MANUALBLAD MODULER TILL DIGITALMASKINEN

Relevanta dokument
Detta häfte innehåller anvisningar om förberedelser och genomförande av fyra laborationer.

LV6 LV7. Aktivera Kursens mål:

Minnet. Minne. Minns Man Minnet? Aktivera Kursens mål: LV3 Fo7. RAM-minnen: ROM PROM FLASH RWM. Primärminnen Sekundärminne Blockminne. Ext 15.

Detta häfte innehåller anvisningar om förberedelser och genomförande av fyra laborationer.

Sekvensnät vippor, register och bussar

Detta häfte innehåller anvisningar om förberedelser och genomförande av fyra laborationer.

ALU:n ska anslutas hur då?

Digital- och datorteknik

EDA451 - Digital och Datorteknik 2010/2011. EDA Digital och Datorteknik

Digital- och datorteknik

EDA451 - Digital och Datorteknik 2009/2010. EDA Digital och Datorteknik

Styrenheten 9/17/2011. Styrenheten - forts Arb s 120. LV4 Fo10. Aktivera Kursens mål: Kap 7 Blå

Laboration i digitalteknik Introduktion till digitalteknik

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner

Digital- och datorteknik

Ext-13 (Ver ) Exempel på RTN-beskrivning av FLEX-instruktioner

Tentamen. EDA432 Digital- och datorteknik, It DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Onsdag 12 Januari 2011, kl

Digitalteknik EIT020. Lecture 15: Design av digitala kretsar

Ett minneselements egenskaper. F10: Minneselement. Latch. SR-latch. Innehåll:

Digital och Datorteknik EDA /2011. EDA 451 Digital och datorteknik 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng

Centralenheten: ALU, dataväg och minne

Tentamen. TSEA22 Digitalteknik 5 juni, 2015, kl

Exempel 3 på Tentamen

Digital- och datorteknik

Sekvensnät. William Sandqvist

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik

Tentamen 3. EDAxxx Grundläggande Datorteknik DIT791 Grundläggande Datorteknik, GU. Måndag xx Oktober 20xx, kl

Grundläggande datorteknik

EDA215 Digital- och datorteknik för Z

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. vid flera tillfällen. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng

Digital- och datorteknik

Adressavkodning - busskommunikation

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng

Exempel 2 på Tentamen med lösningar

Digital- och datorteknik

Läsminne Read Only Memory ROM

DAT 015 Maskinorienterad programmering 2010/2011. Uppbyggnad_och_funktion.pdf

Exempel 1 på Tentamen med lösningar

Laborationskort - ML4

Tentamen. EDA452 Grundläggande Datorteknik, D DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Måndag 17 December 2012, kl

Laboration nr 3 behandlar

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Digital- och datorteknik

Tentamen i IE1204/5 Digital Design onsdagen den 5/

Digital- och datorteknik

Lösningsförslag tenta

Minneselement,. Styrteknik grundkurs. Digitala kursmoment. SR-latch med logiska grindar. Funktionstabell för SR-latchen R S Q Q ?

Digital- och datorteknik

Låskretsar och Vippor

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA

Beskrivning av porthantering i mikroprocessorn SAM3U som används på vårt labkort SAM3U- EK.

Digital- och datorteknik

Digital elektronik CL0090

Digitalteknik F12. Några speciella automater: register räknare Synkronisering av insignaler. Digitalteknik F12 bild 1

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar

Tentamen med lösningar

Digital- och datorteknik

Tentamen. EDA432 Digital och datorteknik IT INN790 Digital och datorteknik GU. Måndag 23 oktober 2006, kl i V-salar

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven instruktionlista FLEXIBLE INSTRUKTION SET PROCESSOR FLISP

TENTAMEN. Digital- och datorteknik. Institutionen för data- och informationsteknik Avdelningen för datorteknik LEU431. Lars-Eric Arebrink

Digital- och datorteknik. Mekatronik-, data- och elektroingenjör Åk 1/ lp 1o2. Lars-Eric Arebrink. Av institutionen utgiven. vid flera tillfällen

TSEA22 Digitalteknik 2019!

