i verksamheten. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning verksamheten, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i denna rapport grundas på de dokument som Hällefors kommun skickat in samt på de intervjuer som genomförts vid besök i kommunen. Tillsynen visar att det är angeläget att kommunens systematiska kvalitetsarbete ges en sådan utformning och innehåll så att verksamheten ges de bästa förutsättningar att utvecklas. Kommunen som huvudman har inte tagit sitt ansvar för att se till att planer mot kränkande behandling upprättats i kommunens förskolor. En sådan lagstadgad dokumentation är av största vikt som en del i att skapa en trygg miljö som grund för barnens utveckling och lärande. I kommunbeslutet redovisas vad som måste åtgärdas gällande förskoleverksamheten. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det krävs åtgärder har kommunen, tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Bedömningarna redovisas i tillsynsprotokollet i denna rapport. Skolinspektionen kommer att följa upp att detta sker. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast den 24 september 2010.

19 (32) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen tar i tillsynen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Skolinspektionen genomför tillsyn i Hällefors kommun under våren 2010. När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedömningar som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen i ett beslut. Av rapporter och bilagda beslut framgår vilka skolor och verksamheter som har granskats, hur tillsynen har genomförts, vilka bedömningar som har gjorts och i vilka avseenden åtgärder behövs på de enskilda skolorna eller i de olika övriga verksamheterna. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten, förskoleverksamhetens lärandemiljö samt tillgång. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn). Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen, dels den information som samlats in under besöket. Även annan information om kommunens förskoleverksamhet som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt har använts. I Hällefors kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal och ansvarig rektor för samtliga kommunens förskoleenheter. Dessutom genomfördes intervjuer med personalrepresentanter från kommunens samtliga förskolor, dagbarnvårdare och föräldrar med barn i verksamheten. Beskrivning av verksamheten Tabell 2: Antal barn Förskoleverksamheten Antal barn Förskola 221 Pedagogisk omsorg för förskolebarn 56 Källa: Hällefors kommun 2010-02-18

20 (32) Inom förskoleverksamheten i Hällefors kommun finns fyra enheter/förskolor. Tre av förskolorna ligger i tätorten Hällefors och en i samhället Grythyttan ca en mil från tätorten. Barngruppernas storlek varierar mellan 15 25 barn. Cirka 15 procent av barnen har ett annat modersmål än svenska. Personalen i verksamheten (36 anställda 14 barnskötare och 22 förskollärare) har lång erfarenhet och personalomsättningen är låg. Utöver förskolor finns för närvarande pedagogisk omsorg i form fem familjedaghem. Förskolorna och den pedagogiska omsorgen leds av en rektor som således har ansvaret för all kommunal förskoleverksamhet.

21 (32) Tillsynsprotokoll för förskoleverksamheten Rutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande. Måluppfyllelse och resultat Utveckling och lärande Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Fokus på förskolans uppdrag Utvärdering och uppföljning Förskoleverksamhetens lärandemiljö Fokus på utveckling och lärande Tillgång Trygg miljö för utveckling och lärande Ansvar och tillgång till plats Gruppers storlek och sammansättning Särskilt stöd Registerkontroll och anmälningsskyldighet

22 (32) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Bedömningsområde: Fokus på förskolans uppdrag Förskolans ledning ser inte till att personalen i förskolorna i alla avseenden arbetar utifrån de nationella målen. Lpfö 98, 2.2 Utveckling och lärande Tillsynen visar att förskolor i Hällefors kommun, vid informationsöverföring mellan förskolan och förskoleklassen, i särskilda formulär dokumenterar det enskilda barnets grad av resultat/måluppfyllelse i olika avseenden. Det framstår därmed som förskolan arbetar mot och utvärderar måluppfyllelse för barnen i förskolan. I förskolan är det inte det enskilda barnets resultat som skall utvärderas och barnets utveckling och lärande ska därför inte heller bedömas utifrån fastställda kriterier. Bedömningsområde: Utvärdering och uppföljning Kommunen följer inte i tillräcklig omfattning upp och utvärderar förskoleverksamheten. 3 förordningen om kvalitetsredovisning m.m. Tillsynen visar att personalen vid förskolorna diskuterar kvalitetsarbete i huvudsak vid olika personalmöten där ansvarig rektor deltar. Rektorn följer även upp verksamheten genom besök i förskolorna en gång i veckan på fasta tider. I kommunens kvalitetsredovisning (2008) synliggörs dock inte förskoleverksamheten. Kommunens kvalitetsarbete i förskolan tar inte i tillräcklig omfattning sin utgångspunkt i en beskrivning av nuläge, mål för verksamheten, uppföljning och utvärdering, analys och bedömning av resultat, utvecklingsåtgärder och nya mål.

23 (32) Huvudområde: Förskoleverksamhetens lärandemiljö Bedömningsområde: Fokus på utveckling och lärande Förskolorna arbetar inte så att de medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål. Lpfö 98, 1 Förskolans värdegrund och uppdrag samt 2.2 Utveckling och lärande Tillsynen visar att barnen som har ett annat modersmål än svenska har ytterst begränsade möjligheter att i kommunens förskolor utveckla det egna modersmålet. Det framkommer att personalen kontinuerligt arbetar med språkligt stöd för svenskan. Däremot finns inte så mycket arbete på förskolorna för att stärka det egna modersmålet hos barn med annat modersmål. Det saknas en tydlig struktur och gemensamma rutiner för hur förskolebarn som har ett annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla sitt modersmål inom ramen för den dagliga verksamheten på förskolan Bedömningsområde: Trygg miljö för utveckling och lärande Arbetet i förskolorna är inte i tillräckligt hög grad medvetet inriktat på att motverka traditionella könsmönster. Lpfö 98, 1. Förskolans uppdrag och värdegrund Tillsynen visar att förskolornas personal inte analyserar sina egna föreställningar om manligt och kvinnligt och diskuterar hur den pedagogiska miljön kan utformas för att stärka jämställdhetsarbetet. Samverkan med föräldrarna har stor betydelse för förskolornas jämställdhetsarbete. Diskussioner tillsammans med föräldrar om jämställdhet i förhållande till läroplanens värdegrund förekommer alltför begränsat i förskolorna i Hällefors kommun.

24 (32) Kommunens förskoleverksamhet saknas planer mot kränkande behandling. 14 a kap 8 skollagen Tillsynen visar att det i kommunens förskoleverksamhet saknas planer mot kränkande behandling.

25 (32) Tillsyn av skolbarnsomsorgen Helhetsbedömning Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god pedagogisk verksamhet och omsorg. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av skolbarnsorgen. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning skolbarnsomsorgen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolbarnsomsorgen, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som Hällefors kommun skickat in samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Av granskningen framkommer att flera av kommunens rektorer saknar tydligt fokus på fritidshemmens uppdrag. Rektorerna är i liten utsträckning aktiva i att ge struktur och förutsättningar för att ett kontinuerligt utvecklings- och kvalitetsarbete ska kunna bedrivas. Det innebär bl.a. att flera fritidshem saknar rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering av verksamheterna. I vissa fall saknar personalen även möjligheter att planera verksamheten. Rektorer och personal ger heller inte vårdnadshavare möjlighet att delta i och påverka verksamheten genom att se till att det finns olika former och forum för inflytande och samverkan. I arbetet med att främja och förebygga kränkande behandling utgår inte de insatser, som ska genomföras och följas upp under året, från situationen på det enskilda fritidshemmet. Det innebär att rektorerna och personalen inte i tillräcklig utsträckning har uppmärksammat det enskilda fritidshemmets behov av såväl det främjande som det förebyggande arbetet. För vissa fritidshem saknas i det främjande arbetet ett arbete med olika kulturers lika värde samt ett arbete med att stödja barnens språkliga och kulturella identitet. Barnen i fritidshemmen är heller inte delaktiga i detta arbete. I kommunbeslutet redovisas vad som måste åtgärdas gällande skolbarnsomsorgen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det krävs åtgärder har kommunen, tillsammans med verksamheterna, ansvar för att åtgärder vidtas. Bedömningarna redovisas i tillsynsprotokollet i denna rapport. Skolinspektionen kommer att följa upp att detta sker. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast den 24 september 2010.