2 UPPBYGGNAD OCH FUNKTION

Grundläggande digital- och datorteknik

IE1205 Digital Design: F8: Minneselement: Latchar och Vippor. Räknare

Digital- och datorteknik

Digital- och datorteknik. Lars-Eric Arebrink. vid flera tillfällen. Betyg 4: 36 poäng Betyg 5: 48 poäng

Datormodell. Datorns uppgifter -Utföra program (instruktioner) Göra beräkningar på data Flytta data Interagera med omvärlden

Tentamen. EDA432 Digital- och datorteknik, IT DIT790 Digital- och datorteknik, GU. Måndag 18 Oktober 2010, kl

Laborationsmoment t 2 - En Borrautomat

Tentamen i Digital Design

TENTAMEN(Nu anpassad till FLIS- processorn)

Laborationshandledning

Ext-14 (Ver ) Ext-14. FLEX-processorns styrenhet med fast logik

Adressrum, programmerarens bild

Facit till övningsuppgifter Kapitel 13 Anslutning av minnes- och I/O-moduler till buss 13-1

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

GPIO - General Purpose Input Output

TSEA22 Digitalteknik 2019!

Datorteknik. Den digitala automaten. En dator måste kunna räkna! Register och bussanslutning

Tenta i Digitalteknik

Laboration nr 4 behandlar Assemblerprogrammering

F5 Introduktion till digitalteknik

Sekvensnät i VHDL del 2

Felsökning av bakgavellyft

EDA216. Digital- och datorteknik. Diverse kompletterande material

Design av digitala kretsar

IE1205 Digital Design: F9: Synkrona tillståndsautomater

EDA Digital och Datorteknik

Föreläsningsanteckningar till Konstruktionsmetoder

Att läsa en manual. Exempel Timern ECT_16B8C. Läs den allmänna beskrivningen (Overview) Vi ser att grundfunktionen är en räknare med prescaler

Laborationsmoment t 2 - En Borrautomat

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Omtentamen med lösningar i IE1204/5 Digital Design Fredag 10/

LABORATIONER I DIGITALTEKNIK. för kurserna. TSEA22, lab 1-4 TSEA51, lab 1-3 TDDC75, lab 1,2

F2: Motorola Arkitektur. Assembler vs. Maskinkod Exekvering av instruktioner i Instruktionsformat MOVE instruktionen

SEKVENSKRETSAR. Innehåll

TENTAMEN (Något redigerad)

Transkript:

MANUALBLAD MODULER TILL DIGITALMASKINEN Inst för Datorteknik 2006. v2.02, 061014 1

DIGITALMASKINEN... 3 MANÖVERPANELEN... 5 2-INGÅNGARS AND... 6 2-INGÅNGARS NAND... 7 3-INGÅNGARS NAND... 8 4-INGÅNGARS NAND... 9 INVERTERARE... 10 2-INGÅNGARS NOR... 11 2-INGÅNGARS XOR... 12 FLANKTRIGGAD D-VIPPA... 13 8-BITARS ALU... 14 8-BITARS REGISTER... 15 DISPLAYMODUL... 16 DATA SOURCE-MODUL 1... 17 DATA SOURCE-MODUL 2... 18 4-BITARS RÄKNARE CTR4... 19 JK-VIPPA... 20 FLEX - DATAVÄG... 21 MINNESMODUL 1... 22 MINNESMODUL 2... 23 ENKEL MANUELL STYRENHET... 24 MANUELL STYRENHET... 25 FLEX STYRENHET... 26 AVKODARENHET... 27 STYRSIGNALMODUL... 28 STYRKORT FÖR BORRMASKIN... 29 BORRMASKIN... 30 KONFIGURATION LABORATION 1... 31 KONFIGURATION LABORATION 2 (DEL 1)... 32 KONFIGURATION LABORATION 2 (DEL 2)... 33 KONFIGURATION LABORATION 3 (DEL 1)... 34 KONFIGURATION LABORATION 3 (DEL 2)... 35 2

Digitalmaskinen Digitalmaskinen består av tre rader moduler. De två översta raderna innehåller utbytbara logikmoduler och den nedersta raden består av en fast manöverpanel. Se figuren nedan. Två rader med plats för utbytbara logikmoduler Nedersta raden är en manöverpanel och dessa moduler kan inte bytas ut Nätströmbrytare Switchmodul Figur. Digitalmaskinen Det finns ett stort antal moduler som innehåller de vanliga logiska grindarna AND, NOR, XOR etc. Vidare finns det moduler som innehåller strömställare (switchar) för att ge indata till digitalmaskinen. För att läsa av utdata från digitalmaskinen studeras lysdioderna på de olika modulerna. Det finns även en displaymodul för visning av hexadecimala tal. Slutligen finns det större moduler som används för att bygga FLEXprocessorn. Dessa är olika typer av styrenheter, datavägar och minnesmoduler. Slutligen finn det in- och utmoduler som används för anslutning av yttre styrobjekt till FLEX-datorn. De olika modulerna består av en frontpanel med logiksymboler, bananhylsor och lysdioder för visning av de logiska nivåerna signalerna har. Se nästa sida. 3

Modulens undersida består av ett kretskort med de digitala kretsar som visas på frontpanelen. Vidare hittas även kretsar för drivning av lysdioder (förstärke för de logiska nivåerna så att tillräckligt ström flyter genom lysdioderna så att de lyser tillräckligt starkt). På modulens undersida hittas även två bananstift som fungerar som fästanordning av modulen på digitalmaskinen. Bananstiften fungerar även som strömförsörjning till modulen (+5V och 0V) Exempel på frontpanel En moduls undersida med bananstift för strömförsörjning. 4

Manöverpanelen Manöverpanelen består av en nätströmbrytare till vänster. Observera att digitalmaskinen ej skall vära spänningssatt när du utför kopplingsarbete. Vidare består manöverpanelen av en buffert och en multivibratormodul som inte används i denna kurs Den högra halvan innehåller en pulsmodul och en switchmodul med stömställare (switchar). Båda modulerna har två rader bananhylsor för anslutning av antingen aktivt höga signaler (B) eller aktivt låga signaler (B ). Pulsmodulen har återfjädrande switchar och används för att ge korta (höga eller låga) pulser enligt symbolerna på panelen. Switchmodulen har inte återfjädrande strömställare. 5

2-Ingångars AND Modulen innehåller fyra 2-ingångars AND-grindar med lysdiodindikering av utgångarnas logiknivå. Vidare hittas bananhylsor för logiknivån 1 (+5V) och logiknivån 0 (0V). +5V Lysdiod för indikering av Logiknivå Dubbla utgångar Ingångar 0V 6

2-ingångars NAND Modulen innehåller fyra 2-ingångars NAND-grindar med lysdiodindikering av utgångarnas logiknivå. Vidare hittas bananhylsor för logiknivån 1 (+5V) och logiknivån 0 (0V). +5V Lysdiod för indikering av Logiknivå Dubbla utgångar Ingångar 0V 7

3-ingångars NAND Modulen innehåller tre 3-ingångars NAND-grindar med lysdiodindikering av utgångarnas logiknivå. Vidare hittas bananhylsor för logiknivån 1 (+5V) och logiknivån 0 (0V). Lysdiod för indikering av Logiknivå Dubbla utgångar Ingångar 0V 8

4-ingångars NAND Modulen innehåller två 4-ingångars NAND-grindar med lysdiodindikering av utgångarnas logiknivå. Vidare hittas bananhylsor för logiknivån 1 (+5V) och logiknivån 0 (0V). +5V Lysdiod för indikering av Logiknivå Ingångar Dubbla utgångar 0V 9

INVERTERARE Modulen innehåller tio INVERTERARE med lysdiodindikering av utgångarnas logiknivå. Utgång Lysdiod för indikering av Logiknivå Ingångar 10