26 (32) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen har granskat skolbarnsomsorgen i Hällefors kommun under våren 2010 och genomfört kommunövergripande intervjuer den 16 18 februari. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för den regelbundna tillsynen. När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedömningar som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen i ett beslut. Av rapporter och bilagda beslut framgår vilka skolor och verksamheter som har granskats, hur tillsynen har genomförts, vilka bedömningar som har gjorts och i vilka avseenden åtgärder behövs på de enskilda skolorna eller i de olika övriga verksamheterna. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten, skolbarnsomsorgens lärandemiljö samt tillgång. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör verksamheten. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn). Underlaget för Skolinspektionens bedömning är intervjuer och dokument. Dokumenten samlas in från kommunen och skolbarnsomsorgen. Även annan information om kommunens skolbarnsomsorg från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. I Hällefors kommun intervjuades ansvariga politiker, förvaltningspersonal, chef för skolbarnsomsorgen och ansvarig ledningspersonal från samtliga kommunens skolbarnsomsorgsenheter. Dessutom genomfördes intervjuer med personalrepresentanter från kommunens fritidshem och med föräldrar med barn i verksamheten. Huvudmannen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av verksamheten Tabell 3: Antal barn Verksamhet Antal barn Skolbarnomsorg 111 Öppen fritidsverksamhet 43 Källa: Uppgifter från kommunen 2010-03-17

27 (32) Bildningsnämnden är ansvarig för skolbarnsomsorgen i kommunen. Skolbarnsomsorgen är organiserad som fritidshem i kommunens grundskolor (Snäckeskolan, Kronhagsskolan och Grythyttans skola) samt som fritidshem och öppen fritidsverksamhet i Kulturskolans fritidsklubb Valhalla. Skolbarnsomsorgen leds av de rektorer som ansvarar för den/de skolor där verksamheten finns förlagd. Kommunen har en hög andel personal med pedagogisk högskoleutbildning i verksamheten.

28 (32) Tillsynsprotokoll för verksamheten Rutan under varje bedömningspunkt fylls endast i när Skolinspektionen bedömt att åtgärder behövs. Bedömningar och motiveringar för detta redovisas i det följande. Måluppfyllelse och resultat Utveckling och lärande Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Fokus på skolbarnomsorgens uppdrag Utvärdering och uppföljning Skolbarnsomsorgens lärandemiljö Fokus på utveckling och lärande Tillgång Trygg miljö för utveckling och lärande Ansvar och tillgång till plats Gruppers storlek och sammansättning Särskilt stöd Registerkontroll och anmälningsskyldighet

29 (32) Bedömningar och motiveringar Huvudområde: Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Bedömningsområde: Fokus på skolbarnsomsorgens uppdrag Ledningen i kommunens fritidshem ser inte i tillräcklig grad till att personalen i fritidshemmen arbetar utifrån de nationella målen. Lpo 94, 1 Skolans värdegrund och uppdrag Fritidshemmens verksamhet uppfattas i vissa fall som en del av skolan, snarare än som en egen verksamhet. Kommunen såväl som rektorer har därmed ett begränsat fokus på fritidshemmens uppdrag och de mål som styr verksamheten. Personalen i vissa verksamheter ges inte i tillräcklig omfattning möjlighet att planera utifrån de nationella målen. Se vidare Skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshem sidan 22. Bedömningsområde: Utvärdering och uppföljning Kommunen och fritidshemmen planerar, följer upp och utvärderar inte verksamheten i tillräcklig grad samt tar tillvara resultaten och omsätter dessa i åtgärder för att nå de nationella målen. 3 förordningen om kvalitetsredovisning för skolväsendet m.m. Fritidshemmen saknar system och rutiner för att i tillräcklig grad kontinuerligt kunna planera och utvärdera sitt arbete. Ledningen saknar därmed underlag för att följa upp och utvärdera hur fritidshemmen arbetar för att nå de nationella målen för verksamheten.