2-ingångars NOR Modulen innehåller fyra 2-ingångars NOR-grindar med lysdiodindikering av utgångarnas logiknivå. Vidare hittas bananhylsor för logiknivån 1 (+5V) och logiknivån 0 (0V). +5V Lysdiod för indikering av Logiknivå Dubbla utgångar Ingångar 0V 11

2-ingångars XOR Modulen innehåller fyra 2-ingångars XOR-grindar med lysdiodindikering av utgångarnas logiknivå. Vidare hittas bananhylsor för logiknivån 1 (+5V) och logiknivån 0 (0V). +5V Lysdiod för indikering av Logiknivå Ingångar Dubbla utgångar 0V 12

Flanktriggad D-vippa Modulen innehåller två flanktriggade D-vippor med asynkron SET/RESETfunktion. S SET S = 0 Vippan ettställs; Q=1, Asynkron ingång 1D Data 1D = 1 1D = 0 Q + = 1 vid klockpuls Q + = 0 vid klockpuls C1 CLOCK Pos Klockingång Flank R RESET R = 0 Vippan nollställs; Q=0, Asynkron ingång S Q 1D Lysdiod för indikering av Logiknivå Dubbla utgångar C1 R Q 13

8-bitars ALU En 8-bitars ALU-modul med ingångarna D och E och utgång U. ALU:ns operation styrs av Funktionsingången f 3,f 0. Vi hänvisar till Appendix D i Arbetsbok för övningar med DigiFlex för ALU:ns funktionskoder. Flaggbitar: C, V, Z, N, H Funktion f 3,f 0 Lysdioder för indikering av Logiknivå Ingång D d 7,d 0 Ingång E d 7,d 0 Utgång U u 7,u 0 Cin 0V 14

8-bitars register Modulen innehåller ett 8-bitars parallelladdad D-register med RESETfunktion, load enable och three state-utgång. M1 CLEAR M1 = 0 Registret nollställs vid klockpuls M2 M2=1 Registret behåller föregående värdet eller laddas med nytt värde vid klockpuls M3 LOAD M3 = 0 Registret laddas med D-ingångens värde C4 CLOCK Pos Flank Klockingång EN ENABLE EN = 1 Registrets utgångar är i three state M1/M2 M3 C4 EN D-ingång b 7,b 0 Lysdioder som anger innehållet i registret Lysdioder som anger registerutgångarnas värden (bussens värde) Lysdiod för indikering av EN Utgång b 7,b 0 0V 0V 15

Displaymodul Modulen innehåller lysdioder för binar visning av data som på ingångarna. Vidare finns sifferindikatorer för hexadecimal visning av indata. Två parallellkopplade ingångar finns, nämligen en för 8 banansladdar och en för en 10-polig flatkabel. Då ingångarna är parallellkopplade får endast en av ingångarna användas åt samtidigt. Lysdiod för binar visning av indata Ingångar för banansladdar Ingång för 10-polig flatkabel Sifferindikator för hexadecimal visning av indata 0V 16

Data Source-modul 1 Modulen innehåller 8 switchar för att ge indata till digitalmaskinen. Varje switch är kopplad via en three state-buffert till modulens utgång. Signalen enable (EN) styr three satte-buffertarna EN ENABLE EN = 1 Registrets utgångar är i three state Switch för bit i Lysdiod som visar när utgången är aktiv Utgång b 7,b 0 17

Data Source-modul 2 Modulen innehåller EN 8 bananhylsor för att ge indata till digitalmaskinen. Varje bananhylsa är kopplad via en three state-buffert till modulens 0V utgång. Signalen enable (EN) styr three satte-buffertarna EN ENABLE EN = 1 Registrets utgångar är i three state Bananhylsa för bit i Flatkabeingång för b 7,b 0 Lysdiod som visar när utgången är aktiv Utgång b 7,b 0 EN 0V 18

4-bitars räknare CTR4 Modulen innehåller en 4-bitars räknare med med RESET-funktion, laddfunktion och låsfunktion. 5CT RESET CT5 = 0 Räknaren nollställs vid klockpuls. Q + =0 M1 LOAD M1 = 0 Räknaren laddas med D-ingångarnas värde vid klockpuls. Q + =D M2 COUNT M2 = 1 Räknaren inkrementeras vid klockpuls Q + =Q+1 G3 FREEZE G3 = 0 Räknaren låses och behåller sitt värde vid klockpuls. Q + =Q G4 FREEZE G4 = 0 Räknaren låses och behåller sitt värde vid klockpuls. Q + =Q C5 / CLOCK Pos Flank Klockingång >2,3,4+ 1,5D DATA Dataingång 3CT=15 CARRY C UT =1 C UT =1 nät Q=15 5CT M1 / M2 Lysdiod för visning av utdata G3 3CT=15 G4 C5 / >2,3,4+ Lysdiod för visning av utdata 1,5D Q 19

JK-vippa Modulen innehåller två JK-vippor med asynkron SET, RESET-funktion. S SET S = 0 Vippan ettställs. Q=1. Asynkront R RESET R=0 Vippan nollställs. Q=0. Asynkront C1 CLOCK Pos Flank Klockingång J / K J=0, K=0 Q+=Q vid klockpuls J=0, K=1 Q+=0 vid klockpuls J=1, K=0 Q+=1 vid klockpuls J=1, K=1 Q+=Q vid klockpuls S Q 1J C1 1K Q R Lysdiod för visning av utdata 20

FLEX - Dataväg Modulen innehåller datavägen för FLEX-processorn. ADR BUS Processorns Adressbuss. A 7..A 0 CTRL BUS Processorns styrbuss, MR, MW, CP etc DATA BUS Processorns databuss. D 7..D 0 CTRL IN Styrsignaler in till datavägen. LD A, OE A, f 3 f 2 f 1 f 0, etc CTRL OUT Signaler ut från datavägen. Operationskod och flaggbitar Gröna lysdioder anger aktiverad LOAD-signal Röda lysdioder anger registerinnehåll ADR BUS CTRL BUS DATA BUS CTRL IN CTRL OUT Blåa lysdioder anger aktiverad OUTPUT ENABLE-signal Sifferindikator anger databussens värde 21

Minnesmodul 1 Modulen innehåller ett 256 bytes stort mine anpassad för FLEX-processorns bussar. Modulen innehåller vidare styrlogik (en microprocessor, MC68HC11) för att med hjälp av en terminal ändra och läsa innehållet I minnesmodulen. ADR BUS Processorns Adressbuss. A 7..A 0 CTRL BUS Processorns styrbuss, MR, MW, CP etc DATA BUS Processorns databuss. D 7..D 0 TERM Terminalanslutning. Sifferindikator som visar addressbussens värde vid skrivning och läsning av minnesmodulen ADR BUS CTRL BUS Lysdioder för indikering av styrsignaler till minnet DATA BUS TERM 22 Sifferindikator som visar databussens värde vid skrivning och läsning av minnesmodulen

Minnesmodul 2 Modulen innehåller ett 256 bytes stort mine anpassad för FLEX-processorns bussar. Modulen innehåller vidare styrlogik (en microprocessor, MC68HC11) för att med hjälp av en terminal ändra och läsa innehållet i minnesmodulen. Slutligen finns adressavkodningslogik med ett antal chip select-utgångar för anslutning av IO-portar. ADR BUS Processorns Adressbuss. A 7..A 0 CTRL BUS Processorns styrbuss, MR, MW, CP etc DATA BUS Processorns databuss. D 7..D 0 TERM Terminalanslutning. LD FD Skrivpuls. LD FD = Adr(FD 16 ) MW OE FD Läspuls. OE FD = Adr(FD 16 ) MR LD FE Skrivpuls. LD FE = Adr(FE 16 ) MW OE FE Läspuls. OE FE = Adr(FE 16 ) MR CP Clockpuls Sifferindikator som visar addressbussens värde vid skrivning och läsning av minnesmodulen Lysdioder för indikering av styrsignaler till minnet LD FD ADR BUS OE FD LD FE OE FE CTRL BUS CP DATA BUS 23 TERM Sifferindikator som visar databussens värde vid skrivning och läsning av minnesmodulen