30 (32) Kommunens uppföljning av fritidshemsverksamheten utgörs till stor del av fritidshemmens kvalitetsredovisningar. Då fritidshemmens kvalitetsredovisningar inte innehåller tillräckliga underlag för analys, saknas underlag för att kunna utvärdera och utveckla fritidshemsverksamheten i kommunen. Huvudområde: Skolbarnsomsorgens lärandemiljö Bedömningsområde: Fokus på utveckling och lärande Kommunens skolbarnsomsorg samverkar inte i tillräcklig grad med hemmen för att ge föräldrarna möjlighet att påverka och få information om verksamheten i stort. Lpo 94, 2.4 Skola och hem Fritidshemmens personal samverkar huvudsakligen med föräldrarna vid lämning eller hämtning av barnen. Övriga former av samverkan med vårdnadshavare förekommer i mindre omfattning. Fritidshemmen ger därmed inte vårdnadshavare tillräcklig möjlighet att delta i och påverka verksamheten, eftersom det saknas olika former för inflytande och samverkan. Föräldrarna ges därmed begränsade möjligheter att känna sig delaktiga i frågor som rör fritidshemmets grundläggande värden samt i planering av verksamheten. Bedömningsområde: Trygg miljö för utveckling och lärande Skolbarnsomsorgen arbetar inte i tillräcklig omfattning målinriktat för att förebygga och motverka kränkande behandling och dokumentationen i planen mot kränkande behandling är bristfällig. 14 a kap 6 och 8 skollagen och 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandlig

31 (32) I arbetet med att förebygga kränkande behandling saknas i kommunens fritidshem ett aktivt främjande och förebyggande arbete med att stödja barnens språkliga och kulturella identitet, samt att utveckla ett förhållningssätt som ser olika kulturer som en tillgång. I arbetet med att förebygga kränkande behandling utgår inte de insatser, som ska genomföras och följas upp under året, från situationen på det enskilda fritidshemmet. Barnen i fritidshemmen har heller inte deltagit i detta arbete. Planen mot kränkande behandling är upprättad som ett gemensamt dokument med den skola/verksamhet som fritidshemmet samverkar med. I planen saknas en tydlig beskrivning av vilka insatser, som det enskilda fritidshemmet ska genomföra och följa upp under året (jfr ovan). Planen saknar även en beskrivning av hur fritidshemmen ska hantera eventuella kränkningar i ett personal- barnperspektiv. Huvudområde: Tillgång Bedömningsområde: Ansvar och tillgång till plats Skolbarnsomsorgen bedrivs inte i överensstämmelse med skollagen. 2 a kap. 2 skollagen Öppen verksamhet är endast avsedd för barn mellan 10 och 12 år. I Hällefors kommun erbjuds barn som är nio år plats i Kulturskolans fritidsklubb Valhalla, vilket är en öppen verksamhet. Genom att erbjuda yngre barn än 10 år öppen fritidsverksamhet följer inte kommunerna gällande bestämmelser. Kommunen har ansvar för att åtgärder vidtas, såväl på skol- och enhetsnivå som på huvudmannanivå. Skolinspektionen kommer att följa upp detta och övriga beslut. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast den 24 september 2010. Innan tillsynen avslutas kommer Skolinspektionen att göra uppföljningsbesök i kommunen under oktober 2010. Av bilagda beslut framgår vilka brister som identifierats på skolor och enheter.

32 (32) Föredragande för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen har varit undervisningsråd Per Lennermark och utredare Lena Stadler. I ärendets slutliga handläggning har avdelningsjurist Carin Holtz och enhetschef Gunnar Olausson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Agneta Sandén Avdelningschef Ewa Pettersson Undervisningsråd/föredragande

Bilaga 1 Skolbeslut för kommunens grundskolor

Skolbeslut Tillsyn i Grythyttans skola Hällefors kommun 2010-03-24-24 1 (8) Dnr. 43-2009:3888 Skolbeslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Grythyttans skola i Hällefors kommun