Enkel manuell styrenhet Modulen innehåller ett antal switchar för styrning av den enkla datavägen i FLEX. Signalerna kopplas manuellt med banansladdar. Switchen RESET används för att nollställa alla register. Tryckknappen CLOCK används för att generera en klockpuls. Anslutningen MEMORY CONTROL används när minnesmodulen skall anslutas till den enkla datavägen CLOCK RESET Anslutning av styrsignaler 24

Manuell styrenhet Modulen innehåller ett antal switchar för styrning av datavägen i FLEX. Styrsignalerna kopplas via en flatkabel. Switchen CLEAR används för att nollställa alla register. Tryckknappen CLOCK används för att generera en klockpuls. CTRL OUT Styrsignaler in till datavägen. LD A, OE A, f 3 f 2 f 1 f 0, etc CTRL OUT CLEAR CLOCK 25

FLEX styrenhet Modulen innehåller en automatisk styrenhet med olika klockfunktioner för FLEX dataväg. Modulen kan avvända intern eller extern klocka som kan generera kontinuerliga eller enskilda klockpulser. Vidare kan förlopp i datavägen stegas instruktionsvis. Signalerna mellan datvägen och styrenheten kopplas via två flatkablar. CTRL OUT CTRL IN Styrsignaler in till datavägen. LD A, OE A, f 3 f 2 f 1 f 0, etc Signaler från datavägen. OP-kod, Flaggor, etc. CTRL OUT CTRL IN Ge RESET Ge enskilld klockpuls Stega instruktionsvis Väljer kontinuerlig klocka eller puls Väljer intern eller extern klocksignal Ingång för extern klocksignal Anger aktuell OP-kod Indikatorer för läs- och skrivpuls till minnet Indikatorer för aktuell fas Indikatorer för aktuellt tillstånd inom varje fas. Indikatorer över flaggbitarnas värden 26

Avkodarenhet Modulen används vid implementering av ett bestämt antal instruktioner för styrenheten till FLEX. Modulen innehåller två avkodare, en för OP-koder och en för tillstånd. Vidare innehåller modulen ett antal bananhylsor med indikatorer för olika tillstånd. CTRL IN Signaler ut från datavägen. Operationskod och flaggbitar +5V CTRL IN Utgångar för att bilda summatermer +5V Ingångar för tillstånd Utgång för summatermen för NF 0V 0V Grindade utgångar för att bilda summatermer 27

Styrsignalmodul Modulen används vid implementering av ett bestämt antal instruktioner för styrenheten till FLEX. Modulen innehåller ett antal OR-grindar för att bilda summatermer för styrsignaler till datvägen för FLEX. Observera att vissa styrsignaler inte har nogon OR-grind. Detta beror på att modulen är optimerad för ett fatal instruktioner och då behövs inte OR-grinden för att bilda summatermen för vissa styrsignaler. Vidare innehåller modulen en klockgenerator med möjlighet att välja kontinuerlig klocka eller enskillda klockpulser. CTRL OUT CP Styrsignaler in till datavägen. LD A, OE A, f 3 f 2 f 1 f 0, etc Klocksignal UT från klockgeneratorn CTRL OUT Matningsspänning in +5V CP Knapp för att ge en klockpuls Klockgenerator Switch för att välja kontinuerlig klocka eller enskilda klockpulser Matningsspänning in 0V 28

Styrkort för borrmaskin Kortet innehåller styrelektronik för borrmaskinen och en summer. Signaler mot borrmaskinen kopplas via en speciell flatkabel med två kontakter anslutna till styrkortet. 1 L IN Larm. Summer aktiveras 2 BN UT Borr nere. BN = 0: Borret i bottenläge 3 RP UT Referensposition av arbetsstycke 4 Fas0 IN Reset stegmotor 5 DIR IN Vridningsriktning av arbetsstycke 6 SP IN Steg puls för vridning av arbetsstycke 7 SOL IN Solenoid. SOL = 0: Borrmotorn sänks 8 BM IN Borrmotor. BM = 0: Borrmotorn startar 9 G IN 10 +5V Matningsspänning 11 0V Matningsspänning 12 +12V Matningsspänning 13 13 13 Summer 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 29