Skolbeslut Tillsyn i Grythyttans skola Hällefors kommun 2010-03-24 2 (8) Dnr. 43-2009:3888 Rektorn vid Grythyttans skola Stationsgatan 6 712 60 Grythyttan Tillsyn i Grythyttans skola Förskoleklass Grundskola, årskurserna 1 5 Helhetsbedömning och beslut Skolinspektionens tillsyn fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Granskningen avser inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan. Istället har en bedömning gjorts av i vilken utsträckning skolan, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i detta beslut grundas på de dokument som Grythyttans skola och Hällefors kommun skickat in samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Tillsynen visar att alla elever inte nådde de nationella kunskapsmålen i matematik och svenska för årskurs 3 våren 2009. I årskurs 5 har inte alla elever nått de nationella kunskapsmålen i samtliga ämnen våren 2007, 2008 och 2009. Av individuella utvecklingsplaner framkommer att lärarna inte regelbundet ger skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervisning i. Vilka insatser som behövs och som skolan ska vidta för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så lång som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna saknas eller är bristfälligt redovisade i planerna. En plan mot kränkande behandling som till sitt innehåll är i överensstämmelserna med bestämmelserna och som tagits fram under medverkan av eleverna utgör långsiktigt en grund elevernas trygghet och därmed även deras lärande. Skolinspektionen har i tillsynen av Grythyttans skola identifierat följande brister som ska åtgärdas Skolan ger inte alla elever förutsättningar att nå målen i matematik och svenska i årskurs 3 och samtliga ämnen i årskurs 5 (Förordning om läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, 2.2 Kunskaper).

Skolbeslut Tillsyn i Grythyttans skola Hällefors kommun 2010-03-24 3 (8) Dnr. 43-2009:3888 Lärarna ger inte eleven och elevens vårdnadshavare fortlöpande skriftlig information om elevens kunskapsutveckling (7 kap. 2 grundskoleförordningen). Det finns brister i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling (14 a kap 8 skollagen, 2 förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandlig). Bedömningarna redovisas i bilaga 2. Rektor och Hällefors kommun har ansvar för att Grythyttans skola brister åtgärdas. Redovisning ska lämnas till Skolinspektionen senast tre månader från den dag beslutet för Hällefors kommun meddelas. Skolinspektionen kommer då att följa upp beslutet. Skolinspektionen förutsätter dock att rektorn och Hällefors kommun snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. Skolinspektionen kan komma att tidigare än angivet datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna. I ärendets slutliga handläggning har deltagit undervisningsrådet Ewa Pettersson och utredaren Yvonne Hoffmann. På Skolinspektionens vägnar Gunnar Olausson Enhetschef Per Lennermark Undervisningsråd/föredragande Kopia till Hällefors kommun Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Allmänt om tillsynen och beskrivning av skolan Tillsynsprotokoll och bedömningar för Grythyttans skola

4 (8) Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför tillsyn i Hällefors kommun under våren 2010. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolor i kommunen. Skolinspektionen besökte Grythyttans skola den 10 februari 2010. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolbeslutet kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. När tillsynen har genomförts i hela kommunen sammanställs iakttagelser och bedömningar som rör huvudmannens ansvar för skolväsendet i kommunen i ett beslut (slutligt beslut). Skolbesluten från samtliga skolor i kommunen fogas då till det beslutet som bilagor. Skolinspektionen kommer att följa upp vilka åtgärder som vidtagits i anledning av påtalade brister senast tre månader efter att kommunbeslutet meddelades. Tillsynen inriktas mot fyra huvudområden: måluppfyllelse och resultat, pedagogisk ledning och utveckling av skolan, skolans lärandemiljö samt enskild elevs rätt. Bedömningarna av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet. Information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn). Underlaget för Skolinspektionens bedömning är dels dokument från kommunen och Grythyttans skola, dels den information som samlats in under besöket. I Grythyttans skola intervjuades rektorn, lärare och elever i årskurs 5. Även annan information om kommunen och skolan från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Beskrivning av skolan Tabell 1: Antal elever på Grythyttans skola Skolan Antal elever Förskoleklass 12 Grundskola 69 Källa: Grythyttans skola 2010-02-10.