Borrmaskin Borrmaskinen består av solenoid, stegmotor, borrmotor, sensorer, effektelektronik, summer och fästanordning av ett arbetsstycke. Alla är placerade på en basplatta. Borrmaskinen kan borra ett valfritt antal hål längs en cirkellinje på arbetsstycket. Arbetsstycket är fäst på axeln från en stegmotor som vrider arbetsstycket i steg om 7,5 vridning. Solenoiden, en vridmagnet används för att sänka borrmotorn. När solenoiden inte är aktiverad pressar en tryckfjäder borrmotorn upp. En sensor känner av en markering på arbetsstycke som anger referensposition. En sensor anger om borret är uppe respektive nere. En summer kan användas som larmfunktion. Solenoid med vridarm för sänkning av borr Borrmotor med ON/OFF knapp Sensor för borr i bottenläge Sensor för detektering av referensmärke på arbetsstycke Tryckfjäder för höjning av borr Arbetsstycke Basplatta Stegmotor för rotering av arbetsstycke 30 Kretskort med effektelektronik och anslutning mot styrkort för borrmaskin

Konfiguration Laboration 1 Vi laboration 1 är digitalmaskinen konfigurerad enligt figuren neda. Översta raden innehåller (från vänster): D-vippa 4-ingångars NAND, DSmodul, ALU, DS-modul, REG8 och display-modul. Mittersta raden innehåller (från vänster): 2-ingångars AND, 2-ingångars NAND, 2-ingångars NAND, INVERTERARE, 2-ingångars NOR, 3- ingångars NAND och 2-ingångars XOR. Nedersta raden som inte är utbytbar innehåller (från vänster): Nätströmbrytare, Buffertmodul, Multivibratormodul, Pulsmodul och Switchmodul. 31

Konfiguration Laboration 2 (del 1) Vi laboration 2 del 1, är digitalmaskinen konfigurerad enligt figuren neda. Översta raden består av (från vänster): DS-modul, 3 st registermoduler, ALU, registermodul och en displaymodul. Mittersta raden består av styrenhet för en enkel dataväg, 2-ingångars NAND och två moduler med JK-vippor. 32

Konfiguration Laboration 2 (del 2) Vi laboration 2 del 2, är digitalmaskinen konfigurerad enligt figuren neda. Översta raden består av (från vänster): FLEX Dataväg och minnesmodul med anslutning av terminal. Mittersta raden består av manuell styrenhet för FLEX (för dataprocessor), 2- ingångars NAND och två moduler med JK-vippor. 33

Konfiguration Laboration 3 (del 1) Vi laboration 3 del 1, är digitalmaskinen konfigurerad enligt figuren neda. Översta raden består av (från vänster): FLEX Dataväg och minnesmodul med anslutning av terminal. Mittersta raden består av INVERTERARE, räknaren CTR4 och Avkodarenhet. En styrsignalmodul är placerad framför digitalmaskinen. 34

Konfiguration Laboration 3 (del 2) Vi laboration 3 del 2, är digitalmaskinen konfigurerad enligt figuren nedan. Översta raden består av (från vänster): FLEX Dataväg och minnesmodul 2 med anslutning av terminal och chip select-signaler för in- och utport. Mittersta raden består FLEX styrenhet, DS2-modul, register och en displaymodul. Vidare är borrmaskinen och tillhörande styrlogik placerad på bordet intill digitalmaskinen. DS2-modulen fungerar som inport till FLEX och används för att ge insignaler till FLEX från borrmaskinen och den tänkta manöverpanelen. Registermodulen fungerar som utport från FLEX och används för att skicka styrsignaler till borrmaskinen. Displaymodulen används endast för att komma åt de enstaka bitarna i registermodulen med labsladdar. 